1 (4)
hakan.svardman@forena.se
A2020/01495/A
Arbetsmarknadsdepartementet
103 33 Stockholm
Remissvar på Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen
(SOU 2020:37)
Försäkringsfacket Forena har valt att lämna ett eget remissvar angående betänkandet
Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37) av Utredningen om en
ny arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomst. Forena har ungefär 13 000 medlemmar anställda i försäkringsbolag, närstående banker och
försäkringsförmedlare. Forena är det fackförbund i Sverige som är specialiserat på försäkringsbranschen.
När coronapandemin angrep arbetsmarknaden i våras blottades allvarliga brister i den svenska arbetslöshetsförsäkringen för en bred allmänhet. Bristerna är emellertid inte kopplade till pandemins snabba och kraftiga händelseförlopp, utan till en lång rad politiska beslut under de senaste två decennierna. Försäkringens täckningsgrad och inkomstskydd har därför reducerats kraftigt. Strax innan coronapendemin slog till var det endast 29 procent av de arbetslösa som fick ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen. Motsvarande andel i början av 2000-talet var 79 procent. Under samma period har andelen arbetslösa som får en ersättning som motsvarar 80 procent av tidigare inkomst minskat från 75 till 27 procent. Arbetslöshetsförsäkringen hade följaktligen havererat långt innan coronapandemin. För att stävja ytterligare försämringar för individer och samhällsekonomin agerade regeringen snabbt och genomförde tillfälliga villkorsändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat har kvalifikationstiden för att få a-kassans inkomstrelaterade ersättning sänkts från 12 till 3 månader, den högsta dagersättningen höjdes från 910 till 1 200 kronor och
grundersättningen höjdes från 365 till 510 kronor per dag. Reglerna ska gälla till årsskiftet, men i statsbudgeten för 2021 föreslår regeringen en förlängning till 2022. Vad som väntar därefter är fortfarande ett oskrivet blad. Inriktningen har emellertid redan lagts fast i den så kallade Januariöverenskommelsen som skrevs under av regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna den 11 januari 2019. I punkt 19 i överenskommelsen fastslås att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster
2 (4)
och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd. Som en konsekvens av överenskommelsen beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till den tidigare tillsatta Utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomst (som fortsättningsvis kallas för utredningen). Enligt tilläggsdirektivet ska utredningen föreslå hur arbetslöshetsförsäkringen ska kunna grundas på inkomst, öppnas för fler och där ersättningen trappas ned tydligt i takt med arbetslöshetens längd. Den 15 maj 2020 skulle förslagen redovisas för regeringen. En tidsplan som höll och utredningens analys och förslag till åtgärder presenterades i betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37).
Med ledning av direktiven vill utredningen se en arbetslöshetsförsäkring som: 1. har en tydlig koppling mellan avgift och förmån för den enskilde 2. är förutsägbar för försäkringstagaren
3. är hållbar och skalbar, dvs kunna förändras efter politisk vilja och ekonomiska behov, utan att den i grunden förändras
4. är modern.
Utredningen menar att dagens arbetslöshetsförsäkring är omodern på grund av dess invecklade anslutningsregler, omständlig administration med dålig kontroll av utbetalda ersättningar, inkonsekventa regelverk samt försäkringens bristfälliga täckningsgrad.
Tabell 1: Jämförelse av ersättningsnivån mellan dagens villkor för arbetslöshetsförsäkringen och utredningen förslag.
För att modernisera arbetslöshetsförsäkringen föreslår därför utredningen att dagens tvådelade försäkring med grundbelopp och inkomstbortfallsförsäkring slås ihop till en sammanhållen försäkring. Försäkringen ska omfatta personer som är mellan 20 – 65 år. Arbetsvillkoret som i dag krävs för att kvalificera sig för försäkringen ersätts med
Inkomst, kr/mån
Ersättningsperiod samt ersättning per dag.
Dag 1 – 100 Dag 101 – 200 Dag 201 – 300
Dagens villkor (80%) Utredningen villkor (80%) Dagens villkor (80%) Utredningen villkor (70%) Dagens villkor (70%) Utredningen villkor (65%) 20 000 kr 727 kr 727 kr 727 kr 636 kr 636 kr 591 kr 20 900 kr 760 kr 760 kr 760 kr 665 kr 665 kr 618 kr 23 886 kr 869 kr 869 kr 760 kr 760 kr 760 kr 705 kr 25 025 kr 910 kr 910 kr 760 kr 796 kr 760 kr 739 kr 25 723 kr 910 kr 910 kr 760 kr 796 kr 760 kr 739 kr
3 (4)
ett inkomstvillkor på 12 månader. Inkomstvillkoret blir även avgörande för
ersättningsperiodens längd, som mest kan omfatta 300 dagar och som lägst 66 dagar. Försäkringen föreslås ha en allmän ersättningsnivå på 50 procent av tidigare inkomst, 65 procent för personer som uppfyllt inkomst- och medlemsvillkoret i a-kassan i minst 6 månader men inte i 12 månader. Full ersättning på 80 procent uppnås efter minst 12 månaders medlemskap i a-kassa.
Oavsett ersättningsnivå föreslår utredningen att ersättningen trappas ned enligt nedanstående tabell. Med anledning av att utredningen anser att
arbetslöshetsförsäkringen ska vara skalbar, det vill säga att det ska vara enkelt för en sittande regering att ändra kvalifikationsvillkor och ersättningens storlek, ska ersättningen inte heller värdesäkras med någon form av index.
Utredningen konstaterar att förslagen kan förväntas öka arbetslöshetsförsäkringens täckningsgrad från 40,4 till 47,4 procent av arbetskraften. Antalet ersättningstagare antas öka med ca 40 000 personer varje år fram till och med 2023. Statens kostnader för försäkringen ökar däremot inte, men i och med att ersättningsperioderna i vissa fall blir kortare än i dagsläget kan kommunernas kostnader för socialtjänsten öka.
Utredningens ambition om att modernisera arbetslöshetsförsäkringen är vällovlig, men vi kan konstatera att flertalet förslag som presenteras i betänkandet är otillräckliga och i flera avseenden otidsenliga. Vi delar utredningens förslag om att dagens arbetsvillkor bör ersättas med ett inkomstvillkor, men därutöver har vi följande invändningar när det gäller övriga förslag:
1. Förslaget om en sammanhållen arbetslöshetsförsäkring innebär i praktiken att det blir en obligatorisk offentlig försäkring där individen väljer mellan en allmän eller full ersättningsnivå genom ett medlemskap i en a-kassa. Det är en lösning som strider mot socialförsäkringens princip om enhetliga ersättningsvillkor oberoende om individen har ett
kompletterande privat försäkringsskydd. Samtidigt kan det ifrågasättas om kravet på medlemskap i a-kassa är förenligt med likabehandlingsprincipen som gäller för offentliga åtaganden. En sammanhållen försäkring innebär även att a-kassornas ansvar som försäkringsgivare för
inkomstbortfallsförsäkringen upphör och de reduceras till att vara föreningar för individer som önskar ha en högre ersättning i en offentlig försäkring. Detta skulle allvarligt undergräva a-kassornas centrala betydelse för den svenska modellen.
2. Att arbetslöshetsförsäkringen ska vara så kallad skalbar, enligt utredningen, skulle allvarligt undergräva förtroendet för staten som försäkringsgivare när individen inte med tillförsikt kan förutsäga tryggheten i försäkringen.
3. Den föreslagna åldersgränsen på 20 – 65 år är inkonsekvent, särskilt med hänsyn till finansieringsprinciperna för arbetslöshetsförsäkringen, behovet av ett längre arbetsliv samt gentemot utredningens förslag om
inkomstvillkor.
4. Arbetslöshetsförsäkringens täckningsgrad påverkas marginellt av utredningens förslag. En försäkring som huvudsakligen finanserias av samtliga på arbetsmarknaden bör rimligen omfatta flertalet. Särskilt med
4 (4)
tanke på det enorma överskott som försäkringen vanligtvis ger statskassan, ett faktum som inte berörs i utredningen.
5. Nedtrappning av a-kasseersättningen som föreslås av utredningen ger en väsentligt sämre ersättning för personer med låga inkomster jämfört med dagens villkor, vilket ytterligare riskerar öka otryggheten på
arbetsmarknaden (se ovanstående tabell).
Mot denna bakgrund anser Forena att endast förslaget om att ersätta dagens
arbetsvillkor i arbetslöshetsförsäkringen med ett inkomstvillkor bör tillstyrkas, medan utredningens övriga förslag som presenteras i betänkandet avstyrks. Forena anser att ramverket för en modern arbetslöshetsförsäkring återfinns i de tillfälliga reglerna som infördes i arbetslöshetsförsäkringen i våras. Regeringen bör därför permanenta dessa, samt återkomma med förslag om hur ersättningen kan indexeras. Det skulle
sammantaget förbättra det ekonomiska skyddet vid arbetslöshet, minska kommunernas kostnader för försörjningsstödet och skapa stabila ekonomiska ramar för de
arbetslöshetsförmåner som arbetsmarknadens parter tar ansvar för. Härigenom stärks den svenska modellens förutsättningar att kunna möta framtidens utmaningar. Anders Johansson Förbundsordförande Håkan Svärdman Föredragande Kontaktuppgifter för avsändaren: Forena Sturegatan 15 103 54 Stockholm E-post: hakan.svardman@forena.se
