UPPSATSER:
Kulturgeografiska institutionen
Landsbygdsutveckling, medborgardialog och ungas
deltagande i kommunens arbete
En studie av Vimmerby kommun
2
ABSTRACT
Svensson, A. 2021.Landsbygdsutveckling, medborgardialog och ungas deltagande i kommunens arbete. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala Universitet.
Denna uppsats undersöker hur Vimmerby kommun arbetar med landsbygdsutveckling, medborgardialog och inkludering av unga i kommunens arbete. Vimmerby kommun är en landsbygdskommun belägen i landsbygdslänet Kalmar. Uppsatsens frågeställningar har besvarats med hjälp av dokumentanalys och genom intervjuer med tjänstepersoner på Vimmerby kommun och Region Kalmar. I denna uppsats framkommer att landsbygdsutveckling i Vimmerby kommun är integrerat i stor del av kommunens arbete, detta för att stora delar av kommunen är landsbygd med mindre tätorter och orter. Det som framgår som viktiga faktorer för en levande landsbygd är bland annat kommunikationsmöjligheter, service och tillgängliga bostäder. I kommunen finns ett arbete med en Social Lokal Utvecklingsstrategi (SLUS) som syftar till att öka attraktionskraften och vara en medskapande medborgardialog med närings- och föreningsliv och medborgarna. Dialog och inkludering, speciellt med unga, är en utmaning för många kommuner. Representationen av unga i SLUS-projektet har inte varit så stor och kommunens arbete med ungdomsinflytande har skett med varierad framgång.
Nyckelord: landsbygdsutveckling, medborgardialog, unga, Vimmerby kommun, urbanisering Handledare: Maja Lagerqvist.
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
1.2 Avgränsningar ... 2
1.3 Bakgrund ... 2
3. FORSKNINGSÖVERSIKT OCH TEORETISKT RAMVERK ... 4
3.1 Planeringsideal ... 4
3.2 Landsbygdsutveckling ... 4
3.3 Eldsjälar ... 5
3.4 Medborgardialog ... 5
3.5 Medborgardialog med unga ... 6
3.6 Urbant tolkningsföreträde ... 6
3.7 Viljan att bo på landsbygden ... 7
3.8 Unga som flyttar ... 7
4. METOD ... 8
5. RESULTAT OCH ANALYS ... 10
5.1 Region Kalmar läns landsbygdsutveckling ... 11
5.2 Kommunens landsbygdsutveckling ... 12
5.3 Skolor och resurser på landsbygden ... 14
5.4 Medborgardialog – Social lokal utvecklingsstrategi ... 15
5.5 Ungas medborgardialog ... 18
5.6 Kommunens förhållningssätt till att många unga flyttar ... 21
6. SLUTSATS OCH SLUTDISKUSSION ... 23
7. KÄLL- OCH REFERENSLISTA ... 26
1
1. INLEDNING
Urbaniseringen kan skildra hur befolkningsstorlek i städer och landsbygder förhåller sig till varandra men ofta avses flyttmönster från landsbygd till stad med ordet urbanisering. På 1800-talet var 90 procent av den svenska befolkningen bosatt på landsbygden, idag bor 85 procent i tätorter (SCB, 2015). Urbaniseringen från landsbygden till städer är ingen unik trend i Sverige utan sker i hela världen (Boverket, 2012). Hur planerar man då för stad och landsbygd? Samhällsplanering handlar till stor del om kommunens fysiska planering som innebär hur mark- och vattenområden ska brukas, var bebyggelse och infrastruktur ska vara placerad och hur utformningen ska se ut (Boverket, 2020a). Samhällsplanering inbegriper också social och ekonomisk planering där olika intressen ibland måste vägas mot varandra.
Förutsättningarna för utveckling i kommuner i Sverige kan skilja sig markant åt. Avgörande faktorer kan vara om kommunen är del av en växande region eller i en del av landet med ofördelaktig åldersstruktur och minskande befolkning. Det finns ingen universal lösning för alla kommuner och möjligheten att förändra rådande strukturer genom planering är begränsad (Nyström och Tonell, 2012, s. 239-240).
Även för fjärdedelen av befolkningen som bor på landsbygden skiljer sig förutsättningarna åt, då det finns många olika typer av landsbygder. Enligt Jordbruksverkets definition innebär landsbygdsutveckling att man utgår från varje bygds förutsättningar och nyttjar dem för att skapa utveckling. Det kan handla om att investera i människor och idéer som syftar till att utveckla landsbygden, förutsättningarna för företag och lantbruket (Jordbruksverket, 2020). Forskare som studerat resursbaserat perspektiv inom samhällsplaneringen framhåller vikten av framförallt mänskliga resurser (Syssner och Meijer, 2017). För att veta hur medborgare vill att samhället ska formas är medborgardialog en bra grund. Förutom att landsbygdsutvecklingen påverkas av hur staten, regionen och kommunen väljer att arbeta med den är det framförallt människorna bosatta på landsbygden som borde vara involverade i planeringen.
För att skapa tillit till demokratin och utveckla ett hållbart samhälle är medborgarnas möjlighet att påverka och vara delaktiga en förutsättning (Sveriges kommuner & regioner, 2020). Merparten av kommunerna i Sverige arbetar på något sätt med ungas delaktighet och inflytande på den lokala nivån, vanligtvis genom exempelvis ungdomsråd eller olika dialogforum. För många kommuner är det dock en utmaning att nå ut till en representativ grupp av unga och hitta fungerande forum för dialog (MUCF, 2019).
Jag är själv uppväxt i en mindre ort och har alltid tyckt det varit intressant och inte sällan skrämmande hur urbaniseringen påverkar mindre orter och landsbygd. Med tanke på att jag (som många andra framförallt unga) flyttat till en större stad är jag en del av urbaniseringen. Inom min utbildning på samhällsplaneringsprogrammet läggs mycket fokus på hur man planerar i städerna medan landsbygden och mindre orter känns lite bortprioriterade i undervisningen. Därav har jag valt att undersöka hur en landsbygdskommun arbetar med samhällsplanering och jag har valt att rikta in mig på främst landsbygdsutveckling, medborgardialog och inkludering av unga i kommunens arbete.
2
benämns som C8, en landsbygdskommun med mindre än 15 000 i kommunens största tätort och lågt pendlingsmönster (Sveriges kommuner och Landsting, 2016).
Planering inför framtiden innebär ofta att man planerar för fler människor, men hur ser arbetet ut i en kommun med liten och ibland negativ befolkningstillväxt? Hur arbetar man ”mot” urbaniseringen och hur ser kommunens arbete ut kring befolkningsgruppen unga, som ofta deltar i urbaniseringen?
I denna uppsats har tre tjänstepersoner med olika ansvarsområden på Vimmerby kommun intervjuats och två tjänstepersoner från Region Kalmar Län. Utöver intervjuerna har dokument och planer från kommunen och regionen varit underlag för studien.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man i en landsbygdskommun utan större befolkningstillväxt arbetar med samhällsplanering. Uppsatsen fokuserar på Vimmerby kommun för att det är en landsbygdskommun som inte har så stor befolkningstillväxt. En anledning till att kommunens invånarantal inte växer är att många unga väljer att flytta därifrån och jag har därför valt att fokusera på hur unga inkluderas i kommunens arbete. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats:
• Hur arbetar myndigheter som kommun och region med landsbygdsutveckling i Vimmerby kommun?
• Hur arbetar Vimmerby kommun med medborgardialog och hur ser dialogen ut med unga?
• Hur ställer sig kommunen till att många unga väljer att flytta därifrån?
1.2 Avgränsningar
Vimmerby kommun valdes för att den är en landsbygdskommun (enligt SKL:s kommunindelning) med en större centralort och flera mindre tätorter och orter, beläget i Kalmar län, som är ett landsbygdslän. En annan faktor som bidrog är att jag är uppvuxen i grannkommunen och därför har viss tidigare kunskap om kommunen. I min uppsats har jag avgränsat mig till att fokusera på kommunens arbete. Detta har gjorts för att kommunen har planmonopol och det finns dokument och planer att analysera. För att få ytterligare kontext till kommunens arbete kommer också delar av Region Kalmars arbete presenteras. Vad gäller landsbygdsutveckling finns det andra aktörer än kommunen som har betydelse för att bostäder byggs men de kommer inte tas i beaktning i denna uppsats. Den politiska arenan för medborgardialog kommer inte att granskas utan främst hur kommunen arbetar för att nå sina medborgare. Den tids- och ordmässiga avgränsningen har gjort att alla dessa delar inte kan presenteras.
1.3 Bakgrund
3
15 600 invånare. Centralorten är tätorten Vimmerby, där hälften av kommunens befolkning bor. Utöver Vimmerby finns fem tätorter, Södra Vi, Gullringen, Storebro och Frödinge. Definitionen för tätort är SCB:s, som innebär att minst 200 personer är bosatta inom ett område. Utöver dessa tätorter finns flera mindre orter (Vimmerby kommun, 2018a). I kommunen finns ett brett näringsliv och en stark turistnäring kring Astrid Lindgren (Nationalencyklopedin, 2020a).
I Vimmerby ligger Astrid Lindgrens Värld som grundades 1981 och är en temapark med teater och miljöer inspirerade av Astrid Lindgrens böcker. Per år har parken uppemot en halv miljon besökare. Teaterföreställningar spelas på scener och genom improvisation i interaktion med besökare. Syftet med parken är att ge liv åt Astrid Lindgrens böcker och uppmuntra barns läs- och skrivintresse (Nationalencyklopedin, 2020b).
Vilken politik som förs kring landsbygden sätter prägel på förutsättningarna för en levande landsbygd. I regeringens proposition 2017/18:179 ges förslag för en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Det allomfattande målet för den sammanhållna landsbygdspolitiken är en landsbygd som är levnadskraftig och har likvärdiga förutsättningar för företagande, bostäder, arbete och välfärd. Det i sin tur ska leda till långsiktig hållbar utveckling i hela landet. Tre delmål presenteras som kopplas samman till de tre dimensionerna av hållbar utveckling och som överensstämmer med Agenda 2030. Delmålen är hållbar tillväxt, cirkulär, biobaserad och fossilfri ekonomi samt hållbart nyttjande av naturresurser samt attraktiva livsmiljöer på landsbygden (Näringslivsdepartementet, 2018).
Figur 1. Karta över Vimmerby kommun.
4
3. FORSKNINGSÖVERSIKT OCH TEORETISKT RAMVERK
I detta kapitel presenteras tidigare forskning som berör mina frågeställningar och syftar till att ge en förförståelse inför avsnittet där mitt resultat presenteras.
3.1 Planeringsideal
I Sverige har kommunerna ansvaret för den fysiska planeringen eftersom de har rätten att anta planer (Nyström & Tonell, 2012, s. 61). Planeringstraditionerna i Sverige har haft olika faser och präglats av sin tid. På 1930-talet skedde en bostadssocial utredning som uttryckte behov för statlig styrning och rationella ideal. Fram till 1960-talet satte den socialreformatoriska traditionen prägel på tiden. Medborgardeltagande i dialogplanering uppkom under 1970-talet. Beställning- och utföringsmodellen börjar användas i slutet av 1980-talet och offentliga verksamheter konkurrerar med och till viss del övertas av privata företag (Nyström & Tonell, 2012, s. 103-104). Under 1990-talet ökar inslagen av utvecklingsplanering och Sverige går med i EU 1995. Ökade samarbeten mellan offentliga och privata aktörer sker under 2000-talet.
Fler forskare har intresserat sig för dessa olika planeringsteorier. Syssner och Meijer, forskare inom kulturgeografi, har skrivit artikeln Informal planning in depopulating rural areas. De beskriver i sin studie att informell planering är planering som bygger på personliga nätverk och alldagliga interaktioner. Dessa nätverk och interaktioner kan exempelvis vara byalag, föreningar, sportsammanhang eller andra aktiviteter som i sig inte har mandat att planera men ändå kan vara med och påverka (Syssner & Meijer, 2017, s. 462). Författarna har tagit fram en analytisk modell för att åskådliggöra och förstå tillgången till resurser i avbefolkade områden. Deras modell bygger på en resursbaserad teori och syn som kan ses som verktyg inom forskning, för studenter eller planerare för att begripliggöra resurserna som informell planering kan generera. Deras förhoppning är att analysen kan ge bidrag till planeringsteorin genom en mångfacetterad bild av resurserna och nya perspektiv på planering i områden med negativ befolkningsutveckling (Syssner & Meijer, 2017, s. 262). I deras analytiska modell delas resurser upp i olika kategorier, finansiella resurser, materiella resurser, mänskliga resurser och organisatoriska resurser. Deras studie visar att de mänskliga och organisatoriska resurserna är särskilt viktiga för det lokala samhället och hur de genereras genom informell planering (Syssner & Meijer, 2017).
3.2 Landsbygdsutveckling
Kulturgeograferna Niedomysl och Amcoff har bland annat studerat flyttmönster och orsaker till befolkningsminskning på landsbygden. Avfolkningen på landsbygden är något som sker i många länder och det finns flera olika politiska initiativ för att förhindra trenden (Niedomysl & Amcoff, 2011).
5
Likaså är landsbygdsutveckling beroende av lokala förutsättningar och landskapets struktur. En utveckling av landsbygden medför att den förbättras och dess värden stärks. När man syftar på utveckling av landsbygden är det väsentligt att den och dess kvaliteter får vara norm och att premisserna för utveckling utgår från möjligheterna och resurserna som landsbygden har. Städer och tätare strukturer ska inte vara förebilder. Fortsättningar för en fungerande landsbygd anges bland annat vara att det finns arbetsmöjligheter, service och infrastruktur (Pettersson et al. 2010, s. 3-4).
3.3 Eldsjälar
I den informella planeringen nämns kopplingar mellan det lokala och kommunala, dessa kopplingar kan också vara i form av eldsjälar. Etnologen Forsberg har skrivit sin
doktorsavhandling om lokalt utvecklingsarbete och eldsjälars roll och betydelse för en bygd. Hon skriver att eldsjälsbegreppet obundet av sammanhang används för personer med stort engagemang och att man brinner för någonting. De som är engagerade i lokalt
utvecklingsarbete är oftast det på ideell basis och besitter ett engagemang som inte ”stängs av eller sätts på”. Hon beskriver att eldsjälar kan vara en länk mellan lokala och kommunala ambitioner, vilket hon anser är en förutsättning för det lokala utvecklingsarbetet som är i behov av stöd (från kommun eller andra aktörer) och samtidigt sätta lokal prägel på utvecklingen (Forsberg, 2003, s. 184, 188).
3.4 Medborgardialog
Kommunen kan öka kvaliteten i planeringen genom att tidigt i planeringsprocessen inkludera medborgare (Boverket, 2020b). Tahvilzadeh, doktor i offentlig förvaltning och forskare vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka beskriver medborgardialog som ett möte mellan medborgare och politiker eller tjänstemän med ansvar inom den offentliga organisationen. Det kan ske i olika former, så som samråd, paneler, cafédialoger och dialogform (Tahvilzadeh, 2014). Khakee är professor emeritus vid Institutionen för planering och miljö vid KTH i Stockholm. Khakee skriver att diskursen om planering måste inkludera så många intressenter som går och grunda sig i kunskap och värderingar, motiv och förståelse för de som vill påverka planeringen (Khakee, 2000, s.113). För medborgare kan det finnas flera skäl till deltagande, till exempel att man vill påverka något som gynnar ens egenintresse, få inflytande för att påverka utvecklingen eller skapa sociala relationer till andra medborgare för att få inflytande på offentliga institutioner och aktörer (Kahkee, 2006, s. 16).
6
planeringen är att det sällan blir en bred representation i samråd och att maktrelationer fortfarande råder.
3.5 Medborgardialog med unga
Ungdomspolitikens målgrupp är ungdomar mellan 13 och 25 år (Utbildningsdepartementet, 2014). Rapporten Det vore ju kul om de frågade någon gång från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) är en del av myndighetens uppföljning på de ungdomspolitiska målen (MUCF, 2019). Målet presenteras i Prop. 2013/14:191 och lyder “Det nya målet för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13-25 år ska vara att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen” (s. 16). Det ska ersätta de föregående målen för ungdomspolitiken (Utbildningsdepartementet, 2014). I rapportens enkätundersökning framkommer att 136 kommuner uppger att de har ett eller flera forum för inflytande som riktar sig till unga, 24 kommuner uppger att de inte arbetar med frågan och 47 kommuner har inte besvarat undersökningen (MUCF, 2019, s. 62).
Återkoppling till unga anses vara en utmaning för de kommunala tjänstepersonerna. I intervjuer genomförda med tjänstepersoner framkommer att det inte finns forum och kanaler att nå ut till unga. Information som läggs ut på kommunens hemsida uppges vara ett tillvägagångssätt som innebär att många unga inte nås av informationen. Resultaten i studien indikerar att de som nås av kommunens inflytandearbete framförallt är ungdomar som går i skolan (MUCF, 2019, s. 76-77). Slutsatserna i rapporten är att den ungdomspolitiska målsättningen inte kan anses uppnådd, det konstateras att många ungdomar saknar tro på sina möjligheter att påverka och att forum för att nå fram till beslutsfattare är undermåliga. Det är illavarslande resultat som på sikt skulle kunna undergräva demokratin och försvaga det politiska systemet (MUCF, 2019, s. 99).
Det är vanligt att dialogen med unga inte är direkt sammanlänkad med beslutsprocesserna och i synnerhet beslutsfattandet (Sveriges kommuner och landsting och MUCF, 2019, s. 23).
3.6 Urbant tolkningsföreträde
Rönnblom, universitetslektor vid Umeå centrum för genusstudier har forskat kring regional tillväxt och urbana och rurala studier. På uppdrag av Jordbruksverket har Rönnblom
genomfört en diskursanalys om hur landsbygd skapas i nationell policy. I analysen av Regeringens landsbygdsstrategi framkommer att det finns en tendens att vilja lyfta fram landsbygden i en mer positiv bemärkelse, detta i kontrast till de negativa föreställningar som ofta sammankopplas med gles- och landsbygd. Hon frågar sig vad det innebär att visa upp en annan och positiv bild och vilka svårigheter som måste lösas för att ersätta den gamla bilden. Hur man talar om landsbygden och dess förutsättningar visar ansatser på att förstärka en urban norm om hållbar tillväxt och utveckling. Landsbygden har inte samma förutsättningar men ska ändå utvecklas. Något Rönnblom finner intresseväckande är hur
7
avvikande blir staden normen och de urbana livsformerna tas för givna, det blir en urban norm (Forsberg & Stenbacka, 2013, s. 2).
3.7 Viljan att bo på landsbygden
På uppdrag av landsbygdsdepartementet gjorde Sifo 2011 en undersökning som visade att 70 procent av kvinnor i åldrarna 18-29 år ville bo på landet. Utav alla tillfrågade var det cirka hälften som svarade att de ville bo på landet. Lugnare tempo och närheten till naturen uppgavs vara de främsta orsakerna samt tillgången till arbets- och kommunikationsmöjligheter (Boverket, 2012, s. 43). Det kan emellertid finnas flera anledningar till att man inte har möjlighet att bosätta sig på landet. Unga vuxna tenderar att flytta från glesbygden och bosätta sig i universitetsorter och storstadsregioner. Det som lockar med storstadsregioner är tillgången till arbetsplatser, kultur och mångfald (Boverket, 2012, s. 21).
Områden utanför storstäder blir tilltalande när det finns goda kommunikationsmöjligheter och infrastruktur. Två anledningar till att köpa hus längre från staden är lägre priser och naturnära lägen. Många som flyttar från större städer till tätorter eller landsbygden har ofta kvar sitt arbete i staden. Det gör att pendlingsmöjligheter blir en väsentlig faktor för flytten (Boverket, 2012, s. 43).
Det finns satsningar som underlättar för att fler ska ha möjlighet att bygga bostäder på landsbygden. I en slutrapport från Boverket (2019) lämnas förslag på ett statligt topplån där kommunen bitvis har förlustansvar för byggnation och ombyggnad av egnahem. Statens bostadskreditnämnd har tidigare gjort en bedömning av behovet av stöd från staten till byggande av egnahem. Problemen med finansiering av bostadsbyggen på en klen marknad på landsbygden har diskuterats i olika betänkanden: Lån och garantier för fler bostäder (SOU 2017:108) och För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) (Boverket, 2019, s. 5).
3.8 Unga som flyttar
I Nya visioner för landsbygden skriver Westholm (2018) i sitt kapitel På landsbygden intet nytt? att urbaniseringen obönhörligt fortgår och kan liknas med en naturkraft. Westholm är kulturgeograf och professor vid Institutionen för Stad och Land, Sveriges Lantbruksuniversitet. En bild framställs av att ungdomar flyttar till städer och kvar på landsbygden finns en åldrande och minskande befolkning och ökad klyfta mellan stad och land. Denna bild har länge varit aktuell och övergått till landsbygdens identitet. Diskussionerna kring landsbygden i Sverige ställer den växande klyftan mellan stad och land i fokus. Modernitet förknippas med expanderande städer och landsbygden blir en kontrasterande nollpunkt (Westholm, 2018, s. 42-43).
8
Svensson, sociolog och forskare vid Uppsala universitet som forskat om ungas livsvillkor, delaktighet och regional utveckling menar att det går att se en utveckling inom forskningen om besluten kring en flytt. Från teorier som fokuserar på faktiska, främst ekonomiska förhållanden till teorier som betonar relationella, kulturella och sociala faktorer. Empiriska studier i Sverige tyder på att byta bostadsort inte av sig självt genererar bättre förhållanden för alla. Faktorer som klass, etnicitet och kön spelar roll för möjligheterna som finns i både hemort och ny inflyttningsort (Svensson, 2006, s. 35).
Svenssons doktorsavhandling handlar om ungas drivkrafter bakom flytt från landsbygden och hon menar att nätverken som arbetar med regional utveckling ofta är tillstängda och att det blir kontraproduktivt om målet är att förnya och utveckla regionen. Att inkludera ungdomar i inflytelserika nätverk är en förutsättning om man vill förnya och utveckla regionen. Hon frågar sig “Hur ska ungdomarna annars ges möjligheter att omstöpa de lokala förhållandena så att de bättre överensstämmer med deras förväntningar på moderna liv?” (Svensson, 2006, s. 165).
Tidigare forskning som presenteras ovan ämnar ge en ram till kommande kapitel med resultat och analys. Berörda teman syftar till att ge förförståelse för vilka utmaningar Vimmerby kommun har och vilka verktyg och strategier som de använder sig av. En
förhoppning är att uppsatsen kan bidra med ett konkret exempel hur en landsbygdskommun väljer att arbeta med uppsatsens frågeställningar.
4. METOD
Under denna rubrik redogörs för hur jag gått tillväga för att besvara frågeställningarna.
4.1 Metodval
Uppsatsens syfte är att undersöka hur Vimmerby kommun arbetar med landsbygdsutveckling, medborgardialog och inkludering av unga. För att besvara frågeställningarna har jag analyserat dokument och planer från kommunen och regionen och genomfört intervjuer med tre tjänstepersonerna på Vimmerby kommun och två på Region Kalmar. Kvalitativ metod intresserar sig för samband och meningar och den kvalitativa ansatsen lämpar sig för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar (Alvehus, 2013). Kvalitativa studier ger en bra grund för att förstå konkreta lokala processer (Repstad, 2007). Genom kvalitativa intervjuer får jag inblick i organisationen och genom analys av de dokument och planer som grundar kommunens och regionens arbete kan riktlinjer och mål framkomma.
De dokument som kommer analyseras är främst Vimmerbys Lokal utvecklings- och översiktsplan (LUP och ÖP) (2007) och dess tematiska tillägg, Ungdomsinflytande i Vimmerby kommun (u. å) Vimmerbys Sociala Lokala Utvecklingsstrategi, (2018) Region Kalmars läns Serviceprogram (2018) och Regional utvecklingsstrategi (2016).
4.2 Analys av dokument och intervjuerna
9
metod framtagen av Carol Bacchi, professor emerita vid institutionen för politik och internationella studier vid University of Adelaide.
Bacchis (2012) What’s the problem represented to be (WPR) är en metod framtagen för kritisk analys av policydokument. Det material som ligger till grund för uppsatsen liknar till stor del det som ofta beskrivs som policydokument, därför lämpar sig denna metod för denna uppsats. Bacchi (2012) använder sig av ett antal frågeställningar för att förstå hur en policy kan representera problem. Dessa frågeställningar har jag tagit hjälp av och översatt till svenska:
1. Vad är ”problemet” som framställs i en specifik policy?
2. Vilka antaganden ligger till grund för framställningen av ”problemet”? 3. Hur har denna framställning av ”problemet” uppstått?
4. Vad problematiseras inte i problemframställningen? Var finns tystnaderna? Kan man tänka på problemet på ett annat sätt?
5. Vilka effekter produceras av denna framställning av ”problemet”?
6. Hur och var har denna framställning av ”problemet” producerats, spridits och försvarats? Hur kan det ifrågasättas eller ersättas? (Bacchi, 2012, s. 21).
I dokumenten jag valt att analysera har jag tagit hjälp av dessa frågeställningar, även i materialet från intervjuerna har dessa frågeställningar gått att tillämpa.
4.3 Intervjuerna – urval och genomförande
Inom kvalitativ forskning är intervjuer en väl beprövad metod (Bryman, 2011, s. 412). I denna studie har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, där jag utgått från en intervjuguide med specifika teman. Personen som intervjuas ges utrymme att besvara frågorna på sitt sätt. Ordningen i intervjuguiden kan ändras och ytterligare frågor som knyter an till något intervjupersonen sagt kan adderas vilket ger en flexibel intervju (Bryman, 2011, s. 415). För att få svar på de frågorna jag undersöker i studien utformades en intervjuguide där frågorna delats upp i olika teman. I en genomarbetat intervjuguide har studiens överordnade problemformulering (i mitt fall syftet med uppsatsen) delats upp till tydliga teman med underliggande frågor. Teman och frågorna ska ha relevans för de frågeställningar man försöker besvara (Dalen, 2015, s. 35). I intervjuerna med tjänstepersonerna från Vimmerby kommun och Region Kalmar har flera gemensamma teman berörts i alla intervjuer. Beroende på vilken yrkesroll och åtaganden som rör respektive tjänsteman har teman och intervjufrågor formulerats utifrån det, se bilaga.
10
inspelade intervjuer att man kan lägga allt fokus på vad respondenten svarar utan att ägna tid på anteckningar (Repstad, 2007, s. 93).
De personerna jag intervjuat är Andreas Horste, samhällsbyggnadschef, Vimmerby kommun men mångårig erfarenhet av samhällsbyggnadsfrågor, Carina Östh, näringslivsstrateg på Utvecklingsavdelningen och ansvarig tjänsteperson för utvecklingsstrategin, Camilla Karlsson, fritidsledare och samordnare med mångårig erfarenhet av ungdomsverksamheten i kommunen.
På Region Kalmar kontaktade jag personen som arbetar som landsbygdsutvecklare. Det visade sig att han var tjänstledig så jag kontaktade kommunikationsenheten och blev hänvisad vidare, till Camilla Håkansson, basenhetschef för projekt- och företagsstöd i den regionala utvecklingsförvaltningens ledningsgrupp samt Erik Ciardi projektutvecklare inom samma basenhet som arbetat mycket med landsbygdsfrågor och tagit över vissa av landsbygdsutvecklarens arbetsuppgifter.
4.4 Metoddiskussion
Reliabilitet handlar om forskningsresultatets tillförlitlighet och om resultatet skulle bli detsamma oavsett tidsepok eller vem som utför forskningen. Det vill säga om intervjupersonerna kommer ändra sina svar och ge olika svar till en annan intervjuare (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 295). Validitet förklaras ofta som ”Mäter du vad du tror att du mäter?” men kan också behandla den objektiva verkligheten genom frågan ”Hur vet man att intervjupersonen ger en sann beskrivning av den objektiva situationen?” (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 274, 296).
Det går inte att komma ifrån att intervjupersonerna påverkats av min position, där jag studerar deras verksamhet. De kan ha valt att lyfta fram vissa faktorer som är mer lyckade och väljer att inte berätta, i samma utsträckning, om de problematiska delarna i deras arbete. På grund av omfattningen och den relativt korta tidsperioden har det inte funnits möjlighet att intervjua fler tjänstepersoner på kommunen. Likaså i dokumentanalysen blir mina tolkningar av materialet subjektiva. I kommunala och regionala plandokument kan det finnas en politisk vinkel som återspeglar den politiska majoriteten i kommunen. Det gör att min uppsats inte blir en fullständig utvärdering av arbetet kring landsbygdsutveckling, medborgardialog och inkludering av unga utan mer en studie av hur en kommun framställer att de arbetar. Vad gäller kvalitativ metod och diskursanalys handlar delar av kritiken om att den bygger på tolkningar, vilket även denna uppsats gör.
5. RESULTAT OCH ANALYS
11
5.1 Region Kalmar läns landsbygdsutveckling
Titeln på Region Kalmars regionala utvecklingsstrategi (RUS) för 2030 är Klimat att växa i och är en övergripande strategi för länets utveckling. I inledningen framkommer att de vill vara en region med nära samverkan mellan regionens aktörer och ska ge en unik konkurrenskraft och sammanhållning mellan stad och land (Regionförbundet, 2016, s. 5). Håkansson, (intervju, 2020) basenhetschef för projekt- och företagsstöd i den regionala utvecklingsförvaltningens ledningsgrupp, beskriver Region Kalmar län som definitionen av ett landsbygdslän, där regional utveckling och landsbygdsutveckling ofta blir synonymt för att större delen av regionen är landsbygd. I inledningen av Region Kalmar läns serviceprogram framkommer att landsbygderna i Kalmar län är en unik tillgång och att landsbygdernas näringsliv är central för länets utveckling. Programmet uppger dock att det finns stora geografiska och demografiska utmaningar i länet. Avstånden till större orter är långa på många håll i länet och det sker en befolkningsminskning som i sin tur krymper underlag för service och näringsverksamhet. Hot mot tillgången till (både offentlig och kommersiell) service hotas dels av minskat befolkningsunderlag dels av förändring i handelsmönster som näthandel med mera. För att uppnå regional tillväxt i hela länet krävs tillgång till service. Denna service är bunden till näringsliv och lokalt engagemang för att anpassa sig efter samtiden (Region Kalmar län, 2018). I de generella ställningstagandena för landsbygdsutveckling i länet framgår bland annat att de stora inomregionala skillnaderna måste åtgärdas med olika satsningar beroende på behov, i synnerhet satsningar på digital infrastruktur, service och kommunikationer. En annan aspekt som tas upp är avfolkningen och vikten av att finna metoder för att hantera den och önskvärt vore att också motverka avfolkningen (Region Kalmar län, 2018 s. 24).
Precis som Rönnblom (2014) framhåller i sin diskursanalys om urbant tolkningsföreträde skriver också regionen om att forskning påvisar att det finns en urban norm som gör att landsbygden ställs i kontrast med staden, som representerar utveckling och modernitet medan landsbygden symbolisera det outvecklade och omoderna. ”Satsningar” görs i städerna och på landsbygden kallar man det ”bidrag”. Den urbana normen sätter sina spår både för privatpersoner, exempelvis ungas flyttmönster till större städer och i den offentliga sektorn, i form av satsningar i landsbygderna. Denna norm blir högst påtaglig i ett landsbygdslän som Kalmar län (Region Kalmar län, 2018, s. 8).
12
5.2 Kommunens landsbygdsutveckling
Som Pettersson et al. (2010) skriver så ser inte landsbygderna ut på samma sätt och har därför inte samma förutsättningar, det gör att landsbygdsutveckling också ser olika ut. I ett av de tematiska tilläggen till kommunens översiktsplan (Strandskyddsplanen Landsbygdsutveckling i strandnära läge) definieras landsbygdsutveckling som:
Landsbygdsutveckling i Vimmerby kommun handlar om att bevara de höga värden som naturen, byarna och samhällen har att erbjuda och samtidigt utveckla dem på ett sätt som gör att invånare vill leva och bo kvar i kommunen med arbetstillfällen, turism, boende och ett fungerande serviceunderlag (Vimmerby kommun, 2013, s. 10).
I den lokala utvecklings- och översiktsplanen, LUP och ÖP (från 2007) nämns inte ordet landsbygdsutveckling. Det kan bero på att stora delar av kommunen är landsbygd och att man då inte adresserar utveckling till just landsbygden och att den tas upp i de tematiska tilläggen, dock mestadels i samband med sjönära lägen (Vimmerby kommun, 2013). I Strandskyddsplanen Landsbygdsutveckling i strandnära läge blir fokuset på landsbygdsutveckling i hög grad kring attraktiva strandnära lägen. Vad gäller de ”mindre attraktiva” landsbygderna framkommer inte kommunens visioner lika tydligt. Horste, samhällsbyggnadschef i Vimmerby kommun (intervju 2020) lyfter fram att en del av landsbygdsutvecklingen är att ha tillgängliga tomter i alla orter, vilket kommunen har idag.
I Vimmerby kommun finns ett Landsbygdsråd som syftar till att vara en plattform för samråd, diskussioner och informationsutbyte mellan intresseorganisationer på landsbygden och kommunens nämnder. Landsbygdsrådet är intressesammansatt och knutet till kommunstyrelsen och har en rådgivande funktion (Vimmerby kommun, 2018c). I Landsbygdsrådet ska två representanter från varje bygds socken-, bygde- eller samhällsförening ingå och tre representanter från nämnder som kommunstyrelsen utser (Vimmerby kommun, 2011). Fokus i verksamheten ska ligga på livsvillkoren för de som bor på landsbygden och förekomsten av ett brett perspektiv för att främja att så många som möjligt blir inkluderade och kan göra sin röst hörd. Landsbygdsrådet ska också vara ett forum för att sprida kunskap som kan vara till gagn för bosatta på landsbygden och se till att boende på landsbygden får sina synpunkter framförda för inkluderas i kommunens verksamhetsplanering och annan planering (Vimmerby kommun, 2018c). Landsbygdsråd finns i flera kommuner med liknande syften som i Vimmerby kommun. För kommunen kan ett sådant råd vara lättillgängligt för dialog. Syftet med verksamheten är medbestämmande men utifrån tidigare planeringsforskning kan konstateras att det kan vara svårt att få en rättvis representation av ålder och intressen (Forsberg, 2005). Att förlita sig allt för mycket på ett rådgivande organ kan göra att enskilda intressen från rådets representanter får ta stor plats. En viktig del för att få fram fler röster från landsbygdsbor kan vara att ha dialog i flera olika forum.
13
Planhandlingarna i Vimmerbys nuvarande översiktsplan består av del 1 Lokal utvecklings- och översiktsplan för Vimmerby kommun och del 2 som är uppdelad i statistikbilaga, naturvårdsprogram, verksamhetskartor, tätortskartor och miljökonsekvensbeskrivning. Det finns också fördjupningar och tematiska tillägg utöver den fördjupande översiktsplanen för Vimmerby stad, en strandskyddsplan och en vindkraftsplan (Vimmerby kommun, 2020a). I september 2019 beslutade Vimmerby kommun att ta fram en ny översiktsplan som startat under 2020.
En fördjupad översiktsplan för Vimmerby stad antogs 2016 och ligger till grund för hur marken ska användas i staden (Vimmerby kommun, 2020a). Att de andra tätorterna inte har en nyare fördjupad översiktsplan kan bero på att Vimmerby är centralorten och den främsta exploateringen sker där. Precis som med urbaniseringen, som centrerar aktivitet till större städerna blir centralorten Vimmerby ett centrum i kommunen, där exploatering och nybyggnation har störst marknad. Även inom kommunen blir någon slags urban norm synlig. Bacchis fjärde frågeställning angående vad som finns i tystnaderna skulle här kunna vara att man indirekt ser mindre utvecklingspotential i de mindre tätorterna med tanke på att de inte har en nyare översiktsplan.
Astrid Lindgren är en stark symbol för Vimmerby kommun och i intervjuerna framkom att man ser på Astrid Lindgren som ett starkt varumärke som ingen annan kommun kan efterhärma. Astrid Lindgren inspirerar också i översiktsplanen, värdegrunderna för planen är grundade på värderingar som Astrid Lindgren representerade. Utgångspunkterna har sammanfattats i egenskaperna ansvar, mod och fantasi (Vimmerby kommun, 2007a, s. 6). Utifrån Astrid Lindgrens representation i materialet kan man dra slutsatsen att författaren är en viktig del i kommunes utvecklingsarbete.
5.2.1 Mellanregionalt center
Under rubriken Visionen om ett framtida samhälle i LUP och ÖP framgår att upprustningen av järnvägen Stångådalsbanan är väsentlig för att kommunen ska kunna utvecklas till ett mellanregionalt center i norra delen av Kalmar län. Bättre kommunikationer antas göra att Vimmerby blir en mer attraktiv plats. En viktig fråga är tillgången till arbetsmarknad med arbetsmöjligheter inom ett acceptabelt pendlingsavstånd. I ett räkneexempel framgår att man räknar med en timmes restid till arbete så består Vimmerbys arbetsmarknad av 15 000 arbetstillfällen. Beräkningarna om Stångådalsbanans utbyggnation skulle ge en restid på 50 minuter till Linköping och öka arbetsmarknaden till ca 70 000 arbetstillfällen (Vimmerby kommun, 2007a). Idag är restiden Vimmerby-Linköping på Stångådalsbanan cirka en timme och tjugo minuter och Vimmerby-Kalmar cirka en timme och 45 minuter (Östgötatrafiken, 2020).
14
Tilltron inför framtiden är genomgående stor. I LUP och ÖP handlar stora delar om kommunikationers betydelse för tillväxt för att bland annat bredda arbetsmarknaden. Genomgående verkar det underliggande problemet (kopplat till Bacchis första frågeställning) vara att Vimmerby kommun inte i sig kan erbjuda en fullgod arbetsmarknad utan med ”hjälp av” andra större platser vill legitimera sig själva. Utbyggnationen har dock inte ägt rum och pendlingstiden med tåg till Linköping är fortfarande längre än en timme. I del 2d av LUP och ÖP beskrivs kommunens olika tätorter genom fördjupade tätortsstudier. Stångådalsbanan är i fokus även här när tätorternas utvecklingsområden gällande kommunikation utvärderas. Stångådalsbanan passerar Gullringen, Storebro och Södra Vi (utöver Vimmerby). Det framgår att målet är kunna erbjuda hållplatser i dessa orter för att öka attraktiviteten som bostadsort och för arbetspendling. I de orter där Stångådalsbanan inte passerar är målet i flera orter att öka attraktiviteten som bostadsort genom fler bussförbindelser (Vimmerby kommun, 2007b).
Vimmerby strävar efter att bygga en bärkraftig stad och ha en levande landsbygd. Det ena kan inte skapas utan det andra. Staden och landsbygden lever i symbios med varandra; en attraktiv stad ger goda förutsättningar för boende på den omgivande landsbygden; en levande landsbygd är en förutsättning för en god utveckling i staden (Vimmerby kommun, 2007a, s. 20).
Här framhävs betydelsen av både stad och landsbygd. Genomgående i LUP och ÖP månar kommunen om att vara en bra boplats, oavsett i orterna eller på landsbygden.
I kommunens dokument kan man avslutningsvis konstatera att kommunikation, infrastruktur, service och tillgängliga bostäder i alla delar av kommunen uppges vara nyckelfaktorer som är viktiga för kommunens landsbygdsutveckling.
5.3 Skolor och resurser på landsbygden
I intervjuerna med tjänstepersonerna lyfts människorna bosatta landsbygden fram som en tillgång och viktig resurs för landsbygden och dess utveckling. I Syssner och Meijers artikel skriver de om mänskliga resurser och hur de kan påverka i samhällsplaneringen. I ett exempel på hur mänskliga resurser kan utnyttjas skriver författarna om en landsbygdsskola som hotats med nedläggning. Skolan var belägen i Bestorp, Östergötland, inte särskilt långt från Vimmerby. Linköpings kommun hade tagit fram statistik som visade på att det inte fanns tillräckligt med elevunderlag för att hålla skolan öppen. Invånarna i Bestorp agerade på detta och skrev ett utförligt dokument som visade på att det fanns flera yngre invånare som inom en framtid förmodligen skulle skaffa barn och i förlängningen generera elever till skolan. Invånarna bakom initiativet besatt professionell och lokal kunskap som sedan användes för att övertyga politikerna i kommunen (2017, s. 467).
15
såväl som ortens övriga förutsättningar bör på sikt bidra till önskad befolkningsökning (Vimmerby kommun 2007b, s. 13).
I Vimmerby kommun hotades också landsbygdsskolor med stängning, vilket fick invånare att samlas och engagera sig. SVT Nyheter rapporterade 2016 om att politikerna i Vimmerby kommun fattat beslut om att stänga skolor i Djursdala, Gullringen och förskolan i Pelarne. Beslutet motiverades med att det skulle hjälpa ekonomiskt på grund av stora underskott i budgeten. 3000 namnunderskrifter hade samlats in som stöd för att skolorna skulle bevaras. Det ledde fram till en folkomröstning som dock endast var rådgivande (Nilsson & Olsson, 2016). En manifestation för att uppmärksamma denna folkomröstning skapades i Vimmerby. Manifestationen var aktiviteter från landsbygdsskolorna och ett framträdande från Kulturskolan. De som arrangerade manifestationen ville visa att det fanns alternativa sätt att spara pengar på än nedläggning av skolorna. Målsättningen från föräldraföreningar var att öka medvetenheten och intresset för att få ett högt valdeltagande (Signert, 2016). I folkomröstningen röstade 80 procent nej till förslaget att lägga ner skolorna och förskolan i orterna och det beslutades att inte lägga ner verksamheterna. Den styrande majoriteten valde att agera som folkomröstningen visat (Söderberg, 2016). Detta påvisar möjligheten att kunna förändra utvecklingen via samhällsengagemang genom mänskliga resurser. För familjer som bor eller vill bo på landsbygden kan landsbygdsskolorna spela en central roll för att bevara en levande landsbygd, var en central samlingspunkt och en del av platsidentiteten. Nedläggning av skolor gör att barn i allt yngre åldrar får pendla, ofta till större orter då mer verksamhet förläggs i urbana områden. Bra skolor är viktiga ur den synpunkten då det kan spela stor roll för var man väljer att bosätta sig.
Både Östh, näringslivsstrateg (intervju 2020) och Horste, samhällsbyggnadschef (intervju 2020) är överens om att det är viktigt att vara lyhörd för de resurser som finns på landsbygden.
De viktigaste faktorerna för en levande landsbygd är de som bor där. Det måste finnas eldsjälar och föreningar ute i orterna som verkligen bryr sig om hur det ser ut och hur det fungerar på orten, annars går det inte. Kommunen kan liksom inte hålla liv i orterna utan det måste vara människorna som bor där, med stöd av kommunen (Östh, intervju 2020).
Precis som Forsberg (2003) påpekat kan eldsjälar vara en länk mellan lokala och kommunala ambitioner. Det som kan vara problematiskt är att mycket ansvar läggs på en individ. Vad händer när lågan eller intresset slocknar, eller personen inte är i livet längre? I intervjun med Regionen framhåller Håkansson (intervju 2020) att vara en eldsjäl kan bli en tung börda och att engagemanget från medborgare kan bli lättare att kommunicera via grupper och föreningar som gemensamt ser till att orten utvecklas, med insatser från det offentliga också. Ciardi, (intervju 2020) säger att han brukar prata om lokalt ledarskap istället för begreppet eldsjäl.
5.4 Medborgardialog – Social lokal utvecklingsstrategi
16
Hösten 2017 antogs en social lokal utvecklingsstrategi (SLUS) i kommunfullmäktige i Vimmerby kommun. Det man vill uppnå med denna strategi är att tillsammans i kommunen stärka den lokala attraktionskraften för att kunna bemöta utmaningar och tillvarata möjligheterna som finns. Målet är att stärka tillväxten genom ökad samverkan och hållbar planering på lång sikt (Vimmerby kommun, 2018b). Utifrån vårt övergripande mål lyfter vi fram sex utvecklingsområden som är viktiga för att skapa de goda förutsättningar som krävs för att stärka vår attraktionskraft som i sin tur påverkar våra möjligheter att växa och utvecklas (Vimmerby kommun, 2017 s. 7). Dessa utvecklingsområden handlar om attraktiva livsmiljöer kompetens- och arbetsförsörjning, företagsamhet, meningsfull fritid, fungerande infrastruktur, tillit och socialt kapital (Vimmerby kommun, 2017). Uttrycket ”stärka vår attraktionskraft” tyder på att de har behov att stärka något som kan vara svagt. Relaterat till Bacchis (2012) andra frågeställningar kan man ana antaganden om att det fanns/finns brister i attraktionskraften som påverkar möjligheterna för utveckling. Det kan vara därför de väljer att satsa på områden som syftar till att främja förutsättningar för ett liv med arbete, goda kommunikationer och fritidsaktiviteter.
Strategin bygger på att lokala utvecklingsgrupper ska finnas i orterna Frödinge, Gullringen, Djursala, Locknevi, Rumskulla, Storebro, Södra Vi, Tuna, Vimmerby och Pelarne. Tanken är att det i dessa lokala utvecklingsgrupper ska finnas representanter från närings- och föreningsliv, politiker och invånare som är knutna till orten och helst i olika åldrar. Arbetet i dessa grupper ska kopplas till SLUS:en men i huvudsak fokusera på den egna ortens planer och behov. Tillsammans med representanter från Vimmerby kommun och styrgruppen Advisory board, ska möten äga rum minst en gång per år för att utväxla planer och erfarenheter. Denna board ämnar ha representanter från näringsliv, föreningar, kommun och invånare. Samordning och vägledning för utvecklingsgrupperna i projektet ansvarar Utvecklingsavdelningen för. Arbetet har lett vidare till ett projekt kallat Allas Vimmerby som bygger på medskapande medborgardialog (Vimmerby kommun, 2018b).
Östh, näringslivsstrateg på Utvecklingsavdelningen i Vimmerby kommun och projektledare för SLUS:en berättar att de på utvecklingsavdelningen saknade ett styrdokument för ett enat arbetssätt och styrning (Östh, intervju 2020). Tillväxtverket utlyste ett projekt där man kunde få stöd för att ta fram utvecklingsplaner. Enligt Tillväxtverket är det viktigt att attrahera invånare och företag till kommunerna och inte minst att få dem att stanna. Tillväxtverket har därför bistått i arbetet att långsiktigt och strategiskt arbeta med attraktionskraften i 10 kommuner i Sverige. Tillväxtverket har haft i uppdrag mellan åren 2015-2018 att genomföra programmet Stärkt lokal attraktionskraft. Kommunerna har utifrån sina lokala förutsättningar fått ekonomiskt stöd för ett långsiktigt arbete för en starkare attraktionskraft. Vimmerby är en av tio kommuner som blev en del av projektet (Tillväxtverket, 2020). Östh säger att de blev väldigt glada att de fick det stödet och tror inte att de kommit igång med arbetet utan stödet (Östh, intervju 2020).
17
kommunen och varit med om tidigare försök till en bra dialog och samarbeten med kommunen som inte fungerat särskilt väl. Som projektledare lyfte Östh problemet i kommunstyrelsen och förklarade att deras förtroendekapital var förbrukat. Med hjälp av en extra processledare som genomförde djupintervjuer med kommunstyrelsens ledamöter skrevs en avsiktsförklaring som kommunens samtliga partier ställde sig bakom, där samarbetet med näringslivet var en central del. Den blev antagen i kommunfullmäktige och ligger som en grund i SLUS-projektet. Projektets Advisory board har varit angelägna att det inte bara ska vara en strategi utan att det måste tillämpas i praktiken också. Arbetet med medskapande medborgardialog ska inte bara vara ett projekt utan en mer långsiktig strategi (Östh, intervju 2020). Problematiken kring projektarbeten kan vara att de blir just projekt och får ett avslut när projekttiden tar slut.
När förslaget om Allas Vimmerby lades fram samlades representanter från alla tio tätorter och orter i, vad Östh benämner som, ett historiskt möte. Precis som i SLUS:en ska Allas Vimmerby ha utvecklingsgrupper med målsättningen att ha 5-10 representanter från närings- och föreningsliv och medborgare i olika åldrar. Att Östh väljer att benämna mötet som historiskt tyder på att det inte tillhör vanligheterna att kommunens orter samlas för dialog.
Enligt Östh har man i dess grupper haft svårt att få en bred representation. Grupperna har haft en hög medelålder och det har varit svårt att få med yngre deltagare. Hon säger att det är en viktig fråga för kommunen, hur de ska få ungdomar inkluderade och engagerade. I projektet med SLUS:en fanns det från början en Junior Advisory Board där ungdomar via elevråden var representerade och fick komma med egna förslag. Vartefter eleverna gick ut skolan fortgick inte arbetet, vilket Östh framhåller som beklagligt (Östh, intervju 2020). Representationen med unga verkar ha fallit lite mellan stolarna, det går inte att lägga ansvaret på lärarna och kommunen verkar ha svårt att hitta långsiktiga dialogforum för att få ungdomar delaktiga i SLUS:en. Det kan också bero på svagt intresse från ungdomar vilket kan göra det svårt att få dem delaktiga. Bacchis tredje frågeställning om vad som finns i tystnaderna kan vara hur unga vill se utvecklingen i kommunen och vad de anser sig behöva. Kommunen vill arbeta för en attraktiv kommun för ungdomar men det blir svårt utan dialog med dem.
I SLUS:ens Projektbeskrivning (Vimmerby kommun, 2015) och SLUS:en beskrivet i populärversion (Vimmerby kommun, 2018e) finns uttryck som ”kroka arm” och ”bred samverkan”. Utifrån Bacchis (2012) frågeställningar om underliggande problem skulle man kunna ana att det innan inte funnits en enad väg framåt för många inblandade parter. Relaterat till problemen i början med lågt förtroende för kommunen blir legitimiteten i arbetet ett viktigt fokus för att vinna förtroende.
18
början av SLUS-projektet var det viktigt att ena och skapa förtroende för kommunen, framförallt gällande näringslivet svala inställning.
Horste (intervju 2020) berättar att utvecklingsgrupperna kommer vara med i arbetet med nya översiktsplanen.Där är även normalt sett alla medborgare involverade men här blir ändå en annan dimension när man har en struktur redan färdig för att hantera och diskutera Vimmerbys framtid, säger han. Det påminner om Forsbergs (2005) beskrivning av den kommunikativa planeringen, där en stor mängd berörda parter ingår i en dialog.
Av materialet att döma verkar SLUS:en lagt en grund för Allas Vimmerby och en medskapande medborgardialog. Det är inte bara en dialog mellan kommunen och berörda aktörer utan syftar även till att aktörerna ska kunna ha en egen dialog mellan varandra. Med tanke på den höga medelåldern i utvecklingsgrupperna kan underlaget för ungas röster bli lite tunt.
5.5 Ungas medborgardialog
För att landsbygden ska behålla befolkningsunderlag är en faktor att unga personer väljer att fortsätta vara bosatta eller bosätta sig på landsbygden. För att planera för hur unga personer vill att utvecklingsarbetet ska se ut måste det föras en diskussion med dem och inte äldre personer som gör det de tror att unga vill. I rapporten Medborgardialog med unga från Sveriges kommuner och landsting framkommer att unga ansågs av sig själva och av andra ha bristfälligt inflytande på lokal samhällsutveckling och påverkan på lokala beslut. Arbetet att förstärka inflytandet från unga är viktigt för skapandet av ett hållbart samhälle och en fortsatt väsentlig del av kommunerna och landstingens arbete (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012, s. 7). Problemen med medborgardialog med unga tycks vara en utmaning för många kommuner i landet.
I kommunen finns två högstadieskolor, en gymnasieskola och Fritidsgården fabriken belägen i Vimmerby och sju grundskolor upp till årskurs 6 i andra orter (Vimmerby kommun, 2020f).
En lokal uppföljning av ungdomspolitiken, en så kallad LUPP-undersökning genomförs var tredje år på uppdrag av Kommunförbundet Kalmar län. Den genomförs i alla Kalmar läns kommuner för att få kunskap om ungas livsvillkor och livssituation. I Vimmerby kommun har enkäten genomförts 2009, 2012 och 2015. Syftet med undersökningarna är att kommuner och regioner ska få kännedom om hur situationen ser ut för unga. Kommuner ska då kunna ta beslut som rör unga utifrån aktuell information om erfarenheter och uppfattningar. I undersökningen 2018 deltog 325 ungdomar från årskurs 8 på högstadiet och årskurs 2 på gymnasiet från Vimmerby (Kommunförbundet Kalmar län, 2019).
19
I kommunens dokument Ungdomsinflytande i Vimmerby kommun redovisas hur det är önskvärt att ungdomsinflytandet ska se ut. Frågan om inkluderingen av unga visar att kommunen ser unga som en viktig målgrupp för kommunens utvecklingsarbete.
Det finns tre modeller i ungdomsinflytandedokumentet som ska komplettera varandra och vars gemensamma mål är att öka ungdomsinflytandet, vilket kommer kunna mätas (i frågor om inflytande och förtroende) i LUPP-undersökningen. Arbetet grundar sig i barnkonventionens tredje och tolfte artikel som handlar om att barn ska inkluderas och ha rätt att uttrycka sin åsikt i beslut som rör dem. Ansvariga för dessa projekt är kommunens samordnare och fritidsledare på fritidsgården Fabriken och ungdomssamordnare.
Den första modellen är Globträdsmodellen, där syftet är att unga ska få möta beslutsfattare. Mötena ska äga rum två gånger per termin, med start i oktober 2020 och elevrådsstyrelser från högstadiet och gymnasiet möter beslutsfattare och utvalda chefer i kommunen. Elevråden framför ett antal förberedda frågor som beslutsfattarna tar del av innan den gemensamma lunchen. Därefter kan beslutsfattarna dela upp frågor efter ansvarsområde och placera sig strategiskt på lunchsittningen. Därefter ska eleverna diskutera vilka frågor som ska tas med till de andra eleverna på skolan. Med utgångspunkt i diskussionerna ska eleverna rösta fram två frågor (från varje skola) som ska prioriteras under året. Under följande möten, som är planerade i december, mars och maj ska de utvalda frågorna diskuteras och eleverna får framföra synpunkter. I det sista mötet ska det sammanfattas hur det gått i de olika fokusfrågorna och möjliga nya frågor som dykt upp. Materialet ska sammanställas och lämnas till elever och beslutsfattare (Vimmerby kommun, u. å.).
Den andra modellen är Ung i Vimmerby, en flik på kommunens hemsida med syfte att underlätta för unga i åldern 13-25 att komma i kontakt med kommunen. På hemsidan ska det finnas aktuell information såsom aktiviteter, matsedel och arrangemang som berör målgruppen. En funktion som ska finnas på sidan är ”Fråga kommunen” där unga kan gå in och ställa frågor eller lämna synpunkter till kommunen. Man får kategorisera sin fråga för att berörd tjänsteperson som kan besvara den. Gäller det en politisk fråga eller synpunkt skickas den vidare till politiken. När frågan är besvarad kommer den läggas upp på hemsidan. Det som lyfts fram som en viktig del är snabb återkoppling till unga (Vimmerby kommun, u. å.).
Unga kommunutvecklare kallas den tredje modellen. Sommaren 2020 arbetade sex feriepraktikanter (som slutat nian och ettan på gymnasiet) i tre veckor med att utveckla ungdomsinflytandet genom att få ett ungdomsperspektiv i olika frågor i kommunen. En faktor som är grunden för unga kommunutvecklare är den LUPP-undersökning som genomförts i kommunen (Vimmerby kommun, 2020b). Arbetet har bestått av att intervjua barn om lek och badplatser inför en kommande lekplatsstrategi. De fick även pröva en app som andra kommuner använt sig av där ungdomar kan svara på kommunens frågor och få lättillgängliga svar på frågor. Kommunutvecklarna har tagit del av LUPP-undersökningen för att ta del av vilka utvecklingsområden som finns i kommunen. Ett digitalt möte med utbildningsministern Anna Ekström arrangerades också (Vimmerby kommun 2020c). För att göra arbetet känt kommer det läggas ut på kommunens sociala medier (Vimmerby u.å.).
20
ut frågor och svar på hemsidan men hon har inte fått några att lägga ut på hemsidan sedan i februari.
Det här att de vill vara med och påverka mer än vad de gör eller vad de förstår att de kan göra eller hur dom ska göra det. Det var ju den här sidan som kom fram på grund av det, så det är ju en åtgärd som vi har gjort (Karlsson, intervju 2020).
Om den låga svarsfrekvensen beror på att unga inte ställt frågor eller om de inte kommit vidare från tjänstepersonerna är oklart.
När de unga kommunutvecklarna anställdes försökte kommunen få en bredd på ungdomarna och tog hänsyn till kön och boendeplats i kommunen för att få variation. Karlsson (intervju 2020) beskriver ungdomarna som engagerade och drivna och tror att konceptet kommer fortgå. Unga kommunutvecklare har varit en referensgrupp i kommunens arbete med hur man ska nå många ungdomar.
Karlsson (intervju 2020) menar också, likt Östh (intervju, 2020) att det är synd att ungdomarna inte arbetar vidare med SLUS:en men tar också upp problemen som kan finnas i engagemanget från ungdomar. Hon ger exempel på svalt gensvar när fritidsgården på sommarloven haft sin verksamhet i en minibuss som de kört till orterna (på bestämda dagar och tider) utanför Vimmerby för att möta ungdomarna där.
De intervjuade tjänstepersonerna på kommunen framhåller fördelar med att vara en liten kommun när man når ut till ungdomar men också att det kan vara svårt att upprätthålla forum där man möts. Horste menar att det är nära i kontakten och inte så långt mellan leden och att beslutsgången kan vara lite kortare i mindre kommuner. Eleverna får möta rätt personer som ansvarar för de olika delarna, så oftast kommer vi ganska snabbt fram i frågorna (Horste, intervju 2020). Men jag upplever det som att man vill lyssna på ungdomar och ungdomar vill vara delaktiga men de vet inte riktigt hur de ska gå till väga (Karlsson, intervju 2020). Östh (intervju 2020) lyfter problematiken med att få ungdomars engagemang och att det kan finnas en föreställning från ungdomarnas sida att man inte ska gilla det kommunen gör.
Inom kommunen finns många initiativ till dialog med unga. Precis som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2019, s. 76-77) framhåller så är ett fenomen i flera kommuner att många av dessa initiativ är till för skolungdomar. Det kan göra att unga som gått ut skolan blir svårare att nå och verkar bli lite bortglömda. I utvecklingsgrupperna har medelåldern varit hög så det forumet har inte heller inkluderat unga på ett önskvärt sätt. Kommunen verkar väl medvetna om att det finns brister i inkluderingen av unga och det är något som prioriteras för att förbättra. Som Svensson (2006) framhåller är ungas inkludering i nätverk om beslutsfattning en förutsättning för att de ska ges möjlighet att vara med och utveckla och förnya.
21
de tre modellerna kommunen har för ungdomsinflytande, som syftar till att komplettera varandra, är det bara en som inbegriper unga som inte går i skolan. Vilket innebär en brist i fråga om representation av olika åldrar inom det som ses som den viktiga gruppen unga/ungdomar, särskilt om man vill att unga ska stanna kvar även efter skolåldern. Dock är det förståeligt för att skolan blir en naturlig samlingsplats. Med tanke på att många unga väljer att flytta skulle det kunna ligga i kommunens intresse, vilket det verkar göra, att vidga dialogen även med de som tagit studenten och är unga vuxna.
5.6 Kommunens förhållningssätt till att många unga flyttar
I SCB:s framtagna kommunstatistik framgår att av de 710 utflyttarna år 2018 var 206 av dem i åldern 18-24 år (SCB, 2019). I ÖP och LUP står det att kommunen har ett relativt stort utflyttningsöverskott i åldrarna 18-25.
Detta är naturligt i en kommun av vår storlek och struktur, där många ungdomar för sin yrkesutbildning tvingas flytta till andra utbildningsorter. Kommunens målsättning måste vara att lägga grunden för en så positiv bild av uppväxten i Vimmerby att en återflyttning känns som ett naturligt val efter avslutad utbildning (Vimmerby kommun, 2007a, s. 12).
Här kan vi se en del av svaret på frågeställningen om kommunens inställning till att många unga flyttar. Av citatet att döma kan inte kommunen erbjuda den utbildning som många ungdomar vill ha, det är naturligt med tanke på att det inte finns universitet i kommunen. Att kommunens målsättning måste vara att erbjuda en bra uppväxt i Vimmerby kommun för att locka tillbaka de som valt att flytta skulle kunna tolkas som att det är deras ”enda” chans att ”få tillbaka” utflyttade ungdomar. Vad beträffar de unga som inte väljer att flytta verkar inte de vara ett specifikt fokusområde i planen. Det kan vara att de tas lite förgivet och att mer fokus läggs på de som flyttar och sedermera kanske kommer tillbaka.
Även i intervjuerna när samtalet handlar om unga som flyttar från kommunen framkommer att man vill att kommunen ska erbjuda en bra uppväxt som ska locka tillbaka utflyttare. Så när de studerat klart, kan de känna att de vill flytta tillbaka till Vimmerby, känna att mina barn ska ha samma möjlighet till en uppväxt i trygg miljö (Horste, intervju 2020). Östh (intervju 2020) framhåller liknande åsikter men lyfter också att det är viktigt att inte glömma de ungdomarna som väljer att stanna kvar. De måste också känna att de är viktiga för kommunen, alla tillför något på något sätt och initiativ för att koppla ihop studenter med lokala företag har gjorts, säger Östh (intervju 2020). I intervjun med Håkansson (2020) berördes att många unga flyttar från regionen. För henne var en ögonöppnare när ungdomar uttryckte att det fokuserades mycket på de som flyttade och att de som stannade kvar formulerade som att man kunde känna sig ”misslyckade”. Håkansson menar att det är viktigt att vara medveten om att alla ungdomar inte vill flytta.
22
intervjuerna) vilket ger en känsla av att de inte får lika mycket beaktande. Det är återigen någon slags urban normen som lyser igenom och reproduceras genom formuleringar.
Storstadsnormen är omskriven både inom forskning och media, exempelvis i debattartikeln Tvinga inte oss unga att flytta till städerna, skriven av representanter från Hela Sverige ska leva och Vi unga. Författarna beskriver att landsbygden ses som en plats där personer med ambitioner inte platsar (Frestadius et al. 2014). Det är inget unikt för Vimmerby kommun att man väljer att arbeta för att unga ska flytta tillbaka, det gör många kommuner och regioner. ”Normen att flytta” blir påtaglig och reproduceras via media och attityder och kan skapa en känsla av misslyckande hos de som väljer att stanna på landsbygden om de inte representeras eller fokuseras på i positiv bemärkelse. I förlängningen kan detta något selektiva fokus, inte bara när det gäller Vimmerby kommun, bidra till att unga förväntas att flytta från landsbygden. För en levande landsbygdsutveckling behövs både unga som gamla.
Det är inte alla unga som väljer att lämna Vimmerby kommun. De som väljer att stanna i bygden kan ha visioner om att bygga egna bostäder i kommunen. Horste (intervju, 2020) berättar att tomtpriserna skiljer sig mycket mellan Vimmerby tätort och utanför. Det krävs mer eget kapital för att bli beviljad lån för tomter utanför tätorterna. Han menar att det har med efterfrågan att göra, marknadspriserna är högre i Vimmerby. Det gör det svårt för unga som inte sparat ihop en stor kontantinsats att köpa och bygga på landsbygden men lättare att bygga i tätorten. Det är inte bara i Vimmerby denna problematik finns, på flera håll i landet upplever de som vill bygga på lands- och glesbygd samma sak. I Jämtland har banker inte velat ge lån för fastigheter med lågt marknadsvärde. Finns det inte möjlighet att få lån, så är det ingen som kommer flytta ut till landsbygden. Sjöutsikt och närhet till naturen är viktigt, det ger en högre livskvalitet, säger Roland Söderberg, projektledare på för ett tillväxtbolag som intervjuas i nyhetsartikeln (Årling, 2013). De statliga topplånen med delvis kommunalt förlustansvar gällande byggnation av egna hem som Boverket ger förslag på kan vara ett sätt att underlätta för ny- eller ombygge på gles- och landsbygd (Boverket, 2019).
23
Trots att det finns förutsättningar för att bo kvar i kommunen är det många unga som väljer att flytta ifrån den. Det framgår i både LUP och ÖP och i intervjuerna att många unga väljer att flytta från kommunen. Faktorer som ligger bakom flytt verkar vara ett bredare utbud av universitetsutbildningar, jobbmöjligheter eller längtan till en större stad. Det är faktorer som en mindre kommun inte alltid kan erbjuda. Vimmerby kommun ser istället sin styrka i en trygg uppväxtmiljö som förhoppningsvis kan locka invånare att bosätta sig och bilda familj i kommunen.
6. SLUTSATS OCH SLUTDISKUSSION
Arbetet med landsbygdsutveckling har inget universellt koncept, det ser olika ut på olika platser. Det som framgår både i Vimmerby kommun och Region Kalmar län är att
landsbygdsutveckling är integrerat i mycket av det kommunala och regionala arbetet, främst för att det är en landsbygdskommun och ett landsbygdslän. Arbetet med landsbygdsutveckling står inte i kontrast till någon ”stadsutveckling” i Vimmerby kommun, utan hela kommunen har en stark identitet som landsbygdskommun. Den kommunala verksamheten i en
landsbygdskommun kanske inte rubricerar arbete i landsbygden som landsbygdsutveckling, utan bara det som förväntas av kommunen. Det kan också spela in att det inte finns en förväntad stor befolkningsökning som driver eller kräver expandering och exploatering.
I ett större perspektiv gällande exempelvis regionala och statliga infrastruktursatsningar, sker de ofta i områden med stort befolkningsunderlag. Stora delar av länet har inte en ökande befolkning och det ger dåliga förutsättningar för att infrastruktursatsningar och kan vara en faktor till att upprustningen av Stångådalsbanan inte skett. Man kan fråga sig om det är där dessa satsningar (också) behövs, inte minst för en levande landsbygd med goda kommunikationsmöjligheter.
Sammanfattningsvis kan kommunikationer, infrastruktur, service och invånare som är bosatta på landsbygden ses som nyckelfaktorer. Flera av dessa faktorer beskriver också Pettersson et al. (2010) som väsentliga för landsbygdsutvecklingen. Dessa faktorer inbegriper fler aktörer än bara kommunen. Samspel och enighet mellan kommun, region och staten blir väsentligt i arbetet med landsbygdsutveckling.
I intervjuerna framhålls att det är viktigt att nyttja de som vill driva utveckling på landsbygden och som kommun och region ge dem möjligheter. Kommunen kan inte upprätthålla god service på landsbygden om inte befolkningen nyttjar den, det är ett samspel som måste fungera. Att ge eldsjälar möjlighet att driva utveckling på landsbygden låter i teorin som en god idé men kan i praktiken bli att utnyttja engagerade personers arbetskraft i frågor som kommunen egentligen ansvarar för.
