1 2014

(1)

1

Rapporten är framtagen i samarbete mellan följande kommuner i GR: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö

(2)

(3)

Förord

FÖR TRETTONDE ÅRET I RAD har medlems-kommunerna i Göteborgsregionens kommunal-förbund (GR) tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet. Arbetet med att förnya rapporten har fortsatt genom att vissa tabeller har tagits bort och andra har tillkommit eller modifierats. Rapporterna för de tidigare åren 2003–2014 finns tillgängliga på www.grkom.

se/halsa-ohalsa.

Nyckeltalen är sådana som vi bedömer intres-santa ur ett arbetsgivarperspektiv och som kan ha samband med arbetsmiljö, hälsa och ohälsa, både i en enskild kommun och gemensamt.

Hälsa är en komplex helhet, som består av många delar som sinsemellan hänger samman och kompletterar varandra. En god hälsa är en upplevelse av ett välbefinnande som växlar över tid och under livets olika skeenden.

Det kan konstateras att sjuktalen inom GR fortsätter att öka under 2014. Det är särskilt oroande att sjuktalen ökar bland våra yngre medarbetare, där de tidigare varit lägre medan sjuktalen har ökat med stigande ålder. Det kan också konstateras att stressrelaterad ohälsa ökar speciellt bland yngre. En annan trend är att det är de långa sjukskrivningarna som ökar mest och då i huvudsak inom vård- och omsorgsför-valtningen.

Att skapa en god arbetsmiljö handlar om att förebygga ohälsa, men också om att arbeta aktivt med de faktorer som kan främja hälsa, så kallade friskfaktorer. För att detta ska vara möjligt är en viktig faktor att det finns kunskap om vad som är effektiva metoder att arbeta med. Kunskap är alltid en viktig aspekt för att kunna göra rimliga bedömningar och för att fatta bra beslut. Vår förhoppning är att denna och tidigare sammanställningar skall kunna ligga till grund för ett kunskapsbaserat förändringsarbete och för en analys av långsiktiga trender. Rapporten visar också på vilka kommuner som kan tjäna som goda exempel inom olika områden och som övriga kan hämta inspiration från.

Att arbeta med att få ner sina sjuktal tar sin tid, det finns inga snabba genvägar för att nå målet. När man sedan når målet går det inte att luta sig tillbaka, utan det måste alltid vara en prioriterad fråga – annars riskerar man snabbt att vara tillbaka där man en gång började.

Jan Wesa och Anders Pettersson

(4)

4 1. Inledning ...5

2. Kommunfakta ...6

3. Jämförande personalfakta ...10

4. Sjukfrånvaro ...12

5. Långtidssjukfrånvaro: minst 60 dagar

...

17 6. Sjukfrånvarons längd: 1–14, 15–90, 91– dagar ....21

7. Sjuklönekostnad ...25

8. Arbetad tid och kostnader ...26

9. Personalomsättning ...27

10. Jämförelser över tid ...28

Bilaga 1 SKL:s personalgruppsindelning utifrån AID-koder ... 32

Bilaga 2 Lagstadgad redovisning av sjukfrånvaro ... 33

Tabell- och diagramförteckning ... 35

4 Innehåll

(5)

5

MEDLEMSKOMMUNERNA I GR har för trettonde året i rad tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet.

Arbetet med de gemensamma personalnyckeltalen initierades av personalcheferna i GR inom ramen för det regionala personalchefsnätverket. Personalcheferna har fortsatt huvudansvaret för arbetet.

Syftet med de GR-gemensamma nyckeltalen kring hälsa/ohälsa är att:

• ge underlag och instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att främja en god hälsa bland kommunanställda

• utgöra en grund för regionalt och kommun-gemensamt agerande – dynamik till förändring • utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande.

Arbetsprocess

De 13 GR-kommunerna har gemensamt bildat en arbetsgrupp för arbetet med de gemensamma per-sonalnyckeltalen. Varje kommun har haft minst en representant med i arbetsgruppen. Personalchefsgrup-pen har varit representerad av personalcheferna från Härryda och Partille. En representant från GR har varit koordinator för gruppen och ansvarig för att samla in och sammanställa den statistik som erhållits från kommunrepresentanterna. En mindre analysgrupp, bestående av personalcheferna från Härryda och Partille, kommunrepresentanterna från Alingsås och Mölndal samt GR:s representant, har haft ansvar för färdigställandet av föreliggande rapport.

Lerum och Stenungsund har dessvärre inte kunnat medverka med uppgifter till 2014 års sammanställning, till följd av tekniska problem i respektive kommun.

Det är viktigt att notera att uppgifter avseende sjukfrånvaro för Göteborg genomgående exkluderar timavlönad personal. Detta påverkar i flera fall jäm-förbarheten med regionens övriga kommuner och kommenteras i rapportens berörda avsnitt och tabeller.

Det kan noteras att avrundningar i tabellmaterialet ibland innebär att redovisade procentandelar inte sum-merar till exakt hundra procent.

På grund av olikheter i personalsystem och att det kan förekomma alternativa sätt att räkna ut nyckel-tal, i de fall nationella riktlinjer saknas, finns alltid en viss osäkerhet i jämförbarheten mellan kommunernas resultat.

1. Inledning

Medverkande i arbetsgruppen

Marja-Leena Jumisko ... Ale kommun Maria Wallmyr ... Alingsås kommun Anders Hedenquist ... Göteborgs stad Claes-Göran Frisell ... Härryda kommun Anders Pettersson ... Härryda kommun Cecilia Lindbäck ... Kungsbacka kommun Karl Persson ... Kungsbacka kommun Karin Tilly ... Kungälvs kommun Peggy Hamnström ... Kungälvs kommun Daniel Kindstedt ... Lerums kommun Sandra Ohlsson ... Lilla Edet Ulrika Larsson ... Lilla Edet Per Dagérus ... Mölndals stad Amir Kaukovic ... Partille kommun Jan Wesa ... Partille kommun Maria Siberg ... Stenungsunds kommun Majbritt Larsson ... Tjörns kommun Agneta Carlsson ... Öckerö kommun Åsa Nilsson ... GR

Nyheter i 2014 års rapport

Årets rapport innehåller ungefär samma tabellmaterial och beskrivningar av nyckeltalen som 2013 års rapport. Nytt för i år är att tabellerna genomgående inkluderar ett sammantaget regionalt resultat för GR – i det här fallet med avseende på de 11 kommuner som har haft möjlighet att delta i det gemensamma nyckeltalsarbetet 2014, det vill säga exklusive Lerum och Stenungsund. En annan nyhet är att de statistiska beskrivningarna i årets rapport har kompletterats med några goda exempel på det utvecklingsarbete som bedrivs i GR-kommunerna. ■

(6)

6 2. Kommunfakta

I DET HÄR KAPITLET presenteras några grundläggande fakta för varje kommun avseende verksamhetsåret 2014. Följande verksamhetsmått ingår:

Bokslut för kommunen 2014

Kommunens bruttokostnad redovisas fördelad på personalkostnader och övriga kostnader, enligt den definition som gäller i kommunens egen årsredovisning. Eftersom definitionerna kan skilja sig åt kommunerna emellan används uppgifterna inte som underlag i den här rapportens kostnadsjämförelser. I faktarutorna redovisas kostnaderna både som procentandel av brut-tokostnad och i antal kronor.

Befolkning

Uppgifterna avser SCB:s uppgift om antal invånare den 31/12 2014 och ger ett mått på kommunens storlek.

Skattesats

Uppgifterna är hämtade från SCB och visar skattesatsen i kommunen 2014, totalt samt primärkommunal del.

Personal 1/11 2014

Personaluppgifterna avser månadsanställda, definie-rat som tillsvidareanställda, månadsanställda samt personal med tidsbegränsad anställning längre än tre månader (dvs. exklusive timavlönade).

Med årsarbetare avses här antal månadsanställda omräknade till heltid.

Med utgångspunkt i antalet anställda redovisas personalens köns- och åldersfördelning samt med-elålder. Personal i kommunala bolag, verksamhet i entreprenadform och deltidsbrandmän ingår inte i redovisningen.

Personal fördelat på

verksamhetsområden

Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområ-den följer verksamhetsområ-den indelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har definierat utifrån arbetsidentifi-kation (AID). Indelningen av yrkesgrupperna återges i bilaga 1.

Genomsnittlig tjänstgöringsgrad

Genomsnittlig tjänstgöringsgrad avser all månadsan-ställd personal (definierat som tillsvidareanmånadsan-ställda, månadsanställda samt personal med tidsbegränsad an-ställning längre än tre månader). Tjänstgöringsgraden är de anställdas arbetstid i förhållande till ordinarie arbetstid vid heltidsanställning.

Produktionstimmar

Produktionstimmar anger summan av antal timmar ut-förda av timavlönade samt månadsanställda inklusive övertid och fyllnadstid (mertid). ■

(7)

7

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *) ... 56% ...1 346 221 275 kr Övriga kostnader ... 44% ...1 053 051 711 kr Bruttokostnad ... 100% ...2 399 272 986 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2014 ...39 188 SKATTESATS

Total kommunal skatt 2014 ...32,49 .... varav primärkommunal skatt ...21,36 PERSONAL 1/11 2014 (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare ...3 003 Antal anställda ...3 351 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ...80% Män ...20%

PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år ...8%

30–49 år ...47%

50– år ...45%

PERSONALENS MEDELÅLDER ...47,1 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård och Omsorg ...42%

Skola och Barnomsorg ...36%

Fritid och Kultur ...3%

Teknik ...8% Administration ...7% Chefer ...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD ...89,6% PRODUKTIONSTIMMAR ...4 523 634

Ale kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *) ... 53% ...17 102 000 000 kr Övriga kostnader ... 47% ...15 128 000 000 kr Bruttokostnad ... 100% ...32 230 000 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2014 ...541 145 SKATTESATS Total kommunal skatt 2014 ...32,25 .... varav primärkommunal skatt ...21,12 PERSONAL 1/11 2014 (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare ...35 094 Antal anställda ...37 353 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ...79% Män ...21%

30–49 år ...47%

50– år ...40%

Teknik ...11% Administration ...10% Chefer ...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD ...96,9% PRODUKTIONSTIMMAR ...58 532 654 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader*) ... 60% ...1 254 957 757 kr Övriga kostnader ... 40% ...835 190 129 kr Bruttokostnad ... 100% ...2 090 147 886 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2014 ...36 291 SKATTESATS Total kommunal skatt 2014 ...31,75 .... varav primärkommunal skatt ...20,62 PERSONAL 1/11 2014 (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare ...2 758 Antal anställda ...2 901 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ...83% Män ...17%

30–49 år ...50%

50– år ...39%

Teknik ...12% Administration ...7% Chefer ...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD ...95,6% PRODUKTIONSTIMMAR ...4 233 768 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *) ... 60% ...989 000 000 kr Övriga kostnader ... 40% ...652 600 000 kr Bruttokostnad ... 100% ...1 641 600 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2014 ...28 423 SKATTESATS Total kommunal skatt 2014 ...33,00 .... varav primärkommunal skatt ...21,87 PERSONAL 1/11 2014 (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare ...1 851 Antal anställda ...2 113 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ...82% Män ...18%

30–49 år ...49%

50– år ...39%

Härryda kommun

Alingsås kommun

Göteborgs Stad

(8)

8

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *) ...54% ...2 044 743 903 kr Övriga kostnader ...46% ...1 731 182 798 kr Bruttokostnad ...100% ...3 775 926 701 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2014 ...62 927 SKATTESATS

Total kommunal skatt 2014 ...31,39 .... varav primärkommunal skatt ...20,26 PERSONAL 1/11 2014 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ...4 371 Antal anställda ...4 637 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ...80% Män ...20%

30–49 år ...48%

50– år ...40%

Teknik ...11% Administration ...7% Chefer ...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD ...93,4% PRODUKTIONSTIMMAR ...6 843 306 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *) ... 63% ...1 576 000 000 kr Övriga kostnader ... 37% ...929 000 000 kr Bruttokostnad ... 100% ...2 505 000 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2014 ...42 334 SKATTESATS Total kommunal skatt 2014 ...32,57 .... varav primärkommunal skatt ...21,44 PERSONAL 1/11 2014 (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare ...3 312 Antal anställda ...3 600 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ...82% Män ...18%

30–49 år ...47%

50– år ...42%

Teknik ...12% Administration ...7% Chefer ...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD ...91,4% PRODUKTIONSTIMMAR ...5 765 267 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *) ...51% ...407 498 816 kr Övriga kostnader ...49% ...389 601 184 kr Bruttokostnad ...100% ...797 100 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2014 ...13 031 SKATTESATS Total kommunal skatt 2014 ...33,50 .... varav primärkommunal skatt ...22,37 PERSONAL 1/11 2014 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ...853 Antal anställda ...977 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ...86% Män ...14%

30–49 år ...43%

50– år ...46%

Teknik ...13%

Administration ...7%

Chefer ...4%

GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD ...87,7% PRODUKTIONSTIMMAR ...1 220 064

L

ILLA

E

DETS

KOMMUN

Lilla Edets kommun

Mölndals stad

Kungälvs kommun

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *) ... 59% ...2 674 000 000 kr Övriga kostnader ... 41% ...1 868 611 000 kr Bruttokostnad ... 100% ...4 543 234 000 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2014 ...78 219 SKATTESATS Total kommunal skatt 2014 ...31,75 .... varav primärkommunal skatt ...21,33 PERSONAL 1/11 2014 (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare ...5 740 Antal anställda ...6 206 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ...82% Män ...18%

30–49 år ...50%

50– år ...41%

Kungsbacka kommun

(9)

9

BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *) ...52% ...432 286 310 kr Övriga kostnader ...48% ...400 440 193 kr Bruttokostnad ...100% ...832 726 503 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2014 ...12 645 SKATTESATS

Total kommunal skatt 2014 ...31,89 .... varav primärkommunal skatt ...20,76 PERSONAL 1/11 2013 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ...847 Antal anställda ...973 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ...82% Män ...18%

30–49 år ...45%

50– år ...47%

Teknik ...16% Administration ...5% Chefer ...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD ...87,1% PRODUKTIONSTIMMAR ...1 376 361 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *) ...60% ...1 257 116 467 kr Övriga kostnader ...40% ...843 586 464 kr Bruttokostnad ...100% ...2 100 702 931 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2014 ...36 258 SKATTESATS Total kommunal skatt 2014 ...31,09 .... varav primärkommunal skatt ...19,96 PERSONAL 1/11 2014 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ...2 528 Antal anställda ...2 725 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ...82% Män ...18%

30–49 år ...54%

50– år ...33%

Skola och Förskola ...42%

Teknik ...10% Administration ...5% Chefer ...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD ...92,7% PRODUKTIONSTIMMAR ...4 697 485 BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2014 Personalkostnader *) ...54% ...507 827 387 kr Övriga kostnader ...46% ...426 070 129 kr Bruttokostnad ...100% ...933 897 516 kr BEFOLKNING Invånare 31/12 2014 ...15 135 SKATTESATS Total kommunal skatt 2014 ...32,34 .... varav primärkommunal skatt ...21,21 PERSONAL 1/11 2014 (Månadsanställda) Antal årsarbetare ...901 Antal anställda ...1 141 PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor ...85% Män ...15%

30–49 år ...47%

50– år ...46%

Tjörns kommun

Öckerö kommun

Partille kommun

(10)

10 3. Jämförande personalfakta

Månadsanställda redovisat i årsarbeten

och antal anställda

De 11 GR-kommuner som ingår i årets kartläggning står tillsammans för totalt 61 259 årsarbeten under 2014 – det vill säga antalet månadsanställda omräk-nat till heltid (se tabell 1). Detta är en ökning med 1,5 procent sedan 2013.

Antalet årsarbeten har vuxit i samtliga 11 kom-muner, men särskilt i Lilla Edet (5,4 procent), Alingsås (5,0 procent) och Kungälv (4,9 procent). I Ale och Mölndal är ökningen begränsad (0,3 procent), medan den i övriga kommuner varierar mellan 0,8 och 3,2 procent. Det kan konstateras att Göteborg står för 39 procent av det ökade antalet årsarbeten bland regionens 11 kommuner.

Sett till antalet månadsanställda personer är dessa fler 2014 än 2013 i samtliga kommuner utom Möln-dal, där antalet minskat något. Störst relativ ökning återfinns i Alingsås (8,3 procent). Totalt har antalet

månadsanställda i de 11 kommunerna vuxit med 2 037 personer, motsvarande 3,2 procent. Det ska noteras att rapportens redovisning är begränsad till antalet anställda i verksamheter som bedrivs i kommunens egen regi. Förändringar i antalet anställda kan alltså bero på övergångar från/till kommunal regi.

Genomsnittlig tjänstgöringsgrad

Tjänstgöringsgraden bland de månadsanställda varierar tämligen stort i kommunerna. Som högst är den i Göte-borg, 97 procent, tätt följt av Härryda, 96 procent. Som lägst är den i Tjörn, 79 procent. I övrigt varierar den mellan 87 och 93 procent. Det oviktade genomsnittet för de 11 kommunerna är 91 procent, detsamma som 2013. Inte i någon kommun är förändringen mellan 2014 och 2013 mer än 2 procentenheter. Ur ett längre tidsperspektiv har samtliga kommuner utom Tjörn ökat den genomsnittliga tjänstgöringsgraden sedan mitten av 00-talet (se tabell 21 i kapitel 10).

Ale 1 846 1 851 2 111 2 113 93 93 Alingsås 2 861 3 003 3 095 3 351 90 90 Göteborg 34 736 35 094 35 974 37 353 97 97 Härryda 2 707 2 758 2 848 2 901 95 96 Kungsbacka 5 682 5 740 6 178 6 206 90 91 Kungälv 3 156 3 312 3 447 3 600 91 91 Lilla Edet 809 853 928 977 88 88 Mölndal 4 360 4 371 4 651 4 637 93 93 Partille 2 472 2 528 2 659 2 725 93 93 Tjörn 873 901 1 083 1 141 81 79 Öckerö 841 847 966 973 87 87 SAMTLIGA 11 KOMMUNER 60 343 61 259 63 940 65 977 ** ** Antal Genomsnittlig

Antal årsarbeten*) månadsanställda tjänstgöringsgrad i %

2013 2014 2013 2014 2013 2014

TABELL 1. ÅRSARBETEN, MÅNADSANSTÄLLDA OCH TJÄNSTGÖRINGSGRAD

* Avser månadsanställdas arbete omräknat till heltid.

** Underlag saknas för att kunna beräkna ett viktat regionalt resultat. Ett oviktat medelvärde för de 11 kommunerna ger en tjänstgöringsgrad på 91 procent.

Könsfördelning och medelålder

Könsfördelningen bland kommunernas månadsanställda är långt från balanserad. Sett till samtliga 11 kommuner är 80 procent kvinnor och 20 procent män, där Göteborg bidrar något till att dra upp andelen män med sitt resultat på 21 procent (tabell 2). I övriga kommuner varierar andelen månadsanställda män mellan 14 och 20 procent.

Förhållandet är tämligen stabilt sedan 2013. Största förändringen gäller Tjörn, där andelen män vuxit med 3 procentenheter. Ur ett längre tidsperspektiv finns en svag tendens till en ökande andel män bland GR-kom-munernas anställda sedan mitten av 00-talet (se tabell 22 i kapitel 10).

Medelåldern bland de månadsanställda varierar mel-lan 44,4 och 48,0 år; det ovägda genomsnittet baserat på de 11 kommunerna är 46,0 år. Jämfört med 2013 överstiger förändringen ett år endast i Kungälv (där medelåldern minskat från 47,1 till 46,0 år). Ur det längre tidsperspektivet är den generella tendensen inom GR en svagt ökande medelålder hos de anställda sedan mitten av 00-talet (se tabell 23 i kapitel 10).

Verksamheter

Merparten av kommunernas månadsanställda arbetar inom skola och barnomsorg eller vård och omsorg – totalt sett svarar dessa två verksamheter för 39 respektive

(11)

11

TABELL 2. ANSTÄLLDAS KÖN OCH ÅLDER, 2014

Procentandel Medel- Procentandel per åldersgrupp

Kvinnor Män ålder <30 år 30–49 år 50– år Ale 82 18 44,4 12 49 39 Alingsås 80 20 47,1 8 47 45 Göteborg 79 21 45,0 13 47 40 Härryda 83 17 45,3 10 50 39 Kungsbacka 82 18 45,0 9 50 41 Kungälv 82 18 46,0 11 47 42 Lilla Edet 86 14 48,0 11 43 46 Mölndal 80 20 46,0 12 48 40 Partille 82 18 44,6 13 54 33 Tjörn 85 15 47,4 7 47 46 Öckerö 82 18 47,5 8 45 47 SAMTLIGA 11 KOMMUNER 80 20 * 12 48 40

Kommentar: Resultaten avser tillsvidareanställda och övriga månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader.

* Underlag saknas för att kunna beräkna ett viktat regionalt resultat. Ett oviktat medelvärde för de 11 kommunerna ger en medelålder på 46,0 år.

DIAGRAM 1. FÖRDELNING AV MÅNADSANSTÄLLDA ÖVER VERKSAMHETER 2014 (PROCENT)

35 42 33 27 30 37 45 35 36 38 39 34 35 36 38 ₄₇ ₄₂ 38 29 39 42 38 33 ₃₉ 3 3 3 3 3 3 2 3 3 ₄ 3 3 15 8 ₁₁ 12 12 12 13 11 10 8 16 11 7 7 ₁₀ 7 8 7 7 7 5 7 5 ₉ 5 4 5 5 5 4 4 5 4 5 5 5 Al e Al in gs ås Gö te bo rg Hä rr yd a Ku ng sbacka _Kung äl v Li lla Ed et Mö lnda l Pa r lle Tj ör n Ö cke rö SA MT LI GA KO MM UN ER Chefer Administraon Teknik

Frid & Kultur

Skola & Barnomsorg

Vård & Omsorg 34 procent av de 11 kommunernas anställda (diagram 1).

Därefter arbetar 11 procent inom tekniska verksamheter, 9 procent inom administrativa verksamheter samt 3 pro-cent inom fritid och kultur. Ytterligare 5 propro-cent är klassificerade som chefer (oavsett verksamhetsområde). Den här sammantagna verksamhetsprofilen i GR är mer eller mindre giltig för de enskilda kommunerna. I tre kommuner – Alingsås, Lilla Edet och Öckerö – omfattar vård- och omsorgsverksamheten fler anställda än skola och barnomsorg. I Lilla Edet är andelen inom vård och omsorg allra störst: 45 procent; minst är den i Härryda: 27 procent. I Härryda är tvärtom andelen anställda inom skola och barnomsorg som störst: 47 procent.

Fritid- och kulturverksamheterna är sett till antalet anställda den minsta verksamheten i samtliga kom-muner; andelen varierar mellan 2 och 4 procent av de kommunanställda.

Andelen anställda inom tekniska verksamheter varie-rar mellan 8 procent (Alingsås, Tjörn) och 16 procent

(Öckerö). Det kan noteras att Tjörn har en viss del av den tekniska verksamheten i kommunala bolag som inte omfattas av rapportens redovisning.

När det gäller administrativa verksamheter varierar andelen anställda mellan 5 procent (Partille, Öckerö) och 10 procent (Göteborg).

Hur stor del av de anställda som faller in under chefkategorin skiljer sig inte stort mellan kommunerna; andelen varierar mellan 4 och 5 procent.

Jämfört med verksamhetsprofilerna 2013 är det bara i två kommuner som förändringarna för någon kommuns verksamhetsandel överstiger 2 procent. Det gäller Göteborg och Tjörn där i båda fallen andelen månadsanställda inom vård och omsorg minskat med 5 procentenheter. I Göteborg har det skett främst till för-mån för skola och barnomsorg. Detsamma gäller delvis Tjörn men här kan också noteras en fördubblad andel anställda inom teknisk verksamhet (från 4 procent 2013 till 8 procent 2014).

Kommentar: Verksamhetsindelningen baseras på SKL:s indelning utifrån arbetsidentifikation (AID).

(12)

12 4. Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro

Den sjukfrånvaro som redovisas i det följande avser, där inget annat framgår, tillsvidareanställda, månads-anställda samt timavlönade – med undantag för Göte borg vars uppgifter genomgående exkluderar tim-avlönade.

Sett till de 11 kommunerna sammantaget uppgår frånvarotiden till 7,1 procent av ordinarie arbetstid 2014 – ett resultat som alltså inkluderar Göteborgs av-vikande statistikunderlag (tabell 3). Jämfört med mot-svarande resultat 2013 (6,6 procent) handlar det om en ökning med 0,5 procentenheter. Samtliga kommuner utom Lilla Edet bidrar till det försämrade resultatet.

Sjukfrånvarotidens andel av ordinarie arbetstid har successivt ökat i GR sedan 2010, då det oviktade

medelvärdet var 5,0 procent (för de då 13 ingående kommunerna) – efter en längre period av successiv minskande andel, med en regional maxnotering på 9,0 procent år 2004. Även om nivåerna varierar mellan en-skilda kommuner gäller den övergripande utvecklingen hela GR (se diagram 8 i kapitel 10).

Mot bakgrund av att Göteborgs statistik inte inklu-derar den timavlönade gruppen – som generellt bidrar till att dra ner sjukfrånvaronivån – ska Göteborg inte inkluderas i jämförelser mellan kommunerna. Sett till övriga kommuner varierar sjukfrånvarotidens andel av den ordinarie arbetstiden mellan 5,7 procent (Lilla Edet) och 6,9 procent (Ale). Resultatet för dessa 10 kommuner sammantaget är 6,2 procent.

Sjukfrånvarons andel av ordinarie arbetstid är genom-gående större hos tillsvidareanställda än hos månads-anställda, där andelen i sin tur är väsentligt större jämfört med timavlönade.

Med ett fokus på de tillsvidareanställda, som med-ger en jämförelse mellan samtliga kommuner, är sjuk-frånvarotiden störst i Göteborg, 8,3 procent, och minst i Lilla Edet, 6,3 procent. I övriga kommuner varierar andelen mellan 6,6 och 7,9 procent. Sett till samtliga 11 kommuner är andelen 7,8 procent.

Då Partille inte kan särredovisa timavlönades sjukfrånvaro från månadsanställda är det samlade GR-resultatet – med 5,1 procent sjukfrånvaro i gruppen månadsanställda – inte fullt jämförbar med gruppen * Tidsbegränsad anställning längre än 3 månader.

** Göteborgs resultat för samtliga anställda exkluderar timavlönade (gäller både 2013 och 2014).

*** Partille kan ej särredovisa timavlönades sjukfrånvaro från ”övriga månadsanställdas” sjukfrånvaro. Den sammanlagda sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid för ”övriga månadsanställda” och timavlönade är 3,2 procent (2013: 2,5 procent).

TABELL 3. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID

Samtliga Samtliga Tillsvidare- Övriga månads-

Tim-anställda 2013 Tim-anställda 2014 anställda anställda * avlönade

Ale 6,3 6,9 7,8 5,6 1,2 Alingsås 6,3 6,5 7,3 4,2 3,0 Göteborg ** 7,2 7,9 8,3 5,3 -Härryda 6,1 6,3 6,9 4,8 1,8 Kungsbacka 5,8 5,9 6,6 5,4 2,2 Kungälv 5,6 6,2 7,0 5,5 0,7 Lilla Edet 5,9 5,7 6,3 4,3 1,9 Mölndal 5,8 6,4 7,2 4,9 2,1 Partille *** 5,6 6,0 6,7 -Tjörn 6,1 6,2 6,8 5,5 2,1 Öckerö 5,7 6,7 7,9 3,5 2,4 SAMTLIGA 11 KOMMUNER 6,6 7,1 7,8 5,1 1,9

tillsvidareanställda. Men andelen i denna grupp är i samtliga kommuner mindre jämfört med sjukfrånvaron bland tillsvidareanställda.

I grova drag utgörs ungefär hälften av sjukfrånvaro-tiden i kommunerna av långtidsjukfrånvaro, 60 dagar eller mer (se diagram 2 på nästa sida). I de 11 kom-munerna sammantaget utgör långtidssjukfrånvaron 3,8 procent av ordinarie arbetstid, medan resterande kortare sjukfrånvaro utgör 3,4 procent. Det här gene-rella förhållandet varierar något mellan kommunerna. I Mölndal utgör långtidsfrånvaron störst del av den totala sjukfrånvaron, 61 procent, och i Kungsbacka tvärtom minst, 39 procent. (Sjukfrånvarons längd kommer att beskrivas mer i kapitel 5 och 6.)

(13)

13

Andelen sjukfrånvarotid är väsentligt större bland kvinnor än män – för de 11 kommunerna sammantaget är andelen 7,8 procent för kvinnor mot 4,5 procent för män (diagram 3). Med fokus på ett enkelt genomsnitt av de ingående kommunerna har könsskillnaden förstärkts något sedan 2013. Ur ett längre tidsperspektiv fram-kommer dock att skillnaden varit ännu större i mitten av 00-talet (se resultaten för 2004 i tabell 24 i kapitel 10). Könsskillna-den 2014 är minst, relativt sett, i Öckerö, och störst i Kungälv.

DIAGRAM 3. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID EFTER KÖN, SAMTLIGA ANSTÄLLDA, 2014

6,1 6,5 6,7 6,6 7,0 7,0 7,1 7,2 7,2 7,5 7,8 8,6 3,1 3,3 3,2 3,8 3,0 3,2 3,9 4,0 4,5 4,0 4,5 5,1 Lilla Edet Kungsbacka Parlle Tjörn Kungälv Härryda Mölndal Alingsås Öckerö Ale SAMTLIGA 11 KOMMUNER Göteborg* Kvinnor Män

* Timavlönade ingår ej.

DIAGRAM 2. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID, SAMTLIGA ANSTÄLLDA 2014 (PROCENT)

3,1 3,6 3,4 2,9 3,6 3,6 2,5 3,6 3,4 4,2 3,4 3,4 2,5 2,3 2,6 3,3 2,7 2,7 4,0 2,9 3,2 2,7 3,8 4,5 5,7 5,9 6,0 6,2 6,2 6,3 6,4 6,5 6,7 6,9 7,1 7,9 Lilla Edet Kungsbacka Parlle Tjörn Kungälv Härryda Mölndal Alingsås Öckerö Ale SAMTLIGA 11 KOMMUNER Göteborg *

1–59 dagar 60– dagar Totalt _2013:

5,9 5,8 5,6 6,1 5,6 6,1 5,8 6,3 5,7 6,3 7,2

* Timavlönade ingår ej.

Marianne Piiroinen, personalchef i Lilla Edets kommun, beskriver ett antal strate-gier i personalavdelningens arbete:

För att stävja en tenderande stigande sjuk-frånvaro har vi från och med 2014 särskilt fokuserat rehabiliteringsområdet i det kom-munövergripande hälso- och arbetsmiljö-arbetet. En personalstrateg stöttar aktivt cheferna i starten av en rehabiliteringsutred-ning, för att intensifiera en ”tidig start”, och finns sedan till hands under hela processen. Personalavdelningen tar regelbundet ut sjukstatistik för analys och uppmärksam-mar chefer på de medarbetare som uppvisar framförallt ökad korttidssjukfrånvaro.

Personalavdelningen arbetar med att uppmärksamma sjukfrånvarotalen i led-ningsgrupper och deltar på arbetsplatsträffar och samtalar kring hälsa och friskvård.

En personalstrateg samordnar konti-nuerligt ett hälsoarbete tillsammans med kommunens hälsoinspiratörer i form av t. ex. nätverksträffar och hälsoaktiviteter för kommunens medarbetare.

I och med resultatet av medarbetarunder-sökningen, som genomfördes första gången i kommunen som helhet hösten 2014, har verksamheterna fått ett utgångsläge för att kunna fokusera mer på arbetsplatsens psykosociala arbetsmiljö och finna sätt och aktiviteter för att utveckla den.

(14)

14 Sjukfrånvaro utifrån ålder och kön

Kvinnors mer omfattande sjukfrånvaro än män gäl-ler i både yngre och äldre åldersgrupper (diagram 4). Könsskillnaden är generellt lite större i gruppen 30–49 år jämfört med både gruppen under 30 och gruppen 50 år och äldre.

Hos såväl kvinnor som män ökar sjukfrånvaron med ökande ålder. Sett till de 11 kommunerna

samman-taget utgör sjukfrånvarotiden i gruppen under 30 år 5,2 procent av all ordinarie arbetstid. Andelen växer till 6,8 procent i gruppen 30–49 år och växer ytterli-gare till 8,0 procent i gruppen 50 år och äldre. Den här generella betydelsen av ålder för sjukfrånvaron är inte ny utan avspeglas i resultaten även tidigare år (se tabell 25 i kapitel 10).

De här två generella tendenserna med en mer omfat-tande sjukfrånvaro bland äldre än yngre, och en större sjukfrånvaro bland kvinnor än män oavsett ålders-grupp, gäller nästan genomgående i kommunerna (tabell 4). Två tydligare undantag återfinns i Lilla Edet och i Tjörn: i Lilla Edet är sjukfrånvaron hos både kvin-nor och män större i den yngsta gruppen än i gruppen 30–49 år, och i Tjörn är sjukfrånvaron hos män 50 år och äldre mindre än i gruppen 30–49 år. Det kan också noteras att sjukfrånvaron i Partille och Tjörn är lika omfattande i de två äldsta grupperna.

* Göteborgs resultat exkluderar timavlönade.

TABELL 4. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID EFTER ÅLDER, SAMTLIGA ANSTÄLLDA 2014

<30 år 30–49 år 50– år

Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män

Ale 4,8 5,3 3,4 6,6 7,3 3,4 7,9 8,7 4,9 Alingsås 5,2 5,6 3,7 6,5 7,2 3,6 6,9 7,5 4,5 Göteborg* 6,1 6,5 4,5 7,4 8,2 4,5 8,8 9,5 6,0 Härryda 4,4 4,8 2,8 6,4 7,0 3,1 6,8 7,6 3,5 Kungsbacka 4,4 5,0 2,6 5,7 6,2 3,1 6,7 7,3 3,8 Kungälv 3,4 3,7 2,4 6,0 6,6 3,3 7,3 8,4 3,0 Lilla Edet 6,2 7,1 2,7 4,4 4,7 2,4 6,7 7,1 4,0 Mölndal 4,7 5,3 2,8 6,1 6,6 4,1 7,3 8,2 4,0 Partille 3,5 4,1 1,7 6,4 7,1 3,5 6,4 7,1 3,5 Tjörn 4,7 4,8 4,3 6,4 6,7 4,5 6,4 7,0 2,6 Öckerö 3,1 3,5 2,0 5,9 6,3 4,3 8,3 8,9 5,7 SAMTLIGA 11 KOMMUNER 5,2 5,7 3,6 6,8 7,5 4,1 8,0 8,7 5,1 DIAGRAM 4. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID, EFTER ÅLDER OCH KÖN,

SAMTLIGA 11 KOMMUNER 2014 5,2 5,7 3,6 6,8 7,5 4,1 8,0 8,7 5,1 Totalt Kvinnor

<30 år Män Totalt Kvinnor 30 49 år– Män Totalt Kvinnor 50– år Män

(15)

15

Sjukfrånvaron är generellt lite mer omfattande inom vård- och omsorgsverksamheter än inom skola och barnomsorg: den utgör 9,3 respektive 7,0 procent av ordinarie arbetstid sett till samtliga 11 kommuner (tabell 5). Det ska noteras att analysen är begränsad till tillsvidareanställda och månadsanställda med tids-begränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade).

Med en tillbakablick på jämförelseåret fem år tidi-gare, 2009, framkommer att sjukfrånvaron inom vård och omsorg även då var generellt mer omfattande än inom skola och barnomsorg (se tabell 26 i kapitel 10).

Den här generella bilden gäller 2014 samtliga kommuner utom två: I Partille är sjukfrånvaron större inom skola och barnomsorg än inom vård- och om-sorgsverksamheten, till följd av en relativt låg frånvaro inom den senare. I Öckerö är resultatet detsamma för båda dessa verksamhetsområden, med en relativt hög frånvaro inom skola och barnomsorg.

Inom vård- och omsorgsverksamheten är

sjukfrån-Sjukfrånvaro bland månadsanställda inom olika

verksamhetsområden och yrkesgrupper

Jämfört med 2013 har sjukfrånvaron inom vård- och omsorgsverksamheten ökat i samtliga kommuner för-utom Lilla Edet; sett enbart till gruppen undersköter-skor syns en svag minskning även i Tjörn. Inom skola och barnomsorg är Lilla Edet igen det enda positiva undantaget samt Alingsås där resultatet är detsamma de två åren. Sett till de fyra särredovisade yrkesgrupperna inom skola och barnomsorg finns flera undantag. Det kan också noteras att sjukfrånvaron för grundskol-lärare i de 11 kommunerna sammantaget ligger på samma nivå 2014 som 2013 – medan den ökat för övriga grupper.

varon generellt större för undersköterskor jämfört med gruppgenomsnittet (10,5 respektive 9,3 procent i de 11 kommunerna sammantaget). Detta övergripande resultat – som gällde även 2009 (se tabell 26) – gäller 2014 för samtliga kommuner utom Lilla Edet.

Inom skola och barnomsorg varierar sjukfrånvaron mellan de fyra undersökta grupperna. Sjukfrånvaron är generellt störst bland barnskötare (9,9 procent i de 11 kommunerna sammantaget), lite mindre bland förskollärare (8,6 procent), ytterligare mindre bland grundskollärare (4,4 procent) och minst bland gym-nasielärare (3,5 procent). Den här övergripande bilden gäller flertalet kommuner, men det kan noteras att gym-nasielärarnas sjukfrånvaro i särskilt Ale och Mölndal är större än grundskollärarnas. Och i Partille, Tjörn och Lilla Edet är sjukfrånvaron störst hos förskollärare, det vill säga inte hos barnskötare som gäller i övriga kommuner.

Upprepad sjukfrånvaro – ”ofta sjuka”

Andelen tillsvidareanställda med upprepad sjukfrån-varo – det vill säga med 6 eller fler sjuktillfällen under året – uppgår under 2014 till 6,1 procent sett till det sammantagna GR-resultatet (tabell 6). Resultatet är i det här fallet begränsat till 10 kommuner då Göteborg inte har möjlighet att ta fram dessa uppgifter (av tek-niska skäl). Andelen är störst i Tjörn (7,8 procent) och minst i Partille (3,8 procent). I övrigt varierar andelen med 6 eller fler sjuktillfällen mellan 4,3 och 7,6 procent.

I fyra av de tio kommunerna har andelen tillsvidare-anställda med upprepad sjukfrånvaro vuxit sedan 2013, i fyra andra har den krympt – och i återstående två kommuner är den stabil.

Samtliga månads-anställda Personal inom Vård och omsorg Personal inom Skola och barnomsorg

Under-sköterskor Förskol-lärare

Ale 7,5 9,7 11,9 7,1 11,2 7,7 4,4 6,6 Alingsås 6,9 8,1 9,7 6,9 10,0 8,0 4,7 4,8 Göteborg 7,9 10,4 10,7 7,6 10,0 9,1 4,8 3,7 Härryda 6,7 9,6 10,6 6,2 11,7 7,5 3,8 3,3 Kungsbacka 6,3 9,2 11,5 5,3 9,4 6,8 3,4 2,3 Kungälv 6,8 9,2 11,0 6,0 10,6 8,0 3,5 3,3 Lilla Edet 5,9 7,3 5,8 5,3 7,0 7,3 3,5 2,2 Mölndal 6,8 9,1 11,4 6,6 11,3 7,4 4,0 5,3 Partille* * 5,9 8,0 7,0 6,2 10,7 4,8 3,8 Tjörn 6,6 6,7 8,8 6,3 6,9 10,2 3,7 ** Öckerö 7,2 8,6 8,8 8,6 12,0 11,5 7,2 1,4 SAMTLIGA 11 KOMMUNER 7,3 9,3 10,5 7,0 9,9 8,6 4,4 3,5

TABELL 5. SJUKFRÅNVARO BLAND MÅNADSANSTÄLLDA EFTER VERKSAMHET OCH YRKESGRUPP (PROCENT)

Grundskol-lärare

Barn-skötare

Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (men exkluderar timavlönade). * Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från från övriga månadsanställdas sjukfrånvaro.

** Yrkesgruppen saknas.

Gymnasie-lärare

(16)

16

Roland Ödh, personalchef i Alingsås kommun, beskriver deras fortsatta arbete för att motverka den ökade korttidsfrånvaron:

I Alingsås har sjukfrånvaron i likhet med övriga kommuner ökat. Alingsås kommun införde under 2014 nya rutiner för hantering av upprepad korttidsfrånvaro vid kommunens barn- och ungdomsförvaltning. De inle-dande signalerna tyder på att rutinen medverkar till att minska eller stabilisera sjuktalen.

Ett särskilt projekt kring sjukfrånvaro har också riktats mot förvaltningens förskoleverksamhet där aktörer som företagshälsovård och Försäkringskassan har medverkat. Även detta förefaller att medverka till att hålla tillbaka sjuktalen.

Båda åtgärderna har sitt ursprung i vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Det låter kanske tråkigt men vi tror att det handlar om att kavla upp ärmarna och arbeta vidare med detta som utgångspunkt.

Drygt hälften av de tillsvidareanställda i de 10 ingående GR-kommunerna har haft 0–4 sjukdagar under året – enstaka eller sammanhängande. Andelen varierar mellan 54,6 och 66,4 procent. I sex av kommunerna

har andelen ökat, i fyra minskat. Störst förändring återfinns i Alingsås där andelen ökat med nästan 13 procentenheter. ■

DIAGRAM 5a–5b. UPPREPAD SJUKFRÅNVARO HOS TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2014 (PROCENT) 3,8 4,3 5,0 5,0 5,7 6,1 6,1 6,4 7,5 7,6 7,8 Parlle Lilla Edet Ale Alingsås Öckerö SAMTLIGA 10 KOMMUNER Kungälv Kungsbacka Härryda Mölndal Tjörn

a: 6 eller fler sjukllfällen *

53,4 54,6 54,7 54,9 55,7 59,1 60,1 62,6 64,1 65,4 66,4 Härryda Öckerö Mölndal Tjörn Kungälv SAMTLIGA 10 KOMMUNER Kungsbacka Lilla Edet Parlle Ale Alingsås b: 0–4 sjukdagar **

Kommentar: Göteborg kan ej ta fram uppgifter för 2014 och ingår därför inte i det regionala resultatet. * Oavsett sjukfrånvarons längd. ** Enstaka eller sammanhängande dagar.

TABELL 6. UPPREPAD SJUKFRÅNVARO HOS TILLSVIDAREANSTÄLLDA

2013 2014 2013 2014 2014 Ale 6,8 5,0 67,9 65,4 2 077 Alingsås 5,0 5,0 53,7 66,4 3 010 Göteborg *** 8,2 - 43,2 - -Härryda 7,1 7,5 44,6 53,4 2 831 Kungsbacka 7,4 6,4 54,5 60,1 6 035 Kungälv 7,6 6,1 53,0 55,7 3 567 Lilla Edet 4,8 4,3 57,0 62,6 887 Mölndal 6,6 7,6 54,0 54,7 4 514 Partille 3,8 3,8 70,8 64,1 2 544 Tjörn 6,2 7,8 59,2 54,9 1 127 Öckerö 5,3 5,7 59,8 54,6 933 SAMTLIGA 10 KOMMUNER – 6,1 – 59,1 27 525 Antal tillsvidareanställda 6 eller fler sjuktillfällen* 0–4 sjukdagar**

* Oavsett sjukfrånvarons längd. ** Enstaka eller sammanhängande dagar.

*** Göteborg kan ej ta fram uppgifter för 2014. 2013 redovisades sjukfrånvaro exklusive timavlönade. Det regionala resultatet avser därför samtliga kommuner utom Göteborg.

(17)

17 5. Långtidssjukfrånvaro:

minst 60 dagar

I DETTA KAPITEL redogörs för andelen av sjukfrån-varon som utgörs av långtidsfrånvaro, här definierat som 60 dagar eller mer. Denna uppgift ingår i den lagstadgade redovisningen av sjukfrånvaron (se vidare bilaga 2).

I nästa kapitel (6) redovisas därefter sjukfrånvarons längd fördelad på: 1–14 dagar, 15–90 dagar och 91 dagar eller mer.

Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda

Bland de 11 kommunernas samtliga anställda utgör långtidssjukfrånvaron – det vill säga minst 60 da-gars frånvaro – 52,7 procent av den sammanlagda sjukfrånvarotiden under 2014 (tabell 7). Andelen varierar en del i kommunerna: mellan 38,8 procent (Kungsbacka) och 61,5 procent (Mölndal). Det ska

noteras att resultatet för Göteborg, 57,1 procent, inte inkluderar timavlönade (dvs. en grupp med generellt mindre sjukfrånvarotid).

I samtliga kommuner utom Öckerö har andelen långtidssjukfrånvaro av all sjukfrånvaro ökat sedan 2013 (i Kungälv saknas tillförlitlig uppgift för 2013). Detta innebär en fortsättning på trenden som konsta-terats efter 2011 (se diagram 6 på nästa sida samt, på kommunnivå, diagram 9 i kapitel 10). I Öckerö har däremot långtidssjukfrånvarons andel minskat med 9,5 procentenheter.

I relation till ordinarie arbetstid innebär det sam-mantagna GR-resultatet att 3,8 procent av den ordi-narie arbetstiden i de 11 kommunerna går förlorad i sjukfrånvaro som utgörs av minst 60 dagar.

Totalt

Andel av ordinarie arbetstid 2014

2014 60– dagar Ale 36,6 39,6 6,9 2,7 Alingsås 44,2 45,2 6,5 2,9 Göteborg * 53,3 57,1 7,9 4,5 Härryda 40,2 43,2 6,3 2,7 Kungsbacka 34,9 38,8 5,9 2,3 Kungälv ** 42,7 6,2 2,7 Lilla Edet 40,0 45,0 5,7 2,5 Mölndal 54,2 61,5 6,4 4,0 Partille 34,2 42,9 6,0 2,6 Tjörn 50,1 53,1 6,2 3,3 Öckerö 57,8 48,3 6,7 3,2 SAMTLIGA 11 KOMMUNER - 52,7 7,1 3,8 Andel långtidssjukfrånvaro 2013

TABELL 7. ANDEL LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING, MINST 60 DAGAR, AV ALL SJUKFRÅNVAROTID (PROCENT)

* Göteborgs resultat exkluderar timavlönade. ** Tillförlitlig uppgift saknas för Kungälv 2013.

(18)

18 Långtidssjukfrånvaro efter kön

Långtidsfrånvaron utgör en större andel av sjukfrån-varon hos kvinnor än män. Om den utgör 53 procent bland samtliga anställda i de 11 kommunerna, handlar det om 54 procent hos kvinnorna men bara 46 procent bland männen (tabell 8). Kvinnornas resultat påverkar det sammantagna resultatet mer än männens i och med att de utgör 80 procent av kommunernas anställda (andelen kvinnor varierar mellan 79 och 86 procent i kommunerna; se sidan 11.).

Utifrån ett enkelt medelvärde baserat på de 11 kommunerna framkommer att könsskillnaden har ökat ytterligare sedan 2013, främst till följd av att långtidssjukfrånvaron av mäns totala sjukfrånvaro har minskat något.

År 2014 är könsskillnaden störst i Partille och Härryda, och tvärtom minst i Öckerö, Göteborg och Tjörn.

TABELL 8. LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING HOS KVINNOR OCH MÄN (PROCENT)

Ale 41 31 82 18 Alingsås 46 39 80 20 Göteborg 58 52 79 21 Härryda 45 26 83 17 Kungsbacka 40 31 82 18 Kungälv 45 35 82 18 Lilla Edet 46 35 86 14 Mölndal 64 47 80 20 Partille 45 23 82 18 Tjörn 54 47 85 15 Öckerö 49 44 82 18 SAMTLIGA 11 KOMMUNER 54 46 80 20 Kvinnor

Långtidssjukfrånvaro Andel av anställda

Kvinnor Män Män

Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukskrivning, minst 60 dagar, av all sjukfrånvarotid. * Göteborgs resultat exkluderar timavlönade.

DIAGRAM 6. LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA RESPEKTIVE OFTA SJUKA, 2005–2014 (PROCENT)

0,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% 5,0% 6,0% 7,0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Långdssjukskrivna (60 dagar el längre) Oa sjuka (6 sjukllfällen el mer/år)

Kommentar: Trenden baseras på oviktade medelvärden av ingående kommuner respektive år. Medan andelen sjukfrånvarotid som utgörs av lång-tidsfrånvaro – minst 60 dagar – har ökat sedan 2011, har andelen tillsvidareanställda som är ofta sjukskrivna

– minst 6 sjuktillfällen per år – förhållit sig mer stabil under senare år, efter en uppgång mellan 2005 och 2010 (diagram 6).

(19)

19 Långtidssjukfrånvaro efter ålder

Långtidssjukfrånvaron utgör med ökande ålder en större andel av sjukfrånvaron. Sett till de 11 kom-munerna sammantaget är andelen mer än dubbelt så stor i grupperna 30 år och äldre jämfört med gruppen under 30 år: drygt hälften mot en fjärdedel (tabell 9). Andelen är också något större i gruppen 50 år och äldre jämfört med gruppen 30–49 år (59 mot 52 procent). Då gruppen under 30 år inte utgör mer än 12 procent av de anställda (i de 11 kommunerna sammantaget)

Långtidssjukfrånvaro i olika yrkesgrupper

Andelen långtidssjukfrånvaro utgör ungefär hälften av all sjukfrånvaro bland samtliga studerade yrkes-grupper: undersköterskor, barnskötare, förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare. Andelen varierar inte mer än mellan 48 och 54 procent mellan dessa fem grupper (tabell 10). I de enskilda kommunerna är variationen ibland dock större. Det ska betonas att

Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukskrivning, minst 60 dagar, av all sjukfrånvarotid.

Månadsanställda avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader. * Partilles resultat inkluderar timavlönade.

** Tjörn saknar gymnasielärare och ingår därmed inte heller i det regionala resultatet för gruppen.

TABELL 10. LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I FEM YRKESGRUPPER (PROCENT)

Under- Barn- Förskol- Grundskol-

sköterskor skötare lärare lärare lärare

Ale 45 43 39 28 45 Alingsås 38 52 50 50 56 Göteborg 58 52 50 54 56 Härryda 54 44 26 37 43 Kungsbacka 43 46 32 40 33 Kungälv 48 47 39 45 40 Lilla Edet 29 44 53 30 0 Mölndal 61 65 59 69 82 Partille * 47 36 56 37 47 Tjörn 54 44 55 53 ** Öckerö 58 57 68 78 54 SAMTLIGA 11 KOMMUNER 54 51 48 51 53

är det i första hand de äldre gruppernas resultat som skapar det genomsnittliga resultatet på 53 procent (se tabell 7).

Ålderns generella betydelse för andelen långtidssjuk-frånvaro av all sjuklångtidssjuk-frånvaro framkommer i samtliga kommuner utom i Lilla Edet, där andelen är större i personalgruppen under 30 år jämfört med åldersgrup-pen 30–49 år.

avvikande resultat mellan kommuner och verksam-heter i flera fall baseras på ett begränsat underlag av personer. Eftersom resultaten också kan påverkas av de anställdas ålder i de olika verksamheterna redovisas i tabeller 11a–b (se nästa sida) resultaten även nedbrutna på ålder. ■ Ale 15 40 45 12 49 39 Alingsås 21 47 49 8 47 45 Göteborg * 27 56 63 13 47 40 Härryda 12 45 48 10 50 39 Kungsbacka 14 38 45 9 50 41 Kungälv 21 41 47 11 47 42 Lilla Edet 42 34 52 11 43 46 Mölndal 38 61 67 12 48 40 Partille 27 42 47 13 54 33 Tjörn 14 55 58 7 47 46 Öckerö 4 48 53 8 45 47 SAMTLIGA 11 KOMMUNER 25 52 59 12 48 40 Långtidssjukfrånvaro <30 år 30–49 år >50 år <30 år 30–49 år >50 år Andel av samtliga anställda TABELL 9. LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING I TRE ÅLDERSGRUPPER (PROCENT)

Kommentar: Resultaten avser andelen långtidssjukskrivning, minst 60 dagar, av all sjukfrånvarotid. * Göteborgs resultat exkluderar timavlönade.

(20)

20

Ale 22 48 47 0 56 38 Alingsås 23 37 41 19 32 62 Göteborg 34 58 62 16 54 61 Härryda 29 55 59 8 42 50 Kungsbacka 23 44 46 0 43 54 Kungälv 10 49 52 0 47 51 Lilla Edet 10 21 40 0 0 64 Mölndal 15 51 74 50 75 54 Partille * 22 49 50 14 17 61 Tjörn 25 51 62 0 0 57 Öckerö 39 48 66 0 71 54 SAMTLIGA 11 KOMMUNER 28 54 59 16 53 58 Undersköterskor <30 år 30–49 år 50– år <30 år 30–49 år 50– år Barnskötare TABELL 11a. LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING BLAND MÅNADSANSTÄLLDA UNDERSKÖTERSKOR OCH BARNSKÖTARE, EFTER ÅLDER (PROCENT)

50– år <30 år Ale 5 35 50 19 35 16 *** 13 62 Alingsås 28 50 53 0 40 57 0 39 72 Göteborg 25 51 57 21 52 61 0 51 59 Härryda 9 20 41 0 25 54 0 50 14 Kungsbacka 7 25 42 0 29 53 0 27 44 Kungälv 0 30 47 36 39 56 0 47 35 Lilla Edet 0 67 42 36 13 37 *** 0 0 Mölndal 22 62 62 39 66 75 0 84 81 Partille * 9 56 65 0 30 51 0 17 62 Tjörn ** 30 56 57 0 68 26 ** ** ** Öckerö 0 86 40 0 59 90 *** 64 0 SAMTLIGA KOMMUNER 21 48 54 21 47 60 0 46 57 Förskollärare

TABELL 11b. LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I TRE PEDAGOGISKA YRKEN, EFTER ÅLDER (PROCENT)

<30 år 30–49 år Grundskollärare Gymnasielärare <30 år 30–49 år 50– år

30–49 år 50– år

** Tjörn saknar gymnasielärare.

(21)

21 6. Sjukfrånvarons längd:

1–14, 15–90, 91– dagar

I DETTA KAPITEL kompletteras bilden av långtids-sjukfrånvaron i föregående kapitel med en bild av sjukfrånvarons längd som tydligare relaterar till före-kommande kostnader. Sjukfrånvaron är här uppdelad på tre tidsintervall: 1–14 dagar, 15–90 dagar respektive 91 dagar eller längre.

Då Tjörn inte har möjlighet att redovisa uppgifter enligt denna indelning är kapitlets tabeller begränsade till resultaten för 10 av GR:s kommuner.

Det ska noteras att resultaten för Göteborg även i detta kapitel avviker från övriga kommuner genom att inte inkludera timavlönade (dvs. en grupp med generellt mindre sjukfrånvarotid) utan är begränsat till tillsvidareanställda och övriga månadsanställda.

Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda

Av resultaten för de 10 kommunerna sammantaget framkommer att den sjukfrånvaro som varar mer än 90 dagar utgör nästan hälften av den totala sjukfrån-varon: 47 procent (tabell 12). Resultatet dras upp av både Göteborg (52 procent; exkl. timavlönade) och Mölndal (55 procent). I övriga kommuner varierar andelen mellan 27 och 45 procent.

Den korta sjukfrånvaron, 1–14 dagar, utgör på den sammantagna regionala nivån en dryg tredjedel av den totala sjukfrånvaron. Andelen varierar i de 10 kommunerna mellan 27 och 45 procent.

Den övriga sjukfrånvaron, den som omfattar 15–90 dagar, utgör ungefär en femtedel av den totala sjukfrånvaron sett till kommunernas sammantagna resultat. Här avviker Alingsås med en relativt stor andel på 34 procent – vilket ska ställas mot en relativt liten andel sjukfrånvaro om mer än 90 dagar (27 procent). I de övriga kommunerna är variationen i andelen 15–90- dagarsfrånvaro tämligen begränsad, den håller sig mellan 17 och 24 procent.

Omräknat till andel av ordinarie arbetstid utgör den sjukfrånvaro som omfattar mer än 90 dagar 4,1 procent av all ordinarie arbetstid i Göteborg, i Mölndal 3,6 procent och i Öckerö 3,0 procent. I övriga kom-muner utgör den korta sjukfrånvaron en större eller lika stor andel av ordinarie arbetstid som den längsta sjukfrånvaron. Ale 43 23 34 6,9 3,0 1,6 2,3 Alingsås 39 34 27 6,5 2,5 2,2 1,8 Göteborg * 31 17 52 7,9 2,5 1,3 4,1 Härryda 41 22 37 6,3 2,6 1,4 2,3 Kungsbacka 44 24 32 5,9 2,6 1,4 1,9 Kungälv 42 20 38 6,2 2,6 1,3 2,4 Lilla Edet 40 21 40 5,7 2,2 1,2 2,2 Mölndal 27 18 55 6,4 1,7 1,1 3,6 Partille 45 23 32 6,0 2,7 1,4 1,9 Öckerö 31 24 45 6,7 2,1 1,6 3,0 SAMTLIGA 10 KOMMUNER 34 19 47 7,2 2,4 1,4 3,3 Totalt

Andel av totala sjukfrånvaron Andel av ordinarie arbetstid

1–14 dagar

TABELL 12. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD FÖR SAMTLIGA ANSTÄLLDA – SAMT I RELATION TILL ORDINARIE ARBETSTID (PROCENT)

Kommentar: Tjörn kan inte redovisa frånvaro uppdelat på tidsintervallen 1–14, 15–90, 91– dagar och ingår därför inte i underlaget. * Göteborgs resultat exkluderar timavlönade.

(22)

22 Sjukfrånvarons längd efter kön, ålder respektive verksamhet

Ale 42 23 35 52 23 25 Alingsås 38 34 28 46 32 22 Göteborg * 30 17 53 37 16 47 Härryda 39 22 39 61 18 22 Kungsbacka 43 24 33 54 23 23 Kungälv 40 21 39 60 11 29 Lilla Edet 39 20 41 45 28 27 Mölndal 25 17 58 38 20 41 Partille 43 23 34 64 23 13 Öckerö 30 24 46 39 20 41 SAMTLIGA 10 KOMMUNER 33 19 48 42 18 40 Kvinnor Män 1–14 dagar

TABELL 13. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD BLAND KVINNOR RESPEKTIVE MÄN (PROCENT)

15–90 dagar 91– dagar 1–14 dagar 15–90 dagar 91– dagar

Ale 67 23 10 43 23 34 37 24 39 Alingsås 68 19 13 38 34 28 34 36 30 Göteborg * 58 20 22 33 16 51 26 16 58 Härryda 70 22 8 40 22 38 37 21 42 Kungsbacka 69 20 10 44 25 31 39 24 37 Kungälv 63 21 16 43 23 34 37 18 45 Lilla Edet 43 23 34 48 24 28 34 18 48 Mölndal 46 22 32 27 19 54 23 16 62 Partille 64 22 14 45 24 31 41 23 36 Öckerö 83 16 1 41 14 45 19 31 50 SAMTLIGA 10 KOMMUNER 60 21 20 35 19 45 29 19 53 <30 år

TABELL 14. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD I TRE ÅLDERSGRUPPER (PROCENT)

30–49 år 50– år

1–14 dgr 15–90 dgr 90– dgr 1–14 dgr 15–90 dgr 90– dgr 1–14 dgr 15–90 dgr 90– dgr

I tabellerna 13–16e redovisas sjukfrånvaron uppdelad på de tre intervallen 1–14 dagar, 15–90 dagar

respek-tive 91 dagar eller längre nedbrutet på kön, ålder och yrkesgrupp (och ålder).

Ale 38 23 39 43 19 38 Alingsås 42 31 28 31 37 32 Göteborg 28 19 53 37 14 48 Härryda 32 20 48 41 20 39 Kungsbacka 36 27 36 38 22 40 Kungälv 32 27 41 37 27 36 Lilla Edet 53 24 23 51 5 44 Mölndal 25 21 54 25 15 60 Partille * 39 22 38 53 27 20 Öckerö 27 21 52 32 16 52 SAMTLIGA 10 KOMMUNER 31 21 48 37 17 45 Undersköterskor Barnskötare

TABELL 15a. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD BLAND MÅNADSANSTÄLLDA UNDERSKÖTERSKOR OCH BARNSKÖTARE (PROCENT)

Kommentar: Resultaten avser månadsanställda: tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (dvs. exkluderar timavlönade).

Tjörn kan inte redovisa frånvaro uppdelat på tidsintervallen 1–14, 15–90, 91– dagar och ingår därför inte i underlaget. * Partilles resultat inkluderar timavlönade.

(23)

23

Ale 55 31 14 37 19 44 34 26 40 Alingsås 57 30 13 44 29 27 37 32 31 Göteborg 47 24 29 28 19 53 25 18 56 Härryda 45 35 19 31 20 49 29 16 54 Kungsbacka 53 32 15 37 25 38 33 28 38 Kungälv 58 35 7 26 32 41 33 21 46 Lilla Edet 67 29 5 63 21 17 43 25 32 Mölndal 69 21 11 27 33 40 20 12 68 Partille * 64 33 3 37 23 40 38 20 42 Öckerö 47 53 0 40 12 48 16 19 65 SAMTLIGA 10 KOMMUNER 51 27 22 30 22 48 28 20 53 <30 år

TABELL 16a. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD BLAND: UNDERSKÖTERSKOR (PROCENT)

30–49 år 50– år

Kommentar: Resultaten avser månadsanställda: tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader. Tjörn kan inte redovisa frånvaro uppdelat på tidsintervallen 1–14, 15–90, 91– dagar och ingår därför inte i underlaget.

* Partilles resultat inkluderar timavlönade.

TABELL 16b. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD BLAND: BARNSKÖTARE (PROCENT)

30–49 år 50– år

Ale 47 19 35 48 32 21 27 41 32 Alingsås 38 35 27 30 33 36 30 21 49 Göteborg 38 15 46 35 16 49 30 18 52 Härryda 56 23 21 46 24 31 36 33 31 Kungsbacka 49 24 27 42 30 28 40 42 18 Kungälv 43 24 33 40 22 38 41 21 37 Lilla Edet 33 17 50 38 46 16 85 15 0 Mölndal 30 18 52 23 11 66 11 23 66 Partille * 36 21 42 54 19 27 45 9 46 Öckerö 22 12 65 16 10 75 46 0 54 SAMTLIGA 10 KOMMUNER 40 18 42 36 19 45 32 23 45 Förskollärare

TABELL 15b. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I TRE PEDAGOGISKA YRKEN (PROCENT)

Grundskollärare Gymnasielärare

Kommentar: Resultaten avser månadsanställda: tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (dvs. exkluderar timavlönade). Tjörn kan inte redovisa frånvaro uppdelat på tidsintervallen 1–14, 15–90, 91– dagar och ingår därför inte i underlaget.

(24)

24

TABELL 16c. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD BLAND: FÖRSKOLLÄRARE (PROCENT)

30–49 år 50– år

TABELL 16d. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD BLAND: GRUNDSKOLLÄRARE (PROCENT)

30–49 år 50– år

Ale ** ** ** 40 60 0 20 31 49 Alingsås 100 0 0 32 45 23 27 1 72 Göteborg 73 27 0 37 16 47 27 18 54 Härryda 100 0 0 26 38 36 73 13 14 Kungsbacka 59 41 0 43 45 13 35 39 26 Kungälv 100 0 0 36 20 44 44 23 33 Lilla Edet ** ** ** 83 17 0 100 0 0 Mölndal 100 0 0 11 6 84 11 30 59 Partille * 100 0 0 71 19 10 31 4 65 Öckerö ** ** ** 36 0 64 100 0 0 SAMTLIGA KOMMUNER 78 22 0 35 27 38 29 20 51 <30 år

TABELL 16e. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD BLAND: GYMNASIELÄRARE (PROCENT)

30–49 år 50– år

(25)

25

DEN TOTALA SJUKLÖNEKOSTNADEN

för-delad på antal månadsanställda uppgår i de 11 kommunerna till i genomsnitt 8 412 kronor (tabell 17). Särskilt Göteborg bidrar till att dra upp det regionala resultatet, med sin sjuklöne-kostnad på 8 889 kronor per månadsanställd. På motsatt sida finns Lilla Edet med en relativt låg sjuklönekostnad per månadsanställd: 6 624 kronor. Övriga kommuners kostnader varierar mellan 7 153 och 8 437 kronor.

Jämfört med 2013 har sjuklönekostnaden per månadsanställd minskat i sex kommuner – särskilt i Lilla Edet och Tjörn – och ökat i övriga fem kommuner – särskilt i Härryda och Mölndal.

Det finns anledning att komplettera det här resultatet med ett som närmare relaterar till den arbetstid som reellt finns till kommunens för-fogande efter det att tjänstledigheter och dylikt räknats bort. Med utgångspunkt i kommunens totala tillgängliga arbetstid – som utförs av tillsvidareställda, övriga månadsanställda och

timavlönade – dividerat med schablonvärdet 1 700 timmar, blir det resultatet för de 11 kommunerna sammantaget 7 845 kronor per årsarbete. Även i detta fall är Göteborgs resultat, 8 554 kronor, en påtagligt högre kostnad jämfört med övriga kommuners. Där-e mot avvikDär-er Lilla EdDär-ets rDär-esultat mindrDär-e än tidigarDär-e även om kommunens sjuklönekostnad även ur detta perspektiv är lägst.

7. Sjuklönekostnad

Jämfört med 2013 har sjuklönekostnaden per årsar-bete minskat i fyra kommuner; i Lilla Edet, men även i Tjörn och Öckerö, är minskningen påtaglig. I övriga sju kommuner har kostnaden tvärtom ökat (även om det i två kommuner gäller högst marginellt). ■

DIAGRAM 7. SJUKLÖNEKOSTNAD PER ÅRSARBETE, 2014 (KRONOR)

Per månadsanställd* 2013 Ale 8 009 8 240 7 451 7 735 Alingsås 7 284 7 153 6 423 6 681 Göteborg 8 985 8 889 8 536 8 554 Härryda 7 647 8 437 6 425 7 181 Kungsbacka 7 693 7 749 6 733 6 737 Kungälv 7 609 7 810 6 498 6 856 Lilla Edet 7 325 6 624 7 223 6 561 Mölndal 7 820 8 291 6 728 7 048 Partille 7 641 7 494 7 415 7 391 Tjörn 7 974 7 241 7 553 7 136 Öckerö 7 808 7 504 7 062 6 767 SAMTLIGA 11 KOMMUNER - 8 412 - 7 845 TABELL 17. SJUKLÖNEKOSTNAD PER MÅNADSANSTÄLLD RESPEKTIVE PER ÅRSARBETE I KRONOR

Kommentar: Kostnaderna inkluderar generellt PO-påslag på 40 procent.

* Månadsanställd avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (dvs. exkluderar timavlönade).

** Årsarbete avser total tillgänglig arbetstid (övertid och fyllnadstid ej inräknat) utförd av tillsvida-reanställda, månadsanställda och timavlönade, dividerat med schablonvärdet för årsarbetstiden som är 1 7000 timmar. 2014 Per årsarbete** 2013 2014 6 561 6 681 6 737 6 767 6 856 7 048 7 136 7 181 7 391 7 735 7 845 8 554 Lilla Edet Alingsås Kungsbacka Öckerö Kungälv Mölndal Tjörn Härryda Parlle Ale SAMTLIGA 11 KOMMUNER Göteborg

Kommentar: Kostnaderna inkluderar generellt PO-påslag på 40 procent. Skuggade staplar visar resultatet 2013. Årsarbete avser total tillgänglig arbetstid (övertid och fyllnadstid ej inräknat) utförd av tillsvidareanställda, månadsanställda och timavlönade, dividerat med schablonvärdet för årsarbetstiden som är 1 7000 timmar.