Examensarbete
Studenters koldioxidutsläpp
från studierelaterade resor
Betydelsen för universitetens och högskolornas
miljöarbete
Författare: Elin Voxberg Handledare: Stina Alriksson Examinator: Eva Pohl Termin: VT16
Sammanfattning
Världens länder har ingått avtal för att förhindra att den globala medeltemperaturen överstiger 2°C. För att förmå statliga myndigheter att föregå med gott exempel i det svenska miljöarbetet har de krav på sig att införa miljöledningssystem. En av universitetens/högskolornas miljöaspekter är studenternas resor. Denna rapport
presenterar resultaten från en enkätstudie för studenters resvanor där koldioxidutsläppet per år för studenters resor till hemort, andra studieplatser och universitetet har
beräknats. Syftet är att ge underlag för att bedöma om studenternas resande är en betydande miljöaspekt. Inflyttade campusstudenters koldioxidutsläpp kom till största delen från resorna till hemorten som var relativt långa och gjordes ofta. Icke inflyttade campusstudenters och en distansstudenters koldioxidutsläpp kom till största delen från resorna till universitetet där den icke inflyttade studenten reste ofta och kort och distansstudenten reste sällan men långt. Vid inflyttade studenters resor till annan studieplats, inflyttade campusstudenters resor till universitetet och distansstudenters resor till annan studieplats var koldioxidutsläppet högre under vintern än för de andra årstiderna vilket innebär att färre gick/cyklade under vintern. Slutsatsen är att
studenternas resor bör ses som en betydande miljöaspekter i universitetets eller
högskolans miljöledningsarbete. Mål och åtgärder bör sättas upp för vad som är aktuellt och möjligt på studieorten.
Nyckelord
Abstract
The countries in the world have concluded agreements to prevent the global average temperature to exceed 2°C. To engage authorities to set an example they're required to have an environmental management system. One of the universities environmental aspects is student travel. This report presents the result from a survey of students' travel habits where the carbon dioxide emission per year from students' travel to hometown, other study places and university have been calculated. The aim is to give the
universities material to assess if the students' travel is a significant environmental aspect. The carbon dioxide emission from a student that moved to the area to study was most caused by the travel to the hometown wich had a far distance and was frequently done. The carbon dioxide emission from a student that already lived in the area and a distance student was most caused by trips to the university wich for the student that lived in the area was done frequently and had a short distance and for the distance student was done rarely with a far distance. When students that moved to the area traveled to other study places and the university and when distance students traveled to other study places the carbon dioxide emission in the winter differed from the other seasons wich shows that fewer students walked/biked in the winter. The students travel should be seen as a significant environmental aspect in the universities environmental work. Environmental objectives and actions should be based on relevance and
possibility for the university.
Keywords
Innehåll
1 Inledning...1
1.1 Växthuseffekten och miljön...1
1.2 Miljökvalitetsmålens koppling till transporter...2
1.3 Miljöledningssystem...2
1.4 Distans- och campusstudier...3
1.5 Resvanor hos universitetsstudenter...4
1.5.1 Internationellt...4
1.5.2 Sverige...6
1.6 Syfte och frågeställning...6
2 Material och metod...7
2.1 Studieobjekt...7 2.2 Studieutformning...7 2.3 Målgrupp...7 2.4 Beräkning av koldioxidutsläpp...8 2.5 Övriga beräkningar...9 2.6 Analysmetoder...9 3 Resultat...9
3.1 Resor till hemorten...10
3.2 Resor till annan studieplats...10
3.2.1 Icke inflyttade campusstudenter...10
3.2.2 Inflyttade campusstudenter...11
3.2.3 Distansstudenter...12
3.3 Resor till universitet...12
3.3.1 Icke inflyttade campusstudenter...12
3.3.2 Inflyttade campusstudenter...13
3.3.3 Distansstudenter...14
3.4 Övriga resultat...15
3.4.1 Annan studieplats...15
3.4.2 Universitetet...16
3.4.3 Koldioxidutsläpp per 100 studietimmar...17
4 Diskussion...18
4.1 Avstånd och antal resor...18
4.2 Koldioxidutsläppen under årstider...18
4.3 Koldioxidutsläpp mellan grupper...19
4.3.1 Jämförelse med andra studier...19
4.3.2 Skillnader mellan icke inflyttade campusstudenter, inflyttade campusstudenter och distansstudenter...19
4.4 Transportmedel...20
4.5 Betydelse för miljöledningssystemet...21
Referenser...25 Bilagor...I
1 Inledning
Mänsklig aktivitet bidrar till en klimatförändring som idag hotar våra förutsättningar att leva vidare på denna planet. För att förhindra detta strävar vi efter en hållbar utveckling där dagens behov tillfredsställs utan att kommande generationers förutsättningar
äventyras. Fossila bränslen, som är en betydande källa till den ökade halten koldioxid i atmosfären, används som drivmedel i flera transportslag. I denna studie undersöktes koldioxidutsläppet från studierelaterade resor hos tre grupper av studenter.
1.1 Växthuseffekten och miljön
I atmosfären finns det växthusgaser som värmer jorden genom att absorbera värmestrålning. Vattenånga är den växthusgas som är vanligast i atmosfären. När människan minskar skogsareal, använder konstgödsel, förbränner fossila bränslen och så vidare ökar halterna av andra växthusgaser, bland annat metan, kväveoxider och koldioxid. Ökade halter av växthusgaser förstärker växthuseffekten så att det blir varmare på jorden (European Environmental Agency, 2012). En global ökning av medeltemperaturen orsakar bland annat en höjd havsnivån och smälter glaciärer och havsisar (Naturvårdsverket, 2015d). I Sverige har växthusgasutsläppen minskat men globalt sett har utsläppen av växthusgaser ökat och sedan förindustriell nivå har den globala temperaturen hittills stigit med 0,8 °C (Naturvårdsverket, 2015c). I Europa har medeltemperaturen ökat med 1,3 °C sedan industrialiseringen (European Environmental Agency, 2012).
FN:s ramkonvention om klimatförändring har i artikel två målet att mänsklig påverkan inte ska påverka miljön negativt, detta genom att växthusgaserna i atmosfären ska stabiliseras till en ofarlig nivå. I artikel 4 åtagande 1c står det att inom bland annat energi- och transportsektorn ska det finnas samarbete som främjar utvecklingen av teknologi och kunskap för att minska utsläpp av växthusgaser (UN, 1992).
Kyotoprotokollet, som är en del av ramkonventionen om klimatförändring, innehåller krav på hur mycket olika länder ska minska sina växthusgasutsläpp utifrån sina utsläppsnivåer år 1990 (UN, 1998). Kyotoprotokollets åtaganden upphörde 2012 men därefter kom Doha-tillägget till Kyotoprotokollet som innefattade de nya målen för medlemsländerna (UN, 2012). Köpenhamnsöverenskommelsen från år 2009 var icke juridiskt bindande och innehöll ett 2°C mål som innebär att den globala
medeltemperaturen inte fick överstiga 2°C med förindustriell temperatur som
utgångspunkt (OECD & International Traffic Forum, 2010). I Cancún fastställdes målet på 2°C med en möjlighet att vid mötet 2015 stärka målet till att inte överskrida 1,5°C global temperaturökning (UN, 2010). Konferensen i Paris 2015 resulterade i
Parisavtalet som börjar gälla år 2020. Detta avtal lät 2°C målet stå kvar men med en strävan att inte överstiga en ökning av 1,5°C (UN, 2015).
Sveriges inrikestransport står för ca 30 % av landets totala växthusgasutsläpp. Sverige kan bara råda över sina egna koldioxidutsläpp och därmed inte ensamt se till att 2°C målet uppnås i och med att det är ett globalt problem (Naturvårdsverket, 2015c). Ungefär 15 % av världens växthusgasutsläpp kom år 2005 från transportsektorn och åren 1990-2007 ökade transportsektorn sitt koldioxidutsläpp med 45 % vilket beräknas fortsätta öka de kommande åren. Transportsektorn innefattar både persontrafik och godstransport (OECD & International Transport Forum, 2010). En rapport från
kollektivtrafik, 5 % både kollektivt och bil och 30 % gick eller cyklade. En svensk reste i snitt 46 km/dygn varav 16 km lades på resor relaterade till arbetet eller studier.
1.2 Miljökvalitetsmålens koppling till transporter
Sverige har 16 miljökvalitetsmål som beskriver hur tillståndet i miljön ska vara (Naturvårdsverket, 2015c). Det första målet, begränsad klimatpåverkan, rör
växthusgaser som bland annat kommer från transporter och är kopplat till 2°C målet genom den gemensamma viljan att stabilisera växthusgasutsläppet. Sverige kommer inte att nå målet till 2020 då utvecklingen är negativ (Naturvårdsverket, 2015d). Det andra målet, frisk luft, innebär att luften inte ska innehålla ämnen/partiklar i så hög halt att människor, andra organismer eller kulturvärden tar skada (Naturvårdsverket, 2015c). Detta rör bland annat trafikens kväveoxider, som kan bilda marknära ozon, och partiklar t.ex. från dubbdäck (Naturvårdsverket, 2015d). Sverige kan begränsa sina egna utsläpp som påverkar luften men vår befolkning påverkas även av andra länders luftutsläpp. För att nå miljökvalitetsmålet frisk luft så krävs internationella insatser men Sverige kan på lokal nivå minska användning av dubbdäck för att minska utsläppet av partiklar och göra insatser för minskning av kväveoxider (Naturvårdsverket, 2015c). Målet om frisk luft förväntas inte vara uppnått till 2020 men utvecklingen är positiv. Mål 15, god bebyggd miljö, går ut på att städerna inte ska innebära en hälsorisk och att bebyggelsen ska bidra till en god miljö globalt. Detta är kopplat till resandet genom att i städerna blir människor påverkan av avgaser och buller vilket måste minimeras. Målet förväntas inte vara uppnått till 2020 men utvecklingen är positiv genom att flera städer vill ha bilfria områden med utbyggd kollektivtrafik och gång- och cykelbanor (Naturvårdsverket, 2015d).
Förtidig död och hjärt- och kärlsjukdomar kan orsakas av långvarig exponering av partiklar i luften från stadstrafik (Naturvårdsverket, 2015c). I Sverige dör ungefär 1300 personer per år på grund av trafikens avgaser (Naturvårdsverket, 2015e).
1.3 Miljöledningssystem
Ett miljöledningssystem används som ett verktyg inom företag och myndigheter för att organisera ett effektivare miljöarbete för att nå en hållbar utveckling.
Enligt SFS (2009:907) förordning om miljöledning i statliga myndigheter 3§ så är myndigheter skyldiga att införa ett miljöledningssystem. Kravet på ett
miljöledningssystem för statliga myndigheter finns för att de ska föregå med gott exempel med ett miljöarbete som främjar utvecklingen för att nå miljökvalitetsmålen. Ett miljöledningssystem är ett redskap som hjälper en organisation att driva ett
miljöarbete som leder till resultat som ständigt förbättras genom minskad miljöpåverkan (Naturvårdsverket, 2009). Miljöledningssystemet ska innefatta indirekt och direkt miljöpåverkan och myndigheten ska antingen ha en certifiering enligt ISO 14001 eller EMAS (SFS 2009:907). I förordningen definieras en direkt miljöpåverkan som ”en negativ eller positiv förändring i miljön som uppkommer som ett resultat av
myndighetens verksamhet och som inte är indirekt miljöpåverkan” (2§) och där indirekt miljöpåverkan definieras som ”en negativ eller positiv förändring i miljön som
Myndigheter ska ha en miljöpolicy som beskriver visionen de har för sitt miljöarbete. Myndigheterna ska sedan utreda vilka miljöaspekter de har och för de betydande
miljöaspekterna ska de formulera övergripande och detaljerade mål. Dessa mål ska vara realistiska, mätbara och tidsbestämda (Naturvårdsverket, 2009). Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter 8§ ska miljömålen och miljöpolicyn vara utformad för att nå Sveriges miljökvalitetsmål och främja en hållbar utveckling (SFS 2009:907). Miljöarbetet följs upp genom rapportering av nyckeltal till regeringen. Från och med 2009 ska de myndigheter som har krav på att inför miljöledningssystem rapportera om koldioxidutsläppen från sina tjänstresor och övriga transporter. Föreslagna åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från tjänsteresor är att byta transportmedel eller byta ut vanliga möten till telekommunikationsmöten (Naturvårdsverket, 2009).
Myndigheternas koldioxidutsläpp år 2014 för tjänsteresor och övriga transporter uppgick till 397 000 ton vilket innebär 2,1 ton/årsarbetskraft. Detta är ungefär 2 % av det svenska koldioxidutsläppet från transportsektorn. Maskiner stod för 60 %, bilar för 14 % och flygresor över 50 mil stod för 22 % av myndigheternas koldioxidutsläpp från tjänsteresor och andra transporter (Naturvårdsverket, 2015b). Som tidigare nämnt är transporterna en av de aktiviteter som bidrar till utsläpp av växthusgaser som ökar den globala uppvärmningen.
Göteborgs universitet, högskolan Gävle, Stockholms universitet m.fl. har redan infört miljöledningssystem men flera högskolor och universitetet har inte certifierat sig ännu. För att reducera resorna för studenter och föreläsare tillämpas informationsteknologi i utbildningen bland universitet och högskolor och flera erbjuder distansutbildning (Naturvårdsverket, 2015b).
1.4 Distans- och campusstudier
Av de ca 344 100 svenska högskolestudenterna registrerade på höstterminen år 2014 läste 271 000 på campus, 57 000 på distans och de övriga var registrerade på en kombinerad studieform (UKÄ, 2015).
Utbildning kan delas in i 4 typer. Utbildning som sker på samma tid och samma plats för lärare och student, vid olika tid men samma plats, samma tid men olika plats
(föreläsning som sänds i realtid) eller olika tid och olika platser (studenten kan välja att göra det den ska när den vill och var den vill). Ny teknisk utveckling har gjort att fler har tillgång till utbildning oavsett var de är (Simonson et al., 2009).
Schlosser (2006) beskriver distansstudier som en institutionsbaserad utbildning där studenten och läraren är fysiskt separerade geografiskt, i tid och intellektuellt. Målet med studierna är att minska den intellektuella skillnaden. Det sker en interaktiv
telekommunikation via elektronisk media i realtid eller vid olika tidpunkter. Läromedel i form av data och röst, video eller annan kommunikation förekommer. Distansstudierna kan även kombineras med fysiska träffar.
Enligt en svensk studie av Statistiska centralbyrån (2012) var de två största
som var programstudenter uppgav 28 % att de hade besökt lärcentrumet. Ett lärcentrum är en plats som ger distansstudenter tillgång till lokal och tekniska hjälpmedel på hemorten.
Det finns direkta och indirekta miljöaspekter kopplade till distansstudier. Direkta miljöaspekter är resor, energikonsumtion, pappersanvändning och indirekta
miljöaspekter är tillgängligt lärande för alla oavsett förutsättningar (Arnfalk, 2013).
1.5 Resvanor hos universitetsstudenter
1.5.1 Internationellt
I en studie gjord i Irland, Skottland och England undersöktes universitetsstudenters resande mellan hemort och universitetsort och boendet och universitet under terminen. Till universitetet åkte nästan 1/3 av studenterna bil och ungefär lika stor andel åkte bil till hemorten men inräknat samåkning stod bilen för 39 % respektive 47 %. Av resorna till både universitetet och hemorten stod bussåkandet för ca 18 %. Till universitetet stod tåget för 10 % medan till hemorten stod tåget för 21 % av resorna. 21 % av studenterna gick eller cyklade till universitetet. Studenter som var inflyttade för att studera på universitet gick oftare än vad studenter som bodde på orten från början gjorde när de skulle ta sig till universitet. De som bodde där från början åkte bil oftare än de inflyttade för att ta sig till universitetet (Davison, Ahern, & Hine, 2015). På University of
California, USA, visade en studie bland studenter som inte bodde på ett samlat
campusområde att bil och motorcykel var det vanligaste transportmedlet med 33 %, näst vanligast var kollektivtrafik med 31 % och gick eller cyklade gjorde 25 % av
Tabell 1. Resultatet från fem olika internationella studier, i Irland, Skottland, England, USA, Australien och Belgien, på universitetsstudenters resvanor när det gäller val av transportmedel och sambandet mellan valet av transportmedel och avstånd till universitetet
I Storbritannien undersöktes flera olika studiemetoder där campusstudenter utan teknikanvändning hade ett utsläpp för sina resor på 129 kg CO2 per student/100
studietimmar medan campusstudenter med kommunikationsteknik i undervisningen hade ett utsläpp på 107 kg CO2 per student/100 studietimmar. Distansstudier med viss
teknikanvändning och helt onlinebaserade studier hade utsläpp på 17 kg CO2 per
student/100 studietimmar respektive 2 kg CO2 per student/100 studietimmar.
Campusstudenters resor bestod av resor mellan universitetet och bostad, bostad och hemort och andra studieplatser. Distansstudenters resor för studier var främst till jobbet, annan studieplats eller universitetet. För de studenter som reste till sin hemort
regelbundet hade resan mellan studieorten och hemorten ett utsläpp på 88 kg CO2 per
student/100 studietimmar (Caird et al., 2015). 100 studietimmar motsvarar 2,5 veckors studier. En undersökning bland studenter i Irland, Skottland och England visade att medelvärdet för koldioxidutsläppen mellan universitet och boendet blev 235 kg CO2 per
år och medelvärdet för studentens resande mellan universitetsorten och hemorten blev 277 kg CO2 per år. Räknas samåkning med var värdena istället 193 kg CO2 per år
respektive 227 kg CO2 per år (Davison, Ahern & Hine, 2015). Tabell 2 visar en
sammanställning av vad de internationella studierna visade för koldioxidutsläpp för resor vid olika studieformer.
Tabell 2. Presentation av resultaten från två internationella studier, i Irland, Skottland, England och Storbritannien, av universitetsstudenters koldioxidutsläpp från resor till universitet eller hemort
En studie av Roy, Potter & Yarrow (2008), gjord i Storbritannien, jämförde
koldioxidutsläppen för heltidsstudier på campus och distans där resultatet visade att distansstudier hade 85 % lägre CO2-utsläpp per student och 100 studietimmar än
Studie Samband
Bil och gå är lika vanligt Efter 2,5 km är bilen vanligast. Valda transportmedel till
universitetet Valda transportmedeltill hemort
Davison, Ahern & Hein, 2015
Irland, Skottland och England
Bil 33 % (samåkning 39 %) Buss 18 % Tåg 10 % Gå/cykel 21 % Bil 33 % (samåkning 47 %) Buss 18 % Tåg 21 % Inflyttade campusstudenter Gick oftare till universitetet än vad icke inflyttade studenter gör. Zhou, 2014 USA Bil 33 % Kollektivtrafik 31 % Gå/cykel 25 % Ju längre från campus studenterna bor desto fler åker bil. Bil vanligast vid 8 km.
Shannon, 2006 Australien Bil 34 % Kollektivtrafik 28 % Gå/cykel 17 % Är avståndet <1 km är cykel och gång vanligast. Är avståndet >1 km är bil och kollektivtrafik vanligare Marique et al., 2013 Belgien Bil 33 % Buss 36 % Tåg 16 % Gå/cykel 14 %
När avståndet ökar åker fler bil
Delmelle & Delmelle, 2012
USA
Studie Undersökt grupp Koldioxidutsläpp per student
Caird et al. 2015 Storbritannien
Campusstudent utan kommunikationsteknik.Alla resor Campusstudent med kommunikationsteknik.Alla resor Distans med viss kommunikationsteknik.Alla resort Distans med bara kommunikationsteknik.Alla resor Resor till hemort
129 kg CO2 per 100 studietimmar 107 kg CO2 per 100 studietimmar 17 kg CO2 per 100 studietimmar 2 kg CO2 per 100 studietimmar 88 kg CO2 per 100 studietimmar
Davison, Ahern & Hein, 2015 Irland, Skottland och England
Boende → universitet utan samåkning. Boende → universitet med samåkning. Universitetsort → hemort utan samåkning. Universitetsort → hemort med samåkning
campusstudier. Caird et al., (2015) visade att ungefär 40 % av det studierelaterade koldioxidutsläppet kom från resandet. Det resterande koldioxidutsläppet kom från undervisningen och lokaler (31 %), boendets energikonsumtion (16 %), papper och utskrift (7 %) och informations- och kommunikationsteknologi (6 %).
1.5.2 Sverige
I Göteborg har en resvaneundersökning gjorts hos studenter som visade att 33 % av studenterna bodde inom 5 km från universitet, 22 % bodde 5-10 km från universitetet och 26 % över 30 km från universitetet. Av studenterna reste 61 % kollektivt, 24 % gick eller cyklade och 6 % åkte bil själv. Bland de som bodde närmre än 2 km var det 51 % som gick. Ju längre ifrån universitetet studenten bodde desto vanligare blev det att åka bil. När studenten bodde mer än 10 km från universitetet åkte 10 % bil och
kollektivtrafik var det vanligaste färdmedlet (Göteborgs stad trafikkontoret, 2007). En resvaneundersökning från 2010 i Göteborg visade att 78 % av studenterna åkte
kollektivt, 5 % åkte bil och 9 % gick eller cyklade. 39 % av studenterna bodde 4-10 km från universitetet och 45 % bodde längre än 10 km från universitetet
(Utbildningsvetenskap Göteborgs universitet & Trafikkontoret Göteborgs stad, 2010). Enligt en resvaneundersökning gjord av Kalmar kommun (2014) så reste 39 % av studenterna med bil, 19 % med kollektivtrafik och 42 % cyklade/gick på vardagar. På helgerna stod bilåkandet för 54 % och kollektivtrafiken för 5 % av studentens resande medan gång/cykel låg ungefär lika. Detta var siffror för alla resor studenten gjorde och inte bara de studierelaterade.
1.6 Syfte och frågeställning
I och med kravet på miljöledningssystem hos universitet och högskolor så måste de beskriva sina miljöaspekter. Studenternas studierelaterade resande kan räknas som en miljöaspekt för universitetet/högskolan då de erbjuder en utbildning som innebär att studenten måste resa till och från platsen. Studenternas studierelaterade resande är troligen en betydande miljöaspekt men problemet är att det inte finns någon information som underlag för att bedöma detta. Genom att undersöka de studierelaterade resvanorna hos studenterna får universitetet/högskolan ett underlag för att bedöma miljöaspektens betydelse för att arbeta med det i miljöledningssystemet.
I och med de skiftande väderförhållandena under årstiderna i Sverige är sambandet mellan transportmedel och årstid lämpligt att undersöka på universitetets/högskolans studenter. Sommaren undersöks inte då det är uppehåll mellan terminerna.
Frågeställning:
Är det någon skillnad på vilket transportmedel studenten väljer under höst, vinter och vår?
Är det någon skillnad på hur långt och ofta icke inflyttade campusstudenter, inflyttade campusstudenter och distansstudenter reser till andra studieplatser eller universitetet.
universitetet och högskolor i landet som inför miljöledningssystem och resultatet kan bli användbart för dem för att bedöma vilken betydelse studenternas resvanor har.
2 Material och metod
2.1 Studieobjekt
Linnéuniversitetet ligger i både Växjö och i Kalmar. I Växjö är universitetsbyggnaderna samlade på ett och samma ställe, på ett campus, där det även finns studentbostäder. I Kalmar är universitetsbyggnaderna utspridda i staden och många av studenterna bor i närheten (Linnéuniversitetet, 2016a). Antalet studenter på Linnéuniversitetet uppgick till ca 30 800 (Linnéuniversitetet, 2015a) och år 2015 motsvarade detta 13 983 helårsstudenter varav 25 % läste på distans (Linnéuniversitetet, 2016b). En enkätundersökning gjord på Linnéuniversitetets studenter visade att 31 % av
campusstudenterna var uppväxta i Linnéregionen medan 69 % av campusstudenterna var uppväxta utanför Linnéregionen (Wågman, 2015). År 2014 tog Linnéuniversitetet beslutet att miljöcertifiera myndigheten mot ISO- standarden vilket beräknas vara fullföljt innan år 2017 är slut (Linnéuniversitetet, 2016b). Linnéuniversitetets
tjänsteresor med flyg under 50 mil, bil och tåg gav år 2014 ett koldioxidutsläpp på 113, 134 respektive 0,005 kg CO2/årsarbetskraft (Linnéuniversitetet, 2015b).
2.2 Studieutformning
Denna studie gjordes i form av en enkätundersökning hos heltidsstudenter på
Linnéuniversitetets campus- och distansstudenter. Alla frågor var inte relevanta för alla studenter beroende på om studenten var inflyttad till studieorten eller inte eller läste på distans. Frågorna till enkäten finns i bilaga A. Enkäten var utformad i Google formulär där det gick att ställa in så att studenten bara kunde svara på enkäten en gång genom sin inloggning på studentkontot.
Anledningen till att frågor om hur många personer som åkte i bilen (för de som valt bil som transportmedel) ställdes var för att samåkning ger lägre utsläpp, alltså att bilens totala utsläpp för resan kunde divideras på antalet personer i bilen. Det var bara resor till annan studieplats och universitetet som berördes av årstider då de kortare resorna var mer väderberoende än de långa resorna. Årstiderna delades upp kalendariskt, det vill säga vår var mars till maj, sommar var juni till augusti, höst var september till november och vinter var december till februari eftersom då blev månaderna jämt fördelade över läsåret.
2.3 Målgrupp
Enkäten skickades ut i två omgångar. Först till samtliga campus- och distansstudenter, 394 st, som läste interaktionsdesignerprogrammet, hälsovetenskapligaprogrammet, webbdesignprogrammet och farmaceutprogrammet på Linnéuniversitetet. Dessa
program ingick inte i enkätundersökningen vilket kunde bero på studieform, att de hörde till Linnéuniversitetet i Växjö eller att de läste halvtidsstudier.
2.4 Beräkning av koldioxidutsläpp
Naturvårdsverket har en mall för beräkningar av tjänsteresornas och övriga transporters koldioxidutsläpp för myndigheter. Utsläppsvärdena i mallen beräknades direkt från punktkällan d.v.s. endast direkt från fordonets koldioxidutsläpp i drift och tog inte hänsyn till bränslet eller fordonets livscykel. Denna schablonmall angav värdena i kg CO2/km vilket beräknades utifrån fordonets bränsleförbrukning (l/km) multiplicerat
med bränslet koldioxidutsläpp per liter förbrukad mängd (kg CO2/l) (Wisell et al.,
2015). Davison, Ahern och Hein (2015) använde en rapport från Hill et al. (2013) innehållande faktorer för koldioxidberäkningar för företagens rapportering om resor och transporter i Storbritannien när de beräknade koldioxidutsläppet för studenterna i deras studie. Värdena i Hill et al. (2013) stämde i hög grad överens med värdena i
naturvårdsverkets schablonmall bortsett från tågens koldioxidutsläpp som skiljde sig. I denna rapport undersöktes resor för studenter i Sverige och därför tillämpades
faktorerna i schablonmallen enligt Naturvårdsverket (2015a) som togs fram i samarbete med IVL för svenska förhållanden. Värdena angavs i det genomsnittliga
koldioxidutsläppet i kg/km eller kg/personkilometer för de olika transportmedlen. För tunnelbanan användes värdet för förnybar el då SL uppgav att 100 % av deras spårtrafik drevs på förnybar el (Storstockholms Lokaltrafik, 2013). I Tabell 3 presenteras
koldioxidutsläppen för bil, buss, tåg, flyg och övrig spårtrafik från naturvårdsverket (2015a) och Hill et al. (2013).
Tabell 3. En jämförelse av koldioxidutsläppet per kilometer/personkilometer för olika transportmedel utifrån Sveriges (Naturvårdsverket, 2015a) och Storbritanniens (Hill et al., 2013) förhållanden 0,16 0,059 0,008 0,129 0,007 0,17 0,029 0,057 0,158 -Bil Kg CO2/km Buss Kg CO2/pkm Tåg Kg CO2/pkm Flyg Kg CO2/pkm Övrig spårtrafik Kg CO2/pkm Naturvårdsverket, 2015a Sverige Hill et al., 2013 Storbritannien
Davison, Ahern & Hine (2015) använde följande formel för beräkning av
koldioxidutsläppet för resorna till och från universitetet: CO2 = Ef x d1 x 2 x u x 24.
Ef var ett tabellvärde för transportslagets koldioxidutsläpp/km och D1 stod för sträckan
till universitetet vilket multiplicerades med 2 då resan gjordes tur och retur. U stod för antalet dagar i veckan studenten reste till universitetet och 24 var antalet veckor på en termin. Davison, Ahern & Hine's (2015) formel modifierades för att anpassas till förutsättningarna i denna studie.
Formel för koldioxidutsläppet för inflyttade campusstudenters resor till hemort:
CO2 = TCO2 x A x 2 x Gt x 2
TCO2 var koldioxidutsläppet från det valda transportslaget i kg/km enligt tabell 3 som
Formel för koldioxidutsläppet för campus/distans studenters resor till annan studieplats och till universitetet: CO2 = TCO2 x A x 2 x Gm x 3.
TCO2 var koldioxidutsläppet från det valda transportslaget i kg/km enligt tabell 3 som
hämtades från naturvårdsverkets schablonmall. A var avståndet till universitetet i km. 2 stod för att resan gjordes tur och retur. Gm var antalet gånger studenten reste till
universitet i månaden. 3 var antalet månader studenten studerade varje årstid. Denna formel användes för höst, vinter och vår för sig. För att få det totala koldioxidutsläppet för årstiderna slogs talen ihop. För studenter som åkte bil dividerades CO2 med antalet
personer i bilen.
I de fall där resan gjordes med gång eller cykel fick studenten ett koldioxidutsläpp på 0 kg CO2. Detsamma gäller när studenten uppgav att denne inte gjorde någon resa.
2.5 Övriga beräkningar
I de fall respondenten angivit sitt svar i ett intervall användes det mittersta värdet i intervallet för beräkningarna av koldioxidutsläppet. Till exempel svarade en student att denne reste till hemorten 1-4 ggr/termin innebar det att mittersta värdet i intervallet var 2,5 ggr/termin. I några fall angav respondenterna fel enhet vilket korrigerades genom beräkning. En student svarade 3 ggr/vecka istället för att ange svaret ggr/månad för resor till annan studieplats. En månad har ca 4,3 veckor vilket gav svaret 13 ggr/månad. Vid resor till universitetet uppgav en student att denne reste 2 ggr/termin istället för att ange svaret per månad. Detta korrigerades genom att multiplicera 2 ggr/termin med 4,5 månad/termin vilket gav 0,4 ggr/månad.
För att resultatet skulle bli jämförbart med de tidigare studierna, som räknat studenters koldioxidutsläpp per 100 studietimmar, så dividerades det totala koldioxidutsläppet med 16 (det är 1600 studietimmar på två terminer).
2.6 Analysmetoder
Datamaterialet var inte normalfördelat och därför användes icke-parametriska metoder. För jämförelse av koldioxidutsläppet, antal resor och avståndet mellan icke inflyttade campusstudenter, inflyttade campusstudenter och distansstudenter för annan studieplats och universitetet gjordes Kruskal-Wallis test. Visade Kruskal-Wallis test en signifikant skillnad gjordes en icke-parametrisk multipel jämförelse vid olika stickprovsstorlek enligt en metod i boken Biostatistical Analysis av Zar (1999). Detta test visar, likt ett Tukey-test, vilka grupper som skiljer sig åt och inte. De två största skillnaderna mellan ett Tukey-test och denna icke-parametriska multipla jämförelse är att istället för att grupperna rangordnas efter medelvärdet rangordnas de efter medelrangordningen och standard error beräknas med hänsyn till gruppernas storlek och antal mätvärden som är lika. Vid jämförelse av koldioxidutsläppet mellan årstider gjordes Friedmans test. Vid signifikant skillnad i detta test gjordes plottning för att utläsa skillnaden.
3 Resultat
Tabell 4. Svarsfördelningen mellan icke inflyttade campusstudenter, inflyttade campusstudenter och distansstudenter och mellan kvinnor och män
3.1 Resor till hemorten
Detta stycke rör endast de inflyttade studenterna. Av de inflyttade studenterna uppgav 78 studenter att de reste till hemorten för att hälsa på familj, släkt eller vänner. Två studenter uppgav att de inte gjorde någon sådan resa. De som reste till hemorten reste i snitt 17 gånger per termin med ett medelavstånd på 305 kilometer (enkel resa).
Koldioxidutsläppet för inflyttade campusstudenter hade medelvärdet 210 och medianen 51 kg CO2/år och student. I figur 1 redovisas fördelningen av de valda transportmedlen
för resor till hemorten.
Tåg 59 % Bil 15 % Buss 14 % Flyg 12 % n = 78
Figur 1. Andelen inflyttade campusstudenter som reste med tåg, bil, buss och flyg till hemorten.
3.2 Resor till annan studieplats
96 studenter uppgav att de reste till en annan studieplats regelbundet, 73 studenter svarade nej och två studenter svarade inte.
3.2.1 Icke inflyttade campusstudenter
Av de icke inflyttade campusstudenterna uppgav 16 studenter att de reste till annan studieplats men en av dessa angav inte avstånd, antal resor eller transportmedel till platsen vilket gjorde att koldioxidutsläppet för den studenten inte kunde beräknas. 15 studenter uppgav att de inte gjorde någon sådan resa och en student svarade inte. I tabell 5 presenteras medelvärdet och medianen för koldioxidutsläppet under de olika
årstiderna och totalt. Det var ingen signifikant skillnad för koldioxidutsläppet mellan årstiderna. Figur 2 visar att flera cyklade/gick och dessa hade utsläppet 0 kg CO2.
Tabell 5. Koldioxidutsläppets medelvärde och median under höst, vinter, vår och totalt för icke inflyttade campusstudenters resor till annan studieplats
Grupp Kvinnor Män Totalt
Distans 48 11 59
Campus 90 22 112
Varav: Inflyttade 66 14 80
Icke inflyttade 24 8 32
Totalt: Alla studenter 138 33 171
Figur 2. Antalet icke inflyttade campusstudenter som gick/cyklade, åkte tåg, åkte bil och åkte buss under hösten, vintern och våren till annan studieplats.
3.2.2 Inflyttade campusstudenter
Av de inflyttade studenterna uppgav 48 studenter att de reste till annan studieplats, 31 studenter att de inte gjorde någon sådan resa och en student svarade inte. Fyra studenter gav ofullständiga uppgifter för beräkning av koldioxidutsläppet. Tabell 6 redovisar medelvärdet och medianen för koldioxidutsläppet under årstiderna och totalt. Det var en signifikant skillnad för koldioxidutsläppet mellan årstiderna (p = 0,04). Plottning visade att det var koldioxidutsläppet under vintern som skiljde sig från de andra årstiderna. En stor del av studenterna gick/cyklade, figur 3, vilket gav koldioxidutsläppet medianen 0 kg CO2/student.
Tabell 6. Koldioxidutsläppets medelvärde och median under höst, vinter, vår och totalt för inflyttade campusstudenters resor till annan studieplats
Höst Vinter Vår Totalt <1 2 <1 3 0 0 0 0 N 75 75 75 75 Medelvärde kg CO2/student Median kg CO2/student 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Gång/cykel Tåg Bil Buss
Höst Vinter Vår
Figur 3. Antalet inflyttade campusstudenter som gick/cyklade, åkte tåg, åkte bil och åkte buss under hösten, vintern och våren till annan studieplats.
0 1 2 3 4 5 6 7
Gång/cykel Tåg Bil Buss
3.2.3 Distansstudenter
Av de distansstuderande uppgav 32 studenter att de reste till en annan studieplats och 27 studenter att de inte gjorde någon sådan resa. För en student kunde inte
koldioxidutsläppet beräknas på grund av att uppgifter saknades. Tabell 7 visar
medelvärdet och medianen för koldioxidutsläppet mellan årstiderna och totalt. Det var en signifikant skillnad för koldioxidutsläppet mellan årstiderna (p = 0,01). Plottning visade att vintern skiljde sig från de andra årstiderna.
Tabell 7. Koldioxidutsläppets medelvärde och median under höst, vinter, vår och totalt för distansstudenters resor till annan studieplats
Höst Vinter Vår Totalt 8 9 8 25 0 0 0 0 N 58 58 58 58 Medelvärde kg CO2/student Median kg CO2/student
I figur 4 presenteras vilka transportmedel distansstudenterna uppgav att de reste med under höst, vinter och vår till annan studieplats. Att många studenter gick/cyklade gav koldioxidutsläppet medianen 0 kg CO2/student.
Figur 4. Antalet distansstudenter som gick/cyklade, åkte tåg, åkte bil, åkte buss och åkte tunnelbana under hösten, vintern och våren till annan studieplats.
3.3 Resor till universitet
Totalt uppgav 134 studenter att de reste till universitetet regelbundet, 55 svarade nej och två svarade inte.
3.3.1 Icke inflyttade campusstudenter
Av de icke inflyttade campusstudenterna uppgav 29 studenter att de reste till
universitetet och tre studenter uppgav att de inte gjorde någon sådan resa. En student uppgav inte tillräckliga uppgifter för att beräkna koldioxidutsläppet för denne. Tabell 8 redovisar medelvärdet och medianen för koldioxidutsläppet under årstiderna och totalt. Det fanns ingen signifikant skillnad för koldioxidutsläppet mellan årstiderna.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Tabell 8. Koldioxidutsläppets medelvärde och median under höst, vinter, vår och totalt för icke inflyttade campusstudenters resor till universitetet
Höst Vinter Vår Totalt 169 190 169 529 62 63 62 190 N 31 31 31 31 Medelvärde kg CO2/student Median kg CO2/student
I figur 5 presenteras vilka transportmedel de icke inflyttade campusstudenterna uppgav att de reste med under höst, vinter och vår till universitetet.
Figur 5. Antalet icke inflyttade campusstudenter som gick/cyklade, åkte tåg, åkte bil och åkte buss under hösten, vintern och våren till universitetet.
3.3.2 Inflyttade campusstudenter
Av de inflyttade studenterna uppgav 61 studenter att de reste till universitetet, 17 studenter att de inte gjorde någon sådan resa och två studenter svarade inte. För två av studenterna kunde inte koldioxidutsläppet beräknas då uppgifter om avstånd, antal resor eller transportslag saknades. Tabell 9 presenterar medelvärdet och medianen för
koldioxidutsläppet under årstiderna och totalt. Det var en signifikant skillnad för
koldioxidutsläppet mellan årstiderna (p = 0,01). Plottning visade att det var vintern som skiljde sig från de andra årstiderna.
Tabell 9. Koldioxidutsläppets medelvärde och median under höst, vinter, vår och totalt för inflyttade campusstudenters resor till universitetet
I figur 6 presenteras vilka transportmedel de inflyttade campusstudenterna uppgav att de reste med under höst, vinter och vår till universitetet. En stor del cyklar eller går vilket gav koldioxidutsläppet medianen 0 kg CO2/student.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Gång/cykel Tåg Bil Buss
Figur 6. Antalet inflyttade campusstudenter som gick/cyklade, åkte tåg, åkte bil och åkte buss under hösten, vintern och våren till universitetet.
3.3.3 Distansstudenter
Av de distansstuderande studenterna uppgav 44 studenter att de reste till universitetet och 15 Studenter uppgav att de inte gjorde någon sådan resa. För tre studenter kunde inte koldioxidutsläppet beräknas då uppgifter saknades. Tabell 10 presenterar
medelvärdet och medianen för koldioxidutsläppet under årstiderna och totalt. Det var ingen signifikant skillnad för koldioxidutsläppet mellan årstiderna.
Tabell 10. Koldioxidutsläppets medelvärde och median under höst, vinter, vår och totalt för distansstudenters resor till universitetet
I figur 7 presenteras vilka transportmedel distansstudenterna uppgav att de reste med under höst, vinter och vår till universitetet.
Figur 7. Antalet distansstudenter som gick/cyklade, åkte tåg, åkte bil, åkte buss och flög under hösten, vintern och våren till universitetet.
0 10 20 30 40 50 60
Gång/cykel Tåg Bil Buss
Höst Vinter Vår 0 5 10 15 20 25
3.4 Övriga resultat
Här presenteras icke inflyttade campusstudenters, inflyttade studenters och distansstudenters resultat tillsammans för jämförelse mellan grupperna.
3.4.1 Annan studieplats
Det fanns en signifikant skillnad mellan de tre gruppernas koldioxidutsläpp per år, (p = 0,000), där vidare analys på resor till annan studieplats visade endast signifikant skillnad mellan inflyttade campusstudenters och distansstudenters koldioxidutsläpp, se Tabell 11.
Tabell 11. Koldioxidutsläppets medelvärde och median för icke inflyttade
campusstudenters, inflyttade campusstudenters och distansstudenters resor till annan studieplats per år
Figur 8 visar vilka transportmedel studenterna valde vid resor till annan studieplats under olika årstider.
Figur 8. Andelen studenter som cyklade/gick, åkte bil, tog tåget, tog bussen eller tog tunnelbanan till annan studieplats under A hösten, B vintern och C våren.
När det gällde studenternas avstånd till annan studieplats visade analysen en signifikant skillnad mellan grupperna, (p = 0,000). Vidare analys visade en signifikant skillnad mellan icke inflyttade campusstudenter och inflyttade campusstudenter och mellan inflyttade campusstudenter och distansstudenter. Det var ingen signifikant skillnad mellan icke inflyttade campusstudenter och distansstudenter, se tabell 12.
Cykel/gå 70 % Bil 15 % Tåg 10 % Buss 4 % Tunnelbana 1 % HÖST A n = 95 Cykel/gå 70 % Bil 15 % Tåg 10 % Buss 4 % Tunnelbana 1 % VÅR C n = 96 Cykel/gå 57 % Bil 23 % Tåg 11 % Buss 7 % Tunnelbana 1 % VINTER B n = 96
Icke inflyttade Inflyttade Distans
72 3 25
0 0 0
N 30 75 58
Tabell 12. Avståndets maximivärde, minimivärde, medelvärde och median för icke inflyttade campusstudenters, inflyttade campusstudenters och distansstudenters resor till annan studieplats
Icke inflyttad Inflyttad Distans
Max km 120 40 145
Min km 1 0,5 0,2
Medelvärde km 42 4 21
Median km 20 2 5
N 15 47 31
Antal resor till annan studieplats per månad skilde sig signifikant mellan grupperna, (p = 0,000). Vidare analys visade en signifikant skillnad mellan icke inflyttade
campusstudenter och inflyttade campusstudenter och mellan inflyttade campusstudenter och distansstudenter. Det var ingen signifikant skillnad mellan icke inflyttade
campusstudenter och distansstudenter, se tabell 13.
Tabell 13. Icke inflyttade campusstudenters, inflyttade campusstudenters och distansstudenters medelvärde och median för antal resor i månaden till annan studieplats
Icke inflyttad Inflyttad Distans Medelvärde ggr/månad 5 9 5
Median kg ggr/månad 3 6 4
N 15 44 32
3.4.2 Universitetet
För resor till universitetet fanns en signifikant skillnad mellan gruppernas
koldioxidutsläpp per år, (p = 0,000). Vidare analys visade att skillnaden var signifikant mellan inflyttade campusstudenter och distansstudenter och mellan inflyttade
campusstudenter och icke inflyttade campusstudenter. Dock var skillnaden inte signifikant mellan distansstudenters och icke inflyttade campusstudenters koldioxidutsläpp, se tabell 14.
Tabell 14. Koldioxidutsläppets medelvärde och median för icke inflyttade
campusstudenters, inflyttade campusstudenters, distansstudenters och alla studenters resor till universitetet per år
Figur 9 ger en överblick över de valda transportmedlen till universitetet efter årstider. En sammanslagning av både icke inflyttade och inflyttade campusstudenters
transportmedel till universitetet visade att 24-29% av resorna gjordes med kollektivtrafik.
Icke inflyttade Inflyttade Distans Alla
529 14 237 189
190 0 50 0
N 31 76 56 163
Figur 9. Andelen studenter som cyklade/gick, åkte bil, tog tåget, tog bussen eller flög till universitetet under A hösten, B vintern och C våren.
När det gäller studenternas avstånd till universitetet var det en signifikant skillnad, (p = 0,000). Här visade vidare analys att alla tre grupperna skiljde sig signifikant, se tabell 15.
Tabell 15. Maximivärdet, minimivärdet, medelvärdet och medianen för avståndet till universitet för icke inflyttade studenter, inflyttade studenter och distansstudenter
Icke inflyttad Inflyttad Distans Max km 130 30 640
Min km 1 0,2 2
Medelvärde km 45 4 254
Median km 35 3 255
N 28 60 42
Antalet resor i månaden till universitetet skilde sig signifikant mellan grupperna, (p = 0,000). Vidare analys visade att skillnaden var signifikant mellan icke inflyttade campusstudenter och distansstudenter och mellan inflyttade campusstudenter och distansstudenter. Det var ingen signifikant skillnad mellan icke inflyttade
campusstudenter och inflyttade campusstudenter, se tabell 16.
Tabell 16. Icke inflyttade campusstudenters, inflyttade campusstudenters och distansstudenters medelvärde och median för antal resor i månaden till universitetet
3.4.3 Koldioxidutsläpp per 100 studietimmar
Tabell 17 visar resornas koldioxidutsläpp för de tre grupperna redovisade per 100 studietimmar vilket motsvarar 2,5 veckors studier.
Cykel/gå 44 % Bil 22 % Tåg 22 % Buss 11 % Flyg 1 % HÖST A n = 134 Cykel/gå 41 % Bil 23 % Tåg 22 % Buss 13 % Flyg 1 % VINTER B n = 134 Cykel/gå 47 % Bil 20 % Tåg 21 % Buss 11 % Flyg 1 % VÅR C n = 134
Icke inflyttad Inflyttad Distans Medelvärde ggr/månad 15 17 3
Median kg ggr/månad 15 17 1
Tabell 17. medelvärdet för det totala kg CO2 per student vid resor till hemort, annan
studieplats och universitetet presenterat per 100 studietimmar
4 Diskussion
I verkligheten är 25 % av Linnéuniversitetets och 17 % (57 000 distansstudenter av 344 100 studerande totalt) av Sveriges studenter distansstuderande men i denna studie representerade distansstudenterna 35 % av svaren. En studie av Wågman (2015) visade att av campusstudenterna på Linnéuniversitetet var 69 % inflyttade till Linnéregionen och 31 % bodde i området från början. Fördelningen mellan icke inflyttade
campusstudenter och inflyttade campusstudenter i denna studie var 29 % respektive 71 %. Distansstudenterna är alltså något överrepresenterade men fördelningen inom de underrepresenterade campusstudenterna stämmer med verkligheten.
4.1 Avstånd och antal resor
Vid resor till annan studieplats var det skillnad mellan icke inflyttade campusstudenter och inflyttade campusstudenter för hur långt och ofta de reste. Att det skiljde sig mellan antal gånger i månaden resorna gjordes kan bero på avståndets skillnad som kan ha följande två orsaker. Antingen bodde den icke inflyttade campusstudenten längre ifrån studieplatsen än den inflyttade campusstudenten eller så beror det på valet av vilken annan studieplats de studerade på. Skillnaden mellan inflyttade campusstudenters och distansstudenters avstånd och antal resor till annan studieplats skiljde sig förmodligen på grund av avståndet.
Vid resor till universitetet skiljde sig distansstudenter från både inflyttade
campusstudenter och icke inflyttade campusstudenter för hur ofta de reste till platsen. Detta var inte förvånande då en distansutbildning har ett upplägg som gör att
studenterna inte reser till universitetet lika ofta som campusstudenter. Det var ingen skillnad mellan hur ofta en icke inflyttad campusstudent och en inflyttad campusstudent reste till universitetet vilket var rimligt eftersom båda grupperna var campusbaserade med flera föreläsningar och obligatoriska moment i månaden.
Resultatet visade att avståndet till universitetet var längre för en distansstudent än de andra två grupperna vilket inte heller var någon överraskning men däremot var det intressant att de icke inflyttade studenterna hade längre till universitetet än de inflyttade studenterna. En möjlig förklaring var att den icke inflyttade studenten redan bodde på orten med sin familj och hade ingen nytta av att flytta närmre universitetsbyggnaden eller att familjen hade behov av bo närmre andra intressen och därför bodde längre i från universitetet än inflyttade studenter.
4.2 Koldioxidutsläppen under årstider
Den avgörande faktorn för om det var skillnader mellan koldioxidutsläppet för årstiderna var transportmedlet, då avståndet och antalet resor till de två platserna inte förändrades efter årstid. För de grupper som hade signifikant skillnad mellan årstidernas koldioxidutsläpp berodde det på att resorna var korta och till stor del gjordes med gång eller cykel under höst och vår vilket gav utrymme för att välja transportmedel med
Icke inflyttade Inflyttade Distans 13
5 0 2
33 1 15
38 14 17
Resor till hemort kg CO2/100 studietimmar
högre koldioxidutsläpp under vintern. Den signifikanta skillnaden fanns för
årstidsvariationer hos inflyttade campusstudenters och distansstudenters resor till annan studieplats och för inflyttade campusstudenter till universitetet. De grupper som inte hade signifikanta skillnader för årstidernas koldioxidutsläpp hade relativt långa resor som till stor del redan gjordes med kollektivtrafik eller bil vilket gav ett litet utrymme att byta till transportmedel med högre koldioxidutsläpp. Det hade varit möjligt vid långa resor att byta från t.ex. tåg till bil under vintern och därmed öka koldioxidutsläppet hos individen men vid långfärdsresor var det troligt att det bekvämaste transportmedlet var samma oavsett årstid.
4.3 Koldioxidutsläpp mellan grupper
4.3.1 Jämförelse med andra studier
I tabell 18 visas vilka värden från resultatet som kan jämföras med de tidigare studierna.
Tabell 18. Resultaten av universitetsstudenters koldioxidutsläpp från resor till
universitet eller hemort från två utländska studier i Irland, Skottland och England och Storbritannien och resultaten från denna svenska studie
Att Sveriges campusstudenter hade ett lägre koldioxidutsläppet 100 studietimmar än de internationella studenterna kan bero på olika saker. En anledning kan vara att det är skillnader i förutsättningarna för transporter, t.ex. att svenska studenter har större möjlighet att cykla eller gå, då avstånd, antal resor och transportmedel var avgörande för koldioxidutsläppets storlek. En annan faktor var att data inte var normalfördelat och då bör medianen ha använts i stället för medelvärde vid jämförelse dock hade de
tidigare studierna endast angett medelvärdena för sina koldioxidutsläpp.
4.3.2 Skillnader mellan icke inflyttade campusstudenter, inflyttade campusstudenter och distansstudenter
Större delen av de inflyttade studenterna valde att resa till hemorten för att hälsa på släkt, vänner eller familj, vilket gjordes ca 17 gånger/termin alltså nästan 1 gång/veckan då en termin har 20 veckor. Detta bidrog till största delen av de inflyttade studenternas koldioxidutsläpp då de hade ett lågt koldioxidutsläpp för resor till universitetet och andra studieplatser jämfört med icke inflyttade campusstudenter och distansstudenter. Det var en signifikant skillnad mellan inflyttade campusstudenter och distansstudenters koldioxidutsläpp vid resor till annan studieplats. Detta innebär alltså att det går att säga att en distansstudent hade ett högre koldioxidutsläpp än vad en inflyttad student hade för resor till andra studieplatser. Eftersom det var en signifikant skillnad mellan
distansstudenterna och de inflyttade campusstudenterna för hur ofta och långt de åkte till annan studieplats så var detta rimligt. Dock gick det inte att säga att det var någon skillnad mellan icke inflyttade studenter och distansstudenter eller inflyttade studenter.
Studie Undersökt grupp Koldioxidutsläpp per student
Caird et al., 2015
Storbritannien
Campusstudent utan kommunikationsteknik.Alla resor Campusstudent med kommunikationsteknik.Alla resor Distans med viss kommunikationsteknik.Alla resor Resor till hemort
129 kg CO2 per 100 studietimmar
107 kg CO2 per 100 studietimmar
17 kg CO2 per 100 studietimmar
88 kg CO2 per 100 studietimmar
Davison, Ahern & Hein, 2015
Irland, Skottland och England
Resor till universitet, räknat med samåkning. Resor till hemort, räknat med samåkning
193 kg CO2 per år
227 kg CO2 per år
Denna studie, 2016
Sverige
Resor till universitetet, räknatmed samåkning Icke inflyttadecampusstudenter, alla resor Inflyttadecampusstudenter, alla resor Distansstudenter, alla resor
Resor till hemort, inflyttadecampusstudenter
I denna studie skiljde sig inflyttade campusstudenters koldioxidutsläpp signifikant både från distansstudenter och icke inflyttade campusstudenter vid resor till universitetet. Det går alltså att säga att inflyttade campusstudenter har lägre utsläpp än både icke
inflyttade campusstudenter och distansstudenter. Eftersom en så stor del av de inflyttade campusstudenternas korta resor till universitetet gjordes med cykel eller gång spelade det ingen roll om de reste till universitetet ofta eller inte för koldioxidutsläppet var ändå lågt. Det var ingen signifikant skillnad mellan icke inflyttade campusstudenter och distansstudenter.
En möjlig anledning till att det inte gick att finna någon signifikant skillnad mellan icke inflyttade campusstudenters och de andra två gruppernas koldioxidutsläpp vid resor till annan studieplats eller mellan icke inflyttade campusstudenters och distansstudenters koldioxidutsläpp till universitetet var att gruppen icke inflyttade campusstudenter innehöll färre studenter än de andra grupperna. När avstånd, antal resor och
transportmedel användes som faktorer vid beräkningarna av koldioxidutsläppet blev data osäkrare och mera svårbedömt.
4.4 Transportmedel
I tabell 19 presenteras denna studies resultat tillsammans med de utländska studiernas upptäckter för en jämförelse.
Tabell 19. Resultatet från fem olika internationella studier, i Irland, Skottland, England,
USA, Australien och Belgien, på universitetsstudenters resvanor när det gäller val av transportmedel och sambandet mellan valet av transportmedel och avstånd till universitetet
Studie Samband
Bil och gå är lika vanligt Efter 2,5 km är bilen vanligast. Valda transportmedel till
universitetet Valda transportmedeltill hemort
Davison, Ahern & Hein, 2015
Irland, Skottland och England
Bil 33 % (samåkning 39 %) Buss 18 % Tåg 10 % Gå/cykel 21 % Bil 33 % (samåkning 47 %) Buss 18 % Tåg 21 % Inflyttade campusstudenter Gick oftare till universitetet än vad icke inflyttade studenter gör. Zhou, 2014 USA Bil 33 % Kollektivtrafik 31 % Gå/cykel 25 % Ju längre från campus studenterna bor desto fler åker bil. Bil vanligast vid 8 km.
Shannon, 2006 Australien Bil 34 % Kollektivtrafik 28 % Gå/cykel 17 % Är avståndet <1 km är cykel och gång vanligast. Är avståndet >1 km är bil och kollektivtrafik vanligare Marique et al., 2013 Belgien Bil 33 % Buss 36 % Tåg 16 % Gå/cykel 14 %
När avståndet ökar åker fler bil
Delmelle & Delmelle, 2012
USA Denna studie, 2016 Sverige Bil 20-23 % Buss 11-13 % Tåg 21-22 % Flyg 1 % Gå/Cykel 41-47 % Bil 15 % Buss 14 % Tåg 59 % Flyg 12 % Inflyttade campusstudenter Gick oftare till universitetet än vad icke inflyttade studenter gör.
När det gäller fördelningen mellan buss och tåg vid resor till universitetet verkar det som om svenska studenter reste oftare med tåg och gjorde färre resor med buss än utländska studenter.
utsträckning som i Sverige. Universitetsbyggnaderna i Kalmar ligger utspridda i staden på ett sätt som gör att studenter har möjlighet att bo nära den universitetsbyggnad som de studerar vid så att alla studenter inte trängs på samma yta som det blir vid ett samlat campus. Detta kan därför vara ytterligare en orsak till att studenterna i denna studie gick och cyklade mer än studenterna i de utländska studierna.
I Göteborg var andelen studenter som valde kollektivtrafik mycket högre, 61 % och 78 %, än i denna studie. Möjliga anledningar till detta är placeringen av Göteborgs
universitet och att storleken på Göteborg som stad ger andra förutsättningar för vilka transportmedel som är lämpliga. Bland studenterna på Linnéuniversitetet var det en student som uppgav att denne reste med tunnelbana till annan studieplats vilket beror på att studenten förmodligen var bosatt i en större stad där det finns tillgång till tunnelbana, vilket det inte gör i Kalmar.
Icke inflyttade och inflyttade campusstudenters resor med kollektivtrafik till
universitetet, 24-29 %, kan jämföras med Kalmar kommuns (2014) undersökning bland kommunens studenter som visade att 19 % åkte kollektivt på vardagar. Det är oklart om det var en verklig skillnad mellan denna studie och kommunens resvaneundersökning men en orsak till att värdena inte var lika var att kommunen undersökte alla studentens resor under vardagar medan denna undersökning endast visade transportslagen för resor med specifika studierelaterade mål.
Resultatet kan även jämföras med en undersökning på det svenska folkets vardagsresor. Trafikanalys (2015) visade att 50 % av resorna på vardagar gjordes med bil, 15 % med kollektivtrafik, 5 % med kollektivtrafik och bil och 30 % med cykel eller till fots. Studenterna i denna studie hade till synes färre resor med bil men fler resor med kollektivtrafik, gång eller cykel än vad det svenska folket hade under vardagar.
4.5 Betydelse för miljöledningssystemet
Universiteten och högskolorna vill locka till sig fler studenter till sina utbildningar. Ett sätt att göra detta är att erbjuda distansutbildningar för att de som har familj på en ort långt ifrån universitetet eller jobbar ska ha möjlighet att studera. Distansutbildningar ger fler möjligheten att studera vidare och den som väljer en distansutbildning hade kanske inte börjat att studera om det inte vore för möjligheten att bo på hemorten. Universiteten lockar även till sig studenter från andra platser i landet eller världen som flyttar till orten för att uppleva studentlivet och studenter från den egna orten eller närområdet.
Universitetets utbildningsmöjligheter innebär resor för den inflyttade studenten för att hälsa på familj släkt eller vänner, resor för studenter till universitetet och resor för studenter till andra platser där de finner studiero. Det är alltså universitetets/högskolans verksamhet som gör resorna nödvändiga och de bör ta hänsyn till detta i sitt miljöarbete. Tabell 20 visar en sammanställning av resultaten från denna studie för de olika
Tabell 20. Medelvärdet och medianen för icke inflyttade campusstudenters, inflyttade campusstudenters och distansstudenters resor till hemort, annan studieplats och universitetet
Icke inflyttade Inflyttad Distans medelvärde median medelvärde median medelvärde median
Hemort 210 51
Annan studieplats 72 0 3 0 25 0
Universitetet 529 190 14 0 237 50 Enhet: kg CO2/student
och år
De icke inflyttade campusstudenterna, inflyttade campusstudenterna och
distansstudenterna hade alla under någon av resorna till hemorten, annan studieplats eller universitetet ett högre utsläpp än de andra grupperna. De inflyttade
campusstudenterna hade ett högt utsläpp till hemorten, distansstudenterna hade ett signifikant högre utsläpp till annan studieplats än inflyttade campusstudenter och både distansstudenterna och de icke inflyttade campusstudenterna hade ett signifikant högre utsläpp till universitetet. Detta innebar att det inte gick att avgöra om distansstudier med regelbundna träffar genererar lägre koldioxidutsläpp än campusstudier eller tvärt om. I bilaga B finns en generell beskrivning av en typisk icke inflyttad student, inflyttad student och distansstudent utifrån resultaten i denna studie.
Medianen för resorna var låg i förhållande till medelvärdet. Tidigare studier använde medelvärdet vid redovisningen av resultaten men i denna studie, där data inte var normalfördelat, var medianen ett bättre mått. Eftersom data inte var normalfördelat så går det inte att lägga ihop en grupps koldioxidutsläpp för att få ett totalt värde utan alla värden måste betraktas för sig.
För att det ska vara lättare att bedöma koldioxidutsläppens betydelse kan de relateras till att 100 kg CO2 motsvarar en bilresa på drygt 60 mil eller att ta bilen från Stockholm till
Malmö. Skulle alla Sveriges distansstudenter ha samma utsläpp som Linneuniversitetets distansstudenter hade per år för resorna till universitetet skulle det motsvara ca 445 varv runt jorden i bil. Så även om resultaten för Linnéuniversitetet tycktes visa ett lågt utsläpp per student så är det viktigt att tänka på att universiteten/högskolorna i Sverige år 2014 hade ca 344 100 studenter och tillsammans blir bidraget av koldioxidutsläpp till atmosfären stort. Studenternas koldioxidutsläpp kan också relateras till
koldioxidutsläppet från tjänsteresorna som görs på Linnéuniversitetet, där flygresor under 50 mil, bilresor och tågresor tillsammans utgör ca 247 kg CO2/årsarbetskraft.
Tjänsteresornas koldioxidutsläpp är presenterat som ett medelvärde och bör därför jämföras med medelvärdet för studenternas resor i denna studie. Jämförelsen visar då att studenternas årliga koldioxidutsläpp från icke inflyttade studenters och distansstudenters resor till universitetet, 529 respektive 237 kg CO2/student, och inflyttade studenters
resor till hemorten, 210 kg CO2/student, är nästan lika högt som eller högre än
tjänsteresorna. Därför ska studenternas resor vara en betydande miljöaspekt för universiteten/högskolorna i miljöledningsarbetet. Dock bör det åter igen understrykas att värdena för koldioxidutsläppet i denna studie egentligen inte ska betraktas utifrån medelvärdena.
För distansstudenters resor till universitetet kan universiteten/högskolorna ha som mål att göra utbildningen så webbaserad som möjligt om det anses vara rimlig i förhållande till kursernas innehåll, t.ex. är det inte alltid möjligt att göra laborationer hemma eller att ha hemtentamen i alla ämnen, för att minska koldioxidutsläppet för dessa resor. Målen i miljöledningssystemet ska vara mätbart och bör till exempel utformas så här,
”Distansstudenters resor till universitetet ska minskas med XX %”. Delmål kan då vara att alla distanskurser ska granskas för att se om några moment går att göra hemma för studenten eller att flera besök på universitet kan samlas till ett längre besök. Målen ska även, enligt SFS (2009:907) förordning om miljöledning i statliga myndigheter, medverka till att nå de nationella miljökvalitetsmålen. Miljöaspekten, studenters resor, kan kopplas till de svenska miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö.
För inflyttade studenters resor till hemort, resorna till andra studieplatser och campusstudenters resor till universitetet kan inte universiteten/högskolorna göra så mycket åt annat än att informera studenterna om vilken miljöpåverkan deras val av transportmedel har. Det kan göras dels genom rena informationskampanjer där studenterna tar del av fakta om studierelaterade resor, koldioxidutsläpp och
valmöjligheter men även genom att anordna kampanjer där studenten måste ha en mer aktiv roll genom att delta i en tävling eller en workshop. Även här är det viktigt att sätta ett mått på den förbättring dessa åtgärder ska leda till i miljöledningssystemets mål. Kommunen och universitetet/högskolan bör dock satsa mest på att utreda
resmöjligheterna för studenterna som läser mot universitetet/högskolan på den aktuella orten för att förstå vad studenterna just där efterfrågar. Detta för att universitet,
kommuner och eventuellt högre instanser ska veta hur de lättast påverkar studenternas val av transportmedel. Detta arbetssätt kallas mobility management och kan innebära åtgärder som fler cykelställ, införa dyrare parkeringsavgifter och att ha rabatter på kollektivtrafik.
Gruppen med icke inflyttade studenter var mindre än de andra grupperna och bör i fortsatta studier undersökas närmre för att få säkrare data.
5 Slutsats
Koldioxidutsläppen från studierelaterade resor har inte tidigare studerats hos svenska studenter och resultatet i denna studie visar att dessa resor bör betraktas som en betydande miljöaspekt i alla svenska universitets/högskolors miljöledningsarbete. Då data inte är normalfördelat går det inte att lägga ihop koldioxidutsläppen från alla resor i en grupp för att avgöra om någon grupp har högre utsläpp än någon annan. Däremot går det att avgöra vilken/vilka grupp(er) av studenter som har högst utsläpp för vilken resa. En inflyttad campusstudents studierelaterade koldioxidutsläpp kommer till största delen från resorna som görs till hemorten där studenten hälsar på familj, släkt eller vänner. Distansstudentens koldioxidutsläpp kommer till största delen från de få resor som görs till universitetet. Den icke inflyttade campusstudenten har relativt höga koldioxidutsläpp både till annan studieplats och universitet. I tre situationer var det högre
koldioxidutsläpp under vintern än de andra årstiderna och det var för inflyttade
studenters resor till annan studieplats, inflyttade campusstudenters resor till universitetet och distansstudenters resor till annan studieplats. Då resandet ska ses som en betydande miljöaspekt bör mål och åtgärder sättas upp efter vad som är aktuellt och möjligt för studieorten. Förslag på åtgärder för att minska koldioxidutsläppet från det
Universiteten/högskolorna bör på den aktuella studieorten driva ett mobility management där de undersöker vad som får en student att resa miljövänligare, för att veta vilken insats som ger bäst effekt.
Informera om hur val av transportmedel påverkar miljön.
Göra distansutbildningarna så webbaserade som möjligt utan att minska nätverkandet.
Anordna tävlingar för att aktivera studenter till att välja transportmedel med lägre koldioxidutsläpp.
Referenser
Arnfalk. P. (2013). Arbete, studier och möten på distans - hur påverkas
resandet?:Delrapport 3: Distansutbildning (underlagsrapport till utredningen om
fossilfri fordonstrafik)
Caird, S., Lane, A., Swithenby, E., Roy, R., & Potter, S. (2015). Design of higher education teaching models and carbon impacts. International Journal of Sustainability
in Higher Education, 16 (1), 96 – 111. doi: 10.1108/IJSHE-06-2013-0065
Davison, L., Ahern, A., & Hine, J. (2015). Travel, transport and energy implications of university-related student travel: A case study approach. Transportation Research Part
D:transport and environment, 38 (2015), 27–40. doi:10.1016/j.trd.2015.04.028
Delmelle, E. M., & Delmelle, E. C. (2012). Exploring spatio-temporal commuting patterns in a university environment. Transport Policy, 21 (2012), 1–9.
doi:10.1016/j.tranpol.2011.12.007
European Environmental Agency. (2012). Climate change- impacts and vulnerability in
Europe 2012 (rapport 12/2012). Luxembourg: Publications Office of the European
Union
Göteborgs stad trafikkontoret. (2007). Resvaneundersökning bland studenter vid
Göteborgs universitet utbildningsvetenskap (kortversion)
Hill, N., Venfield, H., Dun, C., & James, K. (2013). 2013 government GHG conversion
factors for company reporting: methodology paper for emission factors. Från:
Department for environment, food & rural affairs och Department of energy & climate change
Kalmar kommun. (2014). Resvaneundersökning i Kalmar kommun (version 1.4) Linnéuniversitetet. (2015a). Linnéuniversitetet i siffror. Hämtad 2016-03-17, Från: https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/linneuniversitetet-i-siffror/ Linnéuniversitetet. (2015b). Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 (Beslut, Dnr:2015/59-1.1.)
Linnéuniversitetet. (2016a). Livet som student. Hämtad 2016-03-17, Från: https://lnu.se/utbildning/innan-du-borjar/livet-som-student/
Linnéuniversitetet. (2016b). Årsredovisning 2015 (Beslut, Dnr:2015/338-1.2.) Marique, A. F., Dujardin, S., Teller, J., & Reiter, S. (2013). School commuting: the relationship between energy consumption and urban form. Journal of Transport
Geography, 26 (2013), 1-11. doi:10.1016/j.jtrangeo.2012.07.009
Naturvårdsverket. (2009). Myndigheter för hållbar utveckling: miljöledningssystem i
myndigheter 2008 (rapport 5962). Stockholm: Naturvårdsverket
Naturvårdsverket. (2015a). Beräkningar av koldioxidutsläpp från tjänsteresor och övrig
