• No results found

Teknik i bilderböcker

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Teknik i bilderböcker"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Avdelningen för fysik och elektroteknik

Maria Fagerman

Teknik i bilderböcker

Technology in Fictional Picture Books

Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarprogrammet

Datum 2011-11-08 Handledare: Jeanni Flognman

(2)

The purpose of this study is to see how technology is presented in different fictional picture books that are available in preschool. Six fictional picture books that have connection to technology in picture and text have been analysed. In order to show how technology can be made visible in fictional picture books, the relation between picture and text has been

analysed through a technology perspective. Furthermore, the pictures and the texts have been analysed separately in order to show what they show respectively in terms of technology. The fictional picture book has a potential to be a basis for making technology visible in preschool, which is a step in a new direction. The obvious is that the fictional picture book is a suitable

“teaching material” to make technology visible in preschool. That gives both children and pedagogue a reson to be creative and problem-solver.

: Fictional picture booksanalys, technology in preschool

Abstract

K eywords

(3)

Syftet med detta arbete är att granska teknikinnehållet i olika skönlitterära bilderböcker som finns tillgängliga för förskolan. Detta har gjorts genom analyser av sex olika bilderböcker för barn som alla har en koppling till teknik i bild och text. För att visa på hur tekniken kan synliggöras har samverkan mellan bilderböckernas bilder och texter analyserats ur ett tekniskt perspektiv. Likaså har bild och text analyserats var för sig för att få fram vad bild respektive text visar och berättar om teknik. Genom bilderboken ges en möjlighet att synliggöra tekniken, vilket är ett steg mot ett användningsområde av bilderböcker som inte nyttjats i så stor grad tidigare. Det tydliga är att bilderboken är ett lämpligt ”läromedel” för att framställa och synliggöra tekniken i förskolan. Det ger både barn och pedagoger en anledning att vara kreativa och problemlösande.

: Bilderboksanalys, teknik i förskolan

Sammanfattning

Nyckelord

(4)

Abstract……….2

Sammanfattning………3

Innehållsförteckning……….4

1.Inledning………...5

1.1. Litteraturbakgrund………....5

1.1.1. Vad är teknik………..………6

1.1.2. Analys av bilderböcker……….7

1.1.3. Olika undervisningsmetoder………7

1.2. Syfte……….9

1.3. Frågeställning………..9

2. Metod………..10

2.1. Urval………...10

2.2. Etiska övervägande……….11

2.3. Analysmetod……….………..11

3. Resultat………....12

4. Diskussion………...17

4.1 Val av böcker………..………17

4.2. Samarbete mellan bild och text………..17

4.3. Tekniken framställs i bilderboken……… 18

4.4. Lärande bilderbokens värld………………..………..19

5. Slutsats……………….20

5.1 Fortsatt forskning……….20

5.2 Implikationer för förskolan………..20

Referenser………21

Bilaga 1………23

Innehållsförteckning

(5)

Teknikens framväxt under de senaste årtiondena har gett våra barn ett liv fyllt med tekniska möjligheter av olika slag. Det handlar om små och stora föremål. Föremål som fyller våra hem och föremål som finns ute i det samhället. Nu när den reviderade läroplanen har gjort sitt inträde innebär mer arbete inom naturvetenskap och framförallt mer teknik än vad som

tidigaremedvetet gjorts. Min erfarenhet är att teknik alltid har funnits på våra förskolor då mycket av det de gör är teknik. Barnen bygger och konstruerar, de målar och syr. Men vet barnen att det de gör är teknik? Och vet pedagogerna det? Vad som setts under vfu

(verkamhetsförlagd utbildning) är att bilderboken ofta används på förskolan. Barnen sitter själva och bläddrar och eftersom de flesta förskolebarn inte kan läsa texten är det bildläsning barnen ägnar sig åt. När sedan pedagogerna läser texten för barnen kan boken ge barnen en helt annan synvinkel än den barnen fått när de själva tittat i boken. För att öka barnens

medvetenhet om vad teknik är ägnas detta arbete med att se hur man kan synliggöra tekniken i skönlitterära bilderböcker.

I den reviderade läroplanen Lpfö 98 står det att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Lpfö 98 reviderad 2010 s. 10). Genom att använda sig utav skönlitterära bilderböcker kan man utmana och ge barnen stimulans i teknik. Det man ofta hör och ser är att teknik är svårt, att pedagogerna inte tycker det är helt konkret att arbeta med (Aronsson Eriksson 2009). Siu och Lam har gjort en studie i Hong Kong där det framkommer att pedagogerna inte tror på att teknik är ett ämne som hör till förskolans mål, det kan bero på som en del pedagoger säger att barnen är för små för att ta till sig sådan kunskap (Siu & Lam, 2003).Är barnen för små för att få kunskap om teknik? I våran svenska Lpfö 98 reviderad 2010 står det att förskolan ska inspirera barnen att utforska omvärlden, att kunna

kommunicera, söka ny kunskap, få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och

reflektera. Att barnen ska möjlighet att fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar.

Att då använda bilderboken som ett medel till att utveckla tekniken är ytterligare ett steg längre än vad som tidigare gjorts i så stor utsträckning. Bilderboken används ofta i olika former av drama som spelas upp av barn eller inför barn i andra syften av lärande vilket ofta handlar om värdegrundsfrågor, språkutveckling, matematikutveckling, kultur/kulturarv,

1. Inledning

1.1 Litteraturbakg rund

(6)

konflikthantering och människor lika värde. Att synliggöra tekniken för barn redan i tidig ålder på ett lekfullt sätt genom bilderboken gör att barnen blir mer medvetna om att tekniken finns med oss i vardagen var vi än vänder oss

Teknik? Många tycker att ordet är svårt att förklara (Forsberg & Holm lund 1990). Vi använder tekniken utan att ens tänka på att vi gör det. Tekniken uppmärksammas om

medvetenheten om den görs synlig, det kan göras genom att använda sig av ”teknikglasögon”

(Tidningen Förskolan 2002).I har Forsberg och Holmlund (1990) i sitt forsknings- och utvecklingsarbete om teknik intervjuat verksamma lärare vid tekniska högskolan om hur tekniken kan definieras likaså vilket innehåll tekniken bör ha för barnen.

Dessa olika definitioner kunde plockas fram ur svaren som erhölls:

Teknik är ett kreativt arbetssätt där man tillämpar bland annat fysik och kemi Teknik är när vi löser eller tillfredställer ett behov som konkret har uppstått i vardagslivet

Teknik är tillämpad naturvetenskap

Teknik är en fråga om saker och en verksamhet som har ett mål. Det är människans metoder att tillfredställa sina önskningar genom att använda sig av fysiska föremål, eller alla handlingar som har ett syfte och vilka förändrar den materiella världen.

Teknik är inte tillämpad naturvetenskap. Skillnaden mellan dessa båda ämnen är att naturvetenskapen handlar om ”know why”, emedan teknik handlar om ”know how”.

Teknik är när vi använder vår kreativitet för att med naturvetenskapens hjälp lösa ett konkret vardagligt problem.

(Forsberg & Holm lund 1990 s.10-11)

Det som framgår utav dessa definitioner anser Forsberg och Holmlund är hur olika

uppfattningarna om vad teknik är. Vissa definierar att teknik är att ”veta hur” saker och ting fungerar, medan andra vill ”veta varför” det som sker verkligen sker. Det definitionerna gör här är att visa på två olika sätt att se teknikkunskap. Det är en stor skillnad på att veta hur man gör och att veta varför det sker enligt författarna.(ibid.).

Svein Sjøbergs (Skogh 2000) forskning menar på att teknik mål är att lösa praktiska problem 1.1.1 Vad är teknik

Kreativ teknik

(7)

skiljer sig från det på så vis att man vill förstå världen och vetenskapen producerar då lagar och teorier (Svein Sjøberg 2000). Enligt Svein Sjøberg forskning kan man tydligt se

skillnaden på teknikens ”veta hur ”och vetenskapens ”veta varför

Bilderbokens form bygger på ett samspel mellan text och bild. En historia som byggs samman av ord och bilder i en speciell följd med övergångar som skall locka att vända blad såkallade pageturners (Nikolajeva, 2010). Bilderboken har olika avläsningskoder det ena är den språkliga koden som Ulla Rhedin förklarar i sin avhandling ”Bilderboken på väg mot en teori” är i likheten med musiken att den följer sitt innehåll i en viss tidsföljd. Medan bild- koden saknar tidsordning och är icke-linjär (Rhedin, 1992). Nikolajeva förklarar detsamma med att bilden är gjord av ikoniska tecken vilkets funktion är att beskriva medan orden som är konventionella tecken, deras funktion är att berätta. Konventionella tecken är linjära medan ikoniska tecken icke-linjära och det är deras samarbete som skapar spänningen och de

oändliga möjligheterna till samspelet mellan dessa funktioner i en bilderbok (ibid.). Det finns olika sätt på bild och ordets samspel och i de fem kommande kategorierna förklaras de närmare.

: den verbala och det visuella budskapet säger i princip samma sak. Såkallad överflödig information

ord och bild kompenserar varandras otillräckligheter bilderna förstärker och stödjer orden eller orden förstärker bilderna.

när bild och ord ifrågasätter varandra på ett kreativt sätt ord och bild stämmer inte överens med varandra

(Nikolajeva, 2010, s. 22)

Enligt Forsberg & Holmlund (1990) har teknik olika utformning. Ett sätt att arbeta med teknik är utifrån ett problem som ska prövas och lösas I studien på bilderböckerna valdes

problemlösning som en rubrik på grund av att det är ett sätt att synliggöra tekniken. I kursplan för grundskolan Lpo94 under rubriken arbetssätt för utveck ing av tekniska lösningar finns en punkt där det står ”undersökande om hur vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt 1.1.2 Analys av bilderböcker

Symmetrisk bilderbok

Kompletterande bilderbok:

Expanderande eller förstärkande bilderbok:

Kontrapunktisk bilderbok:

Motstridig eller ambivalent bilderbok:

1.1.3 Olika undervisningsmetoder i teknik

(8)

hur de är utformade och kan förbättras” (Lpo94 2011 s 0). Mylesand skriver i

att barn lär genom att försöka, undersöka, uppleva och dra egna slutsatser (Mylesand 2007, s16). Undersökande/analyserande är den andra rubriken i studien, eftersom det undersökande är ett arbetssätt som kan kopplas ihop med naturvetenskap.

Den tredje rubriken i studien är informativt (berättande) den valdes på grund att det är ett sätt som text och bild kan vara, enbart av det informativa sättet det vill säga att det inte ger någon djupare inlärning.

Problemlösning förknippas ofta med logisktmatematiskt tänkande, men om det kopplas till vardaglig problemlösning menar Doverberg och Pramling ”att det är för barn relevanta fenomen från deras erfarenhetsvärld som ska utgöra grunden för det problem man funderar omkring” (Doverberg & Pramling 1995 s. 16). Enligt Lpfö98 reviderad 2010 ska det lustfyllda lärandet stimulera förmågan att lösa problem (Olsson 2011). Det genom att synliggöra ett problem för barnen gör att de får möjlighet att se samband och olika lösningar, vilket de har användning av i andra sammanhang och i andra situationer (Doverberg &

Pramling, 1995). Nationalencyklopedin (2011) beskriver att problem är en svårighet som kräver en ansträngning att komma till rätt med, en uppgift som ofta kräver ett tankearbete och en analytisk förmåga (speciellt i vetenskapliga sammanhang)(Ne).

Enligt Elfström m.fl. (2008) är ett utforskande och undersökande arbetssätt likvärdigt med naturvetenskap. Att arbeta med det undersökande och utforskande arbetssättet enligt Elfström med flera. börjar det oftast med en upptäckt av något intressant som väcker vidare

undersökning. Det som följer efter upptäckten ärobservationer, undersökandet öppnas upp med frågor som; vad har hänt här eller vad går att göra med det här? Utforskandet fortsätter arbetssättet med att det samlas, ordnas och sorteras. Frågor och hypoteser, det vill säga antaganden ställs för att komma vidare i processen (ibid.). Enligt Blomqvist och Skaneborn (2010) studie om naturvetenskap och undersökande arbetssätt i förskolan säger Fischer &

Leicht Madsens (1992) i sin bok ! att det är viktigt att låta barn få undersöka och utforska i lugn och ro och i sin egen takt för att de ska få optimalt utbyte av det undersökta.

För att barn ska få möjlighet att se ett sammanhang i det de lär sig måste de få möjlighet att Bygg och konstruktion i förskolan

Titta här Problemlösning

Undersökande/Analyserande

(9)

utforska och undersöka med hjälp av sina egna inneboen innena (Blomqvist &

Skaneborn, 2010).

Enligt Svenska akademin ordlista betyder informativ upplysande. Ett annat ord för

upplysande är berikande och ur ett lärande perspektiv finns två olika berikande sätt att ta till sig kunskap och de kategorierna är enlig Marton (Lind 2001) ytinrikting och djupinriktning.

Marton menar att ytinriktningen integer någon djupare utmaning utan ytinriktningen bygger mer på att samla fakta och information för att kunna användas vid ett senare tillfälle. Till skillnad för djupinriktning som handlar mer om att hitta mening och ett sammanhang i det man lär sig. (ibid).

Syfte med detta arbete är att se hur teknik framställs i skönlitterära bilderböckers bilder och texter. På förskolan används bilderboken i olika sammanhang och med olika syften. För att se bilderboken ur det perspektiv som syftet i detta arbete avser krävs en fördjupad studie av bilderböcker. Dels för att se vilka olika former av teknik som finns i bilderna och texterna som kan öka barnens upplevelsevärld och ge dem en förmåga att ta ytterligare ett steg i sin kunskap om vad teknik är. Dels för att se hur enkelt det går att arbeta med den.

Hur synliggör man tekniken i skönlitterära bilderböcker?

Hur samarbetar text och bild i bilderböcker för att framställa teknik Informativ (Berättande)

1.3 Frågeställning 1.2 Syfte

(10)

Nedan kommer de böcker som valts till arbetet att presenteras. Böckerna har studerats enskilt, utifrån deras egen utgångspunkt. Målsättningen var att se hur tekniken framställs och hur den går att göra synlig i bilderböcker.

Böckerna som valts emellan är skönlitterära bilderböcker som har någon form av teknik i sig, dock inte någon form av faktaböcker. Det är utifrån text och bild i bilderböckerna där

tekniken synliggörs som fokuseringen grundar sig på.

Med hjälp av bibliotekarie plockades tretton böcker samman på bibliotekets

barnboksavdelning. Efter att böckerna lästs och studerat valdes sex böcker ut där tekniken synliggörs för att kunna utmana och stimulera barnens nyfikenhet i begreppet teknik.

Böckerna handlar om att bygga och konstruera, om att sy och om bilens teknik. Bilderböckerna visar på olika sorters teknik som det går att använda för att synliggöra tekniken för att göra barnen nyfikna och medvetna på teknik.

Här nedan presenteras böckerna och en kort information vad de handlar om.

av Thomas Halling

Johansson är i behov av ett garage där han kan köra in sin bil. Han bygger upp ett garage, men det visar sig vara ett problem för han får inte in bilen i garaget. Han gör nya försök, tillslut blir han nöjd, men vad kan ha hänt med bilen?

av Martin Harris

De tre små grisarna har problem med vargen som förstör deras hus. De provar sig fram vilket sorts material halm, kvistar eller tegelstenar som håller för vargens prövningar.

av Titti Knutsson

Hanna är ute åker med pappa i bilen. Bilen börjar plötsligt bete sig lite konstigt för att sedan helt stanna. Till deras hjälp kommer en man som har en bilverkstad. Bilen, Hanna och pappa får följa med till verkstaden. Hanna vill gärna vara med när bilen ska lagas. Hon tipsar och frågar och hon får vara med och undersöka vad som är felet på bilen.

2. Metod

2.1 Urval

Johansson Garage

De tre små grisarna

Händiga Hanna lagar bilen

(11)

av Lars Klintberg

Castor ska sy ett förkläde. Han plockar fram det som behövs för att sy: en symaskin, nålar, sax måttband, strykjärn med mera. Castor planerar noga det han ska göra för att förklädet ska passa honom.

av Lennart Hagerfors

Fyra vänner och en hund är ute på en vårpromenad när de kommer fram till en bäck. De funderar och provar på olika lösningar för att kunna ta sig över bäcken utan att blöta ner sig.

Lösningarna består av en stor stock, rep, stenar, lerkoker och lera. Med vilken av lösningarna tar de sig över bäcken?

av George Johansson

Mulle Meck och boxern Buffa bygger en bil tillsammans. Buffa är med och buffar och stödjer Mulle Meck när han mekar. När bilen är färdig och de sätter sig i och vrider om nyckeln visar det sig vara något som saknas. Något som gör att bilen låter.

I denna studie har inte någon intervju utförts, den enda personkontakt som skett är via en bibliotekarien en gång. Bibliotekarien informerades muntligt att ett examensarbete skulle utföras därav behövdes hjälp att hitta litteratur. Efter det har ingen personkontakt skett. Denna studie har då endast bearbetas med litteratur.

Denna analys består utav tre analysersom utgår från dessa olika kategorier.

Den första analysen kommer att utgå från Nikolajeva (2010).Här undersöks det hurman kan tyda ikonotextualitet det vill säga hur bild och text samarbetar med varandra. Om de är symmetriska, kompletterande, expanderande/förstärkande, kontrapunktiska eller

motstridiga/ambivalenta. Jag har även tittat på hur man kan koppla samarbetet mellan text och bild ur ettteknikperspektiv.

Den andra analysen visar hur man kan se och bearbeta tekniken utifrån texten och bilderna i bilderböckerna. Jag har utgått ifrån de tre rubrikerna problemlösning,

undersökning/analyserande och informativt (berättande) för att där visa på hur tekniken i bilderböcker kan synliggöras.

Castor syr

Över bron

Mulle Meck bygger en bil

2.2 Etiska övervägande

2.3 Analysmetod

(12)

Den tredje analysen har det studerats om det går att se någon skillnad på hur tekniken framställs i bild och text beroende vad det är för ålder på bilderböckerna3. Resultat

För att få fram hur texten och bilden samarbetar med varandra används Nikolajeva´s (2010) fem kategorier symmetrisk, kompletterande, expanderande/förstärkande, kontrapunktisk och motstridig/ambivalent. Detta kopplas sedan ihop till teknikperspektivet så man kan se hur tekniken framställs.

Symmetrisk Kompletterande Expanderande/ Kontrapunktisk Motstridig/

Förstärkande Ambivalent

Johansson X

Garage

De tre små X X grisarna

Händiga

Hanna lagar X X

bilen

Över bron X X Castor syr X

Mulle Meck bygger en X bil

I analysen av syns tydligt att textenfyller i luckorna för bilderna vilket gör att de kompletterar varandra. Tillexempel första uppslaget visar bilden av en man och texten talar om att detta är Johansson.Lite längre fram i boken visar det tekniska i bild och text att han bär fram brädor för att bygga med där ordet joxade framgår och till den bilden när han gör i ordning murbruk används ordet fixar. Andra exempel kan vara när han sågar, donar och trixar han enligt texten och när han hamrar så muttrar han och mixtrar och när bladet vänds blad får man se och läsa att garaget är färdigt. Det följer fler av denna typ av sidor i boken.

har en text som kompletterar bilderna, men också lite Bildanalys

Tabell1. Ikonotextuliteter; texter och bilders samarbete med varandra.

Johanssons garage

De tre små grisarna

(13)

kompletterande är tillexempel när det i texten står att grisarna spr iväg från vargen för att inte bli uppäten så får man inte se dem springa iväg vilket visas att texten är

motsträvigt/ambivalent. Likaså när det står att vargen stoppar ner sin ena tass i skorstenen.

Det visas inte utan det läsaren får se är när vargen ram lar ner i skorstenen på grund av att han halkar vilket det står om i boken. Det som är förstärkande i bild och text är när grisarna bygger sina olika hus. Där kan man läsa i texten att de bygger sina hus samtidigt som man ser att de bygger. De bygger med olika sorters teknik i sina hus. Det första byggs av halm där ser man den lilla grisen bära upp halm till taket på en stege. När den andra lilla grisen bygger sitt hus sågar de trädkvistar och spikar sedan upp dem. Den tredje lilla grisen murar upp sitt hus med tegelstenar, men det förekommer även trä som snickras upp. Man kan även se på bilden vilket inte tas upp i texten hur tegelstenarna forslas upp till grisarna.

I kompletterar bilderna till en viss del, men den är också

motstridig. Texten berättar någonting som inte visas på bilderna. Bilen har fel på generatorn det berättas om den i texten. Hanna blir visad hur den ser ut och var den sitter, men det är inget som läsaren får se. Däremot visas det olika verktyg och tekniska föremål runt om texten som inte alla nämns i texten. I boken finns det många olika former av teknik som har med bilar att göra i både text och bild.

I upptäcker man en hel del på bilderna som indirekt inte nämnt i texten den är kompletterande på det sättet då bild och text fyller varandras luckor som på ett bra sett ger boken en helhet. Det vännerna ska göra är att ta sig över bäcken utan att bli blöta. Under den stunden de funderar och provar på hur de ska göra är det flertalet gånger de går i bäcken utan att de reflekterar över attde gör det och får blöta skor och fötter. Den är också lite

kontrapunktisk et står i texten att de går över bäcken, men inte att de någon gång att de blir blöta det utmanar läsaren att studera bilderna. Som vuxen läsare kan man nästan koppla det till ironi. Tekniken man ser i boken är de olika metoderna de prövar sig fram med för att kunna ta sig över bäcken. De provar med en stor stock för att göra en hängbro som när stocken kommer på plats blir en högbro. Det blir så högt upp så att ingen vågar gå över den.

De funderar ut något nytt och provar på att bygga en damm som stoppar vattnet. De bär fram stenar både stora och små och täpper till med lerkoker och lera. Det berättas text om det och bilden visar detsamma.

Händiga Hanna lagar bilen

Över bron

(14)

I berättas det för varje föremål han plockar fram vad det är och hur han går tillväga

för att sy sitt förkläde. Boken är symmetrisk i den synvinkeln text och bild talar samma språk.

Det gör att man kan se boken som en skönlitterär bilderbok i faktaformat. Boken visar på flera tekniska föremål som man använder sig av när man syr. Några av dem är sax, måttband, symaskin, strykjärn.

Bild och text i uppfattas som kompletterande. Texten fyller de tomma luckor som kanske skulle uppstå om man bara tittade på bilderna. I text och bild finns mycket teknik. Till exempel när man i bild får se Mulle Meck och hunden Buffa ta fram hjul och axlar att sätta hjulen på. I texten förklaras det att framaxeln ser annorlunda ut mot

bakaxeln på grund av att framhjulen måste kunna styras, men inte på vilket vis. Det är upp till läsaren att studera vad som skiljer axlarna åt. På nästa uppslag monteras ratten och det

förklaras i texten varför ratten behövs. Han monterar på instrumentbrädan där

hastighetsmätaren finns. Han sätter dit växellådan och bromsar. I text förklaras på samtliga sidor kort vad sakerna han monterar in i bilen har för användning.

För att kunna synliggöra tekniken i böckerna har de analyserats utifrån de olika metoder som kan användas för att synliggöra tekniken. Därför har böckerna studerats utefter de tre olika kategorierna problem lösning, undersökande/analyserande och informativ (berättande).

Problem Analyserande/ Informativ (Berättande) Undersökande

Johansson Bild Bild Garage Text

De tre små Bild Bild Grisarna Text

Händiga Bild Hanna lagar Text bilen

Bild Bild Över bron Text Text

Bild Castor syr Text

Mulle Meck Bild

bygger en Text Castor syr

Mulle Meck bygger en bil

Tabell 2. Teknik i bilder och text Synliggöra tekniken

(15)

De bilderna i där tekniken kommer fram är när han bygger sina garage.

Man får se när han bär fram brädorna när han spikar, sågar och blandar till murbruk. Efter bilderna där man får se Johansson bygga visas bilden på det färdiga garaget. Glad och nöjd sätter han sig i bilen för att köra in i garaget, men garaget brakar då samman över bilen. Det är då som problemet uppstår. Vad behöver han göra för att få ett garage som passar bilen? Det som händer då är att Johansson undersöker hur han skulle kunna göra för att bilen ska kunna passa i garaget. Istället för att mäta för att anpassa för höjd och bredd så bygger han ett nytt garage. Även det garaget visar sig vara för trångt för bilen. Sammanlagt bygger han tre olika garage för att äntligen få ett som passar för bilen. Inför varje garagebygge visar bilderna olika varianter av hur han arbetar när han ska bygga sina ga Texten däremot har samma ord till varje garagebygge och det är inga direkta tekniska begrepp utan det som står i texten är ord som joxar och donar, trixar och mixtrar.

I berättar bilderna om olika bygg tekniker, en med halm, en med kvistar och en med tegelstenar. Detsamma gör texten. Problemet som uppstår är att husen inte håller för vargens angrepp. Där kommer då undersökningen in då grisarna bygger de olika husen och får upptäcka vilket hus som står kvar efter att vargen försökt att blåsa omkull dem.

I visar bilderna olika tekniska saker och texten tar upp och namnger de olika tekniska sakerna. Det handlar om olika verktyg som skiftnyckel,

garagedomkraft och tekniska föremål som behövs för att en bil ska fungera tillexempel ett bilbatteri, en generator, laddnigns-relä. I större delen av boken befinner sig Hanna i ett

bilgarage. är undersökande då Hanna försöker ta reda på vad det är som är fel på bilen genom att testa och fråga olika saker.

I visar bilderna och berättar texten om olika sorters teknik man kan använda sig utav för att ta sig över en bäck. Problemet som finns i både bild och text är hur vännerna ska ta sig över bäcken torra. En stor stock som läggs över ir för högt upp och det finns inget räcke att hålla i. I texten berättar en av karaktärerna i boken om hängbroar och högbroar som finns över olika älvar i Norrland. De kommer fram till att de behöver ett räcke att hålla sig i. Ett rep plockas fram ur en väska. De binder upp repet så att de kan hålla sig i det när de går över. Vilket visar sig bli svårt. Den första som provar ramlar ner en. De funderar och provar andra sätt vilket är det undersökande sättet som används. De kastar över den minsta flickan på andra sidan där det finns en som tar emot henne. Men de kommer på att

Johanssons garage

De tre små grisarna

Händiga Hanna lagar en bil

Händiga Hanna lagar en bil

Över bron

(16)

man inte får kasta barn på detta sätt. Den andra tekniken de kommer på för att ta sig över torra till andra sidan är att bygga en damm som stoppar vattnet. Vännerna samlar ihop stora och små stenar de täpper till springor med lera och jordkokor. I texten berättas det varför de använder lera och jordkokor emellan stenarna (för att det ska täppa igen småsprickor så inte vattnet tar sig igenom).

I finns det mycket av den teknik som behövs när man ska sy till exempel symaskin med mera. Text och bild är informativa med varandra. Det berättas i texten vad det är för föremål och bilden visar föremålet till exempel om bilden visar ett strykjärn så berättat texten att det är det. Både text och bild berättar grundligt hur han gör när han förbereder och när han syr förklädet.

Både i text och bild får läsaren se och läsa om tekniska föremål som rör bilar i

Text och bild är informativa, texten berättar det vi ser Mulle Meck göra i bilden. Vi får följa med Mulle Meck från grunden när han bygger sin bil. Han berättar i texten vad han gör och vilka funktioner föremålen han monterar in bilen har.

För att kunna genomföra denna analys på ett korrekt sätt, för att få ut mer variabla

ålderskillnader vad gäller tekniken i bilderböckerna behövs en större variation av ålder på bilderböckerna. Det har inte gjorts i denna undersökning då de bilderböcker som studerats ligger varandra ganska nära i ålder från 1993-2005. Det gör att man inte kan se någon märkbar skillnad på hur tekniken framställs. I är bilderna något äldre i stilen än i till exempel . Mulle Meck bygger en egen bil i äldre stil. Medan Händiga Hanna är med och lagar sin pappas bil som är en Volvo av något äldre modell. I de andra bilderböckerna finns ingen direkt skillnad på hur tekniken framställs med tanke på åldern på bilderböckerna.

Castor syr

Mulle Meck bygger en bil.

Mulle Meck bygger en bil Händiga Hanna lagar en bil

Ålderskillnad på böcker

(17)

Syftet med denna studie var att se hur tekniken framställs i skönlitterära bilderböckers bilder och texter. Att se de olika formerna utav teknik som framställs i bilderböckerna som kan öka barnens upplevelsevärld att få mer kunskap om vad som är teknik i bilderboken och också hur enkel det går att arbeta med teknik.

När böckerna skulle väljas ut kändes det bra att få lite hjälp. Därav tillfrågades en

bibliotekarie. Hon informerades att ett antal bilderböcker behövdes för ett examensarbete. Där bilderböcker skulle analyseras utifrån bild och text för teknik skulle synliggöras.

Bibliotekarien frågade vad för sorts teknik som avsågs. Som ett exempel användes en bok som jag tagit fram som handlar om en fågelunge som inte kan flyga. Fågelungen vandrar då runt och träffar på andra djur. De tycker att fågelungen ska göra det som de kan för att ta sig fram, till exempel en spindeltråd eller ett spindelnät. Letandet utgick från den boken som heter Det jag då utgick ifrån var djurens teknik som till exempel spindelns spindeltråd. I beskrivs det att det viktigaste är att sagan bygger på fantasi och mystik för att fånga barns och pedagogers lust att lära. I boken får gärna flertalet karaktärer förekomma som har olika personligheter där barnen kan identifiera sig och ha som förebild. Men det är också viktigt med tokiga karaktärer som barnen kan vara förebilder åt.

Det som ger lite extra är om boken utspelar sig i olika m iljöer, till exempel en resa av något slag (Arnesson Eriksson, 2009).

Den viktiga aspekten som pedagog när en bilderboksanalys görs, även om den är

komprimerad som att bara titta ur perspektivet samarbete mellan bild och text, är att det ger mycket i den positiva andan. När barnen läser studerar de bilderna i boken. När vi vuxna läser är det texten vi koncentrerar oss på i första hand till stor del. Genom att studera samarbetet mellan text och bild blir medvetenheten om bokens handling mer framgående. För att göra bildanalysen om bild och texters samarbete användes Nikolajeva´s (2010) fem kategorier symmetrisk, kompletterande, expanderande/förstärkning, kontrapunktisk och

motsträvig/ambivalent. Symmetrisk innebär att bild och text säger samma sak och i ser vi att det är det som förekommer.

4. Diskussion

4.1 Val av böcker

4.2 Samarbetet mellan bild och text Flyg, Engelbrekt.

Lärande i sagans värld

Castor syr

(18)

När bild eller text kompenserar varandras otillräckligheter menas det med att bilden eller texten fyller luckor som kanske finns i något av dem. Det förekom i flera utav de

bilderböckerna som analyserats. Det ses i

och i I samtliga böcker finns det

bilder som täcker upp för texten så att helheten bild och text blir förstådd.En bok av de sex böckerna som analyserats är kontrapunktisk. I finns det bilder som visar mycket mer än vad texten än vad som förmedlas i texten. Karaktärerna vill ta sig över bäcken utan att bli blöta. I texten står det att de ramlar i och de går över bäcken, men aldrig nämns det något om att de blir blöta. Det väcker ett ifrågasättande på ett kreativ sätt.

De böcker som också visar på att en motstridighet finns är och

. Det finns sekvenser i de böckerna där det som står i texten inte visas i bild.

I står det att den första lilla grisen springer till den andra grisen för att söka skydd från vargen. Det som visas är att den lilla grisen blåses med när huset blåser iväg.

På nästa uppslag är han hos sin broder och hjälper honom att bygga på hans hus. Detsamma upprepas när vargen blåser ner den andra lilla grisens hus.

I så talar texten om att det är generatorn som det är fel på, men någon bild på den visas inte. Det som framkommer här är att en bok kan ha några av de olika kategorierna i sitt innehåll. Även om nu jag tittat på en stil utav kategorierna finns det

variation mellan varje kategori, de går att tolka på andra sätt. Det innebär att detta är en tolkningsfråga hur man ser dessa kategorierna i bild och text.

För att se hur tekniken framställs och synliggörs i bilderboken har bild och text noga

studerats. I böckerna finns det flera detaljer som är teknik. Den som jag anser är teknik är det som en utav de verksamma lärarna vid tekniska högskolan sagt vid en intervju av Forsberg &

Holmlund (1990) ”Teknik är när vi löser eller tillfredställer ett behov som konkret har

uppstått i vardagslivet” (Forsberg & Holmlund 1990 s.10-11). Barn har en förmåga att kunna komma på olika lösningar när behov för det uppstår. I är det byggteknik

som finns lika i och men det är

olika sorters byggteknik. I och förekommer det

Johansson garage, De tre små grisarna, Händiga Hanna lagar en bil, Över bäcken Mulle Meck bygger en bil.

Över bäcken

De tre små grisarna Händiga Hanna lagar en bil

Det tre små grisarna

Händiga Hanna lagar en bil

Johansson garage

Det tre små grisarna, Över bäcken Mulle Meck bygger en bil, Johansson garage De tre små grisarna

4.3 Tekniken framställs i bilderboken

(19)

är skillnad är hur byggandet framställs. I visas det delvis hur grisarna gör när de bygger. I ser man när han sågar, målar och spikar, men inte hur huset byggs upp utan det är mer som han bygger ett staket.

I visas en annan sorts byggteknik. Här är det vad som finns i närheten där de befinner sig. Vilket är i skogen. De är utan några verktyg. Något som inte är realistiskt som en ensam människa är att lyfta en stor stock på plats, men det görs av den stora starke

Lusketusken som är en björn. Det visar på att allt är möjligt i sagans värld. Det de har med sig i en ryggsäck är ett snöre som blir ett staket över den höga bron. Här visas ett bra exempel på behov som uppstått som löses genom repet. Detta visar sig inte vara en bra lösning på deras problem. Det nästa de kommer på är att bygga dammen. Det de använder här är stenar, lerkoker och lera för att stoppa upp vattnet vilket de också lyckas med. En konsekvens den tekniken får är att bäcken svämmar över. Här synliggörs tekniken att den inte bara är positiv ur naturens perspektiv. Karaktärerna i boken löser det problemet med att ta bort en sten så vattnet kan tränga igenom.

I och i är det bil teknik det handlar om.

Med Mulle Meck följer man med från början hur en bil byggs (dock i hans värld). Han visar och berättar vilka saker han behöver till bilen och varför han behöver dem. I

är det en reparation som görs på bilen. Det är synd att läsaren inte får möjlighet att se generatorn som är felet på bilen.

I är det sytekniken som framställs. Castor visar och berättar precis hur ett förkläde ska sys och vilka verktyg han behöver till det, från g l färdigt resultat.

Alla böcker utom Castor syr har en utmanande karaktär. Med den utmanade karaktären syftar jag på att under tiden boken läses när frågor i boken uppstår kan man vända sig till barnen och höra hur de skulle kunna tänka sig lösa problemet som finns. Ett exempel är taget ur

” Just när Lilla Lullet tänker fråga om dom inte ska ta rast snart, kommer dom fram till en bäck. Över bäcken går en smal och murken spång. Det går väl aldrig väl, pustar

Lusketusken och skakar på huvudet. Den håller inte för någon av oss. Det behövs rejälare grejer. Träd kan vara segare än vad man tror, säger Snottran. Den kanske håller för någon som inte är så stor. Men när Lilla Lullet försiktigt prövar några steg ut på spången, knakar den genast och hon hoppar kvickt tillbaka.

De tre små grisarna Johansson garage

Över bäcken

Händiga Hanna lagar en bil Mulle Meck bygger en bil

Händiga Hanna lagar en bil

Castor syr

Över bäcken

4.4 Lärande i bilderboken värld

(20)

Lusketusken lägger sig ner på marken med ryggsäcken som huvudkudde medan Snottran sätter sig och grubblar på hur dom ska komma över”.

Innan bladet vänds kan man fråga barnen om de har någon tanke hur de ska komma över till den andra sidan. Liknande kan man göra i de andra böckerna. Att utgå från ett tema när man jobbar med teknik är ett lämpligt sätt att gå tillväga. Om man utgår från

som ett tema, och använda materialet som grisarna bygger sina hus med kan man få barnen att förstå vilken byggnad som håller bäst för vind. För att barnen ska få den erövra nya insikter och kunskaper bör inte detta specifika ämnet ske någon enstaka gång då och då, utan vara ett kontinuerligt återkommande ämne.

Att använda skönlitterära bilderböcker för att synliggöra tekniken visar sig i denna studie vara ett arbetssätt att utgå ifrån. Det ger både barn och pedagoger en större möjlighet att vara kreativa i sitt läsande och använda sig av både bild och text för att se och arbeta med teknik.

Genom bilderboksanalysen ser man hur bild och text arbetar ihop. Utmanar bilden texten eller tvärtom eller talar de samma språk. Utifrån vilket samarbete text och bild har med varandra utmanar boken fantasin och möjligheter för djupare reflektion och kreativitet för inlärning. De skönlitterära bilderböcker som användes under denna studie var böcker som tydligt visar olika sorters teknik i. För att öka på barnens förståelse av teknik bör böcker utan att tekniken är det framträdande att användas. Dock bör barnen ha kunskap om vad teknik är innan det sättet används.

Det har forskats en hel del om teknik i sig, men teknik i bilderböcker för barn i förskoleålder finns det inte mycket forskat kring. Det vore intressant att undersöka vidare då det är ett inspirerande lärosätt av teknik i förskolan. Att forska vidare i vad och hur det påverkar förskolebarn och deras tekniska intresse senare i skolåldern.

Denna studie visar på att det genom bilderboken går att synliggöra tekniken. Genom att arbeta med skönlitterära bilderböckers bilder och text i en form av ett tema. Där utgångspunkten är högläsning för att sedan därifrån arbeta vidare med tekniken som finns i boken. Desto mer

De tre små grisarna

5. Slutsats

5.1 Fortsatt forskning

5.2 Im plikationer för förskolan

(21)

som pedagoger arbetar med teknik har barnen lättare att se den. För att barnen skall få nya kunskaper som i detta fall är teknik behövs medvetna pedagoger.

(22)

Aronsson Eriksson, M. (2009). Stockholm: Författaren och Lärarförbundets Förlag AB.

Arro, L, (1996). . Höör:Sesam.

Blomqvist, C. & Skaneborn, C. (2010).

. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola.

Doverberg, E. & Pram ling, I. (1995). . Stockholm:

Liber AB.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godeé, C. (2008).

. Stockholm: Liber AB.

Forsberg, U. & Holm lund, K. (1990). . Studentlitteratur.

Lind, H. (2001). . Linköping.

Nikolajeva, M. (2010). . Studentlitteratur

Rhedin, U. (1992). Stockholm: Alfabeta

Siu,K W M. & Lam, M S.(2005). Early Childhood Technology: A sociocultural Perspective.

[Elektronisk version] , Vol 32, No 6,2004, s 145.

Skogh, I-B. (2001).

Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholm Universitet.

Skolverket. (2010). . Skolverket.

Hagerfors, L & Lindenbaum, P. (1993). . Stockholm: Bonnier Carlsen.

Halling,T. & Grähs, G. (2004). Stockholm: Natur och Kultur.

Harris, M. (2003). Stockholm: Bonnier Carlsen.

Johansson, G. & Ahlbom, J. (1993). Stockholm: Berghs Förlag AB.

Klinting, L. (1996). Stockholm: Alfabeta Bokförlag.

Knutsson, T. & Adbåge, L. (2005). Stockholm: Alfabeta Bokförlag.

Referenser:

Förteckning över analyserade bilderböcker

Lärandet i sagans värld.

Flyg, Engelbrekt!

Naturvetenskap och undersökande arbetssätt i förskolan

Mångfaldens pedagogiska möjligheter

Barn och Naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära

Kreativ teknik Meningsfullt lärande med PBL

Bilderbokens pusselbitar Bilderboken- på väg mot en teori.

Early childhood Education Journal

Teknikens värld- flickors värld: En studie av yngre flickors möte med teknik i hem och skola.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010

Över bäcken Johanssons garage.

De tre små grisarna.

Mulle Meck bygger en bil.

Castor syr.

Händiga Hanna lagar en bil.

(23)

Johansson garage

http://biblioteket.se/default.asp?id=2817&extras=snick 840&subject Nedladdad 2011-10-22

De tre små grisarna

http://www.existo.se/sagor-agner/11836-de-tre-sma-grisarna-9789163864001.html Nedladdad 2011-10-22

Händiga Hanna lagar en bil

http://www.bokus.com/bok/9789150104837/handiga-hanna.lagar-bilen/

Nedladdad 2011-10-22 Mulle Meck bygger en bil

http://www.adlibris.com/se/produkt.aspx?isbn=9150211234 Nedladdad 2011-10-22

Castor syr

http://www.bokus.com/bok/9789177124931/castor-syr/

Nedladdad 2011-10-22 Över bäcken

Egentagen bild

Förteckning över bilder

(24)

Bilaga 1

Johansson vill gärna ha ett garage till sin bil. Han bestämmer sig för att bygga ett. Han snickrar, sågar, borrar och blandar murbruk. När nu första garaget är färdigt sätter han sig i bilen och kör in den genom garageporten. Pang, säger det och hela garaget ramlar över bilen. Det visar sig att garaget var för smalt. Johansson bestämmer sig för att

bygga ett nytt som är bredare. När det är färdigt sätter han sig återigen i bilen. Kör in bilen i garageporten. Brak, och garaget faller ihop igen. Denna gång visar det sig vara för lågt. Jag måste bygga ett som är högre tänker Johansson och sätter igång. Johansson bygger sitt tredje garage. Boken är realistisk ur den synvinkeln att han gör det man gör när man bygger förutom en sak Han har inte mätt hur stor garageporten måste vara för att passa för bilen.

Byggandet som sker i boken. Han bygger något som han ska ha användning av. Föremålen som han använder medan han bygger är såg, hammare, borrmaskin, skruvmejsel och en balja för att blanda murbruk.

För varje bild i boken finns det en text som talar om det som sker på bilden. Bilden på första sidan visar en man och texten talar då om att detta är Johansson. Utan texten skulle inte mannen ha någon ”fast” namn. Det gör att boken är kompletterande. Att bild och text kompenserar varandra.

Problemlösning Då boken tar upp ett problem som efter hand löser sig skulle man kunna ta upp vad Johansson bör göra för att nästa garage ska passa bilen.

Analyserande/

Undersökande

På det sättet boken tar upp undersökandet kan man diskutera tillsammans med barnen om det är ett lämpligt sätt att göra undersökningen på. Vilket är bäst att undersöka att bygga direkt eller att mäta för att få ut storleken?

Informativ (berättande)

Inte aktuell Symetrisk Inte aktuell

Kompletterande Bild och text visar tydligt att de kompletterar varandra. Texten berättar vad bilden visar.

Expanderande/

Förstärkande

Inte aktuell Kontrapunktisk Inte aktuell Motstridig/

Ambivalent

Inte aktuell

Johanssson Garage (Halling & Grähs 2004)

Teknik i bild och text

Samarbete mellan bild och text

(25)

De tre små grisarna lämnar sitt hem där de växt upp för att söka sin lycka uti världen. De går at skilda håll (dock inte så långt ifrån varandra). Det första de ska göra är att bygga hus. Den första grisen bygger sitt hus av halm. När han har byggt färdigt och knappt flyttat in

kommer vargen. Vargen som vill äta upp grisen bankar på dörren. Lilla grisen vill inte släppa in honom. Vargen blåser då på huset tills det rasar. Detsamma händer den andra lilla grisen, men han har byggt sitt hus utav kvistar. Vargen lyckas också blåsa sönder hans hus. Den tredje lilla grisen bygger sitt hus i tegelstenar. Alla små grisarna är samlade hemma hos honom. När vargen kommer dit försöker han att blåsa där med, men lyckas inte. Sagan får ett lyckligt slut för grisarna, men dessvärre inte för vargen.

Tekniken som finns i denna bok är de olika materialen de använder sig av när de bygger sina hus. Vilket material håller för vargens angrepp.

I finns två olika sorters samarbete kring text och bild. Det ena är att bild och text kompenserar varandra. Vilket menas med att det som syns på bilden berättas i texten så att man förstår vad som händer på bilden. Det finns bilder som inte visar det texten säger vilket gör att delar i handlingen blir motstridig/ambivalent.

Problemlösning Olika byggtekniker.

Vilken fungerar bäst halm, kvistar eller tegelstenar Analyserande/

Undersökande

Prova på bygg något med halm, kvistar eller tegelstenar. Vilket står bäst när det när något blåser på dem.

Informativ (berättande)

Inte aktuellt Symetrisk Inte aktuell

Kompletterande Texten fyller luckorna som finns i bilden så man får en helhet av bild och text tillsammans.

Expanderande/

Förstärkande

Inte aktuell Kontrapunktisk Inte aktuell Motsträvig/

Ambivalent

Vissa delar i texten visas inte i bilden därav blir den motsträvig/ambivalent.

De tre små grisarna ( Harris 2003)

Teknik i bild och text

Samarbete bild och text

De tre små grisarna

(26)

Hanna är ute och åker med sin pappa i bilen. Plötsligt är det något som låter konstigt i bilen och sen stannar bilen. Pappa är inte så duktig på att laga bilar. Han sitter mest på sitt kontor på möten och framför datorn. Hanna däremot är nyfiken på det mesta. Det stannar en farbror som frågar om de behöver hjälp. Det behöver de. Farbrorn jobbar på en bilverkstad. Han hade med sig en trailer bakom sin bil, där Hanna och pappas bil tas upp på. När de kommer till verkstaden är Hanna med och frågar vad det är för fel på bilen, hon gissar och får hjälpa till.

Det visar sig vara generatorn som det är fel på, ett laddnigns-relä behöver bytas.

I är det fullt med teknik i. Bilar, trailern, bilbatteri dator, telefon, lampor är några av de mer avancerade delarna i teknik som finns i boken. Det finns många olika verktyg och andra tekniska föremål som också visas i bilderna skiftnyckel,

garagedomkraft, pallbock, hjul, termos, laddnigns-relä.

Här finns det olika sorters samarbete mellan bild och text. Det första är att bild och text kompenserar varandra. Det som bilden visar berättas mer i texten så att man förstår vad det är som sker.Men det visar också lite motsträvigt/ ambivalent och det är genom att Hanna blir visad generatorn så får inte läsaren se hur den ser ut eller var i motorn på bilen den sitter.

Problemlösning Inte aktuell Analyserande/

Undersökande

Vad kan det vara för fel på bilen? Det kan vara svårt för barn vad en generator är för något. Men det går att fråga precis som Hanna i boken gör om vad som kan vara orsaken till att bilen stannade.

Informativ (berättande)

Inte aktuell Symetrisk Inte aktuell

Kompletterande Texten kompenserar

bilden genom att mer utförligt berätta vad som händer.

Förstärkande/

Expanderande

Inte aktuell Kontrapunktisk Inte aktuell Motsträvig/

Ambivalent

Det finns en viktig del som man inte får se och det är generatorn. Eftersom det är den det är fel på så borde den visas i boken men det är bara texten som tar upp den.

Händiga Hanna lagar en bil (K nutsson & Adbåge 2005)

Samarbete bild och text Te knik i bild o ch te xt

Händiga Hanna lagar en bil

(27)

De fyra vännerna är ute på vårpromenad. De kommer fram till en bäck. De funderar på hur de ska ta sig över och vara torra om fötterna. De kommer på att de ska göra en hängbro. De får tag på en stor stock som de lägger över bäcken, det visar sig att den hamnar alldeles för högt. Ingen vågar gå ut på den. De kommer på att de behöver ett staket. Ett rep hämtas ifrån en

väska och bind upp i varje ände av stocken. Det visar sig vara alldeles för svajigt så de lägger ner den tanken. Efter en stunds funderande kommer de på att de ska bygga en damm för att stoppa upp vattnet. Den byggs av stenar och lerkoker och lera. Det visar sig vara en utmärkt idé och de tar sig över. När de väl är där kommer de på att det var allt bättre på den andra sidan bäcken.

Tekniken finns i det som de bygger. Bron, stenarna, lerkoker och lera. Det de bygger upp blir något som de har behov utav.

Här kompenserar bild och text med varandra. De fyller luckorna för varandra. Men det finns också en del kontrapunktiska delar i framförallt bild. Bilden utmanas att studeras ordenligt för att uppmärksamma vad som sker i bild som inte tydligt nämns i text.

Problemlösning De stöter på ett problem när de kommer fram till bäcken. D löser problemet efter att undersökt olika förslag.

Analyserande/

Undersökande

De olika alternativen som de tar till för att pröva sig fram vilket som ger bästa resultat.

Informativ (berättande)

Inte aktuellt Symetrisk Inte aktuellt

Kompletterande Bild och text fyller varandras luckor på ett bra sätt som ger boken en helhet.

Expanderande/

Förstärkande

Inte aktuellt

Kontrapunktisk Utmanar läsaren att studera bilderna Motsträvig/

Ambivalent

Inte aktuellt

Över bäcken (Hagerfors & Lindebaum 1993)

Teknik i bild och text

Samarbete mellan bild och text

References

Related documents

Intervjuerna syftade även till att insamla tankar rörande vad som bör förändras i den fysiska miljön för att främja en utökad känsla av trygghet och/eller minska förekomsten

Rubriken till texten lyder: ”Anna och Åsa går till skolan”. På bilden ser vi två flickor som står och väntar vid ett övergångsställe. Vi ser en bil, en buss, en cyklist och

Låt oss därför för stunden bortse från bostadspriser och andra ekonomiska variabler som inkomster, räntor och andra kostnader för att bo och en- bart se till

2 Det bör också anges att Polismyndighetens skyldighet att lämna handräckning ska vara avgränsad till att skydda den begärande myndighetens personal mot våld eller. 1

Socialstyrelsen hänvisar i övrigt till myndighetens yttrande över betänkandet Stärkt kompetens i vård och omsorg (SOU 2019:20) avseende införande av skyddad yrkestitel för yrket

SPF Seniorerna stöder promemorians förslag att bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska ska utfärdas efter ansökan till den som har en utbildning med inriktning mot

a) Bestäm genom att testa värden om det stämmer vad Leo säger. b) Använd GeoGebra för att ungefärligt bestämma styrlinje och fokuspunkt. Berätta hur du gjorde och vad du kom