Analysen behandlar rapportens forskningsfrågor. Detta presenteras i tre delkapitel (6.1) Reverse salient inom mobila betaltjänster, (6.2) Likheter mellan mobila betalningar gentemot andra betalmedel och (6.3) Framtida dominant design.
6.1 Reverse salient inom mobila betaltjänster
Kapitlet utgår från studiens första frågeställning, huruvida det finns något tekniskt delsystem som har en lägre prestanda gentemot övriga delsystem i respektive mobil betallösning som hindrar utvecklingen. Empirin från Svensk Handel visar på att mobila betallösningar som har valt att använda NFC-tekniken som trådlöskommunikation, står inför flertalet utmaningar då vissa förutsättningar måste existera i butikerna. Dels måste kortterminaler vara på plats med innehållande hårdvara och mjukvara som godtar NFC. Kortleverantörer skickar även uppgraderingar av mjukvaran i tron om att butikerna genomför förändringarna som krävs för att butikerna ska kunna använda de ny, uppgraderade, systemen. Butikerna förväntas också genomföra interna fortbildningar för sin personal, för att kunna hantera de nya systemen. Då teorin om reverse salient handlar om hur ett delsystem inom en mobil betallösning hindrar den lösningens utveckling och möjlighet att uppnå sin maximala potential. Detta stämmer överens med empirin från intervjun med Svensk Handel där han påpekade bristerna i NFC-systemets grundförutsättningar vilket skapar problem för dess användare, som nämnt ovan.
I intervjun med Mastercard framkom att företaget har specificerade krav i både läsare och på utgivarsidan, men det är först idag som förändringar börjar märkas av. Företaget innehar ett mandat i Europa, som innebär att år 2020 ska samtliga inlösare som innehar POS-terminaler acceptera NFC-tekniken. Då Masterpass trådlösa kommunikation sker endast via NFC riskeras lösningens utveckling att missgynnas av den rådande situationen. Detta i linje med att ett tekniskt systems utveckling hindras av obalanser i prestationer som finns bland systemets delsystem (Dedehayir & Mäkinen, 2011). Företaget har dock som avsikt att utveckla ytterligare funktionaliteter i sin digitala plånbok, Masterpass, där bland annat person-person betalningar planeras att lanseras på sikt.
Wywallets utvecklare, PayEx Group, konstaterar i empirin att NFC-tekniken har haft en tung start i hela Skandinavien. Företaget har beslutat att sluta använda denna form av trådlös kommunikation främst på grund av att tekniken inte stöttar vissa typer av betalterminaler.
Tidigare erbjöd tjänsten en applikation som möjliggjorde betalningar i butik, då var applikationen baserad på en NFC-tagg på konsumentens mobil. Av strategiska skäl har denna
46 funktion således tagits bort då tjänsten inte längre stödjs av NFC-tekniken. I enlighet med teorin om reverse salient har det tekniska delsystemet NFC hindrat mobila betaltjänsten Wywallets vidareutveckling, då investerad tid och pengar har riktats mot att utveckla tjänsten i samspel med denna trådlösa kommunikationsform. Till följd har Wywallet för närvarande ingen tjänst som tillgodoser betalningar i butik, vilket tjänsten erbjöd förut.
Under intervjun med Nordea presenterades att antalet användare ökar oerhört snabbt hos mobila betaltjänsten Swish, som innebär en rejäl ökning i antalet betalningstransaktioner. I dagsläget står utvecklarna inför en utmaning i att tillgodose den mängd transaktioner som konsumenter vill genomföra. Detta hindrar en vidareutveckling av produkten, vilket överensstämmer med teorin om reverse salient, på så vis att organisationen för tillfället blir tvungna att lägga kraft på förbättring av nuvarande prestanda och stabilitet för att systemet ska kunna ta emot samtliga transaktioner, istället för att fokusera på nyutveckling av produkten. Sofia Mannerfelt pratade om hur ett av tjänstens delsystem inte var lika utvecklat som andra, och i fallet med Swish så handlar det om problem med prestandan rörande att genomföra tillräckligt många transaktioner vilket konsumenterna upplever i form av meddelanden om tekniskt fel. Ovan nämnda nyutveckling för Swish handlar, enligt Sofia Mannerfelt, om att utveckla C2B-betalningar, framförallt betalningar i butik som inte är lika utbrett som deras person-person betalningar.
6.2 Likheter mellan mobila betalningar gentemot andra betalmedel
Stora likheter kan urskiljas mellan mobila betaltjänsten Masterpass och kortbetalningar, påvisar intervjun med Mastercard. Deras mobila betaltjänst bygger på den erkända kortinfrastrukturen då konsumenten kan koppla olika typer av betalkort till Masterpass. Även regelverken mellan inlösande bank, utgivare och kund är densamma för mobila betalningar likt kortbetalningar. Samma regelverk råder om det uppkommer en dispyt mellan inlösande och kund. Tryggheten och förståelsen finns redan för kortbetalningar eftersom samhället har använt betalmedlet under en längre tid. Mats Taraldsson, Mastercard, påpekade även att övergången mellan den mobila betalösningen och betalkortet borde underlätta för konsumenten då kortet endast har paketerats i en smartphone, istället för ett plastkort.
Empirin är i linje med teorin om tekniska spår, som anför att det finns en fördel med att uppnå en nivå av kompatibilitet mellan spår för att lyckas med antagandet av en teknologi på marknaden. Ovan påvisas dimensioner som har liknande egenskaper både mellan kortbetalningar samt den mobila betallösningen Masterpass.
I empirin med Samsung belystes att deras mobila betaltjänst är tillika uppbyggd på kortinfrastrukturen, där betal – och kreditkort kopplas till tjänsten. Överensstämmande med teorin om tekniska spår, där spåren identifieras som kortbetalningar och Samsung Pay, fanns likvärdigheter mellan dessa spår som hjälper marknaden att övergå från ett spår till ett annat.
Företaget har valt att utforma tjänsten så att konsumenten ser sitt fysiska kort illustrerat som en cardart på telefonens touchscreen, för att skapa en igenkänningsfaktor mot kortbetalningen. Betallösningen använder även likadana betalterminaler i butik likt kortbetalningar, samt att en identisk kod slås på terminalen likt om konsumenten istället hade nyttjat sitt betal-eller kreditkort.
47 Enligt (John Olav Olsen, 161012) tillhandahåller Wywallets betaltjänst likheter med andra former av betalsätt. Tjänsten nyttjar sms-betalningar, där han påpekar att konsumenter har en erfarenhet av att skicka ett sms som blir belastat hos sin mobiloperatör sedan femton år tillbaka. Sms-betalningarna betalas antingen via mobiloperatörernas faktura eller en Wywallets egna faktura. Han betonade att det är fakturan som är grunden för betalsättet samt att förfarandet av betalningen sker på samma sätt oavsett om det är Telenor, Telia eller Wywallet som är utgivare. Olsen menar vidare att fakturering inte är något nytt betalsätt för dagens konsumenter utan är något som används vid betalning av olika sorters räkningar ofta.
Fakturan är därmed grunden till två av tre betalsätt, och till sist finns kortbetalningen som ett fundament till det tredje betalsättet varav kunden kopplar sitt kort till sitt Wywallet-konto.
De tre ovannämnda mobila betaltjänsterna baseras på det traditionella kortsystemet. I empirin gällande Swish framkommer att tjänsten är helt nytt system men bygger på den gamla banktraditionen, där pengarna överförs mellan bankkonton. En modernisering har skett genom att överföringen sker i realtid oberoende av konsumentens banktillhörighet. (Sophia Mannerfelt, 161022) ser mobila betaltjänsten Swish, som ett alternativ till kontant-och sms-betalningar samt till kortsms-betalningar. Hon anser att deras tjänst har likheter gentemot kontanterna eftersom pengarna byter ägare i realtid utan att kunden är i behov av fysiska pengar. Precis som vid en kontanttransaktion så finns det ingen part som lånar ut pengar utan det sker en realtidtransaktion hela vägen som är oberoende av banktillhörighet.
6.3 Dominant design
I intervjun med Nordea framfördes att Swish hade en utmaning med sin prestanda. Tjänsten har svårigheter att genomföra den ökade mängden önskade transaktioner mellan privatpersoner, då konsumenten ibland möts av ett tekniskt fel i den mobila betaltjänsten. I teorin om dominant design, definieras denna som ett starkt tekniskt spår inom en angiven marknad, som etablerar en dominans bland de konkurrerande konstruktionsvägarna. Den dominanta designen uppkommer vanligtvis i en ny produkt (eller uppsättning av funktioner) efter samspel mellan tekniska och marknadsmässiga val samt syntetiserade från individuella tekniska innovationer som har introducerats i tidigare produktvarianter oberoende av varandra (Utterback & Suarez, 1991). I linje med den presenterande definitionen står Swish inför tekniska och marknadsmässiga val, där prestandastabiliteten är en teknisk funktion i utvecklingsbehov om tjänsten ska kunna bli en ledande design på den svenska mobila betalmarknaden. Den bristande prestandan har medfört mindre resurser i betaltjänstens utveckling av en utvidgad tjänst som innebär möjligheten med betalning mellan företag och privatperson i butik. Swish behöver antagligen säkerställa den tekniska prestandan hos det nuvarande systemet.
Utterback & Suarez (1991) menar att en dominant design är utfallet från en rad tekniska beslut, som begränsas av tidigare tekniska val och utvecklingen av kundernas preferenser och vid intervjutillfället med Mats Taraldsson påvisades att Mastercard har valt NFC som fokusteknik till företagets mobila betaltjänst. Företaget har specificerade krav på läsare och utgivarsidan, dock är det inte förrän år 2020 som företaget har ett mandat i Europa, där samtliga inlösare i POS-terminaler ska acceptera NFC-tekniken. I intervjun med Hilde
48 Wikström framhölls att ca endast tio procent av dagens betalterminaler godtar NFC, som även Bengt Nilervall förstärker där han menar på att tekniken inte är riktigt utbredd i Sverige samt att användningen ligger långt efter av denna sorts trådlösa kommunikation. I enlighet med teorin, kan valet av NFC-teknik som trådlös kommunikation till Masterpass, påverka den mobila betaltjänstens möjlighet att bli en kommande dominant design på den svenska marknaden för mobila betalningar.
49