1
2
En dominant design på den svenska marknaden för mobila betallösningar?
En rapport om olika mobila betaltjänster och dess utmaningar.
av
Malin Eriksson
Examensarbete INDEK 2017:116 KTH Industriell teknik och management
Industriell ekonomi och organisation SE-100 44 STOCKHOLM
3
A dominant design on the Swedish market for mobile payments?
A report on various mobile payment services and their challenges.
by
Malin Eriksson
Master of Science Thesis INDEK 2017:116
KTH Industrial Engineering and Management
Industrial Management
SE-100 44 STOCKHOLM4 Examensarbete INDEK 2017:116
En dominant design på den svenska marknaden för mobila betallösningar?
Malin Eriksson
Godkänt
201X-month-day
Examinator
Cali Nuur
Handledare
Niklas Arvidsson
Uppdragsgivare Kontaktperson
Sammanfattning
Syftet med rapporten var att undersöka vilka delsystem olika aktörer inom den svenska marknaden för mobila betallösningar använder sig av samt, skillnaden i framgång mellan de olika systemen. Rapporten tittade även på de olika betallösningarnas likheter med andra betalningsmedel samt ämnade även undersöka vad som krävs hos de olika aktörerna för att uppnå en dominant design på marknaden.
Rapporten använde sig av en kvalitativ, semistrukturerad, samtalsintervju som metodval.
Samtalsintervjun gav respondenterna möjlighet att delge sin syn på, och sina erfarenheter av den mobila betalmarknaden. Totalt genomfördes fem intervjuer där fyra av dem
representerades av aktörer på den svenska marknaden för mobila betallösningar och en representerade en företrädare för Sveriges handelsföretag.
Undersökningens empiri visade på hur olika delsystem låg till grunden för de olika aktörernas framgång på marknaden. Respondenternas företag använder sig av olika tekniska delsystem, där vissa visade sig vara mer framgångsrika och lätthanterliga än andra. Gällande frågan om en eventuell framtida dominant design på den svenska marknaden för mobila betallösningar framkom att aktörerna står inför olika utmaningar för att ta en ledande roll på marknaden.
Empirin gick att koppla till de valda teorierna om reverse salient, tekniska spår samt dominant design. Det framgick tydligt att de olika, intervjuade, respondenterna såg utmaningar i sina tjänsters möjligheter att ta ännu större plats på den svenska mobila betalmarknaden.
I diskussionen framgår det att de olika leverantörerna av betaltjänster som studien
undersökt står inför olika utmaningar, samt har olika fördelar. Beroende på vilket system de
nya tjänsterna är kopplat till så finns olika fördelar att dra av tidigare användning samt vad
5
användarna föredrar. Konklusionen visar på att marknaden för mobila betaltjänster är redo för en ledare, en dominant design. Men av olika anledningar är det inget företag som i dagsläget presenterat en tjänst som kan etablera sig som den ledande tjänsten inom mobila betaltjänster på den svenska marknaden.
Nyckelord
Mobila betaltjänster, Reverse salient, Tekniska spår, Dominant design
6 Master of Science Thesis INDEK 2017:116
A dominant design on the Swedish market for mobile payments?
Malin Eriksson
Approved
201X-mån-dag
Examiner
Cali Nuur
Supervisor
Niklas Arvidsson
Commissioner Contact person
Abstract
The report aims to investigate which subsystems different performers on the Swedish market for mobile payment-solutions use and the difference in success amongst them. The report also viewed the similarities of payment-solutions with other means of payment and also wanted to investigate what is required of the different performers in order to achieve a dominant design on the market.
The report used a qualitative, semi-structured, interview as method selection. The interview gave the respondents the possibility to answer questions and give their thoughts on the matter. A total of five interviews were performed. Four of the respondents represented performers from the Swedish market for mobile payment solutions, whilst the fifth represented a predescessor for Swedish trading companies.
The empirics showed that different sub-systems formed the basis for the success of the various players in the market. The companies of the respondents use different technical sub- systems, where some proved to be more successful and easy to handle than others. The issue of a possible dominant design on the Swedish market for mobile payment solutions, in the future, revealed that the players face different challenges to take a leading role.
The empirics was linked to the chosen theories of reverse salient, technical trajectories and dominant design. It was clear that the various respondents saw challenges in their services to gain more ground on the Swedish mobile payment market.
The discussion shows that the different providers of payment services studied face different
challenges, and have different advantages. Depending on which system the new services are
connected to, there are different benefits to deduct from previous use of payment solutions
7
as well as what users prefer. The conclusion shows that the mobile payment services market is ready for a leader, a dominant design. However, for various reasons, there is no company presently presenting a service that can establish itself as the leading service provider for mobile payment services on the Swedish market
Key-words
Mobile payment solutions, Reverse salient, Technical Trajectories, Dominant design
8
Innehållsförteckning
Lista på bilder och tabeller ... 10
Lista på förkortningar ... 11
Förord ... 12
1. Introduktion ... 13
1.1 Bakgrund ... 13
1.2 Problemformulering ... 15
1.3 Syfte ... 15
1.4 Forskningsfrågor ... 15
1.5 Avgränsningar och definitioner ... 15
1.6 Rapportens disposition ... 17
2. Metodologi ... 18
2.1 Tillvägagångsätt och metoder ... 18
2.2 Teoretisk studie ... 18
2.3 Empirisk studie ... 19
2.4. Intervjustruktur ... 20
2.5 Respondenter ... 20
2.6 Begränsningar av studiens utformning ... 20
3. Forskningsöversikt och litteratur... 22
3.1 Den finansiella infrastrukturen ... 22
3.2 Fragmentering ... 23
3.3 Aktörer inom mobila betalningar ... 23
3.3.1 Finansiella tjänster ... 24
3.3.2 Telekom ... 25
3.3.3 Konsumenter ... 25
3.3.4 Institutioner ... 25
3.3.5 Detaljhandeln ... 25
3.3.6 Teknologiföretag ... 26
3.4 Existerande mobila betallösningar på den svenska marknaden ... 26
3.4.1 Swish ... 26
3.4.2 Wywallet ... 27
3.4.3 Masterpass ... 27
3.4.4 Samsung Pay ... 28
3.5 Tekniker för trådlöskommunikation ... 30
3.5.1 MST ... 30
3.5.2 NFC ... 30
9
3.6 Artiklar ... 30
4. Teori ... 32
4.1.1 Reverse salient ... 32
4.1.2 Tekniska spår ... 32
4.1.3 Dominant design ... 33
4.2 Tidigare forskning inom mobila betalningar ... 34
4.3 Gapanalys ... 35
5. Empiri ... 36
5.1 Reverse salients inom mobila betallösningar ... 36
5 .1.1 Samsung Pay ... 36
5.1.2 Masterpass ... 37
5.1.3 Swish ... 37
5.1.4 Wywallet ... 38
5.1.5 Svensk Handel ... 39
5.2 Mobila betalningarnas likheter gentemot andra betalningsmedel ... 40
5.2.1 Masterpass ... 40
5.2.2 Samsung Pay ... 40
5.2.3 Wywallet ... 41
5.2.4 Swish ... 41
5.2.5 Svensk Handel ... 42
5.3 Dominant design ... 42
5.3.1 Svensk Handel ... 42
5.3.2 Swish ... 43
5.3.3 Wywallet ... 44
5.3.4 Mastercard ... 44
5.3.5 Samsung Pay ... 44
6. Analys ... 45
6.1 Reverse salient inom mobila betaltjänster... 45
6.2 Likheter mellan mobila betalningar gentemot andra betalmedel ... 46
6.3 Dominant design ... 47
7. Diskussion och konklusion ... 49
7.1 Reverse salients inom mobila betalningar ... 49
7.2 Likheter mellan mobila betalningar gentemot andra betalmedel ... 50
7.3 Konklusion ... 52
8. Referenser ... 54
Bilaga 1 – Intervjuunderlag ... 57
10
Lista på bilder och tabeller
Bild 1: Ekosystemet aktörer för mobila betalningar Tabell 1: Lager i betalningssystemet
Tabell 2: Kartläggning av mobila betaltjänster
11
Lista på förkortningar P2P – person to person PoS – point of sale
C2B – consumer to business C2C – consumer to consumer B2B – business to business
MST – magnetic secure transmission
NFC – near field communication
12
Förord
Först och främst vill jag rikta ett tack till min familj och min sambo som funnits där under hela skrivprocessen. Ert stöd har varit oumbärligt.
Sen vill jag även rikta ett stort tack till de respondenter som varit vänliga nog att ställa upp på intervjuer, vilket möjliggjort skrivandet av denna rapport samt hjälpt mig att, i en förlängning, bilda mig en djupare inblick i den svenska mobila betalmarknaden. Tack för ert deltagande samt positiva inställning till min skrivprocess.
Slutligen vill jag även rikta ett tack till min handledare, Niklas Arvidsson, för vägledning under skrivandet.
Malin Eriksson, 7/6 2017
13
1. Introduktion
Följande kapitel kommer att presentera (1.1) rapportens bakgrund, (1.2)
problemformulering, (1.3) rapportens syfte, (1.4) forskningsfrågor, (1.5) avgränsningar och definitioner, samt (1.6) rapportens disposition.
1.1 Bakgrund
Enda sen 1000-talet har svenska medborgare använt sig av kontanta betalmedel, vilket präglat den svenska ekonomin hela vägen fram till idag. Dock vet man med säkerhet att inga sorts pengar varar för evigt. Tyskland har tappat sin d-mark, Italien sina lire och Frankrike sina franc.
Samtliga ersatta av euron. I Sverige har kontanternas betydelse minskat kraftigt under de senaste decennierna, och sedan 1950-talet har andelen cirkulerande mynt och sedlar mer än halverats (Söderberg, 2008).
Då svenskarna gått från att använda kontanter till kortbetalningar är det intressant att se vad nästa steg på den svenska betalmarknaden blir. Precis som Söderberg nämner ovan så varar inga sorts pengar för evigt utan man tittar alltid efter en ny lösning, en smidigare lösning.
Sverige är ett nyfiket och teknikvänligt land där hög andel av hushållen har tillgång till internet och smartphones (Riksbanken, 2016). Riksbanken menar också på att svenskarna använder sig än mindre av kontanter, där under 2015 endast 20 % av betalningarna i butik var med kontanter. Sverige är ett glesbefolkat land vilket leder till relativt höga kostnader för distribution av kontanter. Arvidsson (2014) skriver i sin rapport om hur det finns ett starkt stöd i samhället att reducera dess kostnader i betalningssystemet ganska kraftigt om systemet går från kontanter till elektroniska betalningar. Han menar på att det finns en stor potential för ekonomiska vinster från en ny sorts betalningsmarknad, där det samtidigt finns indikationer på att starka drivkrafter mot förändring leder marknaden till turbulens, som i sin tur hämmar förverkligandet av vinster från förnyelse. De potentiella vinsterna uppkommer från en eventuell reducering av betalningskostnader där kontantbetalningar ersätts av elektroniska betalningar, vilket har visats i ett stort antal socio-ekonomiska studier av betalningssystem (Arvidsson, 2014).
Riksbanken menar vidare att Sveriges få, stora banker varit med och bidragit till samarbetet kring betalningar. Ett exempel på detta är det gemensamma Bankgirot, samtidigt som det funnits en samsyn när det gäller frågan om att ställa om från kontanta till elektroniska betalningar. Samarbeten som dessa har lett fram till tjänster som till exempel Swish, och andra tjänster som arbetar med betalningar i realtid (Riksbanken, 2016). I artikeln framgår också att det svenska samhället kännetecknas av hög tillit leverantörer av betaltjänster, vilket leder till en ökad vilja att prova nya saker.
Riksbanken påvisar alltså hur svenskarna ställer sig öppna och nyfikna till nya innovationer och betalsätt. Samtidigt som detta sker så har mobiltelefonerna transformerat telefonin på ett genomgripande sätt. Numera är de utrustade med funktioner som inte bara överträffar det tidigare telefonbehovet avsevärt utan som även inspirerar utvecklingen av mobila mervärdestjänster. Det som tidigare hette att ringa och eventuellt skicka ett sms heter idag att konsumenter nyttjar mobiltelefonen som en tillgångsenhet samt möjliggör mobil handel.
Antalet mobiltelefoner som brukas överstiger med råge all annan teknisk enhet, som används
14
av marknaden, säljer, producerar eller levererar produkter och services till konsumenter (Dahlberg et al, 2007). Apanasevic (2015) stärker bilden av den utvecklade användningen av mobiltelefonen där han skriver om den tekniska utvecklingen i mobila kommunikationer som resulterar i en avsevärd ökning i utvecklingen av nya mobila tjänster det senaste decenniet.
Uppkomsten av multifunktionella smartphones och deras fortsatta framskridande har utvidgats betydligt, samtidigt som dessa tjänster blivit än mer tillgängliga för ett större segment av konsumenter. Nya användningsområden skapas i och med dessa utvecklade mobila tjänster. Ett tämligen oprövat område som nyttjar mobilens funktionaliteter är mobila betalningar. Det finns en möjlighet att mobila betalningar skulle kunna ersätta dagens bankkort och kontanter samt göra betalningstransaktioner säkrare och snabbare mot en mindre kostnad (Apanasevic, 2015).
Om mobila betalningar blir det framtida betalsystemet, istället för kort – och kontantsystemet, finns ett antal fördelar som de olika intressenterna kan nyttja. För detaljhandeln skulle det finnas en möjlighet att erhålla snabbare transaktionstider vid köpprocessen, vilket medför att fler köp kan fullföljas inom loppet av samma tid som tidigare betalsystem. Det finns även chans för handlarna att integrera lojalitetsprogram i mobilen samt att förbättra företagets image. Handlarnas motstående part, konsumenterna, har å andra sidan chansen att förvärva en smidig och billig tjänst som är oberoende av tid och plats.
Slutligen har de mobila betalningsleverantörerna möjligheten att erhålla nya affärsmöjligheter genom att erbjuda mobila betaltjänster. Detta skulle kunna innebära en ny intäktskanal för företaget samt en möjlighet att förbättra kundlojaliteten gentemot företaget (Apanasevic, 2015).
Om då Sverige är ett nyfiket land med hög internetanvändning. Där bankerna är beredda att
samarbeta för att skapa kostnadseffektiva lösningar samtidigt som de tekniskt utvecklade
mobiltelefonerna idag skapar förutsättningar för handel. Vad är det då som hindrar aktörerna
för att ta en ledande roll, eller etablera sig som en dominant design, på den svenska
marknaden för mobila betallösningar? Ett hinder kan ha med teorin om reverse salient att
göra. Ett delsystem som inte utvecklas i samma takt som övriga delsystem samt hindrar det
stora tekniska systemets tillväxt, definieras som en reverse salient (Dedehayir, 2009). En
annan förklaring kan eventuellt finnas om man tittar på likheter mellan de olika betalsätten, i
form av tekniska spår. Utterback och Suarez (1991) beskriver tekniska spår som relativt små
tekniska utvecklingar längs ett mönster av tekniska framsteg, som fastställs av det
överordnade tekniska paradigmet. Dessa mönster av problemlösningar bestäms i sin tur av
det tekniska paradigmet som råder. Den här studien vill undersöka aktörer på den svenska
marknaden för mobila betallösningar, samt vad som krävs av dem för att ta en ledande roll på
marknaden.
15
1.2 Problemformulering
Den svenska marknaden inom mobila betalningar är i ett tidigt skede då många olika lösningar finns tillgängliga för handlare och konsumenter. Tekniken för de olika lösningarna inom mobila betalningar finns på plats men fortfarande saknas en dominant design på marknaden.
1.3 Syfte
Syftet med denna rapport är att studera aktörer på den svenska marknaden för mobila betallösningar, samt undersöka vad som krävs av dem för att ta en ledande roll på marknaden.
1.4 Forskningsfrågor
För att uppfylla rapportens syfte har följande forskningsfråga samt delfrågor formulerats:
Vilka egenskaper kräver en framtida dominant design på den svenska marknaden för mobila betallösningar?
- Vilka tekniska delsystem finns hos de nuvarande aktörerna, och hur står de sig kvalitativt mot varandra?
- Vilka likheter mellan nuvarande mobila betallösningar och andra, beprövade, betalmedel finns det?
1.5 Avgränsningar och definitioner
För att generera tillförlitliga och valida diskussioner och slutsatser i rapporten nyttjas tydliga avgränsningar. Denna studie fokuserar på att undersöka olika mobila betallösningar med dess tekniska dimensioner, på den svenska mobila betalningsmarknaden, samt hur dessa aktörer ska gå tillväga för att eventuellt skapa en ledande produkt på marknaden. Avgränsningar används då tidsramen för studien är begränsad, samt för att resultatet eventuellt skall kunna överföras och tillämpas på den valda marknaden. Om studien hade analyserat ett flertal nationers marknader hade studien antagligen fått ett betydligt vidare innehåll med en mer generell syn på mobila betallösningar, men med risk att gå miste om studiens syfte som ämnar undersöka den svenska marknaden och hur aktörernas tekniska egenskaper skapar förutsättningar för att nyttjas av flera konsumenter samt eventuellt etablera sig som en dominant design här i Sverige. Troligtvis hade det förekommit en utmaning att undersöka olika nationers mobila betalningsmarknader, främst p.g.a. den varierande lagstiftningen, kulturen samt att det finns en stor skillnad mellan länders tekniska utveckling i allmänhet. Med detta i åtanke, skulle det antagligen bli komplicerat att åstadkomma ett generellt resultat för den globala mobila betalningsmarknaden relaterat till teknologier och tekniska spår. Studien väljer därför Sverige som geografisk avgränsning.
Rapporten analyserar utifrån utvecklarnas perspektiv, vilka är intressenter som utvecklar
teknologier till mobila betalningstjänster samt/eller bygger sina tjänster på teknologier, som
är utvecklade av en annan aktör. Teknologi-utvecklarna är allt ifrån banker, kortföretag, nya
betaltjänstleverantörer, telekomföretag, teknikleverantörer och handlare m fl. Det är i linje
16
med rapportens syfte att analysera från utvecklarnas perspektiv då rapporten undersöker vilka olika typer av teknologier som existerar för att betalningstransaktioner skall kunna genomföras med hjälp av mobila betalningstjänster.
Studien avser massbetalningar, betalningar av mindre belopp och högre volymer, som mestadels förekommer mellan privatpersoner, företag och myndigheter. Denna form av betalningar är således ett samlingsnamn på betalningar mellan icke-banker (Sveriges Riksbank, 2013). Fokus i denna rapport bör därför riktas åt transaktioner mellan business-to- consumer (B2C) och/eller customer-to-customer (C2C). Transaktioner mellan business-to- business (B2B) är inte relevanta vid massbetalningar, då de ofta är av högre belopp och lägre volymer som därmed resulterar i en annan logik.
Rapporten väljer att definiera en mobil betalning eller även kallad en m-betalning som en form
av betalning där en mobil enhet används för att initiera, godkänna (auktorisera) och bekräfta
ett ekonomiskt värde i utbyte mot en produkt eller en service (Au & Kauffman, 2007). Mobila
enheter inkluderar mobiltelefoner, handdatorer, surfplattor, smartphones eller vilken annan
sorts enhet som har möjlighet att ansluta till ett mobilt nätverk eller andra
kommunikationsteknologier, som i sin tur kan genomföra betalningar (Au & Kauffman, 2007),
(Dahlberg et al, 2007).
17
1.6 Rapportens disposition
I det första kapitlet presenteras rapportens bakgrund med tillhörande problemformulering, syfte och forskningsfrågor. Även avgränsningar och definitioner tydliggörs.
I det andra kapitlet introduceras rapportens tillvägagångsätt och metoder samt arbetssättet för den teoretiska och empiriska studien. Därefter presenteras intervjustrukturen med de valda respondenterna, som följs av rapportens begräsningar i utformning i termer av validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.
I det tredje kapitlet presenteras en forskningsöversikt och litteratur i form av fem stycken delkapitel; den finansiella infrastrukturen, fragmentering, aktörer inom mobila betalningar, existerande mobila betalösningar på den svenska marknaden, tekniker för
trådlöskommunikation samt artiklar.
Det fjärde kapitlet behandlar tre stycken teoretiska huvudområden; reverse salient, tekniska spår samt dominant design. Tidigare forskning inom området mobila betalningar presenteras samt en gapanalys.
Det femte kapitlet behandlas undersökningens empiri. Fem intervjuer ligger till grund för undersökningen, och i kapitlet presenteras respondenternas svar och utsagor.
I det sjätte kapitlet analyseras ovan nämnda empiri i ljuset av rapportens teoretiska utgångspunkter.
I det sjunde kapitlet kommer studiens empiri och analys att diskuteras tillsammans med
relevant litteratur. Därefter kommer rapportens konklusion att presenteras relaterat till
forskningsfrågorna, samt en diskussion gällande framtida forskning och rapportens
användbarhet.
18
2. Metodologi
Inledningsvis startar kapitlet med att presentera rapportens (2.1) tillvägagångssätt och metoder för datainsamling. Därefter redogörs arbetssättet för den (2.2) teoretiska respektive (2.3) empiriska studien samt presenteras den valda intervjustrukturen (2.4) med respondenter (2.5). Kapitlet avslutas med att presentera begränsningar av studiens utformning (2.6) i termer av validitet, reliabilitet och generaliserbarhet.
2.1 Tillvägagångsätt och metoder
Till studien har kvalitativ data införskaffats då denna form av data har en förmåga att skapa en förståelse för en specifik kontext. Den svenska mobila betalmarknaden kan i allra högsta grad analyseras som en specifik kontext på grund av marknadens ständiga förändringar. Nya mobila betaltjänster lanseras kontinuerligt samtidigt som nya och/eller gamla betaltjänster försvinner. Då den kvalitativa datan behöver bli förstådd inom dess kontext är det angeläget att samla in bakgrundsinformation inledningsvis. Data kan relatera till aspekter så som, tid plats, juridiska, sociala, politiska eller ekonomiska influenser (Collis & Hussey, 2009).
En teoretisk och empirisk studie har genomförts för att möta rapportens forskningsfrågor. Den teoretiska studien innehåller en gedigen litteraturgranskning som ligger till grund för det teoretiska ramverket. Den empiriska studien rymmer ett antal intervjuer där respondenterna är nyckelpersoner hos företag som utvecklar mobila betaltjänster.
2.2 Teoretisk studie
I den teoretiska studiens begynnande skede används sekundär data för att få ett grepp om och en översikt över den svenska mobila betalmarknaden. En bred litteraturgranskning genomfördes med hjälp av vetenskapliga artiklar, böcker och faktablad. Då fortlöpande förändringar sker på den valda marknaden finns ett vitalt behov att komplettera den tryckta litteraturen med kontinuerlig läsning av pressrealeser, årsredovisningar, tidningar, webbplatser och konsultrapporter mm. Dessa källor har bidragit till en uppdaterad syn av den svenska mobila betalmarknaden.
Efter att ha granskat olika teorier i ljuset av ämnet, valdes ett färre antal teoretiska områden för en djupare analys ut. Förfarandet genomfördes åtskilliga varv tills en begränsad mängd av teoretiskt lämpade koncept kunde urskiljas; (1) reverse salient, (2) tekniska spår och slutligen (3) dominant design. Valen av de tre teorierna bygger på att belysa:
1 – ett systematiskt synsätt där det tekniska systemet består av ett antal interaktiva delsystem.
Teorin har till avsikt att identifiera ett specifikt delsystem som levererar den lägsta graden av prestanda.
2 - likheter med tidigare använda betalsätt i de olika aktörernas betaltjänster.
3 – utmaningen för de olika aktörerna att med hjälp av ovan nämna tekniska spår samt
delsystem skapa en produkt som blir ledande på marknaden, en så kallad dominant design.
19
2.3 Empirisk studie
För att skapa ett bredare perspektiv kring mobila betaltjänster i form av, identifiering av utvecklare av mobila betaltjänster samt betaltjänsternas tekniska utveckling, genomfördes en intervju med Svensk Handel. Empirin insamlas således enbart från företag, vilket medför att konsumenternas perspektiv utelämnas på grund av att en stor del av tidigare studier har undersökt denna vinkel samt att utvecklarna besitter djup kunskap om de tekniska aspekterna relaterat till den mobila betallösningen.
Till att börja med tog jag, tillsammans med hjälp från min handledare, fram namn på olika företag som kunde vara intressanta för denna undersökning. Via min handledare eller företagens hemsidor letades mailadresser till eventuella respondenter upp. Kontakt etablerades via e-mail. I mailet förklarades avsikten med studien samt Fyra stycken intervjuer bokades via mail samtidigt som en intervju bokades efter tips från respondenten på Svensk Handel. Denna teknik där en analysenhet hjälper till att hitta en annan enhet beskrivs av Esaiasson m fl. som snöbollsurval (Esaiasson, 2017).
Primär data samlades från nyckelpersoner på företag som innehar mobila betallösningar på den svenska betalmarknaden. Följande företag kontaktades; Nordea, PayEx Group, Samsung Electronics Nordic och Mastercard, då dessa företag är olika aktörer som utvecklar mobila betallösningar på den svenska marknaden. Företagen representerar olika sektorer så som;
banker, teknikleverantörer, kortföretag samt nya betaltjänstleverantörer.
Enligt (Collis & Hussey, 2009) ska denna sorts kvalitativ data fördelaktiges samlas in via semistrukturerade intervjuer genomförda öga mot öga. Respondenterna har själva fått välja tid och tillfälle för intervjun, allt detta för att de ska känna sig så bekväma och trygga som möjligt (Esaiasson et al, 2017) Minst fem dagar innan intervjutillfället skickas ett intervjuunderlag med generella ämnen och frågor som ger respondenten tid till förberedelse.
De öppna frågorna möjliggör respondenten att ge utvidgade åsikter, samt även addera tankar kring ämnet som inte besvarats av frågorna. Semistrukturerade intervjuer för datainsamling som denna kräver också material i form av anteckningsblock, diktafon eller liknande (Collis &
Hussey, 2009). Vid datainsamlandet för denna undersökning användes diktafon. Inför varje intervju fick respondenterna möjlighet att godkänna användandet av diktafon och således möjligheten att spela in intervjuerna. Ingen respondent nekade detta. Under intervjuerna var tanken att förhålla sig till intervjuunderlaget men att det ändå skulle finnas utrymme för respondenten att ge djupare svar. Om detta skulle ske är det viktigt att vara engagerad i den pågående intervjusituationen för att kunna prata vidare om respondentens utläggningar (Kvale & Brinkman 2014).
Eftersom samtliga respondenter representerade olika företag med olika syn på marknaden passade en semistrukturerad intervju väl då frågorna som ställs och ämnena kunde skifta från intervju till intervju (Collis & Hussey, 2009).
I en kvalitativ studie insamlas en mängd data från publicerade dokument, fältanteckningar och
intervjutranskriberingar som är i behov av granskning, analyseras och till sist tolkas. Oavsett
vilken metod studien väljer för att analysera den kvalitativa datan är en reducering av data
20
nödvändigt. Reduceringen bidrar till en skarpare analys som sorterar, fokuserar, förkastar och omorganiserar data på ett sätt som styrker studiens slutsats (Collis & Hussey, 2009).
2.4. Intervjustruktur
Den teoretiska basen utgör grunden för intervjustrukturen för att stärka kopplingen mellan teori och empiri. Intervjuunderlaget utformades efter tre stycken huvudområden, tekniska system och delsystem, tekniska spår samt dominant design, se Bilaga 1. Då intervjuerna var av semistrukturerad karaktär öppnades en möjlighet erhålla svar och beskrivningar av respondentens synvinkel, allt genom ett vardagssamtal men med ett underliggande professionellt syfte. Den semistrukturerade intervjun utgår från en intervjuguide och respondentens svar utgör föremålet för analys (Kvale & Brinkman, 2014).
2.5 Respondenter
Respondenterna i denna studie representerar olika typer av aktörer som utvecklar mobila betaltjänster; banker, telekomföretag, nya betaltjänstleverantörer samt kortföretag.
Betaltjänsterna har varit etablerade på marknaden olika länge, där vissa funnit med ett par år och vissa alldeles nyligen har lanserats på den svenska marknaden.
2.6 Begränsningar av studiens utformning
Studiens struktur och de olika metodvalen kan i slutändan begränsa studiens utfall. Detta i form av svagheter eller brister beroende på vilka kvalitativa eller kvantitativa metoder som tillämpas. Studiens begränsningar kommer att diskuteras i begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet (Collis & Hussey, 2009).
•Bengt Nilervall
•Näringspolitisk expert, betalfrågor
•2016-09-21
Svensk Handel
•Johan Olav Olsen
•Produktchef, mobila betalningar
•2016-10-12
Wywallet (Payex Group)
•Mats Taraldsson
•Deputy General Manager
•2016-10-19
Masterpass (Mastercard)
•Hilde Wikström
•Key Account Manager
•2016-10-26
Samsung Pay (Samsung Electronic Nordic)
•Sophia Mannerfelt
•Mobile & Emerging Paments
•2016-11-22
Swish (Nordea)
21
Begreppet validitet innebär till vilken nivå forskningsresultatet reflekterar det studerade fenomenet och denna studie väljer att samla in kvalitativ data som generellt sett har en högre grad av validitet än kvantitativ data (Collis & Hussey, 2009). En hög validitet på den insamlade datan ökar chansen att fullgöra studiens syfte samt svara på dess forskningsfrågor. Då respondenternas utsagor under intervjuerna utger datan som senare analyseras, gav en kvalitativ data högre grad av validitet, än om man i denna studie samlat in kvantitativ data.
För att åstadkomma en ökad validitet är det ytterst viktigt att respondenterna förstår de frågor som ställs samt innebörden av de teoretiska koncepten. För att minimera risken för misstolkningar skickades intervjuunderlaget minst fem dagar innan intervjutillfället till respondenten för att skapa tid för förberedelse samt eventuell återkoppling vid funderingar av intervjuunderlaget.
Kvalitativa studier medför vanligtvis en lägre reliabilitet jämfört med kvantitativa studier.
Reliabilitet motsvarar till vilken grad studiens resultat kan upprepas om den genomfördes på samma sätt fast vid ett senare tillfälle. Då semistrukturerade intervjuer användes, med frågor av öppen karaktär, finns en risk att svaren från respondenterna skulle skilja sig åt om intervjun realiserades vid en annan tidpunkt. Varje intervjutillfälle hade ett intervjuunderlag med förutbestämda ämnen för att uppnå en ökad reliabilitet, se bilaga 1.
Generaliserbarhet karakteriserar tillämpningen av en studies resultat gentemot andra fall eller
situationer som har analyserats i den givna studien (Collis & Hussey, 2009). Det är viktigt att
ta i beaktning att resultatet av denna genomförda studie inte går att använda på andra frågor
gällande liknande ämnen. Svenska mobila betalmarknaden är en marknad som ständigt
förändras vilket medför att förutsättningar inom marknaden kan ha förändrats sen rapporten
skrevs. Detsamma gäller även att inte generalisera marknaden sett ur ett internationellt
perspektiv då andra länders lagstiftning kan se helt olika ut än den rådande i Sverige. Denna
rapport bygger även på tidigare betalsystem inom Sverige, vilket gör att generalisering av
tidigare betalmedel i andra länder inte heller går att göra, då dessa betalmedel har sett helt
olika ut, vid olika tidpunkter i länders historia, världen över.
22
3. Forskningsöversikt och litteratur
I kapitlet nedan behandlas (3.1) den finansiella infrastrukturen, (3.2) fragmentering, (3.3) aktörer inom mobila betalningar, (3.4) existerande mobila betallösningar på den svenska marknaden, (3.5) tekniker för trådlös kommunikation samt (3.6) artiklar.
3.1 Den finansiella infrastrukturen
För att skapa en tydligare överblick över Sveriges betalsystem kan man utgå från dess olika byggstenar som förbinds med varandra men innehar olika logiker och funktioner. Systemet kan ses utifrån tre stycken lager även om dessa ansluts till varandra.
Lager 1: Grunden i betalsystemet, består av system för processhantering och avveckling som Riksbanken driver. Samtliga banker och clearingorganisationer är kopplade till Riksbankens betalningssystem för stora betalningar, RIX. Systemet utgör en central punkt i infrastrukturen då de direkta betalningarna mellan bankerna genomförs via bankernas konton i Riksbanken, samt den slutliga avvecklingen av betalningsuppdrag från bankkunder.
”Det innebär att de flesta betalningar som medför en överföring från ett konto i en bank till ett konto i en annan bank avvecklas över bankernas konton i RIX.
Dessutom avvecklas betalningar som härrör från transaktioner med finansiella instrument i RIX ”(Arvidsson, N. 2016)
Lager 2: Infrastruktur som syftar till att skapa förutsättningar för effektiva och säkra betalningar (Bankgirot, kontanthanteringen, kortsystemet, kontosystem) (clearing).
Betalsystemets andra lager kallas infrastruktur och har till avsikt att skapa förutsättningar för effektiva och säkra betalningar, så kallad clearing. Beroende på vilken typ av betalningstjänst som studeras finns det skillnader i infrastrukturen hos mobila betalningar, gireringar, kontanter och kortbetalningar. Även betydelsefulla processhanterare urskiljs i samma lager, så som, VocaLink, MasterCard, Bankgirot, VISA samt standards för processhantering, som exempelvis ISO-standards för kvalitet och standardiserade informationssystem och fyrpartsmodellen för korthantering m fl. En vital standard för dagens betalningssystem har uppkommit ur detta lager på senare år, Mobilt bank ID, är basen för identifiering för en mängd betalningssituationer men används även i andra sammanhang där identifiering är nödvändigt (Arvidsson, 2016).
Lager 3: Tjänster och applikationer (kontanter, kort, gireringar, mobila betalningstjänster) vilket inkluderar fundament för standardisering och säkerhet (API) (betalningstjänster och system.)
Det tredje lagret identifieras av en rad olika tjänster och applikationer som finns på
betalningsmarknaden. Konsumenter erbjuds en mängd varierande betalningstjänster som
kortbetalningar (debitkort, bankkort, och kreditkort), kontanter, mobila plånböcker och
mobila betalningstjänster (baserade på olika funktioner av lager 1 och 2, som exempelvis
kortsystemet eller bankkonton) (Arvidsson, 2016).
23
I samma lager återfinns också API (Application Programming Interface) vilket skapar förutsättningar för olika aktörers tjänster att kunna kommunicera med varandra. Detta är dock inget som denna rapport kommer att gå in djupare på, då det inte spelar någon avgörande roll för studiens syfte eller frågeställningar.
3.2 Fragmentering
Tabell 1. Lager i betalningssystemet (Arvidsson, 2016).
Riksbanken bedömer att den svenska massbetalningsmarknaden kommer under överskådlig framtid att utvecklas i två faser. I den första fasen går massbetalningsmarknaden mot en ökad fragmentering med ett stort utbud av olika betaltjänster från många aktörer. Ingen enskild aktör blir då stor nog för att styra utvecklingen. Det mångsidiga utbudet av betaltjänster kan leda till att ingen betaltjänst blir brett accepterad. En fragmentering kan också ske på kundsidan utifrån olika kundgrupper, exempelvis äldre och yngre konsumenters förmåga att tillgodogöra sig ny teknik som leder till olika beteenden. Olika kategorier av företag kan också komma att välja olika lösningar, exempelvis utifrån hur snabbt en betalning måste kunna göras. De som handlar över internet kan tänkas välja andra betallösningar än de som handlar i butik (Sveriges Riksbank, 2013).
För tillfället finns det ett stort antal mobila betalningslösningar och services på den svenska marknaden erbjudna av flertalet leverantörer inom olika sektorer. Konsumenter och handlare ställs inför en mängd olika lösningar som försöker inta marknaden. Nya mobiltelefonitjänster för person-person (P2P) och point-of-sale (POS) betalningar har introducerats. Dessa tjänster är baserade på olika typer av teknologier och kontostrukturer och erbjuds av aktörer från främst finansiella och IT-industrier, banker, betaltjänstleverantörer och utvecklare av finansiella lösningar. Mobiloperatörerna är inte aktivt involverade i betalningstjänsterna, utan deras huvuduppgift är att tillhandahålla nätverksuppkoppling. De nya mobila betalningstjänsterna tillhandahålls vanligtvis av samverkande operatörer, som ansvarar för olika delar av tjänsten; oftast betalningstjänsten, slutanvändarfakturering och om lämpligt biljettfrågan (Markendahl & Apanasevic, 2013).
3.3 Aktörer inom mobila betalningar
För att ge en tydlig överblick över marknaden samt påvisa de olika aktörerna inom mobila betalningar kommer nedan en redogörelse över potentiella utvecklare. Nordlund (2012) beskriver marknaden på följande vis:
Lager 3: Tjänster och applikationer (kontanter, kort, gireringar, mobila betalningstjänster) vilket inkluderar fundament för standardisering och säkerhet (API) (betalningstjänster och system.)
Lage
Lager 2: Infrastruktur som syftar till att skapa förutsättningar för effektiva och säkra betalningar (Bankgirot, kontanthanteringen, kortsystemet, kontosystemet) (clearing)
Lager 1: System för processhantering och avveckling (RIX, Bankgirot, BIR) (avveckling)
24
”Mobila betalningar omfattar per definition de två största sektorerna i världen, telekom (mobila) och sektorn för finansiella tjänster(betalningar). Dock är det mobila ekosystemet inte begränsat till endast dessa två sektorer, utan även andra aktörer så som teknologi, detaljhandel, transport, konsumenter, statliga och icke statliga institutioner är viktiga delar samt faktorer för en framgångsrik spridning och expansion”(Nordlund, 2012).
Lao och Liu väljer att benämna aktörerna som: reglerande institutioner, teknologiföretag, finansiella institutioner, mobila operatörer, tredjeparts betalningstjänstleverantörer, detaljhandel samt konsumenter (Lao & Liu, 2011).
Det finns många gemensamma nämnare mellan Nordlunds (2012) samt Lao och Lius (2011) kartläggning av marknadens aktörer och nedan fokuserar rapporten på de aktörer som de båda, ovanstående, författare presenterat i sin omvärldsanalys respektive konferensrapport.
Bild 1: Ekosystemets aktörer för mobila betalningar (Nordlund, 2012)
Bilden visar en kartläggning av aktörerna inom mobila betalningar. Nedan finns beskrivningar av de redan nämnda gemensamma aktörerna.
3.3.1 Finansiella tjänster
Sektorn för finansiella tjänster kan tillhandahålla många tjänster när det gäller mobila
betallösningar, både inom ramen för bl.a. banker och för betalningsnätverk. De är en
25
dominerande aktör inom betalningar, som står inför en utmaning att behålla sin marknadsposition i takt med att mobila betalningstjänster från andra aktörer växer fram (Nordlund, 2012). Finansiella institutioner, banker och
kreditkortsorganisationer, har till uppgift att säkerställa att processen för en mobilbetalning är säker och smidig. Med en god erfarenhet av att driva elektroniska betalningar har de möjlighet att bygga ett säkert och flexibelt mobilt betalningssystem (Lao & Liu, 2011).3.3.2 Telekom
Över tid har telekomindustrins traditionella “voice and data”-produkter, möjligheten att ta emot både meddelanden i skrift samt röstsamtal, drabbats av en stark prispress, orsakat av stor konkurrens och tillgång till nya och billigare tekniker. Som ett resultat letar telekombranschens aktörer efter nya områden att expandera inom. Många ser mobila betalningar som nästa tillväxtmöjlighet, eftersom det finns stora likheter mellan telekomnätverk och betalningsnätverk. De båda överför information, hanterar stora transaktionsvolymer (i den meningen att ett telefonsamtal också är en transaktion), är beroende av säkerhet och integritet, samt de är båda kraftigt reglerade industrier. Ytterligare faktorer till att betalningar är en attraktiv verksamhet är att den har en långsiktig tillväxt när det gäller utvecklingen att pengar i allt större grad blir elektroniska, och att det finns ekonomiska attraktiva möjligheter eftersom avgifterna inom sektorn för finansiella tjänster gällande kortbaserade transaktioner rör sig om stora belopp (Nordlund, 2012).
3.3.3 Konsumenter
En viktig aktör i ekosystemet är givetvis konsumenten (Nordlund, 2012). Som slutanvändare är konsumenten av mobila betalningar intresserad av betalningens säkerhet, lätthanterliga operationer och förekommande tjänster. Antalet användare är en viktig indikator för att mäta framgången av en mobil betalning. För att möta användarnas behov behöver betalningstjänster vara snabba, smidiga och individuellt kopplade (Lao & Liu, 2011). Mobila betalningar måste tillföra substantiellt värde till konsumenterna för att få fäste.
3.3.4 Institutioner
Statliga, icke-statliga och privata institutioner genomför och tar emot enorma mängder betalningar. Mobila betalningar kan hjälpa till att minska kontanthanteringen i systemen och öka effektiviteten och transparensen i stor skala. Institutionerna undersöker konstant möjligheten att minska kostnaderna för att distribuera och ta emot kapital (Nordlund, 2012).
Mobila betalnings-tillsynsmyndigheter inkluderar den inhemska regeringen och internationella reglerande institutioner. Som regelbeslutsfattare och tillsynsman, utfärdar de relaterade lagar och branschstandarder, hanterar marknadens ordrar, samordnar relationen mellan aktörerna i industrikedjan, propagerar för mobila betalningar för allmänheten för att skapa en harmonisk operationsmiljö (Lao & Liu, 2011).
3.3.5 Detaljhandeln
I rapporten ”Mobila betalningar – betalningar med mobilen i fysisk miljö” skriver Svensk
Handel att mobila betalningar har förutsättningar att förenkla och förbättra betalningar för
kunder och handlare på framförallt tre punkter: förkortad hanteringstid, reducerad
kontanthantering och ökat mervärde (Nordlund, 2012).
26 3.3.5.1 Förkortad hanteringstid
Transaktionstiden för kontokortsbetalningar i butik ligger idag på ca 5-30 sekunder. Det skulle kunna påverkas positivt vid införande av mobila betalningar. Den stora potentialen ligger i förkortad hanteringstid, från det att kunden är redo för köp tills kunden lämnar kassan. Att leta upp rätt kontokort eller sedlar/mynt, stoppa i kortet rätt, ange pin/ok/totalsumma samt att komma ihåg att ta ut kortet är faktorer som idag är tidsödande och kan elimineras eller förenklas. Det optimala flödet för att korta kö och hanteringstid genom mobila betalningar är enligt svensk handel ”tap ’n’ go” lösningar, dvs. att konsumenten håller upp mobilen mot kassaterminalen (för att betala lägre belopp) alternativt kompletterat med pin (för högre belopp) (Nordlund, 2012).
3.3.5.2 Reducerad kontanthantering
Hantering av kontanter är kostsamt och Svensk Handel tror att mobila betalningar kan bidra till att minska andelen kontanter. En orsak till att kunder betalar med kontanter i butik är troligtvis att det upplevs som krångligt och tidsödande med kortbetalning för små belopp, samt riskfyllt. Om mobila betalningar upplevs som säkert samt om köpprocessen kan förenklas till ”tap ’n’ go” kommer det sannolikt minska andelen kontanter i svenska butiker. Ytterligare en orsak är att vissa handlare inte accepterar kontokort för lägre belopp p.g.a. att kostnaderna anses för höga. Mobila betalningslösningarna måste därför bygga på lägre avgifter för lägre belopp eller tydliga mervärden för dessa handlare anser Svensk Handel (Nordlund, 2012).
3.3.5.3 Mervärdestjänster
Svensk Handel menar att mervärden, till att börja med kopplade till köpprocessen är centrala för att driva införandet av mobila betalningar och ge handlarna investeringseffektivitet (t.ex.
investering i NFC anpassade POS system, eller annan teknologi för mobila betalningar). De pekar också på att kollektivtrafiken är viktiga eftersom de driver kontaktlösa betalningar och att mobila värde- och månadskort inom kollektivtrafiken är en viktig tjänst (Nordlund, 2012).
3.3.6 Teknologiföretag
Teknikleverantörer inkluderar tillverkare av terminalutrustning och teknikleverantörer av den mobila betalningen i sig själv. De gör vinster på att tillhandahålla teknik och utrustning för att lösa problemen med mobila betalningar eller kombinationserbjudanden med att sälja terminaler genom att samarbeta med mobiloperatörer (Lao & Liu, 2011).
3.4 Existerande mobila betallösningar på den svenska marknaden
Denna sektion kartlägger fyra stycken olika mobila betaltjänster på den svenska marknaden;
Swish, Wywallet, Samsung Pay och Masterpass. Urvalet har baserats på tjänsternas olika lanseringstider på den svenska betalmarknaden samt skillnader i tekniska dimensioner.
Informationen är tagen från betaltjänstutvecklarnas webbsidor om inget annat anges.
3.4.1 Swish
Mobila betaltjänsten Swish lanserades i december år 2012 av sex stycken större svenska
banker; Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea, SEB och Swedbank. Fram till
början av året 2017 hade ytterligare fem stycken banker anslutits till tjänsten, Ica Banken,
Skandia, Sparbanken Syd, Sparbanken Öresund och Sparbankerna. Applikationen möjliggör
27
transaktioner mellan privatpersoner men även betalningar till företag, föreningar, organisationer samt näthandel, vilket inkluderar köp i webbutiker och via appar.
Konsumenten behöver inneha en Windows Phone 8, iOS- eller en Androidenhet, där han/hon är ansluten till Swish genom en av de ovannämnda bankerna med ett korrelerande bankkonto.
Mobilnumret/Swish-numret fungerar som konsumentens alias. Konsumenten behöver även vara online för att kunna nyttja tjänsten. Betalningsprocessen sker genom att betalaren identifierar först mottagaren genom att ange mottagarens mobiltelefonnummer och den valda summan. Transaktionen auktoriseras sedan genom att slå in en pinkod i applikationen Mobilt Bank ID.
Swish bygger på infrastrukturen Betalningar I Realtid, som möjliggör överföring av pengar omedelbart till en annan mottagares bankkonto. Transaktionerna är clearade och garanterade av plattformens utvecklare Bankgirot. Clearingshuset Bankgirot har fått i uppdrag av Getswish AB att förvalta mobilbetalösningen och utveckla den ytterligare.
3.4.2 Wywallet
Under sommaren år 2012 lanserades Wywallet av teleoperatörerna Telia, Telenor, Tele2 och 3, även det gemensamma bolaget 4T. År 2015 såldes tjänsten till nuvarande ägaren PayEx Group som driver utvecklingen av produkten. En rad olika typer av betalningar erbjuds med tjänsten, vilka är sms-köp, överföring mellan privatpersoner, handla online (på nätet och i appar) samt ladda kontantkort. Genom att konsumenten inte är behov av ladda ner en applikation så är tjänsten inte knuten till något operativsystem eller till någon form av trådlös kommunikation. Kunden behöver enbart inneha ett svenskt personnummer och folkbokföringsadress, samt ett abonnemang eller registrerat kontantkort hos någon av mobiloperatörerna Telenor, Telia, Tele2, Halebop, Tre, Hallon eller Comviq. Om kunden har ett privatabonnemang hamnar kostnaden automatisk på kundens mobilfaktura. Annars har kunden möjligheten att nyttja andra former av betalsätt i form av att kostnaden dras från ett kontantkort, koppla ett betalkort till tjänsten eller få alla sms-betalningar på en fristående faktura.
3.4.3 Masterpass
Masterpass är en global digitalplånbok utgiven av Mastercard. Betaltjänsten finns tillgänglig i
Sverige sedan år 2015. Konsumenten når tjänsten via inloggning på Mastercards hemsida eller
registrering via bankerna Nordea, ICA Banken, Resurs Bank, Swedbank och Sparbankerna, eller
SEB. Operativsystemen iOS, Android samt Windows Phone stödjer Masterpass som genomför
C2B-betalningar, där kunden kan handla online, eller via en app. eller i butik. Konsumenten
kan lägga in alla typer av MasterCard-kort men även bank-, betal-, kredit- och förbetalda kort
från andra varumärken samt bonus- och medlemskort. Användarna sparar sina kort och
leveransuppgifter i den digitala plånboken och är inte behov av att registrera uppgifterna vid
varje enskilt köp. Identifieringen vid genomförandet av ett köp sker enkelt och säkert via
Mobilt Bank ID. Vid butiksköp nyttjar tjänsten den trådlösa kommunikationen NFC-tekniken
när en kommunikation ska upprättas mellan den mobila enheten och betalterminalen,
detaljerad information om NFC finns i kapitel 3.5.2.
28 3.4.4 Samsung Pay
Den mobila betaltjänsten Samsung Pay introducerades först på den koreanska marknaden i augusti år 2015. Produkten har lanserats i länderna USA, Kina, Australien, Singapore, Spanien, Australien samt på den svenska marknaden i år. Kunden är i behov av en Samsungtelefon av senare modell för att kunna ladda ner appen för framtida bruk. Samsung Pay ska kunna accepteras i samtliga butiker då produkten nyttjar både NFC-tekniken samt MST.
Betalningsprocessens genomförs via NFC de två första sekunderna, dock om transaktionen
misslyckas övergår produkten till att slutföra köpet via MST istället. Kunden har möjligheten
att koppla totalt tio stycken betal- och kreditkort samt en stor mängd lojalitetskort till
Samsung Pay. Tjänsten nyttjar därmed den befintliga kortinfrastrukturen. Betalning går
igenom som en vanlig kortbetalning.
29 Mobil
betaltjänst
Distributör Typ av betalning ar
Operativs ystem
Trådlös kommuni kation
Offline /onlin e
Betalsätt Transak tionsfor m
Annat
Swish Samarbete
mellan bankerna;
Danske Bank, Handelsbank en, ICA Banken, Länsförsäkrin gar, Nordea, SEB, Skandia, Swedbank, Sparbankern a,
Sparbankern a Öresund
C2C och C2B
iOS/
Android/
Windows Phone 8
Har ingen sådan infrastruk tur.
Online Bygger på kontosyst emet
Betalnin gar sker i realtid
Varje bank ansvarar för erbjudandet gentemot sina kunder
Wywallet PayEx Group SMS-köp,
C2C, C2B (handla online, ladda kontantko rt)
Fungerar i alla mobiltele foner oavsett märke, operativs ystem och ålder.
Handlare behöver vara anslutna.
Har ingen sådan infrastruk tur då ingen kommuni kation med betalterm inal sker.
Tillgån g till mobild atanät
Faktura, betal- eller kreditkort som kopplas till Wywallet- konto, via mobilfakt ura
Olika transakt ionstide r beroend e på vilket betalsät t som används
Kan nyttjas av alla modeller
Masterpass Mastercard C2B iOS,
Android, Windows Phone
NFC Online Bygger på
kortinfras rukturen
Betalnin gen genomf örs komma nde bankdag
Globaltjänst
Samsung Pay
Samsung Electronics
C2B Android MST, NFC Offline
ett tag, för att sedan ladas upp online
Kopplat till kortbetal ningar
Betalnin gen genomf örs komma nde bankdag
Globaltjänst, Anslutning av lojalitetskort
Tabell 2: Sammanställning av tekniska dimensioner hos mobila betaltjänsterna Swish, Wywallet, Masterpass samt Samsung Pay.
30
3.5 Tekniker för trådlöskommunikation
Denna sektion presenterar två olika typer av tekniker för att upprätta en trådlöskommunikation för mobila betaltjänster.
3.5.1 MST
MST (Magnetic Secure Transmission) är en nyskapad metod för att skicka krypterad data via magnetiska vågor. Metoden överför de magnetiska vågor trådlöst från en Samsung smartphone till en kortläsare i utbyte mot att ett betalkort dras genom läsaren. MST omvandlar varje kortläsare till en kontaktlös mottagare, där MST avlämnar en magnetisk signal som imiterar magnetbandet på ett traditionellt kort. Tekniken innehåller en liten metallspole, coil, som är böjd i en slinga. Då spolen passeras av elektricitet skapas ett magnetfält som ansluts med den vanliga magnetiska kreditkortsläsaren. Processen efterliknar när konsumenter sveper sina kort i en betalterminal. Mer eller mindre alla betalningsterminaler med kortläsare kan applicera MST-tekniken, men i vissa undantag behöver mjukvaran uppdateras (Samsung Pay Overview, Samsung Electronics, 2017).
3.5.2 NFC
NFC är en annan form av trådlös kommunikationsteknik, som står för near field communication, eller närfältskommunikation. Tekniken baseras på att två enheter kommunicerar då enheterna är i kontakt med varandra. Avsikten är att den trådlösa kommunikation ska starta av automatik när NFC-tekniken är i närheten av ett fält, högst tjugo cm därifrån. Tekniken lämpar sig ypperligt för funktioner som inte är i behov av en allt för stor dataöverföring samt som den kräver att konsumenten har enheten precis i anslutning för att den trådlösa kommunikationen ska funktionera. Sen en tid tillbaka har exempelvis bilder skickats mellan mobiler, varav komponenterna har gnuggats mot varandra för att NFC- tekniken ska åstadkomma en informationsöverföring. NFC är en fortsatt utveckling av RFID- tekniken, radio-frequency identification, som konsumenter numera är bevandrade i, från passerkort eller en modern form av busskort som flertalet landsting nyttjar. Rfid innebär att kortet brukar vara elektroniskt som identifieras via en avläsare, men kortet saknar en magnetremsa. Konsumenten uppvisar istället kortet framför läsaren (Thors, 2017).
3.6 Artiklar
Bankgirot (2016) genomförde tillsammans med IIS (Internetstiftelsen i Sverige), SEQR och Visa Europe en undersökning kallad ”Sverige betalar 2016”, där de tittade på olika betalpreferenser i det svenska samhället. Undersökningen fokuserade bland annat på ovan nämnda NFC-teknik och hur svenskarna ser på den tekniken samt hur man helst vill sköta sina betalningar i framtiden. Undersökningen, som inte är baserad på faktisk användarstatistik utan är en riksrepresentativ attitydundersökning, såg bland annat att Sverige fortsätter att gå mot ett mer kontantlöst samhälle. Gällande just betaltjänsterna framkom det att Swish var den tjänst som de flesta använde. Dock är förtroende för betalapparna fortfarande relativt lågt där endast varannan person i undersökningen menar att de har högt förtroende för apparna.
Jämför man detta med förtroendet för kortbetalningar och kontanter är det stor skillnad, då
nästan nio av tio har högt förtroende för de betalmetoderna. Dock ska tilläggas att personerna
med högt förtroende för betalapparna har ökat med 43 procentenheter sen 2013.
31
Undersökningens öppna svar visar på att deltagarna vill ha en betaltjänst som är snabb, smidig och lätt att använda. Vad gäller framtiden så fick deltagarna svara på en fråga om vilken betalmetod de trodde att de skulle använda sig av om tio år. 42 % svarade då att de skulle använda sig av kortbetalningar. Tvåa på listan var betalappar för smartphones som fick 19 % av svaren. Endast 4 % svarade att de skulle använda sig av kontanter, (Insight Intelligence, 2016).
Jonas Leijonhufvud skriver på digital.di.se (2017) om hur antalet mobila betallösningar växer fort i Sverige men att det dröjer med ett stort genombrott. I artikeln listar han ett axplock av de betalbolag som idag är verksamma i Sverige och sammanfattar kort Samsung Pay, Swish, Klarna med flera. I artikeln nämns att Samsung Pay, i samband med sin svenska lansering, presenterat en Sifo-undersökning under en pressträff. Undersökningen visade bland annat på att var femte svensk tycker det känns säkrare att betala med mobiltelefonen i butik, istället för ett fysiskt betalkort. Hela 44 % anser att det är lika säkert att använda en mobil betallösning som ett traditionellt betalkort vid köp i butik. Slutligen visade undersökningen även att svenskarna har högst förtroende för en mobil betaltjänst som samarbetar med en svensk bank eller som är uppbackad av ett kortnätverk, (Leijonhuvud, 2017)
Artikeln på Computer Sweden skriven av Sophia Nilsson (2017) tar upp hur Swish nu ska kunna
konkurrera med Klarna och Paypal då deras tjänst för e-handel åter finns på marknaden. För
ett år sedan lanserade Swish en tjänst för e-handeln, och spåddes med sin redan stora
användargrupp och välanvända betaltjänst en god chans att ta marknadsandelar. Dock dröjde
det inte länge innan problem dök upp och bolaget Get Swish fick stänga ner tjänsten. Get
Swish har valt att inte förklara närmare vad det var som gick fel och som gjorde att de tog bort
tjänsten från marknaden, men har tidigare berättat om en felaktig implementering i ett
teknikval som låg bakom att tjänsten inte fungerade som den var tänkt. Artikeln nämner även
hur Bankgiro, som driftleverantör, arbetat på olika sätt för att hålla systemen separerade. Tre
system för privatkunder, företag och e-handel, där fel på ett system inte ska behöva påverka
de andra två (Nilsson, 2017).
32
4. Teori
Detta teoriavsnitt behandlar tre stycken huvudområden; reverse salient, tekniska spår samt dominant design. Områdena hänger ihop men presenteras i olika underkapitel för att förenkla analysen. Kapitlet tar även kortfattat upp tidigare forskning samt gapanalys.
4.1.1 Reverse salient
Tekniska system genomgår särskilda faser under ett systems utveckling, anser Hughes (Dedehayir, 2009). Den första fasen innebär utveckling av en viss innovation, där entreprenörer och uppfinnares ansträngningar bidragit kraftigt. Det andra steget är en tid för teknisk överföring från en region eller samhälle till ett annat. Detta följs av en tredje fas där systemutvecklingen är utpräglad av en period med systemtillväxt. I detta expansionsstadium strävar det tekniska systemet efter att förbättra dess prestanda, exempelvis med avseende på ekonomiska resultat eller effektivitet i produktionen. Ett tekniskt system i denna utvecklingsfas är beroende av att alla systemkomponenters prestanda har en tillfredställande utveckling. Det finns ett ömsesidigt samband mellan sociala och tekniska komponenter, där den balanserade samutvecklingen av systemkomponenterna har en betydelse för systemets fortskridande. Ett delsystem som inte utvecklas i samma takt som övriga delsystem samt hindrar det stora tekniska systemets tillväxt, definieras som en reverse salient (Dedehayir, 2009). Begreppet kan liknas vid en framåtskridande linje (technological frontier), som illustreras av en vertikal linje som rör sig horisontellt, där rörelsen framåt definierar systemets tillväxt. En reverse salient preciserar då en punkt på linjen som inte ligger i fas med övriga linjen, utan ligger istället efter och minskar tillväxten för hela systemet (Bijker et al. 1993), (Dosi, 1982).
Reverse salient är därmed undersystemet som levererar den lägsta prestandan i förhållande till alla andra undersystem. Utvecklingen av det tekniska systemet hindras därför av obalanser i prestationer, som existerar bland de delsystem som utgör systemet. Dessa omständigheter uppstår först och främst från det ömsesidiga beroendet mellan undersystem, varvid oförmågan hos the reverse salient att nyttja prestandapotentialen påverkas av andra undersystem, som skapar en teknisk obalans. Systemets kapacitet kan därför stärkas ytterligare genom en förbättring av prestandapotentialen hos reverse salient, vilket bidrar till att ”reverse salient” framstår som ett fokusområde för teknisk utveckling av ett system (Dedehayir & Mäkinen, 2011).
4.1.2 Tekniska spår
När en teknologi utvecklas är den definierad av ett visst paradigm som visar vilken riktning utvecklingen bör eller kan följa. Paradigm är en term som amerikanen Thomas Kuhn beskriver i De vetenskapliga revolutioneras struktur (1962) som förebilder eller idealmönster inom vetenskapen. Vid identifieringen av ett tekniskt paradigm är det flera parametrar som behöver beaktas; de allmänna uppgifterna som bör tillämpas, valet av materialteknik, nyttjade fysiska och kemiska egenskaperna, ekonomiska och tekniska dimensionerna och valda avgränsningar.
När dessa olika typer av dimensioner är erkända finns det en möjlighet att erhålla en indikation
om framtida utveckling av en teknologi, genom att identifiera förbättringar av trade-offs (Dosi,
1982).
33
Ett tekniskt paradigm innehåller kunskap inom ett visst område, som innebär ett visst mönster av lösningar till utvalda tekniska problem. Det tekniska paradigmet ger en särskild fingervisning om den tekniska utvecklingen. Då ett specifikt mönster av problemlösningar kan urskiljas, som bestäms av det övergripande tekniska paradigmet, definieras mönstret som ett tekniskt spår (Utterback & Suarez, 1991). Dessa tekniska spår är relativt små tekniska utvecklingar längs ett mönster av tekniska framsteg, som fastställs av det överordnade tekniska paradigmet. De innehar flera egenskaper som är värdefulla i beaktandet av teknisk förändring. Först och främst är det viktigt att veta att spåren innehar olika grader av begränsningar och är mer eller mindre kraftfulla. Även komplementariteter hittas vanligtvis bland spåren, vilket innebär att utvecklingen eller en utebliven utveckling inom en specifik teknologi kan främja eller förhindra teknisk utveckling inom en annan teknologi (Dosi, 1982).
”Om ett spår är oerhört kraftfullt så kan det finnas ett motstånd att byta från ett spår till ett annat. För att lyckas med antagandet av en teknologi på marknaden finns det en fördel att uppnå en viss nivå av kompatibilitet mellan dessa spår.”
(Dosi, G. 1982)
Detta indikerar att det tekniska paradigmet och dess tillhörande tekniska spår påverkar fortskridandet av en teknologi, då ingenjörerna och organisationen vägleds i en specifik riktning. Människorna inom organisationen tenderar att bli så extremt fokuserade i dessa riktningar att de blir mer eller mindre blinda mot andra tekniska alternativ, vilket demonstrerar en stark uteslutningseffekt hos det tekniska paradigmet (Dosi, 1982).
4.1.3 Dominant design
