Nya perspektiv på personlighet och
förändringsmotstånd:
Big Five och Dark Triads betydelse för Resistance to Change
Linda Söder och Lina Hjelm
Psykologi, Uppsatsarbete 15hp
Institutionen för individ och samhälle/Högskolan Väst Vårterminen 2020
Abstrakt
En anledning till att många förändringsinsatser misslyckas är anställdas motstånd till förändring. Dispositionellt motstånd till förändring (RTC) har beskrivits som individuella tendenser att undvika eller stå emot förändringar. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka i vilken grad en individs personlighet förklarar dess motstånd till förändring. En webbaserad enkät bestående av instrumenten IPIP30, SD3 och RTC-scale besvarades av 158 deltagare (kvinnor = 70%). Bivariat korrelation och multipel regressionsanalys användes för att bearbeta datamaterialet. Resultatet visade att 41% av variansen i RTC kan förklaras med hjälp av Big Five och studiens kontrollvariabler, personlighetsdragen extraversion och
neuroticism stod för de signifikanta bidragen. Studien visade att Big Five har samband med
samtliga RTC-faktorer, vilket inte tidigare har rapporterats. Vidare visade studien att Dark
Triad tillsammans med kontrollvariablerna stod för 23% av variansen i RTC, narcissism och Machiavellism stod för de viktigaste bidragen. Studien indikerar att det kan finnas vidare
användningsområden för personlighetstestning.
Nyckelord: dispositionellt motstånd till förändring, förändring, Big Five, personlighet,
Abstract
One reason why many change initiatives fails is because of the employees’ resistance to change. Dispositional resistance to change (RTC) is described as individual tendencies to avoid or resist change. The purpose of this quantitative study was to investigate to which extent an individual's personality explains its resistance to change. A web-based survey consisting of the IPIP30, SD3 and RTC scale instruments was answered by 158 participants (women = 70%). Bivariate correlation and multiple regression analysis were used to process the data. The results showed that 41% of the variance in RTC can be explained by the Big Five and the control variables of the study, personality traits extraversion and neuroticism accounted for the significant contributions. The study showed that the Big Five is related to all RTC factors, this has not been reported before. Furthermore, the study showed that Dark Triad together with the control variables accounted for 23% of the variance in RTC, narcissism and Machiavellianism accounted for the most important contributions. The study indicates that there may be further uses for personality testing.
Nya perspektiv på personlighet och förändringsmotstånd: Big Five och Dark Triads betydelse för Resistance to Change
I skrivande stund tampas världen med den pågående Coronapandemin. Nu bara några månader in i pandemin kan vi se att Corona har förändrat samhället. Permitteringar, arbetslöshet, överbelastade yrkesgrupper och förändrade förutsättningar för umgås, arbeta och organisera oss är en del av vår vardag. Situationen exemplifierar att individer och organisationer ständigt behöver anpassa sig till en föränderlig omvärld.
Organisationsförändringar är och har alltid varit en självklar del av organisationers överlevnad. Förändring kan beskrivas som en naturlig och kontinuerlig reaktion till externa och interna förutsättningar och förhållanden. Förändring kan se ut på många olika vis men är alltid närvarande och oundviklig (Jones et al., 2019). Historien är fylld av exempel på organisationer som inte har lyckats med förändringsprocesser. Detta kan bero på att organisationer till exempel inte varit tillräckligt snabba på att anpassa sig till omvärlden eller som på grund av illa genomförda förändringsinsatser lidit stora påföljder. Några exempel är Enron, KODAK, British Telecom, Marks & Spencer, Goodyear, Xerox, Motorola, Swiss Air och DaimlerChrystler (Probst & Raisch, 2005). En dåligt anpassad förändring eller avsaknaden av den kan leda till förödande konsekvenser såsom stora ekonomiska förluster eller till och med att organisationen går under. Flera studier (Jones et al., 2019; By, 2005) har konstaterat att vi lever i en globaliserad värld där en förändrad demografi, stora teknologiska framsteg och en ökad konkurrens på arbetsmarknaden gör att förändringar sker fortare än tidigare. Kraven är därför högre än någonsin på att organisationer ska kunna anpassa sig snabbt och effektivt till en föränderlig omvärld (Jones et al., 2019; By, 2005). En stor anledning till att många förändringsinsatser misslyckas är just de anställdas motstånd till förändringen (Rabelo Neiva et al., 2005). Det blir därmed allt viktigare att identifiera medarbetare som kan anpassa sig till och driva förändring för att säkerhetsställa konkurrenskraftiga och framgångsrika organisationer. Därför syftar denna studie att undersöka samband mellan personlighet och förändringsmotstånd.
en förlust av kontroll, makt och känsla av trygghet då förhållandena förändras. Oklarheter kring roller, arbetsuppgifter eller vilka krav som ställs i och med förändringen kan leda till att medarbetaren känner sig osäker eller skrämd av detta (Rabelo Neiva et al., 2005). Tidigare forskning (Oreg, 2006; Ford et al., 2008) har belyst att individers motstånd ofta grundar sig i en berättigad oro. Motståndare till förändring kan ofta bidra med insikter och skapa diskussioner som i slutändan leder till att förändringen blir framgångsrik enligt Oreg och Ford et al. I organisationer är det viktigt att det finns en balans av individer som driver förändring och de som är kritiska till den. Ford et al. anser att litteraturen visar på en ensidig negativ bild av förändringsmotstånd. Tvärtemot hur litteraturen ofta beskrivit motstånd kan detta ses som en tillgång (Ford et al., 2008). Detta kan tolkas som att motstånd inte nödvändigtvis måste elimineras, utan handlar snarare om att optimera individens förutsättningar genom att ha rätt person på rätt plats. Vissa roller kan tänkas ha högre förändringstempo än andra och som därmed kräver förmågan att tampas med växlande förutsättningar. Tidigare studier har framfört möjligheten att kunna använda mätningar av kandidaters förändringsmotstånd vid rekrytering till organisationer som genomgår förändring (Oreg et al., 2009; Michel et al., 2013). Att kunna förutsäga individers benägenhet att trivas och anpassa sig till förändring kan ses som ett viktigt steg i att lyckas med denna personmatchning. Om vi vet en kandidats nivå av förändringsbenägenhet så kan vi förutsäga hur väl den kan anpassa sig till en roll som ställer stora krav på detta.
I rekryteringssammanhang genomförs ofta personlighetstest (Zeidler, 2017) eftersom det har kunnat kopplas till arbetsprestation (Barrick & Mount, 1991; John et al., 2008). Tidigare forskning har funnit samband mellan personlighet och förändringsmotstånd (Oreg, 2003; Berg Saksvik & Hetland, 2009). Om personlighetstestande även kan användas till att förutsäga förändringsbeteende på liknande vis som arbetsprestation, ger det möjlighet att extrahera mer information om kandidaten. Potentiellt kan det betyda att befintliga test får utökade användningsområden som också leder till effektivare personmatchningar.
Dispositionellt motstånd till förändring
Dispositionellt motstånd till förändring består av fyra faktorer: rutinsökande beteende (routine seeking), känslomässig reaktion (emotional reaction), kortsiktigt tänkande
(short-term thinking) och kognitiv stelhet (cognitive rigidity) (Oreg, 2003; Oreg, 2006). Oreg (2003)
har konstaterat att routine seeking är en beteendedimension som beskriver i vilken grad en individ skapar rutiner och varaktiga vanor. En individ med höga värden inom denna faktor tenderar att ha svårt att ge upp fasta vanor då denne föredrar väldefinierade och bekanta strukturer och rutiner. Emotional reaction tillhör den affektiva dimensionen. Denna faktor beskriver i vilken grad en individ upplever oro och stress inför en förändring. En individ med höga värden har lägre motståndskraft än någon med lägre värden. Emotional reaction kan leda till att en individ känner ovilja inför att delta i förändringsarbeten. Vidare beskrev författaren short-term thinking, vilket även den tillhör den affektiva dimensionen. Vid förändringar som kan innebära mer arbete på kort sikt upplever individer med höga nivåer av denna faktor mer motstånd. Den sista faktorn cognitive rigidity tillhör den kognitiva dimensionen. En individ med höga värden inom denna faktor byter sällan uppfattning och tenderar att ha ett väldigt inskränkt synsätt (Oreg, 2003). Hädanefter kommer främst den engelska benämningen av dispositionellt motstånd till förändring, Resistance to Change (RTC), att användas.
Personlighet
Big Five
En av de mest väletablerade personlighetsteorierna är femfaktorsmodellen, även känd som Big Five (John et al., 2008; Judge et al., 2002; Briley & Tucker-Drob, 2017; Barrick et al., 2001). Big Five är indelad i fem fundamentala personlighetsdrag som tillsammans kan beskriva en individs personliga egenskaper och drag i form av känslo-, tanke- och beteendemönster (McCrae & Costa, 1997). Big Five används till exempel vid rekrytering av personal då modellen har en god prediktiv validitet till arbetsprestation (Barrick & Mount, 1991; Digman, 1990; Barrick et al., 2001; Judge & Zapata, 2015). Utifrån testets resultat kan vissa antaganden göras kring hur kandidaten skulle passa i rollen som exempelvis chef, säljare eller i arbete av komplex karaktär (Barrick & Mount, 1991; Barrick et al., 2001; Zhao & Seibert, 2006). De olika faktorerna i teorin är extraversion (extraversion), öppenhet (openness), välvillighet (agreeableness), samvetsgrannhet (conscientiousness) och neuroticism (neuroticism) (Barrick & Mount, 1991; John et al., 2008). Varje faktor är indelad i sex underfacetter (John et al., 2008). Digman menade att personlighetsteorin Big Five är en uppsättning användbara och breda dimensioner som tillsammans karakteriserar individuella skillnader. Han belyste vidare att dimensionerna inom Big Five tillsammans kan ge en bra förståelse till frågan kring personlighetens struktur (Digman, 1990).
Extroverta personer karaktäriseras som sällskapliga och utåtriktade. Vidare beskrivs
extraversion som den nivå av energi och positiva känslor individer uttrycker (John et al., 2008;
Conscientiousness är det personlighetsdrag som förknippas med i vilken grad en individ kan
kontrollera sina impulser, samt hur väl denne organiserar, planerar och prioriterar sina uppgifter. Detta personlighetsdrag är starkt relaterat till arbetsprestation och personer med högre nivå presterar generellt bättre än personer med lägre nivå av conscientiousness (John et al., 2008; Barrick & Mount, 1991; Judge & Zapata, 2015). Det sista personlighetsdraget i Big
Five är neuroticism, vilket beskriver hur emotionellt stabil en individ är. Detta
personlighetsdrag är kopplat till i vilken grad en individ upplever negativa känslor, till exempel ångest, nedstämdhet, nervositet och osäkerhet (John et al., 2008). Det har konstaterats att individer med högre nivåer av neuroticism upplever större svårigheter i att agera självständigt (Barrick & Mount, 1991) och är rädda för att misslyckas (DeYoung, 2015). Barrick och Mount menade att dessa individer ofta upplever svårigheter i arbetslivet, vidare har personlighetsdraget kunnat kopplas till intentioner att sluta på arbetet.
Dark Triad
Den mörka triaden, eller Dark Triad, består av tre personlighetsdrag som beskriver den ”mörka” sidan av en individs personlighet. Personlighetsdragen i Dark Triad har i viss mån samband med personlighetsteorin Big Five (O´Boyle et al., 2015). De mörka personlighetsdragen kan exempelvis kopplas till kontraproduktiva beteenden, såsom stöld, missbruk av tillsyn och ledarskapsdegenerering (O´Boyle, et al., 2012). Vidare kopplas Dark
Triad till beteenden som gynnar en själv, känslokallhet, aggressivitet och falskhet (Paulhus &
Personlighetsdraget är kopplat till impulsivitet, immunitet mot stress och avsaknad av skuldkänslor när denne gör andra illa. Andra associerade beteenden är kriminella aktiviteter och att fuska på prov och inom akademin (O´Boyle et al., 2012).
Tidigare forskning om Resistance to Change
Förändringsmotstånd har sedan 1940-talet varit aktuellt inom forskningen. Fokus har dock varit på organisationen som helhet, medan individperspektivet först på senare tid har väckt mer intresse (Di Fabio et al., 2014). En av de tidigare studierna som undersökte personlighet och motstånd till förändring fann att dominans och autonomi hade samband med detta (Izard, 1960). Vissa studier har även konstaterat att det finns negativa relationer mellan ålder och RTC (Kunze et al., 2013). Detta antyder att desto äldre du är desto mindre motstånd visar du vid förändring. Andra studier har visat på motsatta samband med samma variabel (Oreg, 2003).
Vidare har studier kunnat koppla förändringsmotstånd till individers yrkesval och yrkesintressen (Oreg et al., 2009). Michel et al. (2013) konstaterade att en individs dispositionella motstånd till förändring kan skilja sig från deras faktiskt uppvisade motstånd. Skillnaderna menas bero på kontextuella faktorer, såsom ledarskap, information, grupp-dynamik och individens upplevelse av makt och prestige (Michel et al., 2013; Oreg, 2006).
Eysencks personlighetsdefinitioner har testats i samband med RTC. Negativa korrelationer uppvisades då mellan extraversion och emotional reaction, samt positiva relationer mellan extraversion och routine seeking. Neuroticism visade sig ha negativa samband med routine seeking och positiva till emotional reaction (Di Fabio et al., 2014). Big Five och Resistance to Change
På senare år har intresset ökat för att använda Big Five i relation med motstånd till förändring. Oreg (2003) konstaterade i sin presentation av RTC-skalan att flera av modellens faktorer korrelerar med faktorerna i Big Five. Han fann bland annat en positiv korrelation mellan neuroticism och motstånd till förändring, där relationen var starkast med faktorerna
emotional reaction och short-term thinking. Extraversion visade sig ha en negativ korrelation
fyra faktorer i RTC-skalan korrelerade med både extraversion och neuroticism (Berg Saksvik & Hetland, 2009). Openness hade, till författarnas förvåning, endast en negativ korrelation med
RTC-faktorn routine seeking. Agreeableness hade en negativ korrelation med Resistance to Change. Conscientiousness hade också visst samband med RTC, främst till short-term thinking
och routine seeking, där det förstnämnda hade en negativ och det senare en positiv korrelation. Ingen av de fem faktorerna i personlighetsinstrumentet kunde däremot kopplas till faktorn cognitive rigidity, vilket enligt författarna antyder att denna dimension mäts av något annat utöver personlighet (Berg Saksvik & Hetland, 2009).
Dark Triad och Resistance to Change
Dark Triad kopplat till motstånd till förändring eller organisationsförändringar är vid
skrivande stund en till synes outforskad relation. Därför valde vi att söka igenom forskning inom närliggande områden som kunde vara av relevans för denna studie. I en studie av Crysel et al. (2013) undersöktes riskbeteende i samband med Dark Triad. Riskbeteende beskrevs som individens sätt att agera utan att överväga konsekvenser, enbart tänka kortsiktigt och vara villig att ta risker för stimulerande erfarenheter. Forskarna kunde konstatera att det fanns positiva relationer mellan de tre personlighetsdragen och impulsivitet samt sensationssökande (Crysel et al., 2013).
Forskning visar att Dark Triad förklarar en stor del av variansen i kontraproduktivt arbetsbeteende (O´Boyle et al., 2012). Motstånd till förändring kan uttryckas genom allt från att den anställde arbetar långsammare till att aktivt sabotera arbetet (Agboola & Salawu, 2011). Dessa beteenden kan tolkas som kontraproduktiva arbetsbeteenden, vilket skulle kunna indikera att Dark Triad har kopplingar till RTC. Kontraproduktivt arbetsbeteende har konstaterats kunna dämpas av kontextuella faktorer såsom auktoritet och kultur (O´Boyle et al., 2012), upplevd ansvarsskyldighet, organisatorisk transparens (Choen, 2016) och ingroup
collectivism (Grijalva & Newman, 2015).
Narcissisters grandiosa självbild och kompromisslöshet (O´Boyle et al., 2012) samt machiavellisters egenfokus och cyniska världsbild (Jones & Paulhus, 2009; O´Boyle et al., 2012) kan tänkas påverka deras förändringsbenägenhet då de vill agera enligt eget intresse. Dessa individer kan därför tänkas uppleva motstånd om en förändring innebär att de måste anpassa sig efter andras direktiv. Vidare fann Di Fabio et al. (2014) att personlighetsdraget
psychoticism, Eysencks personlighetsfrågeformulär, hade en svag negativ korrelation med
faktorn routine seeking. Psychoticism har visats dela liknande neurologiska aktiviteter som personlighetsdraget psychopathy inom Dark Triad (Corr, 2010). Detta kan tala för ett negativt samband mellan psychopathy och RTC.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka i vilken grad en individs personlighet kan förklara dess motstånd till förändring.
Hypotes 1a: Extraversion har ett negativt samband med RTC. Hypotes 1b: Neuroticism har ett positivt samband med RTC.
Hypotes 1c: Agreeableness, conscientiousness och openness har negativa samband med RTC. Hypotes 2a: Narcissism och Machiavellianism har positiva samband med RTC.
Hypotes 2b: Psychopathy har ett negativt samband med RTC.
Hypoteserna ovan var ställda i relation till det övergripande RTC-resultatet, inte de olika faktorerna inom variabeln, däremot var vi öppna för att det kunde finnas interna motsägelser. Till exempel att ett personlighetsdrag kunde ha ett positivt samband med en faktor inom RTC och att det samtidigt fanns ett negativt samband med en annan faktor.
Metod Undersökningsdeltagare
sanningsenligt. För att minimera risken att dessa deltagares eventuellt oärliga svar skulle påverka vårt resultat, plockades personernas data bort från stickprovet. Antalet respondenter som används i studien är därför 158.
Tabell 1
Deskriptiv statistik över undersökningsdeltagare
Medel Min Max
Ålder, Median (IKV) 30.5 (20) 20 72
Yrkesverksamma år, Median (IKV) 10 (17) 0 50
Kön, n (%) Kvinna Man
Vill inte uppge
110 (69.6) 47 (29.7) 1 (0.6) Utbildning, n (%) Grundskola Gymnasieexamen Eftergymnasial utbildning Studier vid högskola/universitet Examen från högskola/universitet 5 (3.2) 45 (28.5) 17 (10.8) 32 (20.3) 59 (37.3) Sysselsättning, n (%) Studerande Deltidsarbete Heltidsarbete Tjänstledig/barnledig Ålderspensionär Sjuk-/aktivitetsersättning Arbetssökande 34 (21.5) 15 (9.5) 102 (64.6) 1 (0.6) 1 (0.6) 2 (1.3) 3 (1.9)
Not. IKV = Interkvartilavstånd, n = antal. Kön, utbildning och sysselsättning är kodade i
numerisk ordning enligt följande lista. Kön: 1-2. Utbildning: 1-5. Sysselsättning: 1-8 (7 = hemmafru/-man togs bort då ingen respondent angett detta svar).
Studiens design
I studien användes en kvantitativ forskningsansats, vilken syftade att undersöka om det förekom samband mellan beroendevariabeln Resistance to Change och oberoendevariablerna
Big Five och Dark Triad. Som kontrollvariabler samlades även information om kön, ålder,
utbildningsnivå, sysselsättning samt antal yrkesverksamma år in. Procedur
En enkät bestående av tre instrument sammanställdes, se Appendix 1. Enkäten bestod av 79 frågor, varav fem frågor samlade in uppgifter om kön, ålder, utbildningsnivå, sysselsättning samt antal yrkesverksamma år. För att få så stor spridning som möjligt och underlätta hanteringen av enkäten konstruerades denna online via Google Formulär. Buhrmester et al. (2011) har konstaterat att insamling av datamaterial via onlineformulär och -enkäter har lika stor reliabilitet som när det samlas in på ett traditionellt sätt. Enkäten spreds sedan via sociala medier såsom Linkedin och Facebook. Sedan spreds den även via bekanta och bekantas bekanta. Data samlades in under 16 dagar i april år 2020, därefter sammanställdes den och analyserades i dataprogrammet IBM SPSS Statistics Version 25. Instrument
Vid utformandet av enkäten lades stort fokus på att inte göra den för omfattande och tidskrävande för respondenten att besvara, då den bestod av tre instrument. Yarkoni (2010) konstaterar att mätinstrument med färre påstående eller mätpunkter har en fortsatt god bibehållen validitet även om reliabiliteten kan minska. I studien valdes därför förkortade versioner av instrumenten Big Five och Dark Triad.
Resistance to Change scale 17 items (svensk version).
Skalan är ursprungligen utvecklad av Oreg (2003) och består av 17 påståenden. Instrumentet är indelat i fyra faktorer: routine seeking, emotional reaction, short-term thinking och cognitive rigidity. Vid ett flertal studier har instrumentet visats ha en konstant god och hög nivå av validitet och reliabilitet (Oreg, 2003; Oreg 2006; Oreg et al., 2008). Vidare har skalan testats i 17 olika länder och på 13 olika språk, där den konstaterats göra likvärdiga mätningar (Oreg et al., 2008). En svensk version av instrumentet blev oss tillhandahållna av forskare som tidigare undersökt motstånd till förändring med Oregs Resistance to Change scale (Carlström & Ekman, 2012). De olika påståendena besvarades genom en sexgradig skala som varierade från
Big Five IPIP-30 scale 30 items (svensk version).
Detta instrument bestående av 30 påståenden mäter de fem olika faktorerna: extraversion,
agreeableness, neuroticism, openness och conscientiousness. Varje faktor består av sex
påståenden som besvarades på en femgradig skala mellan stämmer inte alls (1) och stämmer
mycket väl (5). IPIP-30 är en kortversion av IPIP-NEO som har påvisats ha god reliabilitet och
validitet (Baldasaro et al., 2013). Påståendena i instrumentet är hämtade från Johnson (2014) och svenska översättningar av dessa har initialt skapats av Bäckström (2010). För fullständig enkät se Appendix 1 avsnitt 3.
Short Dark Triad 27 items (svensk version).
Short Dark Triad (SD3) är ett självskattningsformulär som användes för att mäta respondenternas nivåer av mörka personlighetsdrag. Frågeformuläret SD3 utformades ursprungligen av Jones och Paulhus (2014) och har konstaterats fungera som ett kortare alternativ till originalversionen (Maples et al., 2013; Jones & Paulhus, 2014). I undersökningen användes en svensk version av SD3 (Dåderman & Ragnestål-Impola, 2019), se Appendix 1. Instrumentet har 27 påståenden som mäter de mörka personlighetsdragen: psychopathy,
narcissism och Machiavellianism. Det är nio påståenden per personlighetsdrag. Dessa graderades
på en femgradig skala med svarsalternativ från Instämmer inte alls (1) till Instämmer helt och
hållet (5). För fullständig enkät se Appendix 1 avsnitt 3.
Avväganden
Då vi valde att blanda Dark Triad-påståendena med Big Five med syftet att neutralisera mer extrema frågor ansåg vi att det var viktigt att instrumenten inte skulle kunna urskiljas. Svarsalternativen skiljde sig dock lite åt och efter övervägning byttes alla ”Instämmer” till ”Stämmer” på Dark Triad-påståendena. Vår bedömning var att detta inte skulle påverka resultatet.
Tillvägagångssätt i analys
Datamaterialet gicks igenom och data som var på nominalnivå kodades om till numeriska värden. De påståenden i enkäten som var bakåtvända (reversed) kodades om. Det togs fram deskriptiv statistik på kontrollvariablerna kön, ålder, utbildningsnivå, sysselsättning och yrkesverksamma år. Medianvärde (Md) och interkvartilavstånd (IKV) togs fram. Vidare togs deskriptiv statistik över RTC, Big Five och Dark Triad fram. Medelvärde (M), standardavvikelse (SD) och värden för toppighet (K) och skevhet (s) redovisades. Instrumentets reliabilitet granskades genom Cronbachs alfa (α).
Datamaterialet bearbetades i en bivariat korrelation med syfte att undersöka eventuella samband. Pearsons korrelationskoefficient (r) togs fram och signifikanstester utfördes. Flera multipla regressionsanalyser genomfördes där RTC och dess underfaktorer var beroendevariabler och Big Five, Dark Triad och kontrollvariablerna var oberoendevariabler. Vid genomförandet av regressionsanalyserna försvagades kraftigt många av de samband som observerades i den bivariata korrelationen. Detta ledde till misstankar om eventuella suppressoreffekter. För att undvika suppressoreffekter (Paulhus et al., 2004) separerades Big
Five- och Dark Triad-variablerna vid regressionsanalyserna. Regressionerna ställdes upp i flera
modeller och presenterades i två tabeller. Standardiserad beta (β), standard error (SE) samt
R2
adj togs fram. R2adj användes då Akossou och Palm (2013) har konstaterat att R2 ökar varje
gång en ny variabel lyfts in i modellen. R2
adj kan enligt vissa därför anses vara mer rättvis
Gignac och Szodorais (2016) rekommendationer har följts vid tolkningar av studiens samband. I och med detta tolkas r = .30 som ett relativt starkt samband, r = .20 som typiskt och r = .10 som svagt (Gignac & Szodorai, 2016).
Etiska överväganden
Enligt de riktlinjer och krav som Vetenskapsrådet har fastställt som forskningsetiska principer, informerades respondenterna i ett missivbrev innan de deltog i studien (Vetenskapsrådet, 2010), se Appendix 2. Respondenterna gavs information gällande vad syftet med studien var och hur metodinsamlingen skulle ske. Det uppgavs även att deltagandet var helt frivilligt. Ifall respondenten valde att delta skulle detta vara helt anonymt, svaren kunde inte heller härledas tillbaka till enskild person, allt i enlighet med de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2010). För att minska risken att respondenterna skulle känna sig obekväma eller inte vilja fullfölja sitt deltagande var ingen av frågorna tvingande. Detta kan vara ett sätt att få respondenterna att känna trygghet i deltagandet enligt Wenemark (2017). Vidare förklarades det i missivbrevet att samtycke ges genom att besvara och skicka in sin enkät via länken.
För att bibehålla en god forskningsetisk standard har en rad etiska ställningstaganden och överväganden gjorts under studiens gång. Ett av dessa överväganden var vid val av instrument för att undersöka motstånd till förändring. Vi valde att använda ett instrument (Resistance to Change scale) som bestod av övergripande och icke-specifika påståenden. Hade ett kontextbaserat instrument använts, där individen kopplar påståenden till faktiska situationer, hade det kunnat medföra en risk. Potentiellt skulle frågorna kunna frambringa nya tankegångar hos respondenterna och därmed skapa motstånd. Utifrån detta valde vi ett instrument med påståenden som ej var kontextbaserade.
svårt att förstå för den som inte är insatt. Därför gjordes valet att informera kring syftet på ett generellt sätt istället för att beskriva de två olika oberoendevariablerna.
Resultat Deskriptiv statistik
Tabell 2 presenterar den deskriptiva statistiken över de olika variablerna. Överlag hade instrumenten intern reliabilitet som låg på en acceptabel nivå. Dark Triad uppvisade alfa-värden som låg strax under den rekommenderade nivån på α = .70 (Kline, 2000; Taber, 2016).
Tabell 2
Deskriptiv statistik över studiens variabler
M SD α s K Resistance to Change 3.07 0.84 .91 0.26 -0.49 Routine Seeking 2.75 1.05 .85 0.39 -0.67 Emotional Reaction 3.19 1.07 .80 0.14 -0.82 Short-term Thinking 2.66 1.15 .84 0.50 -0.55 Cognitive Rigidity 3.68 0.85 .66 0.32 0.16 Extraversion 3.54 0.88 .84 -0.42 -0.33 Openness 3.49 0.76 .70 -0.49 0.17 Agreeableness 4.06 0.68 .76 -0.99 0.96 Conscientiousness 4.04 0.57 .70 -0.54 0.32 Neuroticism 2.20 0.85 .86 0.67 -0.27 Narcissism 2.69 0.56 .60 -0.05 -0.41 Machiavellianism 2.50 0.60 .70 0.69 0.39 Psychopathy 1.73 0.53 .67 0.85 -0.02
Not. M = Medelvärde. SD = Standardavvikelse. α = Cronbachs alfa. s = skevhet. K =
Bivariat korrelation
Nedan presenteras resultatet från den bivariata korrelationen, se Tabell 3.
Resistance to Change och Big Five.
Resultatet från korrelationen visade på mestadels starka samband mellan Big Five och
RTC samt dess underfaktorer, routine seeking, emotional reaction, short-term thinking och cognitive rigidity. Extraversion visade sig ha starka negativa korrelationer med både RTC och
alla dess underfaktorer. Sambanden var signifikanta. Openness hade ett typiskt negativt samband med RTC och ett något starkare samband med underfaktorn routine seeking, båda dessa var signifikanta på enprocentsnivån. Övriga faktorer hade svaga eller icke-befintliga samband med openness. Agreeableness hade en relativ stark negativ korrelation med RTC, denna var signifikant. Sambanden till underfaktorerna varierade från typiska till relativt starka, alla dessa var statistiskt signifikanta. Conscientiousness hade negativa samband med RTC,
emotional reaction, routine seeking och short-term thinking. Samtliga relationer var
signifikanta. Vidare hade neuroticism mycket starka positiva samband med det totala RTC-värdet och faktorerna routine seeking, emotional reaction och short-term thinking. Sambanden var statistiskt signifikanta.
Resistance to Change och Dark Triad.
Narcissism visade sig ha relativt starka eller typiska negativa samband med RTC och
underfaktorerna. Dessa var statistiskt signifikanta. Machiavellianism korrelerade relativt starkt med RTC, sambandet var positivt. Vidare hade Machiavellianism samband med alla underfaktorerna till RTC, dessa varierade från svaga till relativt starka. Samtliga samband med personlighetsdraget var signifikanta. Psychopathy hade endast svaga eller inga korrelationer till RTC och övriga faktorer, dessa var inte heller statistiskt signifikanta.
Resistance to Change och övriga variabler.
Kontrollvariabeln kön hade typiskt positivt samband med cognitive rigidity. Ålder hade svaga till typiska negativa korrelationer med routine seeking, emotional reaction och
Tabell 3
Korrelationer mellan studiens variabler
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 1.Resistance to Change - 2. Routine Seeking .85** - 3. Emotional Reaction .86** .66** - 4. Short-term Thinking .89** .66** .72** - 5. Cognitive Rigidity .65** .43** .36** .45** - 6. Extraversion -.56** -.51** -.52** -.46** -.33** - 7. Openness -.21** -.27** -.07 -.17* -.18* .21** - 8. Agreeableness -.32** -.28** -.22** -.35** -.18* .27** .34** - 9. Conscientiousness -.25** -.20* -.28** -.30** .03 .37** -.04 .23** - 10. Neuroticism .51** .36** .62** .50** .14 -.51** .06 -.15 -.40** - 11. Narcissism -.34** -.37** -.30** -.21** -.21** .48** .21** -.02 .21** -.27** - 12. Machiavellianism .33** .18* .25** .35** .32** -.26** -.19* -.59** -.11 .12 .11 - 13. Psychopathy .10 .02 .03 .15 .15 .05 .04 -.47** -.15 .07 .23** .46 ** - 14. Ålder -.15 -.20* -.18* -.19* .12 .06 .17* .23** -.00 -.22** .06 -.11 -.05 - 15. Kön .07 .04 -.06 .05 .23** -.04 -.16* -.32** -.04 -.12 -.03 .20* .34** .03 - 16. Utbildning -.21** -.23** -.09 -.25** -.10 .12 .20* .16* .12 -.09 .15 -.15 -.06 .06 -.13 -
Regressioner
I regressionsanalysen som innefattade alla oberoendevariabler försvann många av de relationer som observerades i den bivariata korrelationen i Tabell 3.
Alternativ regressionsanalys.
Det fanns signifikanta negativa samband mellan extraversion och RTC, routine seeking,
emotional reaction och cognitive rigidity. Dessa samband varierade från svaga till relativt
starka. Neuroticism hade relativt starka till starka positiva samband med RTC, emotional
reaction och short-term thinking. Sambanden var statistiskt signifikanta. Ett typiskt positivt
signifikant samband fanns mellan conscientiousness och underfaktorn cognitive rigidity.
Machiavellianism visade på positiva svaga till typiska samband med RTC, emotional reaction
och cognitive rigidity. Dessa var även signifikanta. Övriga personlighetsdrag visade inte på några signifikanta relationer till RTC eller dess underfaktorer. För fullständig redovisning av regressionen se Appendix 3.
Regressionsanalys och hypoteser.
Nedan presenteras resultatet från de regressioner där Big Five och Dark Triad har separerats. I Tabell 4 presenteras resultatet från regressionen med Big Five och RTC samt dess underfaktorer. I Tabell 5 redovisas regressionen med Dark Triad och RTC och underfaktorerna. Hypotes 1a: Extraversion har ett negativt samband med RTC. I regressionen uppkom negativa relationer mellan extraversion och RTC, hypotes 1a kunde därmed bekräftas.
Extraversion hade negativa samband med alla faktorer i RTC, sambanden varierade från svaga
till starka. Alla samband var signifikanta.
Hypotes 1b: Neuroticism har ett positivt samband med RTC. Neuroticism hade signifikanta positiva samband med RTC och två av underfaktorerna. Sambanden till RTC,
emotional reaction och short-term thinking var relativt starka till starka. Hypotesen kunde
därmed bekräftas.
Tabell 4
Regressionsmodell: Resistance to Change, med underfaktorer, och Big Five Modell 1 RTC Modell 2 RS Modell 3 ER Modell 4 STT Modell 5 CR β SE β SE β SE β SE β SE Extraversion -.35** .08 -.40** .10 -.27** .09 -.19* .11 -.30** .09 Openness -.08 .08 -.11 .10 -.01 .10 -.05 .11 -.09 .09 Agreeableness -.14 .09 -.09 .12 -.08 .11 -.20* .13 -.08 .11 Conscientiousness .06 .11 .04 .14 .03 .13 -.04 .15 .22* .12 Neuroticism .34** .08 .17 .10 .48** .10 .33** .11 .12 .09 Kön .03 .12 -.02 .16 -.04 .15 -.01 .17 .19* .14 Ålder .00 .01 .08 .01 -.03 .01 -.05 .01 .20* .01 Utbildning -.11 .04 -.15* .05 -.02 .05 -.15* .06 -.03 .05 R2 adj .41 .33 .43 .34 .17
Not. * = p < .05, ** = p < .01. β = standardiserad koefficent beta, SE = standard error. Beroendevariabler: Model 1 RTC = Resistance to Change. Model 2 RS = routine seeking. Model 3 ER = emotional reaction. Model 4 STT = short-term thinking. Model 5 CR = cognitive rigidity. Resistance to Change (skala 1-6), Big Five (1-5). Kön (1 = kvinna, 2 = man), utbildning (1 = grundskola, 2 = gymnasieexamen, 3 = eftergymnasial
Hypotes 2a: Narcissism och Machiavellianism har positiva samband med RTC.
Narcissism hade relativt starkt negativt samband till RTC, detta var signifikant. Samtliga
underfaktorer till RTC hade från typiska till relativt starka relationer med narcissism. Dessa negativa samband var även statistisk signifikanta. Ett positivt samband kunde därför inte bekräftas. Positiva samband mellan Machiavellianism och RTC bekräftades, då variabeln hade relationer med RTC samt alla underfaktorer. Sambanden varierade från typiska till relativt starka och samtliga var signifikanta. Hypotes 2a kunde därmed delvis bekräftas.
Hypotes 2b: Psychopathy har ett negativt samband med RTC. Psychopathy saknade signifikanta samband med RTC och dess faktorer, hypotesen bekräftades därmed inte.
Kontrollvariabler. I både Tabell 4 och 5 redovisas modellernas kontrollvariabler. I regressionen med Big Five fanns ett svagt positivt samband mellan kön och cognitive rigidity. I samma regression visade ålder på ett typisk positivt samband till cognitive rigidity. Regressionen med Dark Triad uppvisade också detta samband, i detta fall var sambandet svagt. I de båda regressionerna fanns negativa svaga samband mellan utbildning och faktorerna routine seeking och short-term thinking. Alla nämnda samband var signifikanta.
Modellernas totala förklaringsvarians. R2
adj-värdet i Modell 1 visar på att
oberoendevariablerna, Big Five och kontrollvariablerna, tillsammans förklarade 41% av variansen i RTC. De signifikanta bidragen i denna modell var extraversion och neuroticism. I Modell 2–5, Tabell 4, redovisas övriga värden på R2
adj. I Tabell 5, Modell 6 redovisas
R2
adj -värdet med Dark Triad och kontrollvariabler som oberoendevariabler. Tillsammans
Tabell 5
Regressionsmodell: Resistance to Change, med underfaktorer, och Dark Triad Modell 6 RTC Modell 7 RS Modell 8 ER Modell 9 STT Modell 10 CR β SE β SE β SE β SE β SE Narcissism -.36** .11 -.36** .14 -.33** .15 -.23** .15 -.26** .12 Machiavellianism .33** .12 .20* .15 .28** .15 .30** .16 .32** .12 Psychopathy .03 .14 .01 .17 .01 .18 .06 .19 .02 .14 Kön -.03 .14 -.03 .18 -.13 .18 -.06 .19 .14 .14 Ålder -.08 .01 -.14 .01 -.12 .01 -.14 .01 .17* .01 Utbildning -.11 .05 -.15* .06 -.01 .06 -.16* .06 .01 .05 R2 adj .23 .20 .17 .19 .17
Not. * = p < .05, ** = p < .01. β = standardiserad koefficent beta, SE = standard error. Beroendevariabler: Model 6 RTC = Resistance to Change. Model 7 RS = routine seeking. Model 8 ER = emotional reaction. Model 9 STT = short-term thinking. Model 10 CR = cognitive rigidity. Resistance to Change (skala 1-6), Dark Triad (skala 1-5). Kön (1 = kvinna, 2 = man), utbildning (1 = grundskola, 2 = gymnasieexamen, 3 =
Diskussion
Våra resultat, likt tidigare forskning (Oreg, 2003; Berg Saksvik & Hetland, 2009), visade på att flera av personlighetsdragen i Big Five hade signifikanta samband med RTC, av speciell betydelse var extraversion och neuroticism. Genom studiens resultat har det framträtt nya samband till Big Five som inte tidigare har rapporterats. Cognititive rigidity har i tidigare studier (Oreg, 2003; Berg Saksvik & Hetland, 2009) inte visat på några signifikanta samband med Big Five men i vår regressionsanalys framträdde ett signifikant positivt samband. Vidare visade studien att två av tre personlighetsdrag inom Dark Triad hade signifikanta samband till
RTC.
Big Fives betydelse för Resistance to Change
Vår studie bekräftade tidigare resultat vilka visar på extraversion och neuroticisms betydelse för Resistance to Change (Berg Saksvik & Hetland, 2009; Oreg 2003). Våra fynd visar att extraversion har relativt starka negativa relationer med RTC. Även neuroticism hade relativt starka samband med denna variabel, däremot var dessa negativa. Fynden går helt i linje med Berg Saksvik och Hetlands resultat, vidare har Oreg visat på liknande relationer men då med något svagare samband. Eftersom detta resultat har replikerats i flera studier kan det antas att personlighetsdragen har samband med individers dispositionella motstånd till förändring. I vår regressionsanalys fann vi negativa relationer mellan RTC och extraversion, se Tabell 4, vilket är i linje med tidigare forskning (Berg Saksvik & Hetland, 2009; Oreg 2003). En annan studie visade på positiva relationer mellan extraversion och routine seeking (Di Fabio et al., 2014), vilket skiljer sig från det presenterade resultatet. I den studien användes dock en annan personlighetsteori och ett annat instrument (Eysenck Personality Questionnaire–Revised Short
Form) än i vår studie (Di Fabio et al., 2014), vilket kan förklara diskrepanserna. Till skillnad från
indikera att extroverta personer är mer benägna att genomgå organisationsförändringar, då de anser att belöningen av att uppnå ett mål är värt ansträngningen.
Resultaten avseende neuroticism i vår studie stämde till stor del överens med tidigare forskning (Berg Saksvik & Hetland, 2009; Oreg, 2003). Neuroticism uppvisade positiva samband till RTC, samt emotional reaction och short-term thinking, se Tabell 4. Tidigare funna positiva samband till routine seeking (Berg Saksvik & Hetland, 2009) bekräftades dock inte i vår studie då sambanden inte var signifikanta. Sambandet mellan neuroticism och emotional
reaction var inte förvånande då de båda variablerna mäter affektiva reaktioner, exempelvis
nervositet och oro (John et al., 2008; Oreg 2008). Även denna tankegång har berörts i tidigare studier (Berg Saksvik & Hetland, 2009). Potentiellt skulle även variabeln short-term thinking kunna påverkas av den osäkerhet som mäts i neuroticism. Den upplevda stabiliteten i status quo kan tänkas ge en trygghet och dämpa oro hos en individ med höga värden av neuroticism.
DeYoung (2015) har konstaterat att neurotiska personer fokuserar på slutmålet men även lägger stor vikt vid utmaningar som vägen till målet kan medföra. Personen är rädd för konsekvenserna av att misslyckas och att därmed inte kunna fullfölja sitt mål menar DeYoung. Vi tror därför att förlusten av trygghet samt risken att misslyckas väger tyngre än potentiella fördelar. En neurotisk individ föredrar därför tryggheten i att fortsätta som den alltid har gjort istället för att genomföra en förändring, även om den på sikt förbättrar sin situation.
Individer med höga nivåer av openness tenderar att vara öppna för nya idéer och söker gärna stimulerande erfarenheter (John et al., 2008). Baserat på detta skulle det kunna tänkas att de är mer öppna för organisationsförändringar. På detta vis har även Berg Saksvik och Hetland (2009) resonerat i sin studie. Vid den bivariata korrelationen uppstod flera svaga till typiska negativa samband mellan openness och RTC samt dess underfaktorer. I regressions-analysen förlorar däremot dessa samband signifikans och styrka. Detta skedde också i Berg Saksvik och Hetlands studie. Att sambanden försvagas skulle kunna bero på, likt Tabell 3 visar, att openness korrelerat positivt med både extraversion och agreeableness. Då dessa personlighetsdrag verkar överlappa kan det tänkas påverka resultatet i regressionen. Det skulle också kunna bero på att andra personlighetsdrag har större betydelse för RTC än vad
openness har. Berg Saksvik och Hetland har resonerat att exempelvis neuroticism har större
samband mellan agreeableness och underfaktorn short-term thinking, detta redovisades även i Berg Saksvik och Hetlands studie. Tidigare studier (Berg Saksvik & Hetland, 2009; Oreg, 2003) har inte funnit signifikanta samband mellan Big Five och cognitive rigidity. I vår studie fann vi dock signifikans med denna faktor, både i det typiskt positiva sambandet till conscientiousness och det relativt starka negativa sambandet till extraversion. Därför menar vi att Berg Saksvik och Hetlands påstående om att Big Five inte mäter cognitive rigidity kan ifrågasättas. Vår studie visar att alla faktorer i RTC har signifikanta samband till personlighetsdragen i Big Five, vilket tidigare inte har rapporterats. Detta kan bero på att andra Big Five-facetter har mätts, för vidare diskussion se Studiens begränsningar. Vidare kan detta även tänkas bero på att olika analysförfaranden har skett, då tidigare studier inte genomfört regressionsanalyser med underfaktorerna inom RTC som beroendevariabler utan endast med den totala RTC-faktorn.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns teoretiskt och empiriskt relevanta samband mellan RTC och personlighetsdragen extraversion och neuroticism. Det kan vara rimligt att göra vissa generella antaganden om en individs förändringsbenägenhet utifrån dess
Big Five-resultat. Inledningsvis konstaterade vi att vissa roller eller organisationer kan ha
större behov av förändringsbenägna medarbetare. Det kan därför vara av vikt att mäta detta hos kandidater innan anställning. Då vår studie antyder att Big Five kan ge indikationer på individers förändringsmotstånd, anser vi att det potentiellt kan finnas vidare användningsområden för personlighetstestning. Om en organisation redan använder personlighetstestning på kandidater för annat syfte, kan dessa resultat eventuellt också användas för att se personens tendenser till förändringsmotstånd.
Dark Triads betydelse för Resistance to Change
Dark Triad och RTC är ett tidigare outforskat område. Resultatet i studien indikerar Dark Triad kan ha viss förklaringsvarians för motstånd till förändring. Dark Triad tillsammans med
studiens kontrollvariabler kunde förklara 23% av variansen i RTC, vilket antyder att personlighetsdragen kan vara av betydelse. Narcissism hade typiska till relativt starka negativa samband med samtliga underfaktorer inom RTC. Även Machiavellianism hade typiska till relativt starka samband med alla faktorer, dessa var dock positiva. Inga relationer uppvisades mellan psychopathy och RTC eller dess underfaktorer.
ha högt dispositionellt motstånd till förändring då denne troligtvis vill få sin egen vilja igenom. Då narcissister karaktäriseras av en grandios självbild (O´Boyle et al., 2012) är det troligt att dessa individer skulle framhäva sina egna idéer. Det kan tänkas att dessa individer därför skulle motsätta sig förändringar initierade av andra. Rabelo Neiva et al. (2005) har konstaterat att förändringar kan innebära att maktbalanser rubbas. Detta skulle potentiellt kunna innebära ett hot mot individens sociala position, vilket kan tänkas skrämma denna typ av individ. Tvärtom visade resultaten från den aktuella studien att personer med högre nivå av narcissism tenderar att ange lägre nivåer av RTC. Narcissister har ett behov av att bli beundrade och att få sin självbild förstärkt av andra konstaterar O´Boyle et al. Detta skulle eventuellt kunna förklara det negativa sambandet då individen möjligtvis inte vill motsätta sig en förändring om det innebär en risk att förlora omgivningens tycke. Behovet av att bli beundrad och idoliserad kan därför tänkas vara större än behovet att få sin vilja igenom.
Personlighetsdraget Machiavellianism karaktäriseras av ett egenfokus och en kallhet inför andra (Paulhus & Williams, 2002), samt etiskt och moraliskt tveksamma beteenden (O´Boyle et al., 2012). Detta indikerar att denna typ av individ har en okänslighet för andras åsikter. Det kan hypotiseras att machiavellistiska personlighetstyper inte är lika förändringsbenägna, då de ser till sitt eget intresse och inte berörs av generella uppfattningar om rätt eller fel. Machiavellistens självcentrering skulle kunna innebära att denne lockas av förändringsinsatser först när de kan gynna den själv. Jones och Paulhus (2009) fastställde att machiavellisters cyniska grundsyn på människor beror på att de uppfattar andra som inkompetenta och svaga, utan kontroll över de situationer de befinner sig i. Samband mellan
Machiavellianism och RTC skulle därför kunna bero på dessa individers misstro till andras
förmåga. De kan uppfatta initiativtagarna till förändring som inkompetenta och oförmögna att hantera situationen, vilket gör dem skeptiska till förändringen. Sambandet kan antas bero på deras ovilja eller rentutav oförmåga att se värde i andras åsikter och förslag. I tidigare litteratur har machiavellistiska personer konstaterats vara mer framgångsrika när det finns färre regler och då de har större beslutsmakt (Jones & Paulhus, 2009; O´Boyle et al., 2012). Förändringar initierade av andra kan därmed tänkas avskräcka den typen av individ.
tryggheten försvinner (Rabelo Neiva et al., 2005). En individ med höga nivåer av psychopathy upplever troligtvis inte dessa känslor på samma vis då likgiltigheten kan tänkas göra att individen inte oroar sig över konsekvenserna. Vidare har även O´Boyle konstaterat att denna typ av individ är immun mot stress vilket kan hypotiseras ligga till psykopatens fördel i en förändringinsats. Baserat på dessa resonemang formulerades en hypotes om ett negativt samband mellan psychopathy och RTC. Då det tidigare har uppvisats negativa samband mellan
psychoticism och faktorn routine seeking (Di Fabio et al., 2014), samt att det finns likheter
kring psychopathy och psychoticism (Corr, 2010), bidrog det till skapandet av denna hypotes. Detta samband bekräftades inte då relationen visade på nästintill nollsamband mellan variablerna. Resultatet kan tänkas bero på den likgiltighet som personlighetsdraget kännetecknas av. Personer med höga nivåer av detta personlighetsdrag är troligtvis varken förändringsbenägna eller uppvisar förändringsmotstånd, utan är troligen likgiltiga inför det. Detta kan förklara nollsambanden. I studien var det få personer som angav höga värden på detta personlighetsdrag, vilket kan ha bidragit till avsaknaden av signifikanta samband.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att Dark Triad utifrån resultatet i denna studie verkar ha förklaringsvarians för RTC. På grund av avsaknaden av tidigare forskning och det faktum att studien har ett begränsat deltagarantal kan det vara svårt att göra generaliseringar kring fynden. Studien visar däremot på att det kan finnas värde för vidare forskning i ämnet. Till dess att studiens resultat har bekräftats bör inga stora antagen göras. Trots de funna sambanden till narcissism och Machiavellianism anser vi att det i dagsläget inte är aktuellt att använda Dark Triad vid rekrytering, endast med syftet att mäta individers förändringsmotstånd.
Resonemang kring alternativa analyser
I de första regressionsanalyserna framkom ett resultat som visade på att endast
extraversion, neuroticism och Machiavellianism förklarade varians i RTC. Denna alternativa
analys pekade på att främst Big Five har betydelse för RTC. Dock var det stora differenser mellan Pearsons korrelationskoefficienter och beta-värdena som uppkom i de olika analyserna, varpå suppressoreffekter misstänktes. O´Boyle et al. (2015) har belyst att Dark
Triad kan ha viss överlappning med personlighetsdragen i Big Five, exempelvis avseende narcissism och extraversion. Tidigare studier har framhållit risken för eventuella
Dåderman & Rangestål-Impola, 2019; Paulhus et al., 2004). För att undvika denna risk genomfördes därför regressionsanalyser med de två personlighetsskalorna separerade. Resultaten visade då på fler och starkare samband än då skalorna analyserats tillsammans. Med stöd i resonemang från tidigare nämnda studier har därför fokuset legat på resultaten från våra separerade analyser.
Studiens begränsningar
En begränsning med studien skulle kunna vara deltagarurvalet. Stickprovet är ett bekvämlighetsurval och detta innebär att generaliserbarheten är begränsad.
Den aktuella studien berörde inte kontextuella faktorer, vilka tidigare har konstaterats vara viktiga för förändringsmotstånd (Michel et al., 2013; Oreg, 2006). Detta var inte huvudfokus i vår studie då vi var intresserade av individens generella tendenser till motstånd.
Något som kan ha påverkat studiens resultat var valet av instrument. Vi använde kortversioner av Dark Triad och Big Five vilket skulle kunnat påverka studiens reliabilitet och validitet. Vidare valde vi att blanda frågorna på två av instrumenten, för diskussion se
Avväganden under Metod. Den interna reliabilitet i Dark Triad-faktorerna var något låg, vilket
skulle kunna bero på detta val. Då vi redan använde tre instrument, vilket gjorde enkäten omfattande, prioriterade vi kortare versioner för att fler skulle fullfölja sitt deltagande.
En ytterligare konsekvens som val av instrument kan ha medfört är att jämförbarheten med andra studiers resultat kan bli begränsad. Både Oreg (2003) och Berg Saksvik och Hetland (2009) använde andra Big Five-instrument än i denna studie. Då dessa potentiellt mäter olika facetter i personlighetsdragen, kan det tänkas påverka vad som framkommer i studien. Diskrepanser mellan vårt och tidigare resultat, exempelvis rörande cognitive rigidity, skulle därmed kunna förklaras av vilka facetter i Big Five som instrumentet har mätt.
Avslutning
Sammanfattningsvis anser vi att Big Five har större värde än Dark Triad i att förklara RTC. Tills ytterligare studier har bekräftat resultaten rekommenderar vi att använda personlighetstestning endast för att se signaler avseende förändringsmotstånd. Vill man däremot kunna göra mer säkra bedömningar, vid exempelvis rekrytering, rekommenderar vi i dagsläget att använda Oregs Resistance to Change scale.
Referenser
Agboola, A. A., & Salawu, R. O. (2011). Managing deviant behavior and resistance to change.
International Journal of Business and Management, 6(1), 235-242.
Akossou, A. Y. J., & Palm, R. (2013). Impact of Data Structure on the Estimators R-Square And Adjusted R-Square in Linear Regression. International Journal of Mathematics and
Computation, 20(3), 85-93.
Baldasaro, R. E., Shanahan, M. J., & Bauer, D. J. (2013). Psychometric Properties of the Mini-IPIP in a Large, Nationally Representative Sample of Young Adults. Journal of Personality
Assessment, 95(1), 74–84.
Barrick, M. R., & Mount, M. K. (1991). The Big Five personality dimensions and job performance: a meta-analysis. Personnel Psychology, 44(1), 1-26.
Barrick, M. R., Mount, M. K., & Judge, T. A. (2001). Personality and performance at the beginning of the new millennium: What do we know and where do we go next?
International Journal of Selection and Assessment, 9(1‐2), 9-30.
Berg Saksvik, I., & Hetland, H. (2009). Exploring Dispositional Resistance to Change. Journal
of Leadership & Organizational Studies, 16(2), 175-183.
Briley, D. A., & Tucker-Drob, E. M. (2017). Comparing the Developmental Genetics of Cognition and Personality over the Life Span. Journal of Personality 85(1), 51-64. doi: 10.1111/jopy.12186
Buhrmester, M., Kwang, T., & Gosling, S. D. (2011). Amazon's Mechanical Turk a new source of inexpensive, yet high-quality, data? Perspectives on Psychological Science, 6(1), 3-5. doi : 10.1177/1745691610393980
By, R. T (2005). Organisational Change Management: A Critical Review. Journal of Change
Bäckström, M. (2010). IPIP-NEO manual. Lunds Universitet, Institutionen för Psykologi. Carlström, E. D., & Ekman, I. (2012). Organisational culture and change: implementing
person‐centered care. Journal of Health Organization and Management, 26(2), 175-191. doi: 10.1108/14777261211230763
Choen, A. (2016). Are they among us? A conceptual framework of the relationship between the Dark Triad personality and counterproductive work behaviors (CWBs). Human
Resource Management Review, 26(2016), 69-85.
Cohen, R. J., & Swerdlik, M. E., (2009). Psychological testing and assessment: An Introduction
to Tests And Measurement. (7th ed.). McGraw-Hill Primis.
Corr, P. J. (2010). The psychoticism–psychopathy continuum: A neuropsychological model of core deficits. Personality and Individual Differences, 48(2010), 695-703. doi:
10.1016/j.paid.2009.12.023
Crysel, L. C., Crosier, B. S., & Webster, G. D. (2013). The Dark Triad and risk behavior.
Personality And Individual Differences, 54(1), 35-40. doi: 10.1016/j.paid.2012.07.029
DeYoung, C. G. (2015). Cybernetic Big Five theory. Journal of Research in Personality, 56, 33-58. http://dx.doi.org/10.1016/j.jrp.2014.07.004
Di Fabio, A., Bernaud, J.L., & Loarer, E. (2014). Emotional intelligence or personality in resistance to change? Empirical results in an Italian health care context. Journal of
Employment Counseling, 51(4), 146-157. doi: 10.1002/j.2161-1920.2014.00048.x
Digman, J. M. (1990). Personality structure: Emergence of the Five-factor model. Annual
Review of Psychology, 41(1), 417-440.
Dåderman, A. M., & Ragnestål-Impola, C. (2019). Workplace bullies, not their victims, score high on the Dark Triad and Extraversion, and low on Agreeableness and Honesty-Humility. Heliyon, 5(10). https://doi.org/10.1016/j.heliyon.2019.e02609
Field, A. (2018). Discovering Statistics Using IBM SPSS Statistics. (5th ed.). SAGE.
Ford, J. D., Ford, L. W., & D’Amelio, A. (2008). Resistance to Change: The Rest of the Story.
Gignac, G.E., & Szodorai, E.T. (2016). Effect size guidelines for individual differences researchers. Personality and Individual Differences, 102, 74–78.
Grijalva, E., & Newman, D. A. (2015). Narcissism and Contraproductive Work Behaviour (CWB): Meta-Analysis and Consideration of Collectivist Culture, Big Five personality, and Narcissism´s Facet Structure. Applied Psychology: An International Review, 64(1), 93-126. doi: 10.1111/apps.12025
Hjalmarsson, A. K., & Dåderman, A. M. (2020). Relationship between emotional intelligence, personality, and self-perceived individual work performance: A cross-sectional study on the Swedish version of TEIQue-SF. Current Psychology, 1-16.
https://doi.org/10.1007/s12144-020-00753-w
Hogan, R., Hogan, H., & Roberts, B. W. (1996). Personality Measurement and Employment Decisions Questions and Answers. American Psychologist, 51(5), 469-477.
Izard, C. E. (1960). Personality Characteristics Associated with Resistance to Change. Journal
of Consulting Psychology, 24(5), 437-440.
John, O. P., Naumann, L. P., & Soto, C. J. (2008). Paradigm shift to the integrative Big Five trait taxonomy: History, measurement, and conceptual issues. I O. P. John, R. W. Robins, & L.A. Pervin (red.), Handbook of Personality: Theory and Research. (3rd ed., s. 114-158).
The Guilford Press.
Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the five factor model with a 120-item public domain inventory: development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78-89. http://dx.doi.org/10.1016/j.jrp.2014.05.003
Jones, D. N., & Paulhus, D. L. (2009). Machiavellianism. I M.R. Leary, & R.H. Hoyle (red.),
Individual Differences in Social Behavior. (93-108). Guilford.
Jones, D. N., & Paulhus, D. L. (2014) Introducing the Short Dark Triad (SD3): A Brief Measure of Dark Personality Traits. Assessment, 21(1), 28-41. doi: 10.1177/1073191113514105 Jones, J., Firth, J., Hannibal, C., & Ogunseyin, M. (2019). Factors Contributing to
Organizational Change Success or Failure: A Qualitative Meta-Analysis of 200 Reflective Case Studies. I Evidence-Based Initiatives for Organizational Change and Development,
Judge, T. A., Bono, J. E., Ilies, R., & Gerhardt, M. W. (2002). Personality and Leadership: A Qualitive and Quantitative Review. Journal of Applied Psychology, 87(4), 765-780. doi: 10.1037//0021-9010.87.4.765
Judge, T. A., & Zapata, C. P. (2015). The person–situation debate revisited: Effect of situation strength and trait activation on the validity of the Big Five personality traits in predicting job performance. Academy of Management Journal, 58(4), 1149-1179.
Kennedy, R. B., & Kennedy, D. A. (2004). Using the myers-briggs type indicator in career counseling. Journal of Employment Counseling, 41(1), 38-43.
Kline, P. (2000). The handbook of psychological testing. Psychology Press.
Kunze, F., Boehm, S., & Bruch, H. (2013). Age, resistance to change, and job performance.
Journal of Managerial Psychology, 28(7-8), 741-760.
Maples, J. L., Lamkin, J., & Miller, J. D. (2013). A Test of Two Brief Measures of the Dark Triad: The Dirty Dozen and Short Dark Triad. Psychological Assessment, 26(1), 326-331. doi: 10.1037/a0035084
Mabon, H. (2014). Arbetspsykologisk testning om urvalsmetoder i arbetslivet. (3:e reviderade upplagan). Assessio.
McCrae, R. R., & Costa, P. T. (1997). Personality Trait Structure as a Human Universal.
American Psychologist, 52(1), 509-516.
Michel, A., By, T. R., & Burnes, B. (2013). The limitations of dispositional resistance in relation to organizational change. Management Decision, 51(4), 761-780.
Muris, P., Merckelback, H., Otgaar, & Maijer, E. (2017). The Malevolent Side of Human Nature: A Meta-Analysis and Critical Review of the Literature on the Dark Triad
(Narcissism, Machiavellianism, and Psychopathy). Perspectives on Psychological Science,
12(2), 183-204. doi: 10.1177/1745691616666070
O´Boyle, E. h., Forsyth, D. R., Banks, G. C., & McDaniel, M. A. (2012). A meta-analysis of the dark Triad and work behavior: a social exchange perspective. Journal of Applied
O´Boyle, E. H., Forsyth, D. R., Banks, G. C., Story, P. A., & White, C. D. (2015). A meta‐analytic test of redundancy and relative importance of the dark triad and five‐factor model of personality. Journal of Personality, 83(6), 644-664.
Oreg, S. (2003). Resistance to Change: Developing an Individual Difference Measure. Journal
of Applied Psychology, 88(4), 680-693. doi: 10:1037/0021-9010.88.4.680
Oreg, S. (2006). Personality, context, and resistance to organizational change. European
Journal of Work and Organizational Psychology, 15(1), 73-101. doi:
10.1080/13594320500451247
Oreg, S., Bayazit, M., Vakola, M., Arciniega, L., Armenakis, A., Barkauskiene, R., Bozionelos, N., Fujimoto, Y., Gonza´lez, L., Han, J., Hrˇebícˇková, M., Jimmieson, N., Kordacˇova´, J., Mitsuhashi, H., Mlacˇic, B., Feric´, I., Kotrla Topic´, M., Ohly, S., Saksvik, P. Ø., Hetland, H., & Saksvik, I. (2008). Dispositinal Resistance to Change: Measure Equivalence and the Link to Personal Values Across 17 Nations. Journal of Applied Psychology, 93(4), 935-944. doi: 10.1037/0021-9010.93.4.935
Oreg, S., Nevo, O., Metzer, H., Leder, N., & Castro, D. (2009). Dispositional Resistance to Change and Occupational Interests and Choices. Journal of Career Assessment, 17(3), 312-323. doi: 10.1177/1069072708330599
Paulhus, D. L., Robins, R. W., Trzesniewski, K. H., & Tracy, J. L. (2004). Two replicable suppressor situations in personality research. Multivariate Behavioral Research, 39(2), 303-328.
Paulhus, D. L., & Williams, K. M. (2002). The Dark Triad of personality: narcissism,
Machiavellianism, and psychopathy. Journal of Research in Personality,36(6). 556-563. Petrides, K. V., Vernon, P. A., Aitken Schermer, J., & Veselka, L. (2011). Trait Emotional
Intelligence and the Dark Triad Traits of Personality. Twin Research and Human Genetics,
14(1), 35–41.
Piderit, S. K. (2000). Rethinking Resistance and Recognizing Ambivalence: A Multidimensional view of Attitudes toward an Organizational Change. Academy of Management Review,
25(4), 783-794.
performance in primary education. British Journal of Educational Psychology, 84(2), 239-252.
Probst, G., & Raisch, S. (2005). Organizational crisis: The logic of failure: Academy of
Management Executive, 19(1), 90-105. doi: 10.5465/AME.2005.15841958
Rabelo Neiva, E., Ros, M., & das Graças Torres da Paz, M. (2005). Attitudes Towards Organizational Change: Validation of a Scale. Psychology in Spain, 9(1), 81-90. Roberts, B. W., Kuncel, N. R., Shiner, R., Caspi, A., & Goldberg, L. R. (2007). The power of
personality: The comparative validity of personality traits, socioeconomic status, and cognitive ability for predicting important life outcomes. Perspectives on Psychological
Science, 2(4), 313-345.
Salkind, N. J. (2017). Statistics for people who (think they) hate statistics. (6th edition, international student edition). SAGE.
Shanahan, M. J., & Bauer, D. J. (2013). Psychometric properties of the Mini-IPIP in a large, nationally representative sample of young adults. Journal of Personality Assessment,
95(1), 74-84.
Schmidt, F. L., & Hunter, J. E. (1998). The Validity and Utility of Selection Methods in Personnel Psychology: Practical and Theoretical Implications of 85 Years of Research Findings. Psychological Bulletin, 124(2), 262-274.
Taber, K. S. (2016). The use of Cronbach´s alpha when developing and reporting research instruments in science education. Research Instrument in Science Education, 48(6), 1273-1296. doi: 10.1007/s11165-016-9602-2
Tourangeau, R., & Yan, T. (2007). Sensitive questions in surveys. Psychological Bulletin,
133(5), 859-883. doi: 10.1037/0033-2909.133.5.859
Vetenskapsrådet. (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wenemark, M. (2017). Enkätmetodik med respondenten I fokus. Studentlitteratur AB.
with 200 items. Journal of Research in Personality, 44(2), 180-198. Zeidler, K. (2017). Personlighetstest – så här gör de mest nytta. Prevent:
https://www.prevent.se/arbetsliv/ledarskap1/2017/personlighetstest--sa-gor-de-mest-nytta/
Appendix 1 Enkät
Frågorna i enkäten är markerade utifrån instrument- och faktortillhörighet inom parantes. De frågor som är vända är markerade med R. Dessa noteringar fanns inte angivet i enkäten som respondenterna fick besvara.
Avsnitt 1
”I detta stycke ber vi dig att fylla i några uppgifter om dig själv” Kön
o Kvinna o Man o Annat
o Vill inte uppge Ange din ålder
Vilken är din högsta avslutade utbildning? o Grundskola eller motsvarande o Gymnasieexamen eller motsvarande
o Eftergymnasial utbildning, ej högskola/universitet o Studier vid högskola/universitet
o Examen vid högskola/universitet
Ange din nuvarande huvudsakliga sysselsättning o Studerande o Deltidsarbete o Heltidsarbete o Tjänstledig/barnledig o Ålderspensionär o Sjuk-/aktivitetsersättning (förtidspensionär) o Hemmafru/-man o Arbetssökande
