Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
Information@kau.se www.kau.se
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Rättsvetenskap
Marina Ericsson
Skatteparadis
Hur fungerar CFC - lagstiftningen som en förebyggande åtgärd?
Tax Havens
How does CFC - legislation work as a preventive arrangement?
Examensarbete i Skatterätt och Ekonomi, 15 p
Nivå: Magister med ämnesbredd
Karlstad Universitet
Termin: VT 2008 Handledare: Stefan Olsson
2
Sammanfattning
Skatteparadis har funnits i många år. De första trenderna på skatteparadis kan spåras redan från 1960 - talet och det verkar inte finnas något stopp för dess tillväxt. På grund av en alltmer globaliserad värld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgränserna. Likaså har alltfler människor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill säga skatteparadis, att locka till sig utländska investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit så attraktiva om de förmånliga skattevillkoren inte hade funnits.
Uppsatsens syfte är dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebär, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt påvisa hur dessa fungerar som medel. Det sistnämnda syftet är tänkt att ta CFC - lagstiftningen i beaktande genom att studera vilken funktion denna har som förebyggande åtgärd mot skatteparadisen.
För att komma åt problemet med skatteparadis pågår det, hos många organisationer, ett effektivt förebyggande arbete mot dess framväxt. Likaså är det tänkt att CFC - lagstiftningen ska hjälpa till att motverka skatteparadisen på den grunden att lagstiftningen är tänkt att inhemska delägare ska löpande beskattas för lågbeskattade inkomster i utländska juridiska personer. Genom detta ska den skattskyldiga inte kunna undgå beskattning även om de placerar sin förmögenhet i stater med låg beskattning eller till och med ingen beskattning alls.
Ett bland flera skäl, vilken påverkar att skatteparadis inte kan utplånas helt och hållet, som jag har kommit fram till i uppsatsen är den starka sekretess som råder i skatteparadisstaterna.
Genom den starka sekretessen sker det inget effektivt informationsutbyte med länder i andra delar av världen. Detta gör att det bland annat blir svårare att spåra människors samt bolags konton till stater vilka kännetecknas som skatteparadis.
3
Innehållsförteckning
FÖRKORTNINGAR ... 5
1. INLEDNING... 6
1.1 PROBLEMBAKGRUND...6
1.2 ÄMNESVAL...7
1.3 PROBLEMFORMULERING...7
1.4 SYFTE...7
1.5 METOD...7
1.5.1 Material ...8
1.5.2 Rättskällelära...8
1.5.3 Rättspraxis ...9
1.5.4 Rättsfallstolkning ...9
1.6 AVGRÄNSNINGAR...10
1.7 MÅLGRUPP...11
1.8 DISPOSITION...11
2. HISTORIK ... 12
3. LAGSTIFTNING... 14
3.1 INTERNATIONELL BESKATTNING...14
3.2 OBEGRÄNSAD SKATTSKYLDIGHET...14
3.2.1 Fysiska personer ...14
3.2.1.1 Bosättningsbegreppet ... 15
3.2.1.2 Stadigvarande vistas ... 15
3.2.1.3 Väsentlig anknytning ... 15
3.2.1.4 Beskattning av inkomsten... 16
3.2.2 Juridiska personer ...16
3.3 BEGRÄNSAD SKATTSKYLDIGHET...16
3.3.1 Fysiska personer ...16
3.3.2 Juridiska personer ...17
3.4 CFC - REGLER...17
3.4.1 CFC - lagstiftning i Sverige...18
4. SKATTEFLYKTSFENOMEN... 20
4.1 SKATTEPARADIS...20
4.1.1 Skatteparadis och dess inflytande i Sverige ...21
4.1.2 Skatteparadisens vara eller inte vara?...22
4.2 OFFSHORE - VERKSAMHETER...24
4.3 SKADLIG SKATTEKONKURRENS...25
4.3.1 Aktioner mot skadlig skattekonkurrens ...26
4.4 OECD:S SKATTEKONKURRENSPROJEKT...27
4.5 GLOBALISERINGENS EFFEKTER...29
5. RÄTTSFALL ... 30
5.1 MÅL NUMMER 2655 - 05...30
5.1.1 Bakgrund...30
5.1.2 Bedömning...30
5.1.3 Analys av mål nummer 2655 - 05...31
5.2 MÅL NUMMER 1397 - 1403 - 04 ...32
5.2.1 Bakgrund...32
5.2.2 Bedömning...33
5.2.3 Analys av mål nummer 1397 - 1403 - 04 ...33
5.3 MÅL NUMMER 438 - 03...34
5.3.1 Bakgrund...34
4
5.3.2 Bedömning...35
5.3.3 Analys av mål nummer 438 - 03...36
5.4 RÅ 2002 NOT. 72...36
5.4.1 Bakgrund...36
5.4.2 Bedömning...37
5.4.3 Analys av RÅ 2002 notis 72 ...38
5.5 MÅL NUMMER 1358 - 01...39
5.5.1 Bakgrund...39
5.5.2 Bedömning...40
5.5.3 Analys av mål nummer 1358 - 01...40
5.6 RÅ 2002 REFERAT 64 ...41
5.6.1 Bakgrund...41
5.6.2 Bedömning...41
5.6.3 Analys av RÅ 2002 referat 64 ...42
6. ANALYS... 43
6.1 CFC - LAGSTIFTNINGEN...43
6.2 SYSTEMATISKA UPPLÄGG...43
6.3 TRANSAKTIONSKEDJAN...44
6.4 KAPITALFÖRSÄKRINGAR I SKATTEPARADIS...44
6.5 SEKRETESS...45
6.6 BEVISBÖRDAN...45
7. AVSLUTNING... 47
7.1 SLUTSATS...47
9.2 EGNA REFLEKTIONER...48
9.3 FORTSATT FORSKNING...49
KÄLLFÖRTECKNING ... 50
5
Förkortningar
AB Aktiebolag
BRÅ Brottsförebyggande Rådet CFC Controlled Foreign Company
EG Europeiska Gemenskapen
EU Europeiska Unionen
FATF The Financial Action Task Force on Money Laundering IL Inkomstskattelagen
Ltd. Limited
OECD Organisation for Economic Co - Operation and Development Prop. Proposition
RSV Riksskatteverket
RÅ Regeringsrättens Årsbok
SN Skattenytt
SOU Statens Offentliga Utredningar
6
1. Inledning
Inledningskapitlet är tänkt att ge läsaren en beskrivning av skatteparadisens bakgrund, varför jag har valt att skriva om skatteparadis samt framföra syftet med uppsatsen. Likaså redovisas problemformuleringen, vilken kan ses som uppsatsens ståndpunkt eftersom det är dessa frågor uppsatsen är tänkt att ge svar på och analysera kring. Vidare ger jag, i metoddelen, en beskrivning av hur jag har gått tillväga i mitt skrivande av uppsatsen. Den omfattar bland annat vilka val jag har gjort och en förklaring till varför jag har gjort dessa val. Som avslutning på kapitlet redogör jag för uppsatsens avgränsningar samt en beskrivning av uppsatsens fortsatta disposition.
1.1 Problembakgrund
I mitten av februari 2008 publicerades det i media en artikel om att Skatteverket kommer att införa en ökad kontroll mot de personer som har placerade tillgångar i Liechtenstein.1 Många skakades av detta besked och bestämde sig för att istället flytta pengarna till Panama, vilken har blivit världens största internationella bankcentra strax efter Schweiz. Orsaken till att Panama valdes som land var att de är på väg att få starkare banksekretess, i jämförelse med Liechtenstein där sekretessen börjar luckras upp.2
De nationella skattesystemen har blivit alltmer utsatta för internationell påverkan och likaså har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgränserna. Staterna blir genom globalisering och växande världshandel påverkade att förändra sina nationella skattesystem. Globalisering och ökad världshandel leder även till en skattekonkurrens vilken medför negativa konsekvenser för de flesta stater men även fördelar för vissa andra. Det är här skatteparadis kommer in i bilden såtillvida att skattekonkurrens medför att det blir möjligt för vissa stater att locka till sig utländska investerare som i vanliga fall, det vill säga utan skattevillkoren, inte skulle ha investerat i staterna. Detta kan i sin tur leda till att andra stater förlorar skatteinkomster.3 Det anses i dagens IT- och databaserade samhällen inte vara enkelt att få ett stopp på skatteparadisens framväxt och den ekonomiska brottsligheten. Anledningen är att det är för enkelt att genom några knapptryckningar på datorn flytta pengar från ett konto till ett annat.
Vidare kan det också förekomma manipulation av datorn vilket försvårar arbetet med att ta reda på vad som egentligen har skett.4 Likaså gäller det också att, genom preventiva åtaganden, bekämpa korruption och motverka andelen oseriösa professionella rådgivare.5 Till sist finns det även många konsultfirmor som guidar både svenskar och personer från andra delar av världen till att placera pengar i skatteparadis. Denna verksamhet kan anses utgöra en illegal verksamhet såtillvida att de hjälper människor till att undgå beskattning av sina tillgångar i Sverige. Michael Hoffman som jobbar för LP Corporate Services, en av konsultfirmorna som hjälper människor att placera pengar, anser att de inte arbetar illegalt utan att de enbart följer vad staternas, det vill säga skatteparadisens, lagar säger. Likaså
1 www.e24.se, 2008 - 03 - 25.
2 Ibid.
3 Dahlberg, M., Svensk skatteavtalspolitik och utländska basbolag, 2000, s. 104 ff.
4 Magnus Pettersen.
5 Norrman, B., SN 2001, s. 14.
7 påpekar han att det är kunderna som har ansvar att följa de svenska lagarna och vidare menar han att problemet finns i skatteländernas höga skattesystem.6
1.2 Ämnesval
Skatteparadis är ett relativt outforskat område och det finns heller inte så mycket litteratur på området, speciellt inte utgiven på svenska. Därför tycker jag att det kan vara av intresse att skriva en uppsats om skatteparadis och ta reda på vad det sker för arbete för att bekämpa dem.
Den nya CFC - lagstiftningen har till syfte att förebygga transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer, vilka enbart gör dessa transaktioner för att undgå beskattning i Sverige. I och med att CFC - lagstiftningen också verkar för att förebygga skatteflykt samt skatteplanering blir lagstiftningen en bra utgångspunkt i uppsatsen. Detta på grund av att både skatteflykt och skatteplanering ofta involverar stater vilka betecknas som skatteparadis.
På grund av att det inte har forskats mycket om hur CFC - lagstiftningen kan hjälpa till att motverka skatteparadisens framväxt ansåg jag att det kan vara dags att närmare analysera detta.
1.3 Problemformulering
• Hur påverkar CFC - lagstiftningen bekämpningen av skatteparadis?
• Vilka ytterligare aktioner förutom CFC - lagstiftningen finns det för att stoppa skatteparadisens tillväxt?
• Hur fungerar de ytterligare aktionerna i det förebyggande arbetet mot skatteparadis?
1.4 Syfte
Uppsatsens huvudsakliga syfte är att med hjälp av rättsfall studera vad CFC - lagstiftningen har för betydelse i det förebyggande arbetet mot skatteparadis. Syftet är även att ta reda på vad skatteparadis innebär och att undersöka vilka fler aktioner det finns mot skatteparadis för att ta reda på hur dessa aktioner fungerar som förebyggande åtgärder mot skatteparadisen.
1.5 Metod
I metoddelen kommer jag att redogöra för det material jag har använt mig av i uppsatsen samt ge en beskrivning till varför jag har valt det material jag har gjort. Vidare kommer jag att ge en kort beskrivning av rättskälleläran för att så småningom beakta rättspraxis och rättsfallstolkning. I anknytning till varje delavsnitt ger jag min beskrivning av hur jag har gått tillväga i metodvalet.
6 www.e24.se, 2008 - 03 - 25.
8 1.5.1 Material
Rättsvetenskapliga uppsatser är oftast kvalitativa.7 Min uppsats bygger på detta angreppssätt.
Kännetecknande för de kvalitativa uppsatserna är att de är flexibla och kan på så vis anpassa datainsamlingen till den verklighet som forskningsobjektet befinner sig i.8
Jag har valt att använda redan befintligt material. Det innebär att jag utgår från den primära källan som kan beskrivas som ”råmaterialet”.9 Exempel på primära källor är lagtext och förarbeten. Utöver den primära källan har jag också som material i uppsatsen använt mig av så kallade sekundära källor. Sekundära källor innehåller litteratur, vilken används för att bilda sig en bakgrund och förståelse för ämnet men också för att analysera och tolka utifrån.10 Materialet sökte jag både med hjälp av kedjesökning och också med hjälp av systematisk sökning.11 Den förra sökningen innebär att författaren utgår från en sekundär källa och finner en referens i texten som i sin tur leder till en referens i en annan text, vilken leder till ytterligare en referens och så fortlöper processen.12 Den systematiska sökningen innebär istället att man söker på ett ämnesord.13
För att få fram rätt typ av information har jag främst använt Karlstad Universitetsbiblioteks databaser. Där har jag sökt efter avhandlingar, kursböcker inom olika områden men också artiklar, vilka alla har bidragit med användbar information. Rättsbanken har varit ett bra hjälpmedel i sökandet efter de rättsfall jag har valt för uppsatsen. Vidare har också Internet varit ett användbart verktyg. Där hittade jag främst reaktioner på ämnet i form av debattartiklar.
De flesta källor jag använt mig av som teorimaterial till uppsatsen har varit av oberoende karaktär, det vill säga det är inte någon som har gett sin synpunkt på området ifråga. Däremot är de artiklar jag har använt mig av i vissa fall skrivna av någon som tar ställning antingen för eller emot skatteparadis. Detta är bra att vara medveten om vid bedömningen av källornas relevans. Jag anser dock att de källor jag har använt mig av har god giltighet. För skatteparadisens del har det funnits väldigt knapphändigt med böcker skrivna om dem, särskilt på svenska. Därför har jag till även använt mig av artiklar för att komplettera och ge en förståelse för ämnet.
1.5.2 Rättskällelära
Till den rättsvetenskapliga metoden kan i stort sett alla metoder ingå som har ett juridiskt perspektiv i ansatsen. Detta ökar således kunskapen om rätten. Inom den rättsvetenskapliga metoden finns rättskälleläran.14 Oftast förknippas läran om rättskällorna till de rättskällor som ska, bör och får beaktas. De viktigaste rättskällorna för svensk del i korrekt rangordning är lag, förarbeten, praxis och doktrin. Utöver detta finns det ytterligare en sida av rättskällan,
7 Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 2007, s. 41.
8 Jacobsen, D-I., Vad, hur och varför? - Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen, 2002, s. 39.
9 Rienecker, L. och Jörgensen Stray, P., Att skriva en bra uppsats, 2002, s 135 f.
10 Ibid.
11 Sandgren, C., 2007, s. 32.
12 Rienecker, L. och Jörgensen Stray, P., 2002, s 119.
13 Sandgren, C., 2007, s. 32.
14 Ibid., s. 39.
9 vilken innehåller oskrivna principer för källornas tolkning. Exempel på det sistnämnda kan vara lagtolkning, rättsfallstolkning och, vid normkollision, rättskällornas inbördes förhållande.15
En viktig del i den juridiska metoden är användningen av ny teknik för att inhämta väsentligt rättskällematerial. Nyare teknik ändrar dock villkoren för hur rättskällorna ska användas.16 Genom att det blir enklare och snabbare att få tag i väsentligt material via datorer leder detta till att mer och mer material används och bör användas.17
För uppsatsens giltighet är det viktigt att ta hänsyn till rättskällornas vikt. Jag har utgått från lagtext, men även beaktat förarbeten, vilka har stor giltighet. Likaså har det varit relevant att ta in information från annat håll än de traditionella rättskällorna, vilket jag har redogjort för ovan.
1.5.3 Rättspraxis
Det är i många fall svårt för en domstol i det enskilda fallet att avgöra om en lagregel är tillämplig eller inte. Vid sådana tillfällen får förarbeten och rättspraxis betydelse i tolkningen av lagregeln.18 Tidigare avgjorda rättsfall delges större eller mindre vikt beroende på om avgörandet har meddelats av en underordnad domstol eller en överinstans. Likaså har även domskälens sakliga tyngd i tidigare avgjorda fall stor betydelse vid bedömningen av rättsfrågor.19
Inom skatterätten prövas mål i Regeringsrätten som sista instans.20 De högsta instanserna är avsedda att utgöra prejudikatinstanser. Prejudikaten finns för att vägleda domstolarnas rättstillämpning. Däremot finns det ingen skyldighet för underrätterna att följa de principer som har blivit fastslagna i de högsta instanserna. Vanligast är dock att underrätterna följer de fastslagna principerna.21
I uppsatsen behandlar jag tre domar som har blivit fastställda av Regeringsrätten, varav två av fallen var förhandsbesked. Det tredje fallet var beviljat prövningstillstånd och hamnade således hos Regeringsrätten för en bedömning. Resterande tre fall har behandlats i Kammarrätten som sista instans.
1.5.4 Rättsfallstolkning
Att tolka rättsfall är ofta svårt. Det kan bland annat vara svårt att avgöra om en generell princip kan anses fastslagen eller om en i praxis fastslagen rättsregel är tillämplig på ett konkret fall.22 Vidare kan domskälen vara svårtolkade eller vaga. Detta kan bero på att domstolen har uttryckt sig knapphändigt eller att domstolen har skrivit utförliga komplicerade domskäl. Vid rättsfallstolkning måste även andra förhållanden utöver domstolens egna
15 Sandgren, C., 2007, s. 36.
16 Ibid.
17 Ibid., s. 37
18 Bernitz et al., Finna rätt, s. 119.
19 Ibid.
20 Ibid., s. 126.
21 Ibid.
22 Ibid., s. 130.
10 domskäl beaktas. Dessa är till exempel parternas argumentering och myndigheternas yttranden.23
Tolkning av rättsfall är en utgångspunkt för uppsatsens kommande analys, vilken är tänkt att ge en fördjupning i ämnet samt ge en noggrannare undersökning av de viktigaste beståndsdelarna.24 Analyskapitlet i uppsatsen tar upp de väsentligaste huvudpunkterna vad gäller skatteparadis som rättsfallen behandlar. Rubrikerna i kapitlet är de huvudområdena jag har valt att beakta på grund av att det är dessa som kan kopplas till rättsfallen och återkommer i flertalet av dem.
Att få tag på rättsfall som behandlar just skatteparadis och CFC - lagstiftningen var inte det lättaste. Och utöver detta att sedan försöka få tag på ett fall, där Regeringsrätten har varit sista beslutande organ var nästintill omöjligt. Jag har valt att behandla och analysera rättsfallen utefter dess relevans för uppsatsen. På så vis inleder jag kapitlet med rättsfallet som beaktar CFC - lagstiftningen. Då jag har använt mig av rättsfall i uppsatsen har jag enbart beaktat en tryckt text och inte kunnat närvara under processen fram till dagen då domen fastställdes.
Risken kan därmed bli att jag misstolkar rättsfallet. Men jag anser att risken för detta är minimal i och med att jag har läst in mig ordentligt på var och ett av rättsfallen innan jag har börjat sammanfatta och analysera dem. Vidare tolkar jag skatteparadis i rättsfallen såsom de framgår av kännetecknen i kapitel fyra.
Några av rättsfallen behandlar områden som i dag inte är gällande på grund av att reglerna har förändrats delvis genom att det den 1 juli 2005 infördes ett nytt EU - direktiv mot skatteflykt.
Likaså har i propositionen 2002/2003:96 föreslagits att kapitalvinster på näringsbetingade andelar ska avskaffas och att företag ska ha möjligheter att utan beskattningskonsekvens ta emot utdelning på näringsbetingade andelar ska utvidgas, vilket påverkar rättsfallet RÅ 2002 not. 72 en del.25
1.6 Avgränsningar
Frågor som behandlar penningtvätt och ekonomisk brottslighet nämns i uppsatsen, men då dessa är stora områden var för sig valde jag att inte behandla dem vidare i uppsatsen. Jag anser att de inte är relevanta för uppsatsen då jag har valt att skriva om skatteparadis och dess utformning.
Ytterligare en avgränsning jag har valt att göra är att inte behandla EU ingående. Detta grundar sig i att EU visserligen är engagerade i arbetet mot skadlig skattekonkurrens, men de har inte fokus på bekämpningen av skatteparadis. Istället har de valt att fokusera mer mot penningtvätt och tar fram riktlinjer på detta område, vilket är ett område utanför denna uppsats. Detta tydliggör också det val jag har gjort genom att enbart behandla svenska rättsfall och som har fått en dom enligt svenskt rättsväsende.
Jag har inte heller valt att beakta banksekretessen på grund av att det hamnar utanför syftet med uppsatsen. Jag beskriver vad den innebär, vilket är relevant för förståelsen av uppsatsen eftersom skatteparadis kännetecknas för att inneha en stark banksekretess.
23 Bernitz et al., s. 131.
24 Ibid., s. 66
25 Prop. 2003/04:10, Ändrade regler för CFC - beskattning, s. 44 ff.
11
1.7 Målgrupp
Uppsatsen vänder sig till de som har förkunskaper inom området skatterätt. Detta utesluter dock inte att andra intresserade kan ta del av och läsa uppsatsen. En förutsättning är dock att de har en viss kunskap inom ämnet juridik.
1.8 Disposition
Efter uppsatsens inledning kommer dispositionen se ut på följande sätt: I kommande kapitel kommer jag att redogöra för en kort historik om skatteparadis. Detta för att skapa en förståelse för hur skatteparadisen började etablera sig i världen. I efterföljande två kapitel kommer jag att redogöra för uppsatsens teoridelar. Detta för att läsaren ska få en förståelse i ämnet och på så vis lättare kunna följa med i uppsatsens fortsatta disposition.
Efter de teoretiskt beskrivande kapitlen följer ett kapitel som behandlar rättsfallen. I anknytning till varje rättsfall ger jag en kortare analys av fallet, för att i nästkommande kapitel (kapitel fem) ägna mig åt att ge en sammanfattande analys av alla rättsfallen i form av viktigare huvudpunkter som tas upp och återkommer i rättsfallen.
I uppsatsens avslutning redogör jag för de slutsatser jag har kommit fram till. Vidare ger jag mina egna reflektioner på hur jag ser på fenomenet skatteparadis. Jag kommer även i kapitlet redovisa för områden och ämnen som kan vara intressanta att forska vidare i.
12
2. Historik
Det andra kapitlet kommer att ge en kortare introduktion till uppsatsens ämne. För att ge en bättre förståelse av hur skatteparadis kom till, vilket år dess uppsving var och då staterna började ta alltmer mark.
Att placera pengar utomlands i länder som har låg eller till och med ingen skatt alls har blivit ett allt vanligare fenomen på 2000 - talet. Det har inte tidigare funnits så många skatteparadis med så stora förmögenheter i finanssystemen som i dagsläget.26 Skatteparadis har sina anor från London. Under 1950 - talet, det vill säga efter andra världskriget, växte sig USA:s ekonomi väldigt kraftigt. Till skillnad mot USA inträffade det en ekonomiskt tuff period för London i början av 1950 - talet och därmed försvagades den engelska valutan, pundet.27 År 1957 gjorde Storbritannien ett försök att stabilisera ekonomin i landet och det bestämdes att pundet skulle stanna kvar i landet och fick inte användas för att investera med utomlands.
Detta gjorde att bankerna i Storbritannien kunde förlora både affärer och makt. I samma veva blev dollarn den säkraste valutan i västvärlden och i och med att USA hjälpte till med återuppbyggnaden efter världskriget ökade spridningen av dollar i Europa.28
För att de brittiska bankerna inte skulle förlora alltför mycket makt, valde de att, på grund av de restriktioner den egna valutan hade, använda eurodollar29 för sina affärer med andra länder.
Därmed började dollarn kallas för en ”offshorevaluta” eftersom valutan egentligen fanns utanför USA:s gränser men hade inte anlänt till något annat land, det vill säga valutan låg till havs i ett oreglerat ingenmansland.30
De amerikanska bankerna upptäckte att det var mer fördelaktigt att etablera verksamheter på brittiska kolonier som exempelvis Caymanöarna, Bahamas och Nederländska Antillerna istället för att etablera i London. Fördelarna för Amerika var att kolonierna var placerade nära landet. På så vis blev alltså billigare och så hade kolonierna likadant regelverk som Storbritannien. I och med de amerikanska bankernas uppsving under 1960 - talet var det även många andra banker som hakade på ”trenden” att placera sina pengar i de fördelaktiga mindre staterna. Detta eftersom att länderna ville bygga det som hade blivit skadat efter andra världskriget, men också på grund av det höga skattetrycket. Den sista orsaken är än i dag ett viktigt skäl till att skatteparadisen fortsatt växer sig starka.31
För Sveriges del bidrog 1990 års skattereform till en sänkning av bolagsskatten, men även till en särbeskattning av kapitalinkomster och kapitalvinster också det med en lägre skatt som följd. Trots detta anses i dag inte bolagsskatten vara tillräckligt låg och kapital placeras ganska ofta utomlands av svenska företag.32 Även om trenden pekar på att företag i Sverige allt mindre placerar tillgångar i skatteparadis så är det fortfarande många privatpersoner,
26 Engdahl, O., Skatteparadis, 2004, s. 39.
27 Magnus Pettersen.
28 Ibid.
29 Så kallades en dollar placerad i Europa.
30 Magnus Pettersen.
31 Ibid.
32 Norrman, B., SN 2001, s. 6
13 främst kändisar, som placerar sin förmögenhet i skatteparadis. Det uppskattas att det försvinner cirka 2 - 5 miljarder svenska kronor i skatt på grund av skatteparadisen.33
33 SOU 2002:47, s. 17.
14
3. Lagstiftning
Inledningsvis kommer kapitlet att beakta den internationella beskattningen utifrån den svenska lagstiftningen. Som avlutning på kapitlet behandlas CFC - lagstiftningen.
3.1 Internationell beskattning
Internationell beskattning kan delas in i tre skilda områden. Som första område finns den interna internationella skatterätten, vilken behandlar de regler i ett lands interna lagstiftning som har anknytning till den internationella beskattningen. Skatteavtalsrätten finns som ett andra område och avser studiet av dubbelbeskattningsavtal eller ”skatteavtal” som de kort och gott brukar benämnas. Det tredje och sista området är EG - skatterätten, vilken innehåller de delar av EG - rätten som är knutna till en medlemsstats skattelagstiftning.34 Tanken är att dessa tre områden tillsammans ska förebygga internationell dubbelbeskattning.
Sammanfattningsvis kan begreppet internationell beskattning förklaras så att det är den del av skatterätten, det vill säga de skatteregler, som har stor betydelse vid internationella transaktioner och internationella rättsförhållanden.35
Den ”interna internationella skatterätten” omfattar intern lagstiftning som har internationell anknytning. Vidare behandlas frågor om obegränsad- respektive begränsad skattskyldighet för både fysiska och juridiska personer inom den interna internationella skatterätten. Indelningen av obegränsad- respektive begränsad skattskyldighet görs främst för att Sveriges beskattningsrätt inte kan vara alltför utbredd.36
Sverige tillämpar både källstatsprincipen och domicilprincipen. Källstatsprincipen leder till att då bolagsinkomsterna kommer från företag med fast driftställe37 i Sverige är det enbart vinsterna som uppkommer i landet som beskattas.38 Domicilprincipen innebär istället att beskattningen sker i det land där man har sitt hemvist (domicil). Oavsett i vilket land källan är placerad beskattas alla inkomster genom denna princip.39
3.2 Obegränsad skattskyldighet
3.2.1 Fysiska personer
Enligt inkomstskattelagens (1999:1225) 3 kapitel 3 § första stycket, finns det tre punkter som betecknar när en fysisk person är obegränsat skattskyldig.
34 Dahlberg, M., Internationell beskattning, 2007, s. 17.
35 Rabe, G. och Melbi, I., Det svenska skattesystemet, 2008, s. 204.
36 Ibid.
37 Med fast driftställe för en näringsverksamhet menas, enligt 2 kapitlet 29 § IL, en stadigvarande plats för affärsverksamheten varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.
38 SOU 2002:47, s. 140.
39 Ibid.
15 Punkterna är följande:
• den som är bosatt här
• den som stadigvarande vistas här
• den som har väsentlig anknytning hit och som tidigare har varit bosatt här
3.2.1.1 Bosättningsbegreppet
Var en person är bosatt undersöks varje år och begreppet syftar till var personen har sitt
”egentliga bo och hemvist”. Svårigheten att fastställa var en person är bosatt uppkommer vid utflyttning från Sverige. Utgångspunkten är att det är komplicerat att fastställa när Sverige inte längre ska beskatta personen ifråga. Det är dock inte så enkelt som att bara flytta utomlands för att undgå beskattning. Är anknytningen till Sverige väsentlig bör personen beskattas i Sverige. Om anknytningen istället är starkare till utlandet ska personen ifråga inte längre beskattas i Sverige.40
3.2.1.2 Stadigvarande vistas
Det saknas en tydlig definition av begreppet ”stadigvarande vistas”. I rättspraxis står emellertid att vistelseperiodens längd, vilken bör vara kontinuerlig, är av stor vikt.41 Vidare ska vistelsen i Sverige avse någon form av fast utgångspunkt, till exempel en lägenhet eller ett hotellrum, vilket är hyrt under en längre period. Det finns ingen absolut tidsgräns för när begreppet ”stadigvarande vistas” ska vara uppfyllt, vanligtvis bedöms dock sex månader som en rimlig tid.42
3.2.1.3 Väsentlig anknytning
Begreppet ”väsentlig anknytning” ges innebörd först i samband med att en fysisk person flyttar utomlands. Bedömningen görs utifrån om personen fortfarande efter utflyttningen har någon koppling till Sverige och bör beskattas här. För väsentlig anknytning är det omvänd bevisbörda som gäller, det vill säga den skattskyldige ska bevisa att denne inte har någon anknytning till Sverige efter sin flytt utomlands.43
I 3 kapitlet 7 § första stycket IL finns ett antal förhållanden till hjälp att bedöma om väsentlig anknytning till Sverige föreligger. I rättspraxis ges dock enbart några av punkterna mer vikt än de andra. Dessa är a) om den skattskyldige har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, b) om han har sin familj här och c) om han bedriver näringsverksamhet här.
Således kan man sammanfatta punkterna så att, de ska ha något ekonomiskt- eller bostadsband knutet till Sverige. 44 Bestämmelserna är inte uttömmande, vilket kan utläsas av den sista punkten i 3 kapitlet 7 § IL, och hänsyn till den skattskyldiges faktiska levnadsförhållanden måste beaktas.
40 Rabe, G. och Melbi, I., 2008, s. 205 f.
41 Dahlberg, M., 2007, s. 32.
42 Rabe, G. och Melbi, I., 2008, s. 208.
43 Dahlberg, M., 2007, s. 33 ff.
44 Ibid., s. 33 - 39.
16 3.2.1.4 Beskattning av inkomsten
En obegränsat skattskyldig fysisk person är enligt 3 kapitlet 8 § IL skyldig att beskatta alla sina inkomster i Sverige oavsett om de har intjänats i Sverige eller i utlandet.45 En följd av detta är att personen kan belastas med skatt från två håll. Det ena hållet är från Sverige och det andra hållet blir således från det andra landet. Det krävs då att personen ifråga har arbetat i båda länderna, enligt vissa villkor, under ett och samma inkomstår. För att undgå beskattning i båda länderna, så kallad dubbelbeskattning, finns det regler om avräkning för utländsk skatt och dubbelbeskattningsavtal som lindrar situationen, vilken inte kommer att beskrivas utförligare här.46
3.2.2 Juridiska personer
I 6 kapitlet 3 § IL finns bestämmelser för vad som utmärker att en juridisk person är obegränsat skattskyldig. Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga i två fall. Det första fallet är då bolaget har registrerats, eller om registreringsplikt inte finns så är det andra alternativet platsen för var styrelsen har sitt säte eller någon liknande annan omständighet.47 Det är endast svenska juridiska personer som kan vara obegränsat skattskyldiga. Vad som går att utläsa ur 6 kapitlet 7 § IL är att utländska juridiska personer däremot är klassificerade som begränsat skattskyldiga.48 Innebörden av att en juridisk person är obegränsat skattskyldig återfinns i 6 kapitlet 4 § IL. I paragrafen beskrivs det att den juridiska personen är skattskyldig för alla sina inkomster som både kommer från Sverige och utlandet. 49
3.3 Begränsad skattskyldighet
3.3.1 Fysiska personer
Begränsat skattskyldiga är de som inte är bosatta i Sverige eller stadigvarande vistas här enligt ovan nämnda regler. Av 3 kapitlet 17 § IL kan man läsa vilka fysiska personer som omfattas.
Huvudregeln säger att den som inte är obegränsat skattskyldig är i stället begränsat skattskyldig i Sverige.50
Det finns dock undantag från huvudregeln i nämnda paragraf, vilka behandlar bland annat diplomatisk och konsulär personal som jag inte behandlar vidare här. Även om det är en utländsk person som erhåller inkomsten, anses det från svenskt håll att det finns en så stark förbindelse mellan inkomsten och Sverige för att beskattning av den skattskyldige ska kunna ske här. I 3 kapitlet 18 § IL finns det en komplett uppställning av de inkomster som leder till begränsad skattskyldighet.
45 Dahlberg, M., 2007, s. 31.
46 Rabe, G. och Melbi, I., 2008, s. 205 f.
47 Dahlberg, M., 2007, s. 39.
48 Rabe, G. och Melbi, I., 2008, s. 205.
49 Dahlberg, M., 2007, s. 40.
50 Se vidare i 3 kapitlet 17 § punkterna 3 - 4 IL.
17 3.3.2 Juridiska personer
Innebörden av en utländsk juridisk person går att finna i 6 kapitlet 8 § IL. Där går att läsa att med en utländsk juridisk person menas en utländsk association om, enligt lagstiftningen, den stat där associationen hör hemma,
• kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter
• kan föra talan inför domstol och andra myndigheter
• de enskilda delägarna inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa
Alla ovanstående rekvisit måste vara uppfyllda för att det ska föreligga en utländsk juridisk person.51
Angående begränsat skattskyldig går det att finna en innebörd av begreppet i 6 kapitlet 11 § IL. I första stycket redogörs för att den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för inkomst från ett fast driftsställe eller från en fastighet i Sverige. Andra stycket enligt samma kapitel och paragraf innehåller regler för royalty och det tredje stycket behandlar frågor om att en kapitalförlust ska dras av om den juridiska personen som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för motsvarande kapitalvinst.52
I 6 kapitlet 12 § IL finns en efterverkan av den svenska CFC - lagstiftningen beskriven. Syftet med lagstiftningen är att omöjliggöra att en skattskyldig person beskattas för inkomster som delägare redan är skattskyldig för i Sverige.53
3.4 CFC - regler
En tydlig definition av Controlled Foreign Company (CFC) - lagstiftning finns inte. De kännetecknas dock av att det sker en löpande beskattning av inhemska delägare för lågbeskattade inkomster i utländska juridiska personer.54
Tre rekvisit finns enligt Wenehed för att de generella CFC - reglerna ska anses föreligga, nämligen 1) det ska vara ett utländskt bolag 2) kontrollerat av personer med hemvist i delägarstaten 3) till vilket bolagets inkomster överförs av skatteskäl.55 Det första rekvisitet
”utländskt bolag” innebär att CFC - reglerna behandlar inkomster från bolaget. Bakgrunden är att för att delägaren ska kunna uppnå en uppskjuten beskattning eller i vissa fall helt undgå beskattning krävs det att ett bolag är skattesubjekt. ”Kontroll av utländskt bolag”, rekvisit nummer två ur den generella CFC - regeln, innebär att den beskattade delägaren ska vara obegränsat skattskyldig i delägarstaten. Det tredje och sista rekvisitet innebär att det huvudsakliga skälet ska vara att investering utförs av delägaren till bolaget i syftet att undgå
51 Dahlberg, M., 2007, s. 52 ff.
52 Ibid., s. 50.
53 Ibid., s. 54.
54 Prop. 2002/04:10, Ändrade regler för CFC - beskattning, s. 44.
55 OECD 1996, s. 31.
18 beskattning. Den överförda inkomsten ska inte heller delas ut till delägaren när inkomsten är relaterad till CFC - bolaget.56
CFC - inkomsterna kan delas upp i två typer av inkomster.57 Den ena är inkomster som uppkommer i bolag med hemvist i vissa angivna stater eller i stater där bolagsskatten uppgår högst till en viss angiven nivå. Den andra inkomsten relateras till sådana som uppkommer i alla utländska bolag, men är inte ett resultat av det utländska bolagets aktiva affärsverksamhet. De är så kallade passiva inkomster. Uppdelningen av CFC - inkomsterna leder i sin tur till två varianter av CFC - lagstiftning. Dessa är jurisdiktionsmetoden och transaktionsmetoden.58 Den förra metoden, vilken Sveriges CFC - lagstiftning är konstruerad efter, fokuserar på alla inkomster i vissa definierade utländska bolag medan den senare metoden riktar sig mot vissa inkomster i alla utländska bolag.59
Stater som använder jurisdiktionsmetoden utmärks av att alla inkomster i utländska bolag löpande beskattas hos bolagets delägare.60 Transaktionsmetoden inriktar sig mer mot inkomsterna och mindre på beskattningens storlek i det utländska bolaget. Oavsett detta kan typen av inkomst enligt transaktionsmetoden ge CFC - reglerna lika materiella innehåll som CFC - reglerna enligt jurisdiktionsmetoden. Inkomsterna i transaktionsmetoden är av det passiva slaget. På grund av detta finns det inom transaktionsmetoden en misstanke om att affärstransaktioner, exempelvis passiva investeringar, enbart sker via utländska bolag på grund av skatteskäl.61
Något Wenehed diskuterar i sin avhandling är om någon av de beskrivna metoderna verkligen medverkar till att CFC - reglerna är inriktade mot just bolag med hemvist i skatteparadis eller lågskatteländer. Istället anser han att reglerna är inriktade mot bolag, vilkas inkomster är beskattade lägre än inkomster i bolag med hemvist i delägarstaten. 62
3.4.1 CFC - lagstiftning i Sverige
CFC - lagstiftningen infördes i Sverige första gången i början av 1990 - talet. Reglerna omarbetades dock mycket vilket ledde till att det år 2004 började tillämpas en ny CFC - lag- stiftning. Reglerna om CFC återfinns i 39 a kapitlet i IL. Bland annat ska delägaren kontrollera eller vara ägare till minst 25 % av rösterna eller kapitalet i CFC - bolaget vid utgången av delägarens beskattningsår. Vid bedömningen tas även hänsyn till innehav av personer i intressegemenskap63. För att CFC - beskattning överhuvudtaget ska ske krävs att inkomsten i den utländska juridiska personen är lågbeskattad. Om skattesatsen ligger under 15,4 % enligt de svenska reglerna så ska CFC - reglerna beaktas.64
Den nyare lagstiftningen ämnar som övergripande mål att förebygga transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer vilka har som syfte att reducera den svenska
56 Wenehed, L-E., CFC - lagstiftning 2000, s. 41 ff.
57 Ibid., s 44.
58 OECD 1996, s. 20.
59 Wenehed, L-E., 2000, s. 45.
60 Ibid.
61 Wenehed, L-E., 2000, s. 46.
62 Ibid., s. 64 ff.
63 Med intressegemenskap menas ett gemensamt engagemang i något som parterna hoppas att de ska vinna fördelar av.
64 Rabe, G. och Melbi, I., 2008, s. 459 f.
19 skattebasen.65 Syftet med CFC - reglerna är således att förhindra internationell skatteplanering och skatteflykt genom att omöjliggöra att beskattningen uppskjutes på delägarnivå eller förebygga att delägaren får en skattemässig förmån, på grund av att det har skett en placering av inkomster till det utländska bolaget.66 CFC - lagstiftningen blir tillämplig på bolag i skatteparadis med anledning av att alla skatteparadis saknar dubbelbeskattningsavtal med Sverige.67
Bakgrunden till CFC - lagstiftningen utmynnar i att svenska moderföretag inte beskattas för sina utländska dotterföretags inkomster innan de har tagits hem till Sverige, det vill säga reglerna finns för att förebygga skatteundandragande. Beskattning sker vanligtvis genom ett beslut om en utdelning till det svenska moderföretaget. Att moderföretaget inte beskattas direkt för dotterföretagets vinster brukar jämföras med att det sker ett uppskov med beskattningen. Från svensk synvinkel finns den risken att företag bedriver verksamheten via lågbeskattade stater eller skatteparadis just för att undgå beskattning i Sverige.68
Ett av förslagen Organisation for Economic Co - Operation and Development (OECD) tog upp i sin rapport69 var att OECD:s medlemsländer som inte har regler vilka syftar till att delägare i utländska bolag löpande kan bli beskattade i hemviststaten, delägarstaten, för inkomster från bolagen, ska se över möjligheterna att införa CFC - regler. På så vis närmar man sig en lösning på problemet om uppskjuten delägarbeskattning.70 Detta grundar sig i att CFC - lagstiftningen är utformade för att det ska ske en löpande beskattning av lågbeskattade vinster i utländska juridiska personer. I sin tur leder det till att en fysisk eller juridisk person i Sverige, vilken är skattskyldig för ett bolag i ett skatteparadis kan bli beskattad för resultatet i det utländska bolaget på sådant sätt som en delägare i ett handelsbolag. Därmed kommer delägaren beskattas oavsett om det har skett en utdelning eller inte.71
65 Prop. 2002/04:10, s. 44.
66 Arnold med flera, The Canadian FAPI rules are intended to prevent Canadian residents from diverting income to a controlled foreign corporation or from accumulating certain income in such corporations, 1996 s. 5.
67 Fensby, T., SN 1996, s. 253.
68 Dahlberg, M., 2007, s. 125.
69 Harmful Tax Competition an Emerging Global Issue. Se mer i avsnitt 4.4 nedan.
70 Wenehed, L-E., 2000, s. 18.
71 Rabe, G. och Melbi, I., 2008, s. 459.
20
4. Skatteflyktsfenomen
Följande kapitel kommer att ge en beskrivning över de områden som främst används för att undgå beskattning. Där finns bland annat uppsatsens huvudområde, skatteparadis. Vidare kommer två nära relaterade områden till skatteparadis att förklaras närmare. Dessa är dels offshore - verksamheter, dels skadlig skattekonkurrens. Som avslutning på kapitlet kommer jag att ge en beskrivning av OECD:s skattekonkurrensprojekt samt även kort nämna vilka effekter den globaliserade världen har på skatterna och beskattningsverksamheten.
4.1 Skatteparadis
På grund av att skatt finns i många olika varianter och förändras ofta finns det ingen tydlig definition av skatteparadis. Ett försök till en förklaring kan vara att skatteparadis innefattar länder som inte tillämpar någon skatt eller enbart några procentenheter.72 För att avgöra vilka länder som kan räknas till skatteparadis bör man klargöra i vilket avseende och för vilken grupp det gäller. För att räknas till kategorin skatteparadis krävs en skattesats som är lägre än någon annan stats skattesats. På så vis kan Sverige, med en bolagsskatt på 28 %, komma att kallas skatteparadis i jämförelse med exempelvis Tyskland (39 %) eller USA (40 %).73
För att försöka ge sig i kast med att få en definition av skatteparadis har följande fyra kännetecken utpekats:74
• Ingen eller väldigt låg beskattning
• Avsaknad av effektivt utbyte av upplysningar
• Ingen insyn i skatteparadisets rättssystem
• Ingen reell verksamhet bedrivs i skatteparadiset
Punkt två ovan beror på att skatteparadis kännetecknas av att de har stark sekretess. Det sker därför inte några upplysningar eller finns några offentliga register över personers konton, förmögenheter och affärer till andra stater. I de flesta skatteparadis är det till och med brottsligt att lämna upplysningar.75 Detta innebär att det blir svårigheter, för såväl privatpersoner som för företag, att avgöra vem de gör affärer med. Detta leder till bedrägerier i form av att personer utger sig för att ha pengar fast de i verkligheten saknar förmögenhet.
Bedrägerierna sker främst med handel av värdepapper och försäkringar. När väl personerna upptäcker att de är värdelösa är det svårt, om inte säga helt omöjligt, att få tag i bedragarna eftersom de inte går att spåra på grund av sekretessen.76
I Sverige får, i enlighet med Bankrörelselagens (1987:617) banksekretess, inte dessa uppgifter heller röjas med undantag till skatte-, polis- och åklagarmyndigheter. Följs inte detta utbetalas
72 BRÅ - Rapport 2000:19, s. 56.
73 Engdahl, O., 2004, s. 18 ff.
74 Dahlberg, M., 2000, s.112 ff.
75 Ibid.
76 Ibid., s. 131 ff.
21 ett skadestånd om kunden kan bevisa att denne lidit ekonomisk skada av utlämnandet. Detta är en stor skillnad gentemot skatteparadis, var till och med böter eller fängelse kan utdömas.77 Länder som Belgien, Österrike, Schweiz och Luxemburg utbyter enbart bankinformation i skattebedrägerimål. I andra fall medgavs att det från dessa fyra länder skulle tas ut en källskatt fram till år 2011. Protesterna var dock stora och resterande stater ansåg att det bröt mot likabehandlingsprincipen78 att agera på detta vis.
Ytterligare några kännetecken för skatteparadis är att staten har ett utvecklat bankväsende, goda kommunikationer med omvärlden, litet antal skatteavtal och tillgång på skatterådgivare.79
Affärsidén hos skatteparadis är att genom dess skatteförmåner locka till sig utländskt kapital.
Det bedrivs således aldrig någon industriell verksamhet i staterna.80 Många skatteparadis satsar därför ofta på turistnäring i kombination med satsningar inom finansbranschen just på grund av att staterna inte förfogar över några andra tillgångar. Det krävs att skatteparadis har ett stort informations- och kommunikationssystem för att bland annat kunna locka till sig turister.81
Minst ett 50 - tal länder kan benämnas som skatteparadis eller centrum för offshore - verk- samhet82. Skatteparadis utgörs oftast av väldigt små länder med mindre än 100 000 invånare, har oftast ett nära samband med Storbritannien eller utgörs av mindre monarkier som Monaco och Liechtenstein.83 I och med att de flesta staterna inte är självständiga utan verkar under större länder som till exempel Storbritannien gör detta att skatteparadisen kommer tvingas reglera och ta ut skatter i större omfattning än vad som nu sker.84 En koppling till brottslighet och kriminell verksamhet görs ofta då ordet skatteparadis dyker upp. Det sägs att de underlättar ekonomisk brottslighet, penningtvätt, skattebrott, insiderbrott och så vidare.85
4.1.1 Skatteparadis och dess inflytande i Sverige
Med anledning av det dåliga rykte större företag kan få är det inte många stora företag i Sverige som väljer att etablera sig i ett skatteparadis, trots dess gedigna skatteförmåner.86 Skatteparadisen utövar sin verksamhet, vilket jag tagit upp ovan, under mycket strikt sekretess. Därmed är det oftast parter, som vill dra nytta av den höga sekretessen, som väljer att investera i skatteparadisen.87 Vad skatteparadisen kan erbjuda både svenska och utländska företag är etablering av olika typer av väldigt lågbeskattade bolag, banker, karteller,
77 Engdahl, O., 2004, s. 22 ff.
78 Likabehandlingsprincipen innebär att alla med liknande inkomster ska beskattas lika.
79 1998 års Skattekonkurrensrapport, Box II efter paragraf 59.
80 Fensby, T., SN 1996, s. 253.
81 Engdahl, O., 2004, s. 31.
82 Se avsnitt 4.2 nedan om offshore - verksamheter
83 Engdahl, O., 2004, s. 11ff.
84 Ibid., s. 117.
85 Rowe 1997/1998:226, The Real Meaning of Money.
86 Engdahl, O., 2004, s. 12.
87 Ibid., s. 21 f.
22 värdepappersfonder och försäkringsbolag. Dessa i sin tur regleras av ett minimum av offentligrättsliga regleringar och kontroll.88
Det finns i Norden sedan den 1 juli 2006 ett skatteparadisprojekt och bedrivs av en sjumannagrupp. Projektet startades av svensken Torsten Fensby. Fensby har arbetat och varit anställd vid OECD:s skattesekretariat och har således bred kunskap i ämnet.89 I en artikel från 2008 förklarar Fensby att projektet ska ses som en fortsättning av det arbete som OECD för mot bekämpning av skadlig skattekonkurrens.90 Det ska gå tillväga på så vis att avtal ska skrivas, om informationsutbyte, med de stater som gjort åtaganden till OECD om att de är intresserade av en ökad öppenhet. Främst är det de länder som finns kvar på den ”svarta listan”, till exempel Liechtenstein, Andorra och Monaco, som aktionerna ska riktas mot. Han anser vidare att det inte är lätt att komma åt skatteparadisen på grund av att de ofta känner sig underlägsna och utpekade.91
4.1.2 Skatteparadisens vara eller inte vara?
Att skatteparadis ses som lösningar av vissa och som problem av andra finns det flera exempel på. Jag ska i följande avsnitt förklara några av dessa.
För företag i andra delar av världen, men även för några av Sveriges företag ses skatteparadis som något självklart i företagens strategier av var de ska placera sina vinster i den globala marknaden. Det är inte bara företag som utnyttjar skatteparadis utan även privatpersoner ser sin chans till en onaturligt snabb tillväxt av sin förmögenhet. 92 Personer, vilka handlar med aktier i bolag som använder sig av skatteparadis har främst gjort detta för att undgå vinstskatt när väl innehavet säljs, det vill säga de tar inte upp tillgångarna till beskattning. Kommuner och stater agerar på exakt samma sätt. På så vis har skatteparadis blivit ett stort problem i dagens samhälle.93
En första punkt som lösning är möjligheten att skapa en väl fungerande handel och stabil ekonomi. När handeln börjar expandera bildas ett behov av stora mängder pengar i omlopp för att kunna betala, låna och investera. Samtidigt väljer staterna att införa starka regleringar, vilka minskar bankens likviditet, kreditmöjligheter och vinstmarginaler som i sin tur ger bankerna problem med att tillmötesgå handels- och affärsverksamheternas behov.
Regleringarna är tänkta att hjälpa till i uppbyggnaden av reserver i staterna, vilka ska avvärja finansiella krascher. Nämnda regleringar har det aldrig varit tal om varken i offshore - stater eller i skatteparadis, därför används de för att få fram betalningsmedel snabbt och enkelt till utvecklingen av handels- och affärsverksamheterna.94
Den andra punkten behandlar ett upprätthållande av maktpositionen samt att staten ska kunna kontrollera ekonomin. Staterna stärker sin makt genom finansiella offshore - marknader både internt, i form av låntagare på marknaden, och också externt genom exempelvis att marknaderna har skyddats av brittiska myndigheter.95 Marknaderna har använts av banker,
88 Engdahl, O., 2004, s. 73 - 84.
89 www.e24.se, 2008 - 03 - 17.
90 Ibid.
91 Ibid.
92 Magnus Pettersen.
93 Ibid.
94 Engdahl, O., 2004, s. 71 ff.
95 Ibid.
