ATT HANDLEDA FAMILJEHEMSom har familjehemsplacerade barn från olika sociala problemområdenCatharina Stenberg

Göteborgs Universitet

Institutionen för socialt arbete Familjeterapeuterna Korsvägen AB B-uppsats, 7,5 p

Vårterminen 2013

ATT HANDLEDA FAMILJEHEM

Som har familjehemsplacerade barn från olika sociala problemområden

Catharina Stenberg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING………. 3

SYFTE……… 4

TEORI OCH KUNSKAPSLÄGET………4

Matchning………...4

Inlärning och kunskap... 4

Handledning – ett socialkonstruktionistisk perspektiv………... 5

Systemteori………. 5

Kön och genusperspektiv………... 6

Handledning - reflekterande process……….. 6

METOD……….. 6

Urval………6

Enkät………7

Bearbetning av information……… 7

Bortfall……… 7

RESULTAT………7

Information om deltagarna (Tabell 1:1)………. 7

Information om deltagarna (Tabell 1:2 – 1:3)……… 8

Information och kunskap om placerade barn (Tabell 1:4 – 1:5)…... 9

Synpunkter på handledning (Tabell 1:6)………10

Synpunkter på handledning (Tabell 1:7)………11

Synpunkter på handledning (Tabell 1:8 – 1:9)………...12

SLUTDISKUSSION……….. 13

REFERENTLISTA……… 14

BILAGA

INLEDNING

Jag arbetar på ett privat vårdföretag Attendo Jour och Familj som familjehemskonsulent i region Västmanland. Anledningen till varför jag i mitt ämnesval av denna uppsats valt att fördjupa mig i hur man både kan ge och ta emot handledning till familjehem med barn från olika sociala problemområden. Är att arbetet som familjehemskonsulent innebär att ta emot och utföra ett uppdrag från olika kommuner från hela Sverige. Uppdragen som kommunerna lämnar grundar sig i BBIC systemets genomförandeplan enligt SoL eller LVU.

I genomförandeplanen framgår mål för placeringen samt de insatser som familjehemmen arbetar med under placeringsperioden.

I mitt dagliga arbete gör jag regelbundna uppföljningsmöten hemma hos familjehemmen en gång per månad. Vid varje uppföljningsmöte samtalar jag utifrån ett handledande

förhållningssätt med familjehemsföräldrarna och sedan även tillsammans med barnen.

Familjehemmen får också regelbunden grupphandledning en gång per månad, då med extern handledare. Där ges de utrymme att reflektera kollegialt med andra familjehem om deras arbete.

Min nyfikenhet och ambition till denna uppsats var att jag ville veta mer om familjehemmens

inställning till om de får tillräckligt med information om de barn som placerats hos dem, samt

deras synpunkter på den handledning de får under placeringsperioden.

SYFTE

Syfte med denna uppsats är att utforska hur man handleder familjehem som tar emot barn och ungdomar från olika sociala problemområden. Det jag har belyst mer i uppsatsen är

familjehemmens inställning till handledning, behovet av regelbunden handledning

TEORI OCH KUNSKAPSLÄGET

Det finns en mängd olika teorier om handledning. De jag har valt att fördjupa mig i utgår från min yrkesroll som familjehemskonsulent och de arbetsuppgifter man har i det dagliga arbetet.

Teorierna och kunskapsläget är en analytiskt och statistisk förklaring till den enkätundersökning som genomfördes.

Matchning (tabell 1:4)

Rasmusson och Regnér (2013) Ett utvalt hem till ett utvalt barn, skriver att Kate Wilson &

Ian Sinclarir (2003) redovisat rön i artikeln ”Matches and Mismatches: The Contribution of Carers and Children to the Success of Foster Placements”. Data om 472 fosterbarn samlades in under en tidsperiod om 14 månader. Socialarbetarna och fosterföräldrarna rapporterade om sammanbrott och orsakerna till placeringarnas misslyckande och framgång. Analysen av dessa data ledde fram till hypoteser som testades statistiskt. Forskarna konstruerade ”a model of how placements work” bestående av statistik analys av nyckelvariabler i placeringen som visar hur de, i olika kombinationer, ledde till framgång eller misslyckande. Ur detta

utkristaller ades i sin tur tre aspekter som kunde hänföras till lyckade placeringar:

 Egenskaper hos barnet, motivation och positiv inställning till placeringen, attraktiva egenskaper och låg nivå av beteendestörningar.

 Egenskaper hos fosterföräldrarna: varma och barnorienterade.

 Interaktionen mellan fosterföräldrarna och barnet.

I anslutning till dessa resultat understryker forskarna matchningens betydelse. Samtidigt konstaterar de att bristen på familjehem försvårar möjligheterna att hitta rätt hem till rätt barn.

Forskningsresultaten visar på fosterföräldrarnas stora betydelse men också vikten av att fästa noggrann uppmärksamhet på barnens eget perspektiv.

Inlärning och kunskap (tabell 1:5)

All inlärning oavsett om det handlar om inlärning till barn eller till vuxna talar man alltid om inlärningsprocesser och kunskapsutveckling. Siv Their (1996) Det pedagogiska ledarskapet skriver. ”Själva inlärningsprocessen – det som sker i hjärnan då vi lär – torde ha enhetliga drag eller vara densamma för både barn och vuxna. Inlärning innebär populärt uttryckt, att det föds ”bilder” i vår hjärna. Vi tycks ”se” det vi lärt, och människor ”ser” olika. Pedagogiskt kan uppkomsten av dess bilder stimuleras genom t ex metaforer. Sättet att föda bilderna, att utveckla och uppehålla lärprocesserna varierar beroende på t ex ålder, erfarenhet och mognad.

Skillnaden mellan barns och vuxnas lärande skulle således ligga på både det mekaniska som det metodiska planet och vara beroende av hur inlärningsprocesserna organiseras och

genomförs.

Inom det feministiska perspektivet, Björn Wrangsjö (2004) Utforska tillsammans –

handledande förhållningssätt, skriver Katarina Mårtensson-Blom i kap 2 om boken Womens

ways of knowing, M Belenky, B Clinchy, N Goldberger, J Tarule (1986). Där beskriver de fem

olika perspektiv, eller sätt, att inneha och få kunskap: tystnad, mottagen kunskap, subjektiv

kunskap, procedurell kunskap och konstruerad kunskap. Dessa olika positioner växte fram för att beskriva kvinnors olika sätt att se på inlärning och kunskap.

Även om man talar om inlärningsprocesser ur ett vuxenperspektiv eller barnperspektiv så är de fem olika perspektiven ett arbetsverktyg som man skulle kunna använda sig utav i

handledningssituationer med familjehem där man arbetar utifrån BBIC:s genomförandeplan.

Handledning – ett socialkonstruktionistisk perspektiv (tabell 1:6)

Att känna trygghet, respektfullt bemötande i handledningssitutioner är också att befinna sig i kontinuerlig dialog där båda lär av varandra. I mitt dagliga arbete som familjehemskonsulent innebär också att jag internhandleder familjehemmen. Carina Buvik och Anders Wächter , Samforskning, tar upp om begreppet socialkonstruktionism.. ”När vi har arbetat med samtalen och försökt förstå vad som händer i dem har ytterligare en utgångspunkt eller förförståelse varit att vi tolkat/förstått materialet utifrån en socialkonstruktionistisk referensram. Det innebär att vi tror att verkligheten är något som vi konstruerar tillsammans med klienterna i samtal. Det behandlarna och klienterna samtalat om är något som de tillsammans skapat utifrån de frågor som behandlarna ställt och det som aktualiserats under samtalet.” (Wärchter m fl, 2006)

Det finns enligt det här synsättet inte på förhand något självklart sätt som familjen behöver förändras. Som handledare får man ibland lämna sin ”expertposition” där man tror sig veta hur och i vilken riktning familjen ska förändras eller omorganiserat.

Systemteori (tabell 1:7)

Systemteori kan ses som en specialisering eller generalisering av systemvetenskap inom lika inriktningar. I ett handledningsperspektiv befinner man sig i olika sammanhang där man är både observatör i ett system och rör sig i olika domäner. Den chilenska biologen Humberto Maturana lanserade iden om domänerna i sin bok Kundskapen tro (1987). Hårtveit, Håkon och Jensen, Per (2005) Familjen plus en.

1. Estetikens domän – här gäller hela den personliga kunskapen och de personliga, eller mikrokulturella, normerna. Det är den personliga och privata bakgrunden som träder fram. Här bestäms för individen vad som är rätt och fel och här avslöjas vad som är vacker och vad det osköna består av. Dessutom är detta domänen för tro,

livsåskådningar och religiöst liv. I estetikens domän har känslor, förhållningssätt och våra normer sin dominerande plats. Det är alltså hela vår kulturella bakgrund som blir synlig i estetikens domän. Religiösa och ideologiska ramar har sin förankring i denna domän.

2. Förklaringarnas domän – i förklaringens domän finns det inte en sanning eller ett perspektiv. Det finns flera sanningar och flera perspektiv hålls fram som meningsfulla.

Här är oenighet välkommen och idérikedomen har företräde framför säkerhet och beslutsfattande. Vi kan på många sätt säga att detta är nyfikenhetens domän. Här kommer man att försöka sätta sig in i den andres situation. Det är ett rum att tänka högt i och lyssna till varandra. Utgångspunkten är att alla synpunkter har lika värde och samma giltighet och man skapar utrymme för förhandlingar. Det är också i det rummet som terapi bedrivs.

3. Produktionens domän – är det lagar och regler som gäller. Vi kan säga att

produktionens domän är handlingarnas domän. Här är man i arbete, jag ofta på arbetet.

Här får man reda på vad som är ens arbete, hur det skall utföras och man vet vem man

ska fråga om man är osäker. Man måste här veta vilket ansvarsområde man har och

om detta står i förhållande till den kompetens man har. I denna domän förhåller man

sig till instruktioner och interna normer och man kan lita på att dessa ramar förblir detsamma under en viss tid. Vardagslivets många uppgifter befinner sig i

produktionens domän. Här utför man hushållsarbete och uppfostrar barn. Man följer trafikreglerna och man hälsar artigt när man möter grannen på gatan. Här finns det inte plats att diskutera eller problematisera de ramar som är grunden för praxis.

Kön och Genusperspektiv (tabell 1:8)

Björn Wrangsjö (2004) Utforska tillsamman – handledande förhållningssätt, skriver Katarina Mårtensson om det fruktbara spänningsfältet. ”Vi tycks befinna oss i en tid av skiften där genusperspektivet fortfarande väcker starka känslor. Även om det finns polariseringar i debatten mellan att se kön som biologiskt och grundläggande bestämt å ena sidan, och som enbart bestämt och konstruerat av de sammanhang vi lever i, å den andra är min uppfattning att vi alla lever i spänningsfältet mellan dessa synsätt, eller i ständig rörelse emellan dem.

Rörelsen ser jag som ett uttryck för vår strävan mot integration och helhetskänsla”.

I handledning rör sig relationen i detta spänningsfält på ett sätt genom att vi accepterar likhet/olikhet mellan könen, accepterar betydelsen av både vår inre och yttre värld. Att tillsammans skapa ett gemensamt rum där intersubjektivitet kan växa.

Handledning – reflekterande process (tabell 1:9)

Att ta emot handledning och känna att det finns ett sammanhang, syfte och mål till det

förändringsarbetet som familjehemmen är delaktig i, är idag ett krav inom den verksamhet jag arbetar med. Det handlar också om att man tillförs ny kunskap, har förmåga att leva sig in i en annan människas situation samt att hitta kreativitet, nyfikenhet och lust i sitt arbete. Att vara familjehemsförälder innebär att man någon gång under den period man har uppdrag också tar man emot handledning. En form av handledning kan vara reflekterande samtal, som Tom Andersen (2003) Reflekterande processer – samtal och samtal om samtalen, skrivit om. Han skriver i sin bok om en önskan att vi helt slutar att tala om terapi och forskning som

människoteknik, och hellre talar om det som människokonst, konsten att delta i band med varandra.

METOD

Jag har valt att arbeta med kvantitativ metod, då jag ville mäta fakta och göra jämförelser till verkligheten för att sedan koppla denna kvantitativa information till begrepp och teori.

Undersökningen bygger på en fallstudie då jag vill ha ett helhetsperspektiv och försöka få så täckande information som möjligt, för att kunna studera processer och förändringar. Det jag har velat mäta är handledning kopplat till familjehemmens och barnets behov. Också familjehemmens uppfattning om de får tillräckligt med information och kunskap om placerade barn, deras synpunkter och behov på handledningen.

Urval

De familjehemmen som har deltagit i studien har blivit slumpmässigt utvald ur Attendos placeringslista där totalpopulationen är 80 st. Ur denna grupp skickades totalt 50 enkäter ut till de familjehem som har en pågående placering. I urvalet av grupp valde jag familjehem som inte tillhör den region jag arbetar i, då jag ville att svaren ska vara neutrala och familjerna ska kunna svara fritt utan moraliska dilemman. Namnen från placeringslistan på

familjehemmen fick jag av administratören på Attendos huvudkontor i Stockholm.

Enkäter

Enkäterna innehöll 11 frågor och utformades utifrån olika frågeområden. I det första området fick man information om deltagarna, det andra området innehöll frågor om information och kunskap om placerade barn och det tredje området handlade om synpunkter på handledning.

Enkäten skickades ut till 50 familjehem som har pågående placeringar (Se bilaga 1). Till varje enkät skickades också med ett följebrev med information om hur de skulle fylla i enkäten samt sista dag då den ska vara inlämnad. Enkäterna har besvarats individuellt, dvs

makar/sambo fick varsin enkät. Familjehemmen hade 3 veckor på sig att besvara frågorna.

Bearbetning av information

Bearbetning av enkätundersökningen har skett manuellt, och för att begränsa bearbetningen av informationen i den kvalitativa ansatsen delades enkäterna upp i två grupper, kvinnor respektive män. Det går inte att identifiera i materialet om någon av familjehemsföräldrarna hör samman. Materialet har därefter bearbetats utifrån respektive grupp från fråga 1-11.

Bortfall

Av de 50 enkäter som skickats till familjehemsföräldrarna har 34 enkäter inkommit. Vilket innebär en svarsfrekvens om 60 % . Det har inte gått att undersöka om det finns något mönster i bortfallet. De enkäter som inkom efter sista inlämningsdagen har inte tagits med i denna studie

RESULTAT

Resultaten jag redovisar av uppsatsen är upplagd med underrubriker i både löpande text, tabeller, cirkel och stapeldiagram. Resultatet kommer att tolkas och analyseras i resultatdelen.

Information om deltagarna

Av de 34 inkommande enkätsvaren är det 19 kvinnor och 15 män. I båda grupperna är ålder yngst 33 år och äldst 65 år. Båda gruppernas civilstånd respektive sysselsättning presenteras i tabellerna nedan.

Tabell 1:1 Civilstånd

Civilstånd Kvinnor/Män

Ensamstående 2

Ensamstående med barn 1 Sambo/gift utan barn 2 Sambo/gift med barn 29

Totalt 34

Tabell 1:2 Vad är Din nuvarande sysselsättning?

Sysselsättning Kvinnor/Män Anställd, hel eller deltid 10

Egen företagare 9

Hemarbetande 2

Studerande 0

Arbetslös 1

Sjukskriven 0

Föräldraledig 0

Annat 6

Totalt 33

Tabell 1:3 Uppskatta Din sammanlagda arbetslivserfarenhet som familjehem i hela år.

I båda grupperna är medelvärdet 12 år av den sammanlagda arbetslivserfarenhet som

familjehem.

Information och kunskap om placerade barn

Tabell 1:4 Får Du tillräckligt med information om barnet som placerats hos Dig?

(Siffrorna 1-5 är skalfrågor, där 1 = Nej, inte alls och 5 = Ja, absolut)

Av ovanstående diagram är den totala svarsfrekvensen 34 i båda grupperna. Medianvärdet för gruppen kvinnor är 4 och i gruppen män 3. Det är flest män som tycker att de inte får

tillräckligt med information om barnet som placerats hos dem. I många kortvariga

jourhemsplaceringar är matchning inte alltid det som prioriteras bäst. Utan då kan det handla om akutsituationer när barn behöver placeras enligt LVU och skyddsbehovet prioriteras, vilket senare kan leda till sammanbrott. Rasmusson och Regner (2013) Ett utvalt hem till ett utvalt barn”, skriver om att de inte har lyckats hitta någon svensk forskning om matchning – om de bedömningar som handlar om att föra samman ”rätt familj” med ”rätt barn”. Även internationellt är kunskapen begränsad. I en studie av familjehemsutredningar i Storbritannien konstaterar Triseliotis et al. (2000) att det saknades en tydlig referensram för vad som menas med matchning. Forskarna fann också att det saknades en tydlig standard både för utredning och för matchning. Tillvägagångssättet var oklart liksom frågan om, när och hur beslut skulle fattas.

Tabell 1:5 Är Du väl insatt i barnets behovsområden (BBIC)?

(Siffrorna 1-5 är skalfrågor, där 1 = Nej, inte alls och 5 = Ja, absolut)

Stapeldiagrammet visar att den totala svarsfrekvensen i samtliga staplar är 34. Svaren är fördelade med 19 kvinnor och 15 män där det signifikanta medianvärdet 4 är i båda

grupperna. En förklaring till resultatet kan vara att vid varje placering delges familjehemmen

genomförandeplanen som upprättats av kommunen enligt BBIC. Genomförandeplanen är ett

styrande dokument som Socialstyrelsen har tagit fram, där barnets olika behovsområden med mål, delmål och insatser finns redovisade, genomförandeplanen används också som en manual till familjehemföräldrarna att arbeta med under placeringsperioden.

Sett ur ett manligt och kvinnligt perspektiv kan skillnaden bero på olika behov med olika inlärningskontext. Där kvinnor inhämtar, använder och uttrycker kunskap i ett ömsesidigt samspel med barnen.

Synpunkter på handledning

Tabell 1:6 Upplever Du den handledning Du får som hjälpsam?

(Siffrorna 1-5 är skalfrågor, där 1 = Nej, inte alls och 5 = Ja, absolut)

Av de inkomna svaren är den totala summan 33. Där kvinnor har det högsta medianvärdet 5 och män 4. Att ta emot handledning som blir hjälpsam till de personer de berör är att befinna sig i en kontinuerlig dialog med sin handledare där båda lär sig av varandra. Martin

Söderqvist, m fl (2002) Möjligheter, skriver Ingegerd Wirtberg i kap 3 om att ge och ta emot handledning. Hon ombads att göra en artikel till boken och valde att göra en

enkätundersökning samt fokusgruppsintervjuer med tre olika arbetsgrupper som hade mångsidig erfarenhet av handledning. Undersökningen gjordes med tre olika arbetsgrupper som samtliga arbetar med familjebehandling, med varierande yrkesbakgrund. Resultatet visade på att vikten av att bli sedd, bekräftad och att genom ömsesidig dialog få kraft och inspiration i sitt arbete. Synes vara det som man framförallt önskar att handledare ska vara inriktad på. Men entydigheten i svaren pekade på att de tillfrågade anser att upplevelsen av trygghet och ett respektfullt bemötande i handledning är det allra viktigaste.

En tolkning av svarsresultaten kan bero på att det är oftast kvinnor som deltar på

uppföljningsmötena med sin familjehemskonsulent samt på grupphandledningen, varför

svarsfrekvensen män är något lägre.

Tabell 1:7 I vilka situationer upplever Du behov av handledning? Ge exempel på sådana situationer så kortfattat som möjligt.

Av de totalt 28 inkomna svar är fördelningen 17 kvinnor och 11 män. Av de som svarat finns de en mängd olika förklaringar, jag kommer att redovisa några nedan:

Olika beteende och bokstavsproblematik, regler m m.

Problem med socialtjänsten och andra myndigheter. Ungdomarnas problem:

skolgång, förhållande till mat, beroende, konflikter med andra som är placerade här.

Relationsproblem med syskon, föräldrar till den placerade. Skolproblem Samarbetet socialtjänsten – föräldrarna – Attendo.

Några av de svar som familjehemsföräldrarna beskriver tyder på att familjehemsarbetet är ett komplext arbete med olika infallsvinklar. Relationer och samarbete med olika aktörer vill man ska vara till nytta för alla som arbetar i konstruerade system. Hanne V Moltke, Asbjörn Molly (2011) Systemisk coaching. Hur organisering och strukturen med många olika aktörer ser ut under placeringsperioden kan vara avgörande.

Jag har inte haft behov av handledning ännu, men vi träffas ofta och det är bra.

Vid ”nya” problem behöver man någon att bolla med.

Få tips och idéer när man har provat det mesta på barn med diagnos.

När kontinuitet av handledande samtal finns inbyggt i systemet och relationen med alla aktörer omkring den placerade fungerar ges också utrymme till kreativitet. Vid varje möte vare sig det handlar om grupphandledning eller den handledning som ges från konsulenten, bör man vara medveten om att vi alla är en del av systemet, dvs 2:a ordningen cybernetik.

Här skapas ny mening genom språket, nya berättelser samskapas, självreflexivitet och

relationell reflexivitet. Alla bör vara medvetna om att man är del av systemet att man påverkar

och påverkas. Familjhemsföräldrarna får då ny förståelse, ny mening i dialog och ska ges

utrymme att tala om egna tankar, idéer, fördomar, hinder om dilemmat.

Tabell 1: 8 Gör en grov uppskattning i procent hur stor del av placeringsperioden som Du behöver handledning?

Andelen som svarat är 28, svaren är fördelade lika mellan båda grupperna totalt 14.

Fördelningen i procent mellan grupperna visar att kvinnor 75 % uppskattar mer att de är i behov av handledning jämfört med männen 55 %. Sett ur ett kön och genusperspektiv, kan skillnaden bero på att handledningsrelationen och behov av att få handledning kan vara olika.

Men olikheterna i behov behöver kanske översättas till att båda könen har behov av olika sorters kunskap och behov av att lära in på flera sätt, för att utvecklas mera nyanserat och mindre polariserat.

Tabell 1:9 Vad är Din övervägande uppfattning om den handledning Du fått?

De totalt inkomna enkätsvaren är 33. Av tabellen ovan kan man påstå att familjehemmen har en övervägande mycket positiv inställning till den handledning de får, då kvinnorna har en högre svarsfrekvent än männen. Handledning har kommit att bli en allt mer efterfrågad komponent i professionellt arbetet bl a som ett led i en kvalitetssäkring av arbetet, som en väg till professionell utveckling, men även som en central mentalhygienisk faktor. Ingrid Höjer (2001) Fosterfamiljens inre liv, skriver i sin avhandling om ett reflekterande föräldraskap.

Många av de intervjuande kvinnorna och männen i hennes avhandling bekräftade just detta;

det är givande att vara fosterförälder. Det har inte bara förlängt deras föräldraskap utan också utvecklat det och givit det andra dimensioner. Flera beskriver hur de reflekterat över sitt moders- och faderskap på ett sätt som de inte gjort tidigare, vilket har medfört att de känner sig som ”mera föräldrar”. En fosterpappa säger att han har blivit indragen i föräldraskapet på ett annat sätt än vad han varit tidigare, han och hustrun har blivit ”ett team” på ett sätt som de inte varit när det gällde de egna barnen.

Reflektion och mångfald av perspektiv i handledning har bärkraft och utvecklingsförmåga i

många sammanhang, och passar för många familjer.

SLUTDISKUSSION

Arbetet med uppsatsen har varit stimulerande och lärorikt. I den analytiska resultatdelen har jag använt mig av egen erfarenhet i arbetet som familjehemskonsult, samt den teoribildningen jag studerat under min utbildning. Jag blev förvånad och glad över att jag så snabbt fick in de antal enkäter som krävdes till denna uppsats, och att det var så många familjehem som hade en övervägande positiv uppfattning om handledning.

Men det som jag reflekterade mest över under skrivandets gång var - hur ”rustar” man

familjehem som tar emot barn från olika sociala problemområden? Hur långt kan man gå i att utbilda familjehem? Ska man specialutbilda familjer för att kunna ta emot barn och ungdomar från olika sociala problemområden? För visst är det ju så att man har en önskan om att alla familjehemshemsföräldrar har egenskaper som varma och barnorienterade, och ska kunna interagera med barn till en gynnsam utveckling och hållbar placering.

Om man ser det ur ett pedagogiskt perspektiv så bygger också handledning på att få mental beredskap. Vi måste tro att vi har förmåga att lära och utvecklas, vi måste stimulera viljan för att skapa insikt om att vi har ett behov av förändring och utveckling, vi måste ha positiva tankar för att få visioner och bilder av att segra och lyckas, vi behöver också känsla för att kunna styra det känslomässiga tillståndet.

Den kunskap jag nu har fått med mig under utbildningen ska få mogna. När behovet av nya

dimensioner behövs igen i mitt dagliga arbete, kommer jag att gå tillbaka och titta i den

litteratur vi haft under utbildningen, det finns fortfarande delar i den som man kan läsa flera

gånger för att förstå mer och utvecklas i det.

REFERENTLISTA

Wächter, Anders m fl (2006) Samforskning – all lära av klienten. Mareld

Tom Andersen (2003) Reflekterande processer – samtal och samtal om samtalen. Mareld Hårtveit, Håkon och Jensen, Per (2005) Familjen plus en. Mareld, Falun

Idar Magne Holme, Bernt Krohn Solvang (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur

Steinar Kvale, Svend Brinkmann, (2011) Den kvalitativa forskningsintervjun.

Studentlitteratur

Bodil Rasmusson, Margareta Regnér (2013) Ett utvalt hem till ett utvalt barn – Familjehemsutredningar och social arbetet i praktiken. Natur & Kultur, Stockholm

Martin Söderqvist, m fl (2002) Möjligheter – Handledning och konsultation i systemteoretiskt perspektiv. Mareld

Björn Wrangsjö (2004) Utforska tillsammans – Handledande förhållningssätt. Mareld

Siv Their (1996) Det pedagogiska ledarskapet. Mermerus

BILAGA 1. Kön ( ) Kvinna ( ) Man

2. Ålder __________

3. Civilstånd ( ) Ensamstående ( ) Ensamstående med barn ( ) Sambo/gift utan barn ( ) Sambo/gift med barn 4. Vad är Din nuvarande sysselsättning

( ) Anställd, hel eller deltid ( ) Egen företagare

( ) Hemarbetande ( ) Studerande ( ) Arbetslös ( ) Sjukskriven ( ) Föräldraledig

( ) Annat _____________________________________________________

5. Uppskatta Din sammanlagda arbetslivserfarenhet som familjehem i hela år __________år.

6. Får Du tillräckligt med information om barnet som placerats hos Dig?

1 2 3 4 5

Nej, inte ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Ja, absolut alls

7. Är Du väl insatt i barnets behovsområden (BBIC)?

1 2 3 4 5

Nej, inte ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Ja, absolut alls

8. Upplever Du den handledning Du får som hjälpsam?

1 2 3 4 5

Nej, inte ( ) ( ) ( ) ( ) ( ) Ja, absolut alls

9. I vilka situationer upplever Du behov av handledning? Ge exempel på sådana situationer – så kortfattat som möjligt.

……….

……….

……….

10. Gör en grov uppskattning i procent hur stor del av placeringsperioden som Du behöver handledning:

__________%

11. Vad är Din övervägande uppfattning om den handledning Du fått?

( ) Mycket positiv ( ) Ganska positiv ( ) Varken positiv eller negativ

( ) Ganska negativ ( ) Mycket negativ