KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT
2016:58
Mångspråksbibliotekariers kompetenser
HELENE BERGHOLTZ
© Författaren
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel: Mångspråksbibliotekariers kompetenser
Engelsk titel: The Competences of Multi-language Librarians
Författare: Helene Bergholtz
Färdigställt: 2017
Abstract: The aim of this bachelor’s thesis is to gain greater knowledge about some multi-language librarians’ perception of their competences in the library activities that are conducted towards people with other mother tongues than Swedish, in what way these competences are gained and which
competences they miss. The method that is used to answer the research questions in the study is semi-structured
interviews with four public librarians who mainly work with multi-language activities. Lundmark’s competence model is used together with theory of the competence term to analyze the collected data. The results that can be drawn is that the multi-language librarians in this study consider many
different competences to be needed in the profession, but that the formal education, language skills, ability to conduct surrounding analysis, personal and social competences are mentioned as very important. The librarians described their work tasks and responsibilities as varying, which results in a demand of certain competences. The professional
competence is mainly obtained via university studies and can be updated through both formal and non-formal education. Strategic competence can be further developed through traditional courses and regional or local competence
development efforts but also through individual initiatives as news coverage. Everyone possesses personal and social competences in some form, and these competences are often developed through experiences in a person’s personal and professional life. The different competences are not separated from each other but overlapping and completing each other. Nyckelord: bibliotekarier, mångspråk, kompetens, folkbibliotek,
1. Inledning och bakgrund ... 4
1.1 Inledning ... 4
1.2 Problemformulering ... 5
1.3 Syfte och frågeställningar ... 6
1.4 Begrepp ... 7
2. Tidigare forskning och litteraturgenomgång ... 7
2.1 Informationssökning ... 7
2.2 Bibliotekariens kompetens ... 8
2.3 Hur kan kompetens erhållas? ... 9
2.4 Vilka kompetenser saknas eller bör utvecklas? ... 10
3. Kompetensbegreppet ... 12
4. Annika Lundmarks kompetensmodell som analysverktyg ... 13
4.1 De olika delkompetenserna ... 13 5. Metod ... 15 5.1 Val av metod ... 15 5.2 Urval ... 15 5.3 Materialinsamling ... 16 5.4 Analysmetod ... 17
6. Resultat och analys ... 17
6.1 Presentation av informanterna ... 17
6.2 Yrkesteknisk kompetens ... 18
6.2.1 Yrkestekniska kompetenser som enligt informanterna behövs ... 18
6.2.2 Hur studiens mångspråksbibliotekarier skaffar sig yrkesteknisk kompetens 19 6.2.3 Yrkestekniska kompetenser som informanterna upplever saknas ... 20
6.3 Strategisk kompetens ... 20
6.3.1 Strategisk kompetens som enligt informanterna behövs ... 21
6.3.2 Hur studiens mångspråksbibliotekarier skaffar sig strategisk kompetens ... 21
6.3.3 Strategiska kompetenser som informanterna upplever saknas ... 22
6.4 Personlig kompetens/förhållningssätt ... 22
6.4.1 Personliga kompetenser som enligt informanterna behövs ... 22
6.4.2 Hur studiens mångspråksbibliotekarier skaffar sig personlig kompetens ... 23
6.4.3 Personliga kompetenser som informanterna upplever saknas ... 23
6.5 Social kompetens ... 24
6.5.1 Sociala kompetenser som enligt informanterna behövs ... 24
6.5.3 Vilka sociala kompetenser som informanterna upplever saknas ... 26
6.6 Funktionell kompetens ... 26
7. Diskussion och slutsatser ... 27
7.1 Vilka kompetenser anser mångspråksbibliotekarier behövs i yrket? ... 27
7.2 Hur kan dessa kompetenser erhållas eller utvecklas? ... 27
7.3 Vilka kompetenser anser studiens mångspråksbibliotekarier att de saknar? ... 28
7.4 Diskussion och slutsatser ... 28
8. Förslag till framtida forskning ... 29
9. Sammanfattning ... 30
Litteratur- och källförteckning ... 31
Bilaga A – Mejl till folkbibliotek ... 34
1. Inledning och bakgrund
1.1 Inledning
Sveriges befolkning består idag av en heterogent sammansatt samling människor med olika bakgrund, religion, språk och kultur. Många människor har immigrerat från olika delar av världen under de senaste decennierna. 2015 invandrade 134 240 personer till vårt land, vilket är den största siffran hittills och här bor nu 1,6 miljoner människor som är födda utomlands (Statistiska centralbyrån). Det innebär att Sverige idag har större mångkulturalitet än någonsin tidigare, vilket påverkar alla delar av samhället och därmed också biblioteken, som genom sitt demokratiska uppdrag ska säkerställa fri och öppen tillgång till information för alla.
Bibliotekslagen (SFS:2013:801) gäller för all offentligt finansierad
biblioteksverksamhet i Sverige och fastslår att vissa grupper i samhället ska prioriteras i bibioteksverksamheten, däribland personer med annat modersmål än svenska. Detta innebär att biblioteken bland annat ska erbjuda litteratur på andra språk än svenska och på lättläst svenska. I IFLA:s (International Federation of Library Associations and Institutions) och Unescos mångkulturella biblioteksmanifest tas olika principer upp, bland annat att biblioteken i arbetet med kulturell och språklig mångfald ska ”ge service åt alla samhällsmedborgare utan att göra åtskillnad på grund av kulturell och språklig bakgrund” och även ”anställa personal som avspeglar mångfalden i samhället och som är utbildade att arbeta med och ge service i ett mångkulturellt samhälle” (Svensk biblioteksförening & Svenska Unescorådet, 2014).
Rapporten Framgångsrikt men förbisett (2008a) konstaterar att biblioteket är en betydelsefull plats i integrationsprocessen för människor från andra länder. Av alla biblioteksbesökare har en stor andel ett annat modersmål än svenska. Icke svenska medborgare använder dessutom biblioteket mer än svenska medborgare (Svensk
biblioteksförening, 2008a) och biblioteket har här ett viktigt demokratiskt uppdrag, som bland annat innebär att biblioteken ska säkerställa öppen och kostnadsfri information för alla. Erik Fichtelius (2016, s.3) inleder den första lägesrapporten för Kungliga
bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi med att lyfta bibliotekens roll för människor i oroliga tider med följande ord:
Biblioteken bär det demokratiska uppdraget. Kunskap fri för alla. Det blir särskilt påtagligt i tider av kris och utmaningar. Få samhällsinstitutioner har likt biblioteken förmått att anpassa sig och svara mot de nya krav som till exempel den senaste flyktingvågen har medfört. Biblioteken finns där, med självklarhet, för alla.
För att biblioteken ska kunna utföra ett meningsfullt och ändamålsenligt arbete känns det angeläget att försöka ta reda på hur biblioteket finns där för alla, det vill säga med vilka kompetenser. I strävan efter att uppfylla de nya krav som nämndes i citatet ovan, men även krav från andra biblioteksbesökare med annat modersmål än svenska, och bedriva en inkluderande och integrationsfrämjande verksamhet, uppstår det ett behov av användarinriktad specialkompetens.
Biblioteket är en plats för sociala, kulturella, informativa och kunskapsgivande möten och bibliotekarien är inte sällan den första person som nyanlända vänder sig till för att få information eller hjälp med olika praktiska frågor. Detta ställer även krav på
Många folkbibliotek i Sverige har anställt så kallade mångspråksbibliotekarier, som ansvarar för den delen av biblioteksverksamheten som har personer med annat modersmål än svenska som målgrupp. Arbetsuppgifterna består av att utveckla ett flerspråkigt mediebestånd, arrangera språkkaféer och sagostunder på olika språk samt samarbeta med aktörer som komvux/sfi, asylboenden och olika föreningar. Detta innebär att mångspråksbibliotekarien behöver specifika kunskaper som andra folkbibliotekarier inte nödvändigtvis besitter, till exempel hur ett flerspråkigt
mediebestånd kan byggas upp och utvecklas samt hur integrationsfrämjande arbete mot målgruppen kan bedrivas.
Catharina Isberg, bibliotekschef vid biblioteken i Helsingborg, preciserade i ett telefonsamtal (personlig kommunikation, 4 november 2016), att arbetsuppgifterna för den mångspråksbibliotekarie som anställdes 2016 innefattade uppgifter som var
specifika för tjänsten och därmed skilde sig från andra bibliotekarietjänster, exempelvis att nätverka både internt och externt i syfte att verka för integration i samhället, att arbeta med att vägleda och handleda användare med annat modersmål än svenska enskilt eller i grupp, till exempel genom språkkafé och boktips på lätt svenska samt att arbeta för att öka digital inkludering för besökare med annat modersmål än svenska. Målet med att tillsätta tjänsten var att öka integration och delaktighet i samhället hos besökare med annat modersmål än svenska och att dessutom öka kunskap och kompetens om mångspråk hos personalen på biblioteket.
I mitt eget arbete på folkbibliotek har jag kommit i kontakt med mångspråksfrågor i samband med bland annat språkkaféverksamhet, biblioteksvisningar för asylsökande och samarbete med sfi-utbildningsanordnare vilket har gett mig ett personligt intresse för detta område och en nyfikenhet på vad som skiljer mångspråksbibliotekariers arbete – och även deras specifika kompetenser – från andra folkbibliotekariers.
Själva begreppet mångspråk används i bibliotekssfären, men knappt inom andra
områden. Ordet finns inte i Svenska akademiens ordlista över svenska språket (Svenska akademien, 2015) och vid en snabb sökning via Google kommer de främsta träffarna från biblioteksvärlden. Mångspråk har dock visat sig vara en funktionell term. Atlestam (2012) menar att i stället för att fokusera på människors olika kulturella bakgrund, som vid användningen av termen ”mångkultur”, är det mindre problematiskt att använda begreppet ”det mångspråkiga biblioteket” eftersom det talas många språk på
biblioteken.
1.2 Problemformulering
Folkbiblioteket beskrivs ofta som en mötesplats, där alla ska ha tillgång till gratis information oavsett bakgrund, modersmål eller kulturell tillhörighet (Andréasson & Ferstl, 2016). Bibliotekarien kan se varje besökare som en enskild individ, med egna, specifika behov, önskemål och förutsättningar eller gruppera människor efter ålder, etnicitet, sysselsättning, härkomst och så vidare. Bibliotekslagen (SFS:2013:801) slår fast att personer med annat modersmål än svenska ska prioriteras och därför bör verksamheten anpassas därefter. Alla som arbetar på ett folkbibliotek idag möter personer med annat modersmål än svenska oavsett om arbetsuppgifterna fokuseras på barn eller vuxna, fack- eller skönlitteratur, programverksamhet eller uppsökande verksamhet, men ändå har yrkestiteln mångspråksbibliotekarie vuxit fram. Detta skulle kunna bero på att det har uppkommit ett behov av bibliotekarier med speciella
kompetenser som arbetar med mångspråk, på samma sätt som barn- eller
och ungdomslitteratur och läsfrämjande arbete (DIK, 2011). Det är dessa specifika mångspråkskompetenser jag ämnar försöka identifiera i denna uppsats.
Forskningsöversikten Bibliotekarien och professionen (Kåring Wagman, 2008) slår fast att bibliotekarier generellt anses besitta kompetenser som informationskompetens, kunskapsorganisation, social och pedagogisk kompetens, förmåga att förmedla kultur, erbjuda service, ha kännedom om litteratur med mera men att professionen saknar en klar och entydig definition av bibliotekariens kärnkompetens, det vill säga den kompetens som utmärker bibliotekariekåren och skiljer den från andra yrkesgrupper. Det finns därför en anledning att undersöka hur verksamma bibliotekarier ser på vilka kompetenser som behövs i arbetet.
I den här uppsatsen vill jag undersöka specifikt vilka kompetenser som anses vara viktigast i arbetet som just mångspråksbibliotekarie samt varifrån bibliotekarier kan skaffa sig dessa kompetenser och jag vill utforska detta ur verksamma
mångspråksbibliotekariers perspektiv. Förhoppningen är att uppsatsen ska kunna bidra med en ökad förståelse kring vilka nyckelkompetenser för mångspråksbibliotekarier som finns, var bibliotekarierna skaffar sig eller utvecklar dem och vilka kompetenser som saknas eller kan utvecklas. Denna kunskap ser jag som relevant för forskningen inom biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) eftersom det här verkar finnas en kunskapslucka, då jag inte har hittat någon specifik forskning om kompetenser hos folkbibliotekarier som arbetar med just mångspråksverksamhet. Dessutom anser jag att relevansen för både bibliotekarieutbildningar och det faktiska arbetet på folkbiblioteket är hög eftersom ämnet, som framkommit ovan, är högst aktuellt och berör både
nyutexaminerade bibliotekarier och sådana som varit verksamma en tid. Förhoppningsvis kan undersökningen bidra med berikande kunskap om vilka kompetenser som anses viktiga i mångspråksarbetet på folkbiblioteken.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att få större kunskap om de kompetenser som verksamma mångspråksbibliotekarier anser att de behöver i samband med biblioteksverksamhet som bedrivs med fokus på personer med annat modersmål än svenska och på vilket sätt bibliotekarierna har utvecklat och utvecklar dessa kompetenser. Däremot är syftet med uppsatsen inte att ta reda på vilka behov biblioteksbesökare med annat modersmål än svenska i realiteten har, vilka förväntningar de har på bibliotekariernas kompetens eller vilka kompetenskrav som ställs från arbetsgivaren. Jag utgår från följande
frågeställningar:
• Vilka kompetenser behövs hos en mångspråksbibliotekarie i deras eget perspektiv?
• Hur kan dessa kompetenser erhållas eller utvecklas?
• Vilka kompetenser anser studiens mångspråksbibliotekarier att de saknar? Studien tar sin utgångpunkt i tidigare forskning kring kompetens hos bibliotekarier som arbetar med fokus på personer med annat modersmål än majoritetssamhällets och fyra semistrukturerade intervjuer som har genomförts med mångspråksbibliotekarier. De två första forskningsfrågorna ämnar studien besvara med hjälp av empirin som samlats in i kombination med den kompetensmodell som använts som analytiskt verktyg. Den tredje frågan är mer av deskriptiv karaktär och kommer till största del att besvaras genom intervjusvar, men jag anser att det är relevant att ha med den för att lyfta fram mångspråksbibliotekariers uppfattningar om vilka kompetenser som de saknar och
därför vill skaffa sig eller kompensera på annat sätt. Metod och analys förklaras närmare i de kommande kapitlen.
1.4 Begrepp
I detta avsnitt ges förklaringar kring de begrepp som används i studien.
bibliotek, bibliotekarier: Denna studie fokuserar på så kallade mångspråksbibliotekarier
som arbetar på folkbibliotek. När begreppen bibliotek och bibliotekarier används i uppsatsen inbegriper det endast folkbibliotek och folkbibliotekarier.
mångspråksbibliotekarie: I den här uppsatsen syftar titeln mångspråksbibliotekarie till
de bibliotekarier vars huvudsakliga arbete består av verksamhet med fokus på personer med annat modersmål än svenska. Arbetsuppgifterna kan dock variera.
kompetens: Jag har valt att utgå från Lundmarks (1998, s. 34) definition av kompetens:
Kompetens innebär att ha en potentiell handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller arbete. Denna individuella handlingsförmåga kan avse kunskaper, intellektuella, manuella och sociala färdigheter, liksom attityder och personlighet hos individer.
I kapitel 3 nedan redogör jag mer ingående om kompetensbegreppet och hur det kan förstås.
2. Tidigare forskning och litteraturgenomgång
I det här kapitlet redogörs kort för hur informationssökningen har gått till och därefter presenteras relevanta studier.
2.1 Informationssökning
Sökningarna efter tidigare studier inom ämnet för denna uppsats gick först och främst via Borås högskolebiblioteks databaser, där jag sökte efter vetenskapliga artiklar i Scopus och Web of Science. De sökord jag främst använde var libarians, public library, competencies, skills diversity, immigrants och languages och dessa sökord trunkerades för att få bredare träffar. Då jag hittade relevanta artiklar använde jag mig också av deras referenslistor för att söka vidare inom samma område. För att hitta relevanta uppsatser sökte jag i högskolors och universitets publikationsdatabaser, till exempel BADA och DIVA, men även på webbplatsen uppsatser.se. De aktuella rapporter jag valt ut för min uppsats har jag hittat genom att googla på sökord som mångspråk,
bibliotekarie, folkbibliotek och kompetens.
Det finns ganska mycket tidigare forskning och studier kring biblioteksverksamhet i ett mångkulturellt samhälle, biblioteket som plats för integration och studier gjorda ur användarnas perspektiv (se Audunson, Essmat & Aabö, 2011; Miklo, 2015). Dessutom finns det forskning kring olika kompetenser på biblioteken och bibliotekariens olika yrkesroller och yrkesidentiteter (se Moring & Hedman, 2006; Kappelin Rääf & Lundgren, 2004), men jag har inte hittat något specifikt om just
mångspråksbibliotekariens kompetenser, och därför fokuserar litteraturgenomgången till stor del generellt på folkbibliotekariers kompetenser i arbetet riktat mot besökare med annat modersmål än majoritetssamhällets. De studentuppsatser (tre magister-, två master- och en kandidatuppsats) som jag refererar till har valts ut eftersom de har visat sig vara högst relevanta för denna undersöknings ämne. Fyra av dem bidrog dessutom med mycket aktuella forskningsresultat, då de skrevs 2011, 2012 och 2016. Jag anser att
aktualiteten är ett starkt argument för att inkludera dem i litteraturgenomgången, även om jag är medveten om att uppsatser inte alltid anses vara av tillräcklig hög
vetenskaplig kvalitet för att refereras till i en kandidatuppsats.
Jag har valt att dela upp kapitlet i tre teman där jag utgår från mina forskningsfrågor. De tre temana är bibliotekariens kompetens, hur bibliotekarier kan skaffa sin kompetens och slutligen vilka kompetenser som saknas.
2.2 Bibliotekariens kompetens
Som nämnts ovan finns det de som hävdar att det inte finns någon specifik
kärnkompetens för bibliotekarier, men Eskelin (2002) menar i sin artikel att det centrala i bibliotekariens kompetens är att kunna ”identifiera eller välja ut, samla,
kvalitetsvärdera och strukturera medier och information på ett systematiskt sätt så att materialet lätt kan återfinnas” (s. 20) och att det därtill kommer kunskaper eller
färdigheter i informationssökning och -värdering, pedagogik, teknik, etik och litteratur. Utöver dessa baskompetenser kan den specialiserade bibliotekarien behöva kunskap inom andra områden som speciella ämneskunskaper, förmåga att förmedla information objektivt eller användarinriktad specialkompetens för att kunna vidareutveckla servicen till specifika användargrupper (Eskelin, 2002).
För ett drygt decennium sedan, 2004, slog Wagenius i sin magisteruppsats
Mångkulturell bibliotekariekompetens fast att det inte fanns något specifikt som kunde
benämnas mångkulturell bibliotekariekompetens, vilket hon kom fram till i en litteraturstudie kombinerad med intervjuer på Malmö stadsbibliotek. Resultatet av studien visade att personalen på biblioteket ville undvika diskriminering och därför ville behandla alla besökare lika och bortse från kulturella eller etniska skillnader. Trots denna inställning arrangerade bibliotekarierna en hel del aktiviteter riktade mot invandrare och de ansåg att biblioteket kunde fungera som en plats för integration. För att kunna bedriva mångkulturell biblioteksverksamhet behövs språkkompetens (Andréasson & Ferstl, 2016; Ericsson & Nordeman, 2011; Hjorton, 2015; Johansson, 2012; Jorna, 2002; Wagenius, 2004). I sin masteruppsats Plötsligt var världen här:
Bibliotek och integration i tre Stockholmsförorter tar Ericsson och Nordeman (2011)
upp att det finns ett önskemål om flerspråkig personal för att kunna möta besökarnas behov men att det samtidigt är svårt att rekrytera flerspråkiga personer som har bibliotekarieutbildning, vilket Andréasson och Ferstl (2016) också slår fast. Jorna (2002) understryker vikten av bibliotekariernas språkkunskaper både när det gäller att bygga upp ett flerspråkigt mediebestånd och i mötet med besökare som inte talar majoritetsspråket och som behöver får tillgång till viktig samhällsinformation på det egna språket. Även Hjorton (2015) tar upp vikten av språkkompetens bland
bibliotekarierna och menar dessutom att det har visat sig att bibliotekspersonal som talar invandrarspråk har lockat till sig nya användargrupper.
Johansson (2012) nämner att bibliotekarier förutom språkkompetens behöver kulturell, social och digital kompetens. Här menar författaren att den sociala och den kulturella kompetensen går hand i hand i bibliotekariens arbete. Båda förutsätter varandra och handlar dels om individens förmåga att förstå sin egen och den andres kulturella roll och dels att utefter det vara kapabel att bemöta besökaren på ett adekvat sätt. Den språkliga kompetensen beskrivs som viktig för att kunna ett eller flera språk som besökaren talar, men också för att kunna uttrycka sig funktionellt och kommunikativt på lätt svenska med besökare som har annat modersmål.
Fackförbundet DIK gav 2011 ut Rapport från arbetsgruppen om bibliotekariens
framtida yrkeskompetens där det lyfts fram ett antal nyckelkompetenser som behövs på
biblioteken med tanke på aktuell och framtida samhällsutveckling.
Kompetenskartläggningen delas in i de olika områdena digitalisering, läsning, deltagarkultur, vetenskaplig kommunikation, marknadsföring och
akademikerkompetens, där det sistnämnda innebär förändringsbenägenhet, och förmåga att samverka i en föränderlig värld som påverkas av ny teknik, migration, politiska beslut mm. Akademikerkompetens, eller humanistkompetens, är enligt rapportens författare avgörande i en lärande organisation och i ett samhälle som präglas av det livslånga lärandet och består i sin tur av lärandekompetens (att kunna tillägna sig vetande), relationskompetens (att kunna hantera olika perspektiv dels medarbetare emellan, dels i relation till användare eller andra organisationer) och dialog- och meningskompetens (att kunna tillmötesgå olika krav och skapa mening bland alla olika värderingar och förståelser) (DIK 2011).
2.3 Hur kan kompetens erhållas?
Illeris (2013) menar att alla individer besitter olika kompetenser och att dessa kan utvecklas under hela livet och i många olika situationer, som i arbetslivet, vardagslivet och i utbildningar. För att kompetenserna ska kunna utvecklas krävs det dels ett samspel mellan individen och omvärlden och dels individens reflektion över de nya impulserna från detta samspel. Ett barn som växer upp i Sverige, omgiven av svenska språket, utvecklar sin svenska språkkompetens, medan ett barn i en annan språklig miljö
utvecklar sin kompetens i det språket. Den nya, höjda kompetensen är en produkt av de nya impulserna i kombination med en redan införskaffad kunskap eller kompetens. Varje persons kompetens är individuell eftersom de faktorer som påverkar
kompetensutvecklingen är komplexa och påverkas av tidigare kunskaper, förståelse, attityder, känslor med mera.
För att kunna utveckla sina kompetenser i arbetslivet krävs enligt Illeris (2013) tre faktorer: engagemang, praktik och reflektion. Engagemang är viktigt eftersom det är svårt att tillägna sig nya kunskaper och färdigheter om intresse och motivation för dem saknas. Praktik krävs eftersom kompetens är knutet till praktiska handlingar i olika situationer och därför svårt att utveckla i exempelvis traditionell skolmiljö. Den tredje aspekten, reflektion, behövs då individen kan sätta de nya erfarenheterna i förbindelse med sin tidigare kompetensnivå och bli medveten om utvecklingen.
Formell kompetens är till exempel ämneskunskaper, teorier, metoder och regler som behövs för ett speciellt yrke och denna kompetens erhålls i regel genom formell utbildning som leder till betyg, intyg, examen eller diplom (Ellström, 1992; Illeris, 2013; Lundmark, 1998). Generellt kan verksamma bibliotekariers kompetens höjas genom olika aktiviteter såsom traditionella kurser och utbildningar, olika projektarbeten på arbetsplatsen, nätverk och arbetsrotation (Svensk biblioteksförening, 2008b).
Personlig och social kompetens är, enligt Lundmark (1998), något som utvecklas
kontinuerligt genom olika erfarenheter och kan vara svårt att lära sig på kurser, men kan ingå i olika pedagogiskt genomförda kompetensutvecklingsprogram på arbetsplatsen, där egen reflektion och bearbetning ingår.
Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för ledning, profession och organisation hade som uppgift att bland annat kartlägga kompetensutvecklingsbehovet i
bibliotekssektorn och att identifiera de aktörer som arbetade för att tillgodose dessa behov. Rådet slog i sin slutrapport fast att det inte finns en central aktör för
exempel Kungliga biblioteket (KB), universitet och högskolor med kurser och program inom området, Svensk Biblioteksförening, DIK, länsbiblioteken, SFIS (Svensk förening för informationsspecialister) samt olika egenföretagare och organisationer som anordnar kurser och föreläsningar. Samtidigt som rådet såg att det fanns många aktörer inom kompetensutveckling för bibliotekarier konstaterade de att det saknades samordning och långsiktighet. De såg också ett problem i att biblioteksverksamheten inte var förmögen att precisera de utvecklingsbehov som fanns på biblioteken och dessutom fick personal på biblioteken inte alltid tillräckligt stöd från ledningen på grund av brist på prioritering av kompetensutveckling och knappa förutsättningar när det gäller tid och pengar
(Svensk Biblioteksförening, 2008b).
Adkins, Virden och Yier (2015) undersökte in sin studie varifrån bibliotekarier får kunskap kring mångfaldsfrågor och deras resultat visade att de flesta tillfrågade hade skaffat sig denna kunskap genom livs- och yrkeserfarenhet och information från nyhetsmedia. Ungefär hälften av deltagarna i studien hade fått mångfaldskunskaper genom biblioteksföreningar medan 46%, det vill säga mindre än hälften, uppgav att mångfaldsfrågor hade ingått i bibliotekarieutbildningen. Al-Qallaf och Mika (2013) har jämfört det aktuella utbudet av mångfaldskurser inom bibliotek- och
informationsvetenskapsutbildningar i USA med äldre studier och konstaterar att det numera finns en mängd olika tillvalskurser i mångfaldsfrågor men att de sällan är obligatoriska i utbildningen, vilket betyder att det ligger på de enskilda studenternas ansvar om de vill ta del av sådana kurser.
2.4 Vilka kompetenser saknas eller bör utvecklas?
Andréasson och Ferstl (2016) tar i sin magisteruppsats Ett folkbibliotek för alla, eller? upp behovet av att förbättra bibliotekariers bemötandekompetens eftersom vi i Sverige inte har så stor erfarenhet av att möta människor som flytt och gått igenom traumatiska upplevelser. Detta anser författarna vara högst relevant för folkbiblioteken, där
bibliotekslagen, biblioteksplaner och andra styrdokument fastställer att biblioteket har ett samhällsansvar och ska prioritera vissa grupper. Studien visar också att
bibliotekariernas arbete mot nyanlända upplevs som något ”extra” till skillnad från det ”vardagliga” arbetet och något som inte ingår i kärnverksamheten på biblioteket. Här ser författarna en motsättning då bibliotekets styrdokument slår fast att just arbetet riktat mot minoriteter ska ingå som en del av bibliotekets kärnverksamhet (Andréasson & Ferstl, 2016).
Bemötandekompetens tas även upp i rapporten Språk, makt och hållbar
biblioteksutveckling, där Lagerkvist (2016) har studerat hur folkbiblioteken i Sörmland
arbetar i ett samhälle präglat av flerspråkighet. Författaren slår fast att biblioteket är en betydande faktor i barns, ungas och vuxnas språkutveckling och läsande och att det även fungerar som en plats för avkoppling och möten med andra människor. Rapporten identifierar en brist på mångfald och kulturell kompetens bland personalen.
Bibliotekarierna behöver, enligt rapporten, dels större kunskap om religioner, språk, kulturer och länder, dels mer kännedom om vad som formar människors värderingar och hur bibliotekens personal kan bemöta olikheter.
Biblioteken vill också bli bättre på att nå personer med annat modersmål än svenska och engelska och bättre kunna möta deras behov. Tidigare forskning (Andréasson & Ferstl, 2016; Bladby & Lundgren, 2016; Ericsson & Nordeman, 2011; Jorna, 2002; Lagerkvist, 2016; Wagenius, 2004) fastslår att det framför allt är språkkompetens som efterfrågas. Sådana brister i mötet med personer med annat modersmål än majoritetssamhällets kan leda till att bibliotekarierna känner att de inte kan ge denna grupp den service de hade
önskat. Ericsson och Nordeman (2011) ger exempel på hur olika bibliotek försöker få in språkkompetens genom att anställa flerspråkiga resurspersoner eller helt enkelt ta hjälp av andra besökare på biblioteket som får agera tolkar. Det hade dock varit önskvärt, menar de, om bibliotekarierna själva hade kunnat fler språk eftersom den viktiga
förmedlingen av information om bibliotekets verksamhet, låneregler, referenssamtal och så vidare ofta blir en komplicerad och tidskrävande uppgift då språket inte räcker till. Det är också svårt att veta om all kommunikation mellan låntagare och bibliotekarie har gått fram.
Jorna (2002) menar i sin artikel att det är önskvärt att kurser i åtminstone ett främmande språk skulle ingå i bibliotekarieutbildningen, men att det är svårt att kräva att
bibliotekarier ska vara flerspråkiga. Enligt författaren är det dock av största vikt att bibliotekarierna har en förståelse för olika språk och kulturella förhållanden och att de ser att språkkännedom är en betydande delkompetens i arbetet på biblioteket.
Lagerkvist (2016) och Wagenius (2004) resonerar kring rekrytering och
personalsammansättning och menar att biblioteken behöver anställa personer med olika etnisk bakgrund och med kunskaper i och om språk. Dessutom behövs, enligt
Lagerkvist, insikt i interkulturella frågor och den interkulturella kompetensen bör generellt ökas på biblioteken. Detta för att ”kunna hantera olikheter och motverka diskriminering” (s. 19). Även Hughes-Hassell och Stivers (2015) tar upp problematiken kring att mångfalden hos biblioteksbesökarna i USA ökar medan de typiska
bibliotekarierna fortfarande är medelålders, vita, engelskspråkiga kvinnor, vilket kan medföra svårigheter om bibliotekarierna utgår från sina egna värderingar och
erfarenheter i sitt arbete.
BoI-studenter i USA uppger att de i sin utbildning får få eller inga kurser i kulturell kompetens (Al-Qallaf & Mika (2013); Hughes-Hassell & Stivers; 2015 Mestre, 2010). I Mestres (2010) studie undersöktes vilken kunskap i mångkulturella frågor
högskolebibliotekarier i USA fick i sin universitetsutbildning och om detta gav dem tillräcklig kulturell kompetens. Resultatet visade att bibliotekarierna bland annat önskade mer kunskap om olika etniska grupper och deras historia, interkulturell
kommunikation, bemötande, informationssökning för målgruppen och språkkunskaper. Det är enligt författaren önskvärt med utbildning i interkulturella frågor men det är dock inte tillräckligt att de som arbetar med heterogena befolkningsgrupper får sådan
utbildning utan det borde ingå för alla studenter på bibliotekarieutbildningen eftersom alla yrkesverksamma möter människor med olika etnisk bakgrund. De som sa sig ha kompetens inom dessa områden hade skaffat sig den utanför den formella utbildningen, ofta genom personliga erfarenheter i livet (Mestre, 2010). Detta stämmer överens med Al-Qallaf och Mika (2013) som har jämfört kompetenskrav för bibliotekarier i
platsannonser i Nordamerika med den utbildning BoI-studenter får. Deras studie visar att många universitets- och folkbibliotek vill anställa bibliotekarier med mångfalds- och språkkompetens men att varken mångfaldskunskap eller språk ingår som obligatoriska kurser i BoI-utbildningen. Artikelförfattarna poängterar också vikten av bibliotekarier med språk- och mångfaldskompetens i dagens och framtidens allt mer globaliserade värld, för att kunna möta de heterogena befolkningsgruppernas informationsbehov i det demokratiska samhället.
3. Kompetensbegreppet
Eftersom jag i den här studien vill undersöka mångspråksbibliotekariers upplevelse av vilka kompetenser som behövs i arbetet, vill jag belysa hur kompetensbegreppet kan förstås och användas. I inledningen förklarade jag vilken definition jag valt för det här arbetet, men nedan redogör jag även för några andra, eftersom det har visat sig vara ett brett begrepp.
Nationalencyklopedin (NE) anger att ordet kompetens kommer från senlatinets
competentia, vilket betyder sammanträffande eller överensstämmelse och verbet competo, sammanträffa, vara ägnad, räcka till. Som förklaring används också termerna
kunnighet och skicklighet (Kompetens, 2016). Begreppet kompetens kan också användas i betydelsen behörighet, då man till exempel kan hävda att någon som har professorskompetens har tillräckliga kvalifikationer för att vara professor (Keen, 2002). Det är dock inte denna sista betydelse jag kommer att använda mig av i denna text. Många lyfter fram att kompetens inte enbart rör sig om kunskap, kvalifikationer, duglighet eller färdigheter, utan att dessa egenskaper eller förmågor måste sättas in i en kontext och det är först när en person utför en handling i en konkret situation som det visar sig om han eller hon är kompetent (se Ellström, 1992; Illeris, 2013; Keen, 2002). Samtidigt utgör individens kunskap kärnan i hans eller hennes kompetens (Granberg, 2004; Illeris, 2013; Lundmark, 1998). Ytterligare en aspekt är arbetssituationernas olikheter, det vill säga en kompetent person har förmåga att på ett framgångsrikt sätt handskas med uppgifter i situationer som inte alltid kunnat förutspås. Illeris (2013, s. 33) hänvisar till den danske psykologiprofessorn Per Schultz Jörgensen som har formulerat en ganska lång men täckande definition:
Kompetensbegreppet hänvisar till att en person är kvalificerad i en bredare mening. Det handlar inte bara om att personen behärskar ett fackområde, utan också om att personen kan använda denna fackkunskap – och mer än så: använda den i förhållanden till de krav som ligger i en situation, som kanske till och med är osäker och oförutsägbar. Därmed ingår också i en kompetens personens värderingar och attityder – och förmågan att utnyttja en betydande del av sina mer personliga förutsättningar.
Även Ellström (1992, s. 21) betonar handlingens roll i kompetensbegreppet då han definierar kompetens som
en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext. Närmare bestämt förmågan att framgångsrikt (enligt egna eller andras kriterier) utföra ett arbete, inklusive förmågan att
identifiera, utnyttja och, om möjligt, utvidga det tolknings-, handlings- och värderingsutrymme som arbetet erbjuder.
Det är denna individuella kompetens jag kommer att inrikta mig på i den här studien och jag ämnar inte ta med resonemang kring så kallad kollektiv eller organisatorisk kompetens. Studien syftar inte heller till att försöka mäta olika kompetenser. Illeris (2013) menar att det faktum att det inte finns någon gemensam överenskommen definition av vad kompetens är innebär att det är omöjligt att mäta. Lundmark (1998) påpekar också att det är svårt att mäta eller beskriva kompetens i kvantitativa termer eftersom det är ett kvalitativt begrepp.
4. Annika Lundmarks kompetensmodell som analysverktyg
Det här kapitlet redogör för den modell som valts som ett teoretiskt analysverktyg i studien. Jag kommer att beskriva modellen och hur och varför jag använder just den. För källor i det här avsnittet hänvisas till Lundmark (1998) om inget annat anges. De olika delkompetenserna i modellen har jag kompletterat med belysande exempel från BoI.
Annika Lundmark, forskare och lärare i pedagogik vid Uppsala universitet, har definierat kompetens som att ha
en potentiell handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller arbete. Denna individuella handlingsförmåga kan avse kunskaper,
intellektuella, manuella och sociala färdigheter, liksom attityder och personlighet hos individer
och hon har utarbetat en kompetensmodell i form av en blomma, som jag kommer att förklara här och sedan använda som ett teoretiskt analysverktyg av studiens empiri (Figur 1).
Figur 1: Lundmarks kompetensblomma (publicerad med tillstånd från upphovsman och förlag)
Modellen visar fyra delkompetenser som är sammanfogade till den centrala delen som representerar en persons funktionella kompetens i en konkret arbetssituation. Denna funktionella kompetens är alltså beroende av olika delkompetenser.
4.1 De olika delkompetenserna
Den yrkestekniska kompetensen innefattar kunskaper om det aktuella yrket som ofta
erhålls genom formell utbildning tillsammans med kunskap om styrdokument, regelverk och andra principer. Detta innebär alltså att den yrkestekniska kompetensen sträcker sig utöver den formella utbildning som kan införskaffas genom exempelvis universitets- och högskoleutbildningar. Den yrkestekniska kompetensen kan behöva utvecklas efter olika förutsättningar och förändringar i arbetet. Lundmark exemplifierar detta genom att
beskriva en situation då några utländska universitetslärare arbetade i Uppsala. Utöver ämneskunskaper och pedagogisk kompetens såg Lundmark kunskaper i svenska och/eller engelska som yrkesteknisk kompetens för den här specifika gruppen eftersom undervisningen och kommunikationen med studenterna skedde på dessa språk.
Innehållet i den yrkestekniska kompetensen hade alltså förändrats för lärarna i och med att de började arbeta i en annan kontext. För en bibliotekarie handlar den yrkestekniska kompetensen om utbildning inom BoI men också andra färdigheter som krävs för den praktiska yrkesverksamheten.
I den strategiska kompetensen ingår kännedom om organisationens mål och vision, att känna att man kan arbeta mot dessa mål och att se sin egen roll i organisationen och organisationens roll i samhället. Utöver detta behövs en förmåga att förstå vad
samhälleliga förändringar kan ställa för nya krav på verksamheten och att kunna planera såväl det kortsiktiga som det långsiktiga arbetet. En bibliotekarie med god strategisk kompetens har en helhetssyn på verksamheten, kan se vad samhällets förändringar innebär för biblioteket och bedöma vilka konsekvenser fattade beslut kan få på kort och lång sikt.
Personlig kompetens handlar om vilket förhållningssätt individen har i mötet med
arbetsuppgifter eller människor. Här ingår personliga egenskaper som nyfikenhet, öppenhet och självförtroende, och även motivation, den egna människosynen och att agera etiskt korrekt. På biblioteket visar sig den personliga kompetensen i
bibliotekariens sätt att möta besökarna med avseende på etik, servicevilja och attityder med mera.
Social kompetens ligger nära den personliga kompetensen och handlar också om
bemötande men mer om förmågan att samarbeta, bilda och utveckla nätverk samt visa hänsyn och respekt. Här ingår även förmåga att lyssna, anpassa sig till olika
samtalsparter och vara kommunikativ. För bibliotekarien kan detta innebära att kunna anpassa sitt bemötande till olika besökare och skapa nätverk med olika aktörer.
Den funktionella kompetensen binder samman de fyra delkompetenserna och ger en bild
av hur professionellt en individ kan utföra ett arbete i en given situation. En
bibliotekarie med god funktionell kompetens bör alltså kunna kombinera färdigheter från de olika delkompetenserna i skiftande arbetssituationer genom att till exempel ha bibliotekarieexamen (yrkesteknisk kompetens), vara insatt i kortsiktiga och långsiktiga mål för biblioteket (strategisk kompetens), ha ett intresse för att interagera med andra människor (personlig kompetens) och förmåga att samarbeta (social kompetens). De olika delkompetenserna är inte separerade från varandra, utan sammanbundna och kan komplettera eller överlappa varandra.
Det är främst den yrkestekniska kompetensen som införskaffas genom formell utbildning eller fortbildningskurser. Strategisk, personlig och social kompetens
utvecklas succesivt, ofta genom egna erfarenheter, reflektioner, praktiska övningar och erfarenhetsutbyte.
Lundmarks modell används vanligtvis för att genomföra kompetensanalyser i
organisationer med syftet att kartlägga kompetensutvecklingsbehov men den kan också vara till hjälp för att till exempel utveckla kravprofiler för olika yrkesgrupper eller inför rekryteringar. I den här studien kommer den att användas som ett verktyg för att
strukturera upp den insamlade empirin och för att svara på studiens forskningsfrågor. Hur detta kommer att gå till redogörs för i avsnitt 4.4 Analysmetod.
Jag vill uppmärksamma att en modell alltid är en förenkling av verkligheten och ofta kan användas för att få oss att bättre förstå exempelvis det fenomen en studie fokuserar på. Kompetensblomman i den här uppsatsen är en av många kompetensmodeller, och den som jag fann lämpligast för den här studien, eftersom den både är tydlig och ger en överblick på hur olika delkompetenser kan samverka. Den visar också att
delkompetenserna inte är helt separerade utan överlappar varandra, vilket jag ser som en styrka med modellen.
5. Metod
Här presenteras den datainsamlingsmetod som valts, vilket urval studien bygger på och hur insamlingen av data genomförts. Även etiska hänsyn tas upp här. För att eftersträva hög tillförlitlighet kommer hela forskningsprocessen att beskrivas detaljerat genom redogörelse av datainsamlings- och analysmetod samt vilka aspekter som kan påverka resultatet.
5.1 Val av metod
För att kunna besvara forskningsfrågorna i denna uppsats valdes semi-strukturerade intervjuer som metod. Semistrukturerade intervjuer passar bra för kvalitativa studier där forskaren är intresserad av djupare information än vad strukturerade intervjuer eller enkäter kan ge (Wildemuth, 2009). Metoden är lämplig då exempelvis människors informationsvanor eller som i det här fallet bibliotekariers personliga tankar kring kompetenser undersöks. I den här studien användes en tematiskt indelad intervjuguide för att strukturera upp intervjun, men utrymme lämnades för flexibilitet vad gäller frågornas ordningsföljd, följdfrågor och informantens eventuella frågor och
förtydliganden. De teman som ingick var bakgrundsfrågor, mångspråksbibliotekariens arbete, mångspråksbibliotekariens kompetenser samt samarbete med andra aktörer. Fyra bibliotekarier intervjuades.
5.2 Urval
I valet av informanter användes ett målinriktat urval, vilket innebar att jag vände mig till mångspråksbibliotekarier på folkbibliotek. Den första kontakten togs via mejl till sju folkbibliotek (se bilaga A). Jag fick inom ett par veckor positiva svar från samtliga och två av biblioteken gav förslag på mer än en bibliotekarie som kunde vara aktuella för min studie, där huvudfokus låg i att få kontakt med folkbibliotekarier som i huvudsak arbetade med mångspråksverksamhet. Fyra bibliotekarier ansågs mest lämpliga då de alla hade bibliotekarieexamen och angav att de till största del arbetade med just mångspråksverksamhet. (En mer detaljerad presentation av informanterna följer i avsnitt 6.1 nedan.) De fyra valdes initialt ut och resterande informerades om att jag eventuellt önskade återkomma om jag behövde mer information.
Jag ville genomföra intervjuerna öga mot öga med informanterna för att undvika de problem som telefonintervjuer kan föra med sig, då telefonintervjuer, enligt Bryman (2011), till exempel kan missa viktiga signaler som kroppsspråk och minspel kan ge. Urvalet motiverade jag också med att studien inte syftar till att ge ett representativt, generaliserande resultat utan vill ge en ingående analys av några informanters
uppfattningar, något som enligt Bryman (2011) ofta är fallet inom kvalitativ forskning. De fyra informanterna arbetar på fyra olika bibliotek, vilket var ett medvetet val för att få en variation i svaren och inte riskera att till exempel två kollegor kunde diskutera
ämnet i förväg och kanske bli alltför samstämmiga. Andra avgränsningar med hänsyn till ålder, kön, ursprung, antal yrkesår eller storleken på biblioteket gjordes inte. Då de fyra intervjuerna hade genomförts upplevde jag att jag fått tillräckligt med information för den här studien. Antalet informanter ansåg jag också vara hanterbart i ett arbete av en kandidatuppsats storlek.
Två av informanterna kände till att jag nu själv arbetar som bibliotekarie, då vi alla tre har varit deltagare på ett par konferenser. Detta skulle möjligtvis kunna påverka deras svar om de upplevde att de blev intervjuade av en kollega, som därmed kan ha en annan förförståelse än vad en BoI-student har. Enligt Bryman (2011) kan både egenskaper hos intervjuaren, till exempel ålder och kön, och samspelet eller relationen mellan
intervjuare och informant påverka informanternas svar. Att sådana faktorer kan ha betydelse verkar, menar Bryman, klart men det är mer osäkert hur de påverkar från fall till fall. Förutsättningarna i den här studien var att de två informanterna och jag inte arbetar i samma kommun, vi har aldrig diskuterat ämnet kompetens tidigare och vi känner inte varandra personligen. Före intervjun poängterade jag att jag utförde studien i egenskap av student och jag försökte under intervjun förhålla mig så neutral och passiv som möjligt. Jag upplevde att de båda gick in i rollen som informant och förklarade exempelvis ingående saker som de egentligen kunde ana att jag kände till. Min uppfattning är att deras svar inte påverkades i någon betydande grad.
5.3 Materialinsamling
En av de potentiella informanter jag fick kontakt med visade sig inte ha BoI-examen men arbetade i allra högsta grad med mångspråksverksamhet på ett folkbibliotek. Då jag endast ville ha utbildade bibliotekarier som informanter valde jag att i stället utföra en pilotintervju med denna person med syfte att kontrollera att intervjuguiden fungerade och att frågorna togs emot och förstods som det var tänkt. För att göra
intervjusituationen så autentisk som möjligt och för att testa inspelningstekniken, spelades intervjun in. Det var en nyttig övning att genomföra och den gjorde att jag kunde vänja mig lite vid intervjurollen och att jag också kunde förvissa mig om att inspelningstekniken fungerade. Pilotintervjuer rekommenderas av Bryman (2011) och Wildemuth (2009) eftersom de både kan testa hur väl frågorna fungerar och ge
intervjupersonen erfarenhet av metoden. Materialet från pilotintervjun användes sedan inte som empiriskt material i denna studie.
Vid de fyra ordinarie intervjutillfällena följdes de fyra huvudkraven informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet i Vetenskapsrådets etiska råd (Vetenskapsrådet, 2002). Informanterna informerades om syftet med studien, att det var frivilligt att delta och att de när som helst kunde avsluta intervjun eller meddela att de inte längre ville delta samt att deras svar skulle behandlas konfidentiellt och att intervjuerna, som spelades in, bara skulle användas till denna studie och sedan raderas. Intervjuerna, som tog mellan 40 och 55 minuter, genomfördes i arbetsrum på respektive bibliotekaries arbetsplats för att informanterna skulle känna sig bekväma. Efteråt
transkriberades intervjuerna i sin helhet för att ge ett detaljerat material till analysarbetet.
En informant önskade ta del av sin transkriberade intervju för att säkerställa att
ingenting misstolkats och för att alla informanter skulle få samma chans att gå igenom och eventuellt korrigera transkriberingen mejlades materialet ut till respektive
informant. I mejlet förklarade jag att intervjuerna hade gått bra och att jag ansåg att jag hade fått in tillräckligt med material och att de inte behövde göra något mer om de inte hade specifika kommentarer. Samtliga informanter besvarade mejlet och hade ingenting
att tillägga. Att låta informanterna kontrolläsa intervjuutskrifterna, så kallad
respondentvalidering, kan vara ett sätt att försäkra sig om att innehållet har uppfattats rätt och att riktigheten i studiens data därmed är kontrollerad (Denscombe, 2016).
5.4 Analysmetod
Analysmetoden som användes var kvalitativ innehållsanalys av empirin, där
arbetsgången i stort följde Johannessen och Tufte (2003), som föreslår att forskaren först transkriberar intervjuerna för att få ett textmaterial att arbeta med. Sedan kodas texterna deduktivt, det vill säga utifrån en befintlig teori eller modell, eller induktivt, vilket innebär att koder utarbetas direkt från det empiriska materialet och att dessa koder sedan används för att utveckla nya teorier. Jag valde den deduktiva ansatsen och utgick från de olika delkompetenserna i Lundmarks (1998) kompetensmodell, där varje delkompetens i sin tur delades in i underkategorier som fick namnge mina koder. Textmaterialet lästes noga igenom flera gånger för att säkerställa att jag inte missade något viktigt och att jag tolkade innehållet så korrekt som möjligt.
Efter kodningen sorteras materialet efter olika kategorier så att mönster, samband, likheter och skillnader kan identifieras och sedan kopplas dessa mönster ihop med det analytiska verktyget och tidigare forskning med syfte att kunna dra slutsatser och skapa ny kunskap (Johannessen & Tufte, 2003). I den här fasen valdes de delar av materialet ut som var relevanta för undersökningens forskningsfrågor. Det som framträdde här var att vissa delar av materialet gav ett ganska tydligt och samstämmigt bidrag till svar på forskningsfrågorna medan andra delar stod för en mer komplex och sammansatt bild, vilket beskrivs vidare i nästa kapitel.
6. Resultat och analys
Detta kapitel inleds med en presentation av informanterna och därefter följer empiri och analys tillsammans, uppdelat efter Lundmarks (1998) blomblad. Ett gemensamt avsnitt för empiri och analys valdes eftersom det hade resulterat i en mängd upprepningar om insamlade data och analys hade presenterats separat.
6.1 Presentation av informanterna
De fyra informanterna arbetar med mångspråksverksamhet på stads-/huvudbibliotek i fyra olika kommuner och alla har examen i biblioteks- och informationsvetenskap. De har arbetat som bibliotekarie mellan 3,5 och 12 år och specifikt med mångspråk något kortare (se nedan där varje informant presenteras). Bland informanterna är två män och två kvinnor. En har inte svenska som modersmål.
Som nämnts i inledningen till uppsatsen är det inte helt tydligt vad en
mångspråksbibliotekarie har för arbetsuppgifter och ansvarsområden, vilket också visade sig i intervjuerna. Varje informant presenteras därför kort separat, för att det ska framgå hur brett arbetsområdet kan vara och hur olika arbetsuppgifterna kan se ut.
Informant 1 har en specifik tjänst som mångspråksbibliotekarie sedan fyra år tillbaka
men arbetade dessförinnan som bibliotekarie i olika mångspråkiga områden.
(med undantag för skolspråken) genom BTJ:s profiltjänst1, att ansvara för avdelning F (språkvetenskap) och lättläst litteratur. Även läsfrämjande arbete och visningar av biblioteket för vuxna i målgruppen (personer med annat modersmål än svenska) som till exempel bokprat för sfi ingår. Språkkafé finns på biblioteket men sköts helt och hållet av en kollega.
Informant 2 har arbetat som mångspråksbibliotekarie i åtta år, även om yrkestiteln
benämndes annorlunda i början. I arbetsuppgifterna ingår bland annat inköp av medier på många olika språk, att arrangera sagostunder på exempelvis arabiska och persiska och att hålla i språkkaféverksamheten.
Informant 3 har en tjänst ”med särskilt fokus på prioriterade grupper och då särskilt
den prioriterade gruppen människor med annat modersmål än svenska” sedan ett knappt år tillbaka. Jobbar mycket med programverksamhet som bokcirklar på lätt svenska och språkkafé för unga mot målgruppen, både på biblioteket och uppsökande, det vill säga på stan, på boenden eller vid olika arrangemang etcetera. Även visst inköp av utländsk skönlitteratur ingår, även om den största delen sköts av en kollega som utformar bibliotekets språkprofil från BTJ. De språkkaféer som riktar sig till vuxna sköts också av en kollega.
Informant 4 har ”sedan tre-fyra år” en delad tjänst, där en del är specifikt
mångspråksarbete och den andra delen är annat bibliotekariearbete. Arbetsuppgifterna i mångspråkstjänsten består av biblioteksvisningar och bokprat för sfi, bokcirklar och annat arbete mot introduktionsprogrammet på gymnasiet och delat ansvar för inköp av medier på utländska språk. Var tidigare med på bibliotekets språkkafé, men nu är det en kollega som håller i det.
I analysen kodades, som nämnts ovan, transkriptionerna för att hitta samband och mönster och sedan kopplades dessa till teorin kring kompetensbegreppet och
Lundmarks (1998) kompetensblomma. Nedan presenteras resultat och analys utifrån de olika delkompetenserna i modellen.
6.2 Yrkesteknisk kompetens
Den yrkestekniska kompetensen består, enligt Lundmark (1998), av kunskaper som erhålls från utbildning på exempelvis skolor och universitet men också andra färdigheter som krävs för den praktiska yrkesverksamheten såsom teorier, modeller och principer av betydelse för arbetsuppgifterna.
6.2.1 Yrkestekniska kompetenser som enligt informanterna behövs
Samtliga informanter har examen i biblioteks- och informationsvetenskap. Två av informanterna preciserar särskilda kompetenser som är aktuella i just
mångspråksarbetet, nämligen att ha kännedom om olika språkområdens författare och utgivning samt hur bibliotekarier kan hitta lämplig litteratur både för beståndsutveckling och i det läsfrämjande arbetet med målgruppen. Att köpa in litteratur på många olika språk upplevs som en i det närmaste omöjlig uppgift för en person att hantera och därför väljer vissa bibliotek att dela upp ansvaret mellan kollegor eller köpa en profiltjänst från BTJ eftersom ”BTJ sitter på en bättre sån kompetens” (Inf. 1).
1 BTJ är ett företag som är leverantör av medieprodukter till bland annat bibliotek.
Deras profiltjänst erbjuder service med urval och inköp av de genrer, språk eller områden kunderna är intresserade av (btj.se).
Alla informanter anser att språkkunskaper är mycket viktiga, och tre av fyra nämner arabiska som ett språk som det finns ett stort behov av i arbetet just nu, men även andra språk som tigrinja och persiska nämns. Enligt en informant bör det finnas kompetens på biblioteket i så många språk som möjligt, något som åtminstone till en del kan
möjliggöras genom rekrytering av flerspråkig personal. Att själv vara flerspråkig sågs av informanterna som en kompetens som behövdes, men som till stor del saknades hos dem själva. Det känns rimligt att placera denna variant av språkkompetens i den yrkestekniska delen eftersom den verkar vara central för mångspråksbibliotekariers dagliga arbete när det gäller beståndsutvecklingen, programverksamheten och mötet med besökarna och kan stämma överens med den beskrivning Lundmark (1998) ger den yrkestekniska delkompetensen, nämligen ”de grundläggande kunskaper och färdigheter som krävs för den aktuella yrkesverksamheten” (s. 36). Detta överensstämmer även med Eskelin (2002) som menar att bibliotekarier som arbetar mot specifika användargrupper kan, utöver de traditionella kompetenserna som krävs i yrket, behöva användarinriktad specialkompetens för att kunna möta målgruppens behov.
Detta kan ses som något som utmärker mångspråksbibliotekariens kompetensbehov i jämförelse med andra folkbibliotekariers. För att uppnå god yrkesteknisk kompetens är det alltså tänkbart att en mångspråksbibliotekarie bör kunna mer än svenska. Jag har därför valt att lägga den delen av språkkompetensen som består av rena kunskaper i och om språk i detta blomblad, medan den kommunikativa aspekten av språkkompetens, det vill säga att kunna förmedla ett budskap och nå ut med information trots
språkförbistring återkommer i avsnitt 5.5, Social kompetens.
Behovet av yrkesteknisk kompetens poängteras i intervjuerna vilket stämmer överens med Lundmark (1998) och även Granberg (2004) och Illeris (2013) som menar att trots att kompetensbegreppet rymmer många olika kvalifikationer, förmågor, egenskaper och attityder är det individens kunskap som utgör kärnan i hans eller hennes kompetens. Utan kunskaper och färdigheter som krävs för ett arbete, är det inte möjligt att handla kompetent, men kunskaperna måste kompletteras med andra delkompetenser (Illeris, 2013).
6.2.2 Hur studiens mångspråksbibliotekarier skaffar sig yrkesteknisk kompetens
Enligt Lundmark (1998) erhålls yrkesteknisk kompetens oftast genom olika typer av formell utbildning, men den kan även utvecklas i arbetet genom det hon kallar yrkesrelaterad uppdatering, vilket innebär att yrkesverksamma håller sig ajour inom betydelsefulla områden för arbetet.
Alla fyra informanterna nämner kort att de fått sina formella kompetenser, det vill säga utbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap, på universitet eller högskola. Alla fyra har dessutom ytterligare högskolestudier sedan tidigare, bland annat inom pedagogik, litteraturvetenskap och språk, som de tycker de har nytta av i arbetet. En informant tycker att den formella utbildningen är mycket viktig, även om den kan upplevas ligga på en hög teoretisk nivå. Samtidigt menar informanten att det krävs en ständig vidareutveckling av kunskaperna, eftersom den praktiska arbetssituationen förändras:
Det här med att ladda ner e-böcker, det fanns ju inte ens när jag gick min utbildning. (Inf. 1)
De nyckelkompetenser för bibliotekarier som enligt DIK:s rapport (2011) kommer att behövas i framtiden påverkas av samhällsutvecklingen och innefattar områden som till exempel digitalisering, deltagarkultur och vetenskaplig kommunikation. Trots att
bibliotekariens kunskap från BoI-utbildningen utgör grunden i hans eller hennes kompetens kan den alltså komma att behöva utvecklas och uppdateras i takt med samhällets förändringar.
Språkkompetens kan enligt informanterna erhållas på två olika sätt. En informant har vuxit upp i en flerspråkig miljö och har därför tillägnat sig några språk redan från barndomen. De andra tre har lärt sig några vanliga skolspråk och skulle gärna vilja lära sig fler språk nu men ser det som mycket svårt, främst på grund av tidsbrist. En av informanterna deltog en tid i en språkkurs vilket gav kunskaper om språket men även insikt i och förståelse för språkinlärningsprocessen och hur det är att försöka lära sig ett nytt språk som vuxen, vilket gav många kopplingar till målgruppen på biblioteket och en större förståelse för deras situation:
… och det blev så tydligt, jag kan hitta så mycket kopplingar, så att jag tyckte att rent… förståelsen för språkinlärningen, den kände jag att jag hade nytta av (Inf. 1)
Informanterna lär sig också mycket, enligt intervjuerna, genom att ta hjälp av kollegor och erfarenhetsbaserat skapa nya kunskaper. Att planera och genomföra
programverksamhet med den relativt föränderliga målgruppen upplevdes av flera informanter som svårt och här försökte de hitta olika tillvägagångssätt för att se vilka metoder som fungerade bäst. Svensk biblioteksförening (2008b) beskriver
bibliotekariers möjligheter till kompetensutveckling som ganska problematiska
eftersom det bland annat finns en mängd olika aktörer som erbjuder kurser och program men inget samordnat utbud och dessutom inget tydligt uttryckt behov från biblioteken.
6.2.3 Yrkestekniska kompetenser som informanterna upplever saknas
Tre av fyra informanter uttryckte att de skulle behöva mer yrkesteknisk kompetens, däribland språk, men att det är svårt att skaffa sig denna kompetens på grund av tidsbrist och att det tar lång tid innan man behärskar ett nytt språk. Ingen av de tre hade därför planer på att gå någon kurs eller lära sig språket på annat sätt. Även förmågan att överblicka all utländsk utgivning upplevdes som i princip omöjlig för en individ att tillägna sig. Både språkkompetens och beståndsutveckling på olika språk var därför områden som några bibliotek försökte täcka på annat sätt, dels genom att
visstidsanställa flerspråkiga resurspersoner och dels genom att köpa inköpstjänsten från BTJ.
Detta kan alltså ses som att den kompetens som det mångspråkiga biblioteket behöver sällan kan tillgodoses av en enstaka bibliotekarie, utan kan kompletteras av annan personal eller inköpta tjänster. Samtidigt kan det finnas skäl för att ha en person med den faktiska titeln mångspråksbibliotekarie som kan ha ett övergripande ansvar för och samordna den mångspråkiga verksamheten. Detta skulle i sin tur också innebära vissa krav på god koordinering och gott samarbete och samförstånd mellan kollegor.
6.3 Strategisk kompetens
Här ingår, enligt Lundmark (1998) kännedom om organisationens mål och vision och att se sin egen roll i organisationen och organisationens roll i samhället. Dessutom innefattar det att ha en helhetssyn på verksamheten, kunna se vad samhällets
förändringar innebär för arbetet och bedöma vilka konsekvenser fattade beslut kan få på kort och lång sikt.
6.3.1 Strategisk kompetens som enligt informanterna behövs
I den strategiska kompetensen ligger förmågan att se sin egen roll i biblioteket och bibliotekets roll i samhället. En informant tycker att det är av stor vikt att bibliotekarien förhåller sig välkomnande och intresserad men neutral mot besökarna, eftersom
biblioteket är en neutral institution som ska fungera som en mötesplats, dit besökare inte ska vara rädda att gå, en fristad för alla. Bibliotekarien måste, enligt samma informant, kunna agera professionellt i mötet med besökarna och inte blanda sig i människors politiska eller religiösa uppfattningar.
För att kunna förhålla sig till målgruppen och kunna erbjuda en lämplig verksamhet tyckte tre informanter att omvärldsbevakning var mycket viktigt. Här nämndes att ha kännedom om vad som händer i världen och vad det får för konsekvenser för det svenska samhället och biblioteken, men även hur den svenska asylprocessen fungerar, hur sfi-verksamheten är uppbyggd och andra saker som påverkar målgruppen, och då i synnerhet den stora grupp som nyligen kommit till Sverige. Omvärldsbevakning, menade flera informanter, är också av stor vikt när det gäller att kunna nå olika nya grupper. En informant menade att bibliotekarien i synnerhet bör ha kunskaper om situationen i Mellanöstern eftersom det är många människor som flyr därifrån just nu. Lundmark (1998) beskriver den strategiska kompetensen som just att förstå omvärldens förändrade krav på verksamheten och att kunna förstå och arbeta efter verksamhetens mål, såväl långsiktigt som kortsiktigt, vilket talar för att mångspråksbibliotekariernas betoning av omvärldsförståelse kan placeras i detta blomblad. Just att kunna förstå sin egen roll i biblioteket kan ses som en strategisk kompetens men att ha förmågan att agera därefter, genom att till exempel vara neutral men välkomnande mot besökare, förutsätter möjligen en social kompetens. Här blir det tydligt hur de olika
delkompetenserna i modellen kan förutsätta och komplettera varandra.
6.3.2 Hur studiens mångspråksbibliotekarier skaffar sig strategisk kompetens
Två av informanterna nämnde universitetskurser som möjliga vägar till större
omvärldskunskap, men påpekade samtidigt att studierna förmodligen skulle få ske på fritiden vilket gjorde att det var svårt att förverkliga. Däremot anordnas ibland regionala kompetensutvecklingsdagar med olika teman. Ett par av informanterna berättade till exempel om föreläsningsserier för mångspråksbibliotekarier, där de fått information om situationen i länder som många människor flyr ifrån just nu. Dessa träffar upplevdes som väldigt givande av informanterna. Att träffa kollegor som arbetar inom samma område och utbyta erfarenheter sågs också som kompetenshöjande och lärorikt. Flera av informanterna menade att de skaffar sig viktiga kunskaper genom att helt enkelt ständigt hålla sig uppdaterade via dagstidningar och nyhetsrapporteringar och en informant menade att även ”omvärldsbevakningskompetensen” är något som hela tiden kan övas upp och förbättras.
Lundmark (1998) menar att den strategiska kompetensen kan utvecklas genom
traditionella kurser men även erfarenheter kombinerade med en teoretisk kunskapsbas som grund. Här ser jag att det krävs kännedom om såväl bibliotekets roll i samhället, biblioteksplaner och andra styrdokument som vilka yttre faktorer som påverkar verksamheten och kring alla dessa delar skulle bibliotekarier kunna utveckla sin kunskap genom både föreläsningar, interna möten och utvecklingsdagar.
Kompetensutvecklingsåtgärder riktade specifikt mot mångspråksbibliotekarier, så som föreläsningsserierna som informanterna berättade om, skulle både kunna höja
mångspråksbibliotekariens kompetenser och arbetsuppgifter, vilket möjligtvis skulle kunna ge en mer samstämmig bild av yrkesgruppen.
6.3.3 Strategiska kompetenser som informanterna upplever saknas
Informanterna uttryckte inte riktigt att de saknade någon specifik strategisk kompetens, men två av dem menade att det är viktigt att alltid utöka sin kunskap om aktuella händelser i Sverige och andra länder som kan påverka bibliotekets verksamhet. Dessutom måste de, enligt en informant, påminna både sig själv och kollegor om att målgruppen verkligen är och ska vara en prioriterad grupp och att detta ska synas i såväl måldokument som praktisk verksamhet. Precis som med den yrkestekniska
kompetensen uttryckte alltså informanterna här en ansvarskänsla som sträckte sig utanför deras egen insats. En enskild bibliotekarie kan kanske inte garantera ett
mångspråksfokus på hela verksamheten, men kan påminna och ta hjälp av kollegor för att säkerställa att målgruppen verkligen är prioriterad.
6.4 Personlig kompetens/förhållningssätt
I kompetensblomman utgörs ett kronblad av personlig kompetens med faktorer som värderingar, förhållningssätt och servicevilja, vilket ibland kan vara svårt att skilja från den sociala kompetensen. De två bladen är principiellt åtskilda men kan överlappa varandra ibland (Lundmark, 1998). Detta blev tydligt i analysen då exempelvis förmågan att samarbeta (social kompetens) påverkas av individens människosyn och attityder (personlig kompetens).
6.4.1 Personliga kompetenser som enligt informanterna behövs
I intervjuerna gav informanterna en rad exempel på personliga egenskaper som ansågs viktiga i arbetet med mångspråkiga besökare. De främsta var nyfikenhet på människan, nyfikenhet på språk, öppenhet, självförtroende, att våga möta målgruppen och
initiativförmåga. En av informanterna tyckte att den personliga kompetensen var den delkompetens som behövdes allra mest:
… jag ser ju de personliga som viktigast egentligen. Men det måste ju vara nån som är öppen för att träffa andra människor, har en god social
kompetens, och nyfiken, intresserad av att träffa människor från andra kulturer [… ] Hur man är som människa. (Inf. 4)
Samtliga informanter sa att den personliga motivationen är viktig. Det kan handla om en stark vilja att förmedla vad ett svenskt bibliotek är och kan användas till eller ett stort personligt intresse för att hjälpa andra människor och förstå olika kulturer, något som en informant uttryckte i intervjun:
Ja och sen det som händer i världen engagerar mig väldigt mycket och det liksom… jag tänker väldigt mycket på det och är väldigt upprörd över vad… och ledsen över vad som händer i världen, så det är väl också nåt slags personligt engagemang, just liksom… ja, övergripande, antirasistiskt engagemang… (Inf. 3)
Det är intressant att informanterna själva uttrycker att arbetet kräver kompetenser som sträcker sig utanför dem som de har fått i sin utbildning och att de skattar dessa
kompetenser högt. Samtliga informanter ger uttryck för ett stort personligt engagemang när det gäller kontakten med målgruppen. Även Lundmark (1998) poängterar att den personliga kompetensen, och i synnerhet motivation och vilja, är en viktig del av en individs sammansatta kompetens, bland annat eftersom den är en förutsättning för inlärning, framåtanda och förändringsbenägenhet. Attityder och personlighet ingår
