Mobila betalningarnas likheter gentemot andra betalningsmedel

5.2 Mobila betalningarnas likheter gentemot andra betalningsmedel

5.2.1 Masterpass

Mats Taraldsson menar att det finns stora likheter mellan deras mobila betaltjänst Masterpass jämfört med kortbetalningar då den mobila betaltjänsten bygger på kortinfrastrukturen som infördes för över sextio år sedan. Även regelverken mellan inlösande bank, utgivare och kund är densamma för kortbetalningar som för mobila betalningar. Om det exempelvis uppkommer en dispyt mellan inlösande och kund råder samma regelverk för en mobil betalning som en kortbetalning. Detta är en stor trygghet för kunden. Tryggheten och förståelsen finns för kortbetalningar eftersom samhället har använt betalningsmedlet under en längre tid.

Övergången mellan den mobila betalösningen och betalkortet borde bli lättare för konsumenten då kortet endast har paketerats i en smartphone istället för ett plastkort anser Taraldsson.

”Vi använder kortinfrastrukturen med en intelligent front men i slutändan är det kortbetalningar. Att de fyra stora digitala giganterna valde att använda kortinfrastrukturen i sin snygga förpackning, Apple Pay, Samsung Pay…, är en intressant fingervisning i sig. Det påvisar vikten av regelverk och standards när

nya betallösningar ska lanseras.” (Mats Taraldsson, Mastercard, 161017)

Däremot så hittade Mats betydligt färre likheter gentemot kontanter, då de mobila betalningarna är elektroniska och kontanterna är av fysisk karaktär. Men i paritet med kontanter så blir skulden avräknad samt att betalningen kan genomföras via alla kanaler, där betalningen inte behöver genomföras framför en kassalåda.

5.2.2 Samsung Pay

Hilde Wikström tycker inte att deras mobila betallösning Samsung Pay har någon större likhet med kontanter förutom att ett värde överförs från en part till en annan. Hon påpekade att om kunden endast har använt kontanter och aldrig nyttjat ett kort så är det antagligen svårt att föreställa sig att kortet finns i telefonen och dess funktioner, men som tur är har de flesta konsumenter betal- och kreditkort idag. I deras mobila betallösning Samsung Pay, har företaget valt att utforma produkten så att kunden ser sitt fysiska kort illustrerat som en card-art på telefonens touchscreen för att skapa en igenkänningsfaktor mot kortbetalningen.

41 Betallösningen använder även samma betalningsterminaler i butik, samt att samma kod slås på terminalen om kunden stället hade använt sitt betal- eller kreditkort.

”Det är en stor likhet, att användaren kan se samma card-art på mobilen som det fysiska plastkortet.” (Hilde Wikström, Samsung Electronics Nordic, 161026)

5.2.3 Wywallet

Wywallets betaltjänst har också likheter med tidigare betalsätt enligt Olav Olsen.

Konsumenterna har redan en vana sedan 10-15 år tillbaka att skicka ett sms som blir belastat hos sin mobiloperatör, exempelvis vid röstning på Idol. Han menar att den betalningsformen är relativt etablerad men kanske är nyttjad i något större utsträckning i Norge än i Sverige för tillfället. Sms-betalningarna betalas antingen via mobiloperatörernas faktura eller en egen Wywallet-faktura. Olav betonar att det är fakturan som är grunden för betalsättet samt att förfarandet av betalningen sker på samma sätt oavsett om det är Telenor, Telia eller Wywallet som är utgivare. Han menar att fakturering är ju inget nytt betalsätt för dagens konsumenter utan är något som används vid betalning av olika sorters räkningar ofta. Därmed är fakturan grunden till två av tre betalsätt, och till sist finns kortbetalningen som ett fundament till det tredje betalsättet varv kunden kopplar sitt kort till sitt Wywallet-konto.

”Wywallet är baserad på traditionella betalningsmedel, så som kortbetalningar och faktura, vilka redan är kända för marknaden.” (John Olav Olsen, PayEx Group,

161012)

Om tjänsten inte är kopplad direkt till kundens bankkonto, utan till den mobila betallösningens eget konto, så uppstår en utmaning enligt Olav. Om kunden exempelvis ska sätta in pengar på ett PayPal-konto så tar det säkerligen många år innan kunden tycker att det är ett normalt händelseförlopp, på samma sätt som att kunden har pengarna på sin bank. Det är ett hinder att kunden behöver föra över pengarna från ett konto till ett annat. Wywallet har löst detta fenomen genom att kunden kopplar ett betalkort, där pengarna dras automatiskt ifrån när det finns täckning på kontot.

5.2.4 Swish

Swish är ett helt nytt system men bygger på banktraditionen att överföra pengar från ett konto till ett annat. Moderniseringen är att överföringen sker i realtid oberoende av konsumentens banktillhörighet. Detta förfarande skapas med hjälp av spegelkonton i riksbanken. Som tidigare nämnts möjliggör betaltjänsten överföringar och betalningar mellan privatpersoner och företagskunder. Sophia berättade att företaget ser Swish som ett alternativ till kontant-och sms-betalningar samt till kortbetalningar. Hon menar att deras tjänst har likheter gentemot kontanterna då pengarna byter ägare i realtid utan att kunden behöver inneha fysiska pengar på sig. Precis som vid en kontanttransaktion så finns det ingen part som lånar ut pengar utan det sker en realtidtransaktion hela vägen som är oberoende av banktillhörighet.

42 5.2.5 Svensk Handel

Mobila betalningar är en isolerad betallösning som är ihopkopplad till en rad andra funktioner.

Jämfört med kortbetalningar och kontanter, är mobilen en dator där konsumenten har en helt annan tillgänglighet till tjänster men det finns även en osäkerhet som följer med den. Om den mobila betallösningen har igenkänningsfaktorer med tidigare betalningsmedel så bidrar det till en ökad acceptans bland konsumenterna.

”Användarna behöver flyttas till korten innan de går över till mobilen.” (Bengt Nilervall, Svensk Handel, 160921)

I dagens samhälle finns en vana att nyttja kortbetalningar i många olika typer av situationer.

Nästa steg är att flytta användarna till kontaktlösa kort för att på sikt övergå till de mobila betallösningarna. Diskussioner har förts om att kortbetalningarnas chip och pin är ett trubbigt betalsätt inom vissa miljöer. Det finns tydliga signaler i samhället, att allt ska gå snabbare och snabbare. När chip och pin infördes var det inte alltför ovanligt att kunder blev tokiga i långa köer. Speciellt i barmiljöer, lunchrestauranger, arenamiljöer, kollektivtrafiken och kioskerna har samhället föredragit kontanterna p.g.a. dess snabbhet gentemot chip och pin. Svensk Handel har i samarbete med bankerna tagit fram en temporär lösning som kallas Chip and Go.

Lösningen innebär att konsumenten inte är behov av att trycka in kortets pinkod, för att på så sätt snabba upp processen. Maxbeloppet i Sverige kommer att börja vid 200 kr, varav kunden kan blippa kortet max 5 ggr utan att behöva slå in en kod. Lösningen har i allra högsta grad likheter med kontanterna i form av smidighet och snabbhet. Dock anser Bengt att säkerheten är bättre med de kontaktlösa korten jämfört med kontanterna. Om konsumentens kontanter försvinner så är de borta, där de kontaktlösa korten är istället uppbyggt på korten.

Konsumenten har ett ansvar att ta hand om sitt kort men utgivaren, banken, har alltid en skyldighet att det finns en backup om ett bedrägeri skulle ske.

”Har ett bra tag frågat mig varför vi inte hoppar över de kontaktlösa korten. Det behöver ske en beteendeförändring hos konsumenterna steg för steg för att en

övergång till mobila betallösningarna ska kunna implementeras, tryggheten måste följa med. Utvecklingskurvan kommer gå betydligt snabbare om konsumenten har en god vana med kortbetalningar, för att sedan övergå till att blippa samma kort vid en kontaktlös betalning. Denna progression gör att steget är närmare för konsumenten att anta de mobila betallösningarna på den svenska

marknaden.” (Bengt Nilervall, Svensk Handel, 160921)

5.3 Dominant design

5.3.1 Svensk Handel

På den svenska mobila betalmarknaden finns det en rad olika aktörer som slåss för att deras lösning ska bli den dominerande designen. Svensk Handel har haft idéer om att utveckla en egen lösning men Bengt Nilervall menar att det krävs enorma resurser och uthållighet för att genomföra en sådan satsning. Därför förutspås att kortnätverken, Visa och Mastercard, kommer inneha en dominerande roll under en längre tid. Även kinesernas gigantiska

43 bankkortsorganisation, UnionPay, spås inta den svenska marknaden. Resonemanget bygger på att UnionPay är fruktansvärt stora genom att alla kineser innehar deras bankkort, vilket gör att när kineserna börjar resa än mer så behöver Sveriges marknad kunna ta emot det.

”Om det inte blir kortnätverken som kommer upprätta en dominant design tror jag att det blir någon ny aktör som utvecklar någon form av realtidsbetalningar,

likt Swish.” (Bengt Nilervall, Svensk Handel, 160921)

Nilervall hoppas att nya aktörer kliver in på marknaden och erbjuder konto-konto lösningar, då den rådande konkurrenssituationen är det största problemet på den svenska mobila betalningsmarknaden. Bankerna har haft en fullständigt dominerande roll på betalningsmarknaden på både gott och ont, i och med ägandet av VISA och Mastercard-korten. Men när bankerna tog fram det trubbiga verktyget 3D Secure blev det förödande konsekvenser för handlarna då konverteringsgraden sjönk. Aktören Klarna såg då sin chans att erbjuda en fakturalösning i samråd med handlarna. Detta medförde i sin tur att VISA och Mastercard var tvungna att utveckla sin produkter vidare menar Nilervall.

Nya önskvärda aktörer kan vara Klarna, Apple och Samsung som innehar en unik position på betalningsmarknaden. Samsung Pay och Apple Pay nyttjar de redan etablerade kortnätverksspåren. Men för en ökad konkurrens inom betalningsområdet önskas även att realtidslösningar som går utanför kortnätverksspåren utvecklas. Exempelvis skulle en intressant förlängning kunna vara att konsumenten kan koppla på fler banker i hubben, d.v.s., om användaren vistas utomlands så kan Swish brukas även där.

I framtidens mobila betalösningar finns två viktiga faktorer som behöver beaktas. Först och främst är säkerheten oerhört betydelsefull men även enkelheten, inte bara för konsumenten utan även för handlarsidan. Om den mobila betalösningen innehar alltför krångliga och avancerade funktioner kommer antalet användare ökas i en långsammare takt. I handeln sker en ordentlig omsättning på personal. Personalen behöver utbildas i den nya mobila betallösningen, där de behöver känna sig trygga och bekväma. Om inte, kommer personalen att använda gamla betaltjänster istället för att lyfta fram den nya lösningen.

Nilervall hoppas även att Swish kommer att utvecklas vidare då lösningen är ett komplement till nuvarande betalningsmedel, samt att den går utanför kortnätverken och kortterminalsidan. Ifall dessa tjänster ligger nere så är lösningen ett viktigt komplement då den istället nyttjar mobilnätet vid betalningarna. Det är av högsta betydelse eftersom Sverige betalningsmarknad går mot digitala betalningar, där kontanterna försvinner alltmer. Systemet blir då väldigt sårbart om handlarna inte kan ta betalt.

”Samtliga konsumenter har chansen att koppla upp sig mot tjänsten, det finns inga stängda dörrar. En viktig faktor för att lösningen skall lyfta och få det

önskade genomslaget.” (Bengt Nilervall, Svensk Handel, 160921) 5.3.2 Swish

Att det finns fler olika betallösningar inom ett nytt område menar Sophia Mannerfelt är normalt, men på sikt så kommer någon betallösning att vinna. Hon ser redan nu tendenser att lösningar, så som Wywallet och SEQR, är på väg att försvinna men hon tror att det kommer finns utrymme för både konto- och kortbaserade lösningar. Hon menar att det krävs tid för att

44 marknaden ska välja ett sorts spår. Det är en nödvändighet att marknaden är konsumentdriven, för när ett sådant tillstånd uppnås så kommer handlarna att haka på. Denna situation har uppkommit med Swish då fem miljoner privatkunder har valt att använda den mobila betaltjänsten som betalsätt. Detta har i sint tur medfört ett intresse hos handlarna att erbjuda samma typ av lösning i sina butiker, som i en förlängning gör att de trycker på för en vidare utveckling av handelsmarknaden.

Mannerfelt förutspår att Swish kommer inneha en ledande position på den svenska betalningsmarknaden på grund av dess enkelhet och smidighet, som inte kräver något extra av privatkunden. Till dess fördel finns det en trygghet i att bankerna är dem som tillhandahåller tjänsten. Men Mannerfelt identifierar även andra framgångsrika betallösningar än Swish, exempelvis Samsung Pay och Apple Pay, som kommer utmana om en ledande position. Även bankerna, som utgivare, kommer att försöka paketera tjänsterna på ett smidigt sätt i form av mobila plånböcker vilket kommer att tillhandahålla flera betalsätt i framtiden.

5.3.3 Wywallet

”Utveckling av en standard är en nödvändighet för att reducera antalet olika applikationer och infrastrukturer i varje butik. Om en standard ska kunna uppnås

är bankerna tvingade att arbeta med samma typer av principer som de har gjort med användningen av kortbetalningar samt utveckla samarbete mellan

bankerna.” (John Olav Olsen, PayEx Group, 161012)

När konsumenter går in i en affär frågar aldrig handlaren om vem som är utgivare till kundens betalkort. Medan om köpet ska genomföras med en mobilbetalning är det inte ovanligt att handlaren stödjer endast mobila betallösningar från vissa inlösare. Wywallet har gått runt denna problematik genom att mobilnumren är universella oavsett vilken operatör kunden har.

Det betyder att alla butiker kan använda Wywallet. Däremot om kunden vill använda någon annan form av mobil betallösning så behövs det antagligen en annan typ av delterminal.

5.3.4 Mastercard

”Enkelheten och bekvämligheten är de två viktigaste bitarna för konsumenten men det är av största vikt att enkelheten inte får bli för smidig så att den mobila betallösningen känns osäker för konsumenten. Det måste finnas en balans mellan

ett enkelt intuitivt användargränssnitt gentemot säkerhetsaspekten.” (Mats Taraldsson, Mastercard, 161017)

I en framtida dominant design tror Taraldsson att det troligtvis är andra egenskaper än själva betalningen som medför att användaren laddar ner en speciell applikation. Den lösningen som paketerar olika typer av tilläggsfeatures i den digitala plånboken samtidigt som säkerheten och enkelheten är på plats kommer att uppnå flest antal användare.

5.3.5 Samsung Pay

”Vi ser inget alternativ som kan nyttja befintliga betalningsterminaler som vår lösning kan göra idag och kanske två år framåt.” (Hilde Wikström, Samsung

Electronics Nordic, 161026)

45 Hilde Wikström påpekar att deras mobila betallösning innehar en unik position vid lanseringen. Hon betonar att, om nuvarande betalningsterminaler ute i butik hade accepterat NFC-tekniken till 100 % så hade Samsung innehaft en liknande position gentemot deras konkurrenter angående de tekniska delarna. Wikström påpekar dock att realistiskt sett så är inte användningsgraden av NFC uppe på sådana nivåer idag, omkring 10 %. Andra mobila betallösningar behöver utforma specialavtal med varje handlare, i förhoppning av att de investerar i betalterminaler som nyttjar NFC-tekniken.