• No results found

MRSA inom kommunal vård PM

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "MRSA inom kommunal vård PM"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MRSA-handläggning inom kommunal vård i Blekinge 1(4)

PM

Vid fynd av vårdtagare med MRSA kontakta alltid Vårdhygien för diskussion kring hygienrutiner, tel 0455 – 73 48 66, 0455 – 73 48 60.

Stafylococcus aureus, eller gula stafylokocker, är en del av vår normala hudflora. Bakterierna kan även finnas i näsa, svalg och perineum. Vanligtvis ger dessa inga infektioner utan innebär endast bärarskap.

MRSA innebär att den gula stafylokocken blivit resistent mot vanliga stafylokockantibiotika som till exempel Heracillin är verkningslösa. Infektioner med bölder eller andra hudinfektioner kan förekomma. Katetrar kan koloniseras och orsaka infektioner, urinvägs- infektioner och

blodförgiftning kan förekomma.

MRSA kan överleva i veckor till månader framför allt på torra ytor, men avdödas lätt med desinfektionsmedel.

Smittsamhet

Smittspridning sker i vården genom kontaktsmitta via händer, kläder och föremål som

kontaminerats. Stor risk för spridning av MRSA mellan vårdtagare föreligger vid dålig följsamhet till basala hygienrutiner hos personalen.

Vid förekomst av riskfaktorer ökar risken för smittspridning. Som riskfaktorer räknas:

• sår, eksem och andra hudsjukdomar

• kvarliggande katetrar, t ex KAD

• intermittent katetrisering (IK)

• konstgjorda öppningar, t ex stomi och PEG

Ingen rutinmässig kontroll av personal behöver göras vid känt bärarskap hos vårdtagare och följsamhet till hygienrutiner.

Rubrik:

MRSA inom kommunal vård

Enhet/förvaltning:

Region Blekinge

Huvudområde/delområde:

Kommunal vård 2 Ansvarig:

Bengt Wittesjö

Utfärdare:

Vårdhygien

Gemensamt med: Nästa revidering:

2022-04-01 Godkänt datum:

2017-03-28

Senaste revidering:

2021-04-28

(2)

MRSA-handläggning inom kommunal vård i Blekinge 2(4)

Vårdrutiner

Vistelse i gemensamma lokaler ska föregås av noggrann handdesinfektion. Kläder och eventuella förband och blöjor ska vara rena.

Vårdtagare bör dagligen byta till rena kläder. KAD och dränage ska bäras under kläderna. Sår ska vara omlagda med rena, täckande förband.

Boende • Vårdtagare ska ha eget rum/lägenhet med egen toalett och dusch.

• Vårdtagaren ska använda toaletten i sitt eget rum/lägenhet.

• Omvårdnad och behandling ska ske i vårdtagarens rum/lägenhet.

Personal • Basala hygienrutiner ska följas av all personal.

• Personal med sår, eksem och andra hudsjukdomar bör inte delta i den direkta omvårdnaden av vårdtagare med MRSA. Till övrig personal förhindras smittspridning då basala hygienrutiner tillämpas.

• Handdesinfektion med handsprit utförs före och efter patientkontakt samt efter kontakt med föremål i rummet, även då handskar har använts.

• Handskar används vid kontakt, eller risk för kontakt, med kroppsvätskor.

• Engångsplastförkläde används vid all kontakt med vårdtagaren eller föremål i rummet. Plastförkläde tas alltid på vid inträde i vårdtagarens rum/lägenhet.

Vårdtagare • Vårdtagare ska utföra handdesinfektion efter toalettbesök och inför måltider samt då det egna rummet lämnas. Hjälp

vårdtagaren vid behov.

• Vårdtagaren kan vistas i gemensamma lokaler och delta i gemensamma aktiviteter.

• Kontrollera att det inte läcker från t ex kateter, stomi eller sår.

Måltider • Måltider i matsal ska föregås av handdesinfektion av vårdtagarens händer.

• Vårdtagaren bör inte själv ta från buffé, utan serveras mat och dryck.

Diagnostik, behandling eller annan åtgärd som är för vårdtagaren påkallad får inte förhindras eller fördröjas på grund av infektion eller bärarskap av MRSA.

Vårdtagare med MRSA har rätt till samma bemötande och omvårdnad som övriga vårdtagare.

(3)

MRSA-handläggning inom kommunal vård i Blekinge 3(4)

• Använt porslin, inklusive bricka om sådan används, sätts in direkt i diskmaskin. Sprita händerna när disken är inplockad i diskmaskin.

• Om vårdtagare med MRSA önskar hjälpa till med kökssysslor ska en individuell bedömning göras.

Materiel • Värmedesinfektera allt flergångsmateriel som tål värme i disk- respektive spoldesinfektor. Övrigt desinfekteras med

alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.

• Blodtrycksmanschett, stetoskop etc ska desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.

Hjälpmedel • Vårdtagarbundna.

• Desinfekteras mellan olika vårdtagare.

• Vid eventuell avskrivning av bärarskap eller då hjälpmedlet återlämnas ska alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid användas. Tygdynor och liknande som inte kan tvättas i 60°C kasseras.

Städning • Spill av kroppsvätskor punktdesinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Använd handskar och engångsplastförkläde.

• Hos bärare med riskfaktorer rekommenderas daglig städning.

• Hos bärare utan riskfaktorer städning minst 1 gånger/vecka.

• Städmateriel ska vara vårdtagarbundet eller engångs.

• Slutstädning utförs vid utflyttning ur lägenhet/rum. Noggrann mekanisk rengöring med först rengöringsmedel och därefter Virkon 1 % på alla kontaktytor (säng, sängbord, handtag, toalett mm) samt golv. Madrass kan återanvändas om dess material medger avtorkning med Virkon 1 %, annars kasseras den.

Tvätt • Smutstvätt som tvättas i 60°C kan tvättas gemensamt med annan tvätt. Vid lägre temperatur ska tvättning ske separat.

• Tvätten ska inte förvaras smutsig i tvättstugan utan tas från lägenheten och läggas direkt i tvättmaskinen. Använd förkläde, handskar och handsprit vid hanteringen.

• Ren tvätt ska inte transporteras tillbaka till vårdagaren i tvättkorgen där smutstvätt förvarats.

• Om cirkulationstvätt av textilier förekommer försluts tvättsäcken på rummet.

Avfall • Använd vanlig soppåse på rummet. Påsen försluts på rummet hos vårdtagaren så att läckage undviks. Soppåsen transporteras sedan direkt ut i soprum.

Besökare • Uppmanas till handdesinfektion före och efter besök.

Smittfrihet

Personer som är bärare av MRSA får en ansvarig läkare på infektionskliniken som beslutar om uppföljande provtagning avseende bärarskapet. Efter ett visst antal negativa odlingar och

(4)

MRSA-handläggning inom kommunal vård i Blekinge 4(4)

frånvaro av riskfaktorer kan personen bli smittfriförklarad varpå de särskilda hygienrutinerna kan avslutas. Detta kan dock endast göras av läkare på infektionskliniken.

Information

Vårdtagaren ska få muntlig samt skriftlig patientinformation. Fynd av MRSA anmäls enligt smittskyddslagen. MRSA tillhör de allmänfarliga sjukdomarna och vårdtagaren måste informera om sitt MRSA-bärarskap när personen söker sjukvård och tandvård. Vårdtagaren får ett bärarkort som ska visas upp vid vårdkontakt.

Vid byte av vårdenhet ska det föregås av tydligt informationsutbyte. vid utskrivning från sjukhus till kommunal vård och omsorg (inklusive hemtjänst) ska MRSA-bärarskapet särskilt

uppmärksammas.

References

Related documents

Resultatet byggde på data från vårdpersonal på SkaS Skövde från våren 2011 till våren 2016 och beskrev deras följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler.. Det

Det skulle kunna vara så att just dessa sjuksköterskor inte hade fullgoda kunskaper kring MRSA och hygienrutiner, och därför valde att inte delta i studien.. Om det är realiteten

Den höga åldern i studiepopulationen skulle kunna bero på generellt hög ålder för patienter inlagda på sjukhus eller inom kommunal vård och omsorg där smittspårning

Sjuksköterskor inom kommunal vård och omsorg kan bidra till förbättrad följsamhet av basala hygienrutiner genom att verka för utbildning, attitydförändring, förbättringar i

Tillhandahållande av produkter som krävs för att kunna utföra handhygien korrekt har visat sig öka följsamheten av riktlinjer för handtvätt med nästan det dubbla (Samuel et

Andelen tillfällen då sjuksköterskan utförde handdesinfektion innan samtalet i samband med patientkontakt var 57 % före och 94 % efter.. Efter samtalet var andelen 79 % före och 100 %

Följsamhet till basala hygienrutiner vid patientnära arbete vid insättning av PVK, artärnål, EDA Vid insättning av PVK hade personalen (n=13) på kirurgoperation 69% (n=9)

En studie visar att drygt en tredjedel av personalen inte hade kunskaper om att MRSA orsakar fler dödsfall än den antibiotika känsliga Staphylococcus aureus (Easton