Detta teoriavsnitt behandlar tre stycken huvudområden; reverse salient, tekniska spår samt dominant design. Områdena hänger ihop men presenteras i olika underkapitel för att förenkla analysen. Kapitlet tar även kortfattat upp tidigare forskning samt gapanalys.
4.1.1 Reverse salient
Tekniska system genomgår särskilda faser under ett systems utveckling, anser Hughes (Dedehayir, 2009). Den första fasen innebär utveckling av en viss innovation, där entreprenörer och uppfinnares ansträngningar bidragit kraftigt. Det andra steget är en tid för teknisk överföring från en region eller samhälle till ett annat. Detta följs av en tredje fas där systemutvecklingen är utpräglad av en period med systemtillväxt. I detta expansionsstadium strävar det tekniska systemet efter att förbättra dess prestanda, exempelvis med avseende på ekonomiska resultat eller effektivitet i produktionen. Ett tekniskt system i denna utvecklingsfas är beroende av att alla systemkomponenters prestanda har en tillfredställande utveckling. Det finns ett ömsesidigt samband mellan sociala och tekniska komponenter, där den balanserade samutvecklingen av systemkomponenterna har en betydelse för systemets fortskridande. Ett delsystem som inte utvecklas i samma takt som övriga delsystem samt hindrar det stora tekniska systemets tillväxt, definieras som en reverse salient (Dedehayir, 2009). Begreppet kan liknas vid en framåtskridande linje (technological frontier), som illustreras av en vertikal linje som rör sig horisontellt, där rörelsen framåt definierar systemets tillväxt. En reverse salient preciserar då en punkt på linjen som inte ligger i fas med övriga linjen, utan ligger istället efter och minskar tillväxten för hela systemet (Bijker et al. 1993), (Dosi, 1982).
Reverse salient är därmed undersystemet som levererar den lägsta prestandan i förhållande till alla andra undersystem. Utvecklingen av det tekniska systemet hindras därför av obalanser i prestationer, som existerar bland de delsystem som utgör systemet. Dessa omständigheter uppstår först och främst från det ömsesidiga beroendet mellan undersystem, varvid oförmågan hos the reverse salient att nyttja prestandapotentialen påverkas av andra undersystem, som skapar en teknisk obalans. Systemets kapacitet kan därför stärkas ytterligare genom en förbättring av prestandapotentialen hos reverse salient, vilket bidrar till att ”reverse salient” framstår som ett fokusområde för teknisk utveckling av ett system (Dedehayir & Mäkinen, 2011).
4.1.2 Tekniska spår
När en teknologi utvecklas är den definierad av ett visst paradigm som visar vilken riktning utvecklingen bör eller kan följa. Paradigm är en term som amerikanen Thomas Kuhn beskriver i De vetenskapliga revolutioneras struktur (1962) som förebilder eller idealmönster inom vetenskapen. Vid identifieringen av ett tekniskt paradigm är det flera parametrar som behöver beaktas; de allmänna uppgifterna som bör tillämpas, valet av materialteknik, nyttjade fysiska och kemiska egenskaperna, ekonomiska och tekniska dimensionerna och valda avgränsningar.
När dessa olika typer av dimensioner är erkända finns det en möjlighet att erhålla en indikation om framtida utveckling av en teknologi, genom att identifiera förbättringar av trade-offs (Dosi, 1982).
33 Ett tekniskt paradigm innehåller kunskap inom ett visst område, som innebär ett visst mönster av lösningar till utvalda tekniska problem. Det tekniska paradigmet ger en särskild fingervisning om den tekniska utvecklingen. Då ett specifikt mönster av problemlösningar kan urskiljas, som bestäms av det övergripande tekniska paradigmet, definieras mönstret som ett tekniskt spår (Utterback & Suarez, 1991). Dessa tekniska spår är relativt små tekniska utvecklingar längs ett mönster av tekniska framsteg, som fastställs av det överordnade tekniska paradigmet. De innehar flera egenskaper som är värdefulla i beaktandet av teknisk förändring. Först och främst är det viktigt att veta att spåren innehar olika grader av begränsningar och är mer eller mindre kraftfulla. Även komplementariteter hittas vanligtvis bland spåren, vilket innebär att utvecklingen eller en utebliven utveckling inom en specifik teknologi kan främja eller förhindra teknisk utveckling inom en annan teknologi (Dosi, 1982).
”Om ett spår är oerhört kraftfullt så kan det finnas ett motstånd att byta från ett spår till ett annat. För att lyckas med antagandet av en teknologi på marknaden finns det en fördel att uppnå en viss nivå av kompatibilitet mellan dessa spår.”
(Dosi, G. 1982)
Detta indikerar att det tekniska paradigmet och dess tillhörande tekniska spår påverkar fortskridandet av en teknologi, då ingenjörerna och organisationen vägleds i en specifik riktning. Människorna inom organisationen tenderar att bli så extremt fokuserade i dessa riktningar att de blir mer eller mindre blinda mot andra tekniska alternativ, vilket demonstrerar en stark uteslutningseffekt hos det tekniska paradigmet (Dosi, 1982).
4.1.3 Dominant design
En dominant design är ett starkt tekniskt spår inom en viss marknad, som etablerar en dominans bland konkurrerande konstruktionsvägar (Suarez & Utterback, 1995). Den dominanta designen tar vanligtvis form i en ny produkt (eller uppsättning av funktioner) efter samspel mellan tekniska och marknadsmässiga val samt syntetiserade från individuella tekniska innovationer som har introducerats i tidigare produktvarianter oberoende av varandra (Utterback & Suarez, 1991).
Vidare menar Utterback & Suarez (1991) att ett tekniskt spår är en bana av tekniska framsteg som är fastställda av valet av grundläggande koncept vid produktutformning. En dominant design är utfallet från en rad tekniska beslut, som begränsas av tidigare tekniska val och utvecklingen av kundernas preferenser. En dominant design representerar oftast inte en radikal förändring, men en kreativ sammanställning skapad av den tillgängliga teknologin och den existerande kunskapen om kundernas önskemål.
En dominant design definieras, enligt Tegarden med flera (1999), som en enskild arkitektur, vilken blir allmänt accepterad som en industristandard. Arkitekturen är då ofta ett system av komponenter, som också var och en, kan bli en dominant design i sin egen rätt. Framväxten av en dominant design eller samordningen av standarder skapar en riktning från kaos till struktur och markerar övergången mellan en period av ferment till en period av inkrementell förändring.
Före uppkomsten av en dominant design förväntas en våg av företag inta marknaden med många varierande experimentella versioner av produkten, som antingen är specialdesignade
34 eller designade för en särskilt krävande marknadsnisch. Den turbulenta konkurrensprocessen då många företag intar och vissa lämnar en industri, kan bli sedd som en experimenteringsprocess, där varje produktintroduktion på marknaden kan betraktas som ett nytt experiment mot användarens preferens. Produktens prestandamått (dimensioner) tenderar att vara många och mycket varierande, vilka ofta kan vara otillräckliga innan uppkomsten av en dominant design (Suarez & Utterback, 1995).
Den dominanta designen har förmågan att genomdriva en standardisering, så att produktionsekonomier kan eftersträvas. En effektiv konkurrens kan sedan äga rum på marknaden som är baserad på kostnad, omfattning så väl som produktprestanda. Den dominanta designen kommer i sin tur att konkretisera kraven från många klasser av användare för en specifik produkt, även fast den kanske inte uppfyller behoven för en särskild klass i samma grad som en skräddarsydd design. Det är heller inte nödvändigtvis den dominanta designen som innehar den mest extrema tekniska prestandan. Oavsett representerar en dominant design en milstolpe eller brytpunkt i livscykeln för en industri (Suarez & Utterback, 1995). Med andra ord kan framväxten av en dominant design ändra karaktären av en innovation och även konkurrensen inom ett företag och en industri (Utterback & Suarez, 1991). När den dominanta designen är på plats sker framtida tekniska förändringar i form av inkrementella förändringar, som vidareutvecklar den grundläggande designen tills nästa diskontinuitet startar om cykeln (Tegarden et al, 1999).
Efter uppkomsten av en dominant design når marknaden så småningom en viss grad av stabilitet, där det endast existerar ett få antal större företag som har standardiserade eller svagt differentierade produkter. Dessa företag innehar en relativt stabil försäljning och marknadsandelar, fram tills en större teknisk diskontinuitet inträffar och startar en ny cykel igen (Utterback & Suarez, 1991).
Eftersom den dominanta designen representerar den “vinnande” teknologin är den förväntade avkastningen högre, om företagen väljer den dominanta teknologin. I de flest fall blir den dominanta designen en enskild arkitektur som blir allmänt accepterad som en industristandard så att andra typer av designs blir till stor del blir övergivna (Tegarden et al, 1999). När en dominant design blir accepterad kan den ha en djupgående inverkan på både riktningen av ytterligare teknisk utveckling och dess grad, och även på industrins struktur och konkurrens (Utterback & Suarez, 1991).
4.2 Tidigare forskning inom mobila betalningar
Tidigare studier har främst fokuserat på mobila betalningar från ett konsumentperspektiv, där diffusionsteorier har använts flitigt av forskare för att studera antagandet av nya innovationer hos konsumenterna. En inflytelserik modell som har brukats i stor utsträckning inom forskningen av adoptionen av mobila betalningar är Innovations Diffusions Teori, (IDT), av Rogers (1995), (Augsburg & Hedman, 2014).
I en studie av (Slade et al, 2015) påvisas att den teoretiska modellen Technology Acceptance Model, TAM-model används också ideligen för att undersöka konsumenters antagande av mobila betalningar. Författarna har granskat tjugofem stycken kvantitativa vetenskapliga
35 studier, som försöker att identifiera faktorer som påverkar mobila betalningars antaganden hos konsumenter, varav över femtio procent drar slutsatser med hjälp av Davis` (1995) TAM-model som en teoretisk utgångspunkt.
4.3 Gapanalys
Som påvisats i föregående kapitel har den mobila betalningsmarknaden studerats från ett konsumentperspektiv, där en stor del av studierna har fokuserat främst på användarnas adoptionsprocess av mobila betallösningar. Denna studie har därför valt att analysera den svenska mobila betalningsmarknaden från utvecklarnas perspektiv relaterat till tekniska aspekter istället för adoptionsförmågan hos användarna. Rapportens syfte är även att undersöka nyligen eller planerade lanserade mobila betallösningarna som inte har studerats närmare i tidigare rapporter, Mastercards och Samsungs mobila betallösningar, Masterpass och Samsung Pay.
36