GR Utbildning 2008-05-08
Sammanfattning av Temadag 6 maj - hemmaplanslösningar
Tid: tisdagen den 6 maj, kl. 8.30-12.00, rum 135
Deltagare: Utbildningschefer, Socialchefer, Chefer för Individ- o familjeomsorg Program:
Utbildningschef Staffan Johansson hälsade välkommen till förmiddagens möte.
Torbjörn Forkby, forskare vid FoUiVäst/GR inledde med föredraget Öppenvårdens former – en nationell kartläggning av öppna insatser i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Torbjörn Forkby visade en PowerPoint-presentation som bifogas dessa anteckningar. Inledningsvis definierade han vad som menas med hemmaplanslösningar. Han visade en historik över hur antalet hem och platser i institutionsvården har sjunkit mellan åren 1928-1980. En markant sänkning kan noteras i slutet av 1940-talet i samband med att barnbidraget infördes. Dessförinnan kunde barn placeras på institution pga. fattigdom, vilket inte
förekommer därefter.
Strukturerade öppenvårdsprogram är den hemmaplanslösning som ökat mest under åren 1998-2006. Öppenvårdslösningar är oftast en del av den offentliga verksamheten medan
institutionsvården oftare kan ha privata anordnare. Exempel på olika öppenvårdsformer är:
Programverksamhet: Strukturerad, planerad och riktad verksamhet. Riktad dagverksamhet: Daglig verksamhet som utförs löpande. Socialpedagogiska insatser: Kontaktpersoner med utökat uppdrag. Skolinsatser: Stöd till barn i den egna skolmiljön.
Kvalificerat nätverksarbete: Möte och lagarbete för alla involverade parter. Enskilt samtalsstöd: Enskilda terapi eller stödsamtal.
Torbjörn gav några exempel där socialtjänst och skola samarbetar kring hemmaplanslösningar:
Härryda kommun har mobila stödteam Kungälvs kommun har Axet
Alingsås har Gemensamt ansvar
Kungsbacka har Specialpedagogiskt centrum Stenungsund har Nyborg
Benchmarking runt öppna insatser – hur har Kungsbacka och Stenungsund gjort? Gunnar Jirvén, utvecklingsledare i Kungsbacka samt Kristina Lindfors, avd.chef i Stenungsund berättade om hur deras benchmarking-projekt startat.
Projektidén föddes i samband med de nyckeltalsjämförelser som gjorts inom socialtjänstens område. Kungsbacka och Stenungsund konstaterade att standardkostnaderna inte skiljer så
mycket mellan kommunerna men institutionskostnaderna är mycket högre i Stenungsund än Kungsbacka. Kungsbacka har mera öppenvård än Stenungsund.
Kungsbacka kommun och Stenungsunds kommun ställde frågorna: Vad kan vi lära av
varandra? Finns det någon forskning på området? Hur arbetar vi med utvärdering? Vad kostar verksamheten?
Man har insett vikten av att ha en samordnare för projektet och en plan över hur man ska samverka. Nätverksarbete är av vikt liksom utvärdering av hur man lyckas. Nätverksledarna är antingen socionomer eller fritidsledare. Det som noteras som viktigt är att det ordnas ordentligt med utbildning för nätverksledarna och att tid avsätts för nätverksarbetet. Nyborg – behandling och skola i Stenungsund
Lena Sand-Leidzén
Nyborg är en behandlingsenhet med skola i Stenungsunds kommun som startade 1997.
Nyborg kan sägas stå på ”tre ben” – socialtjänst, BUP och skola. Ambitionen med Nyborg var att bygga upp en hållbar struktur som inte skulle vara beroende av eldsjälar. Med anledning av detta skapades en styrgrupp med chefer från de ”tre benen” – var och en med mandat för att fatta egna beslut.
På Nyborg arbetar behandlingsassistenter, lärare, socialpedagoger, specialpedagoger, psykologer och socionomer. Nyborg erbjuds familjer med barn i behov av särskilt stöd som behöver utveckla förmågan till samspel med andra barn och vuxna. Tiden på Nyborg utformas i nära kontakt med föräldrarna. På Nyborg ges undervisning enligt läroplanen. Den är
individuellt upplagd och ges vanligtvis i en liten grupp om sex-sju barn. Föräldrar erbjuds stöd och samtal hos erfarna familjebehandlare. Barnet erbjuds samtal/terapi och i
förekommande fall utredning hos psykolog. Föräldrar kan söka plats via skolans elevhälsoteam, BUP eller IFO.
Verksamheten är avsedd för pojkar och flickor mellan 6 – 15 år med störda kamrat- och vuxenrelationer och svårigheter att fungera i grupp. Barn som kan tas in i särskolan tas inte in på Nyborg. Ej heller kriminella och missbrukare tas in. Snittiden för inskrivning är 2,3 år. Kontakt med hemskolan är viktig för att utskrivningen ska bli så smidig som möjligt. Skolan är uppdelad i två hus som inte ligger bredvid varandra så att yngre och äldre barn kan delas upp. Målsättningen är att barnen ska få fungerande vuxen- och kamratrelationer och att familjens livssituation förändras på ett positivt sätt. Barnet får individuell behandling och de metoder som används mest är psykodynamiska och systemteoretiska metoder.
Västbus – gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik.
Klas Forsberg, tidigare kultur- och utbildningschef – SDF Gunnared, numera tf stadsdelschef i Backa, Eva Sundqvist, socialchef – SDF Gunnared, Tua Hassling, socionom,
BUP-mottagningen Gamlestaden.
De gemensamma grundläggande värderingarna består av: • Barnets bästa och barnets delaktighet
• Basnivån i första hand
• Verksamhets- och kostnadsansvar följer av lagstiftning, annars gemensam lösning utan dröjsmål
• Gemensamt ansvar
• Resurser utifrån barnets behov
Det påpekades att målgruppen för specialistnivån är en liten grupp av alla barn. Mall för basutredningar ligger på nätet under adress: www.vgregion.se/vastbus
Om alla använder sig av basutredningar kommer samarbetet att gå smidigare. Ett problem är att basutredningar saknas för barn under 6 år. Brister på basnivån motiverar inte insatser på specialistnivån. Brister på specialistnivån motiverar inte att insatser ligger kvar på basnivån. Gemensam kompetensutveckling för skola-socialtjänst-BUP är ett viktigt inslag.
PowerPoint-redovisning medföljer dessa anteckningar.
Det finns ett problem mellan basnivå och specialistnivå och något som är värt att komma ihåg är att brister på basnivån föranleder inte insatser på specialistnivån och brister på
specialistnivån motiverar inte att insatser ligger kvar på basnivån. Det behövs gemensam kompetensutveckling mellan skola, socialtjänst och BUP. Det är ett krav att det ska finnas samverkan kring de enskilda fallen mellan skola, socialtjänst och BUP men det kan även vara handikappomsorg, vuxenpsykiatrin, habilitering och andra medicinska enheter.
Det finns ett gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför hemmet. Uppföljning av riktlinjerna sker lokalt inom respektive
sjukhusgrupp/kommunförbundsområde.
