08.16. Vänsterpartiets budgetförslag 2018

(1)

BUDGET 2018

Sollentuna kommun

Inför kommunstyrelsens sammanträde 2017-06-07

(2)

Innehållsförteckning

Politisk inriktning 3 Resultatbudget 5 Skatteintäkter, statsbidrag och kommunekonomisk utjämning 6 Finansiella poster. 7 Kassaflödesanalys 8 Finansiering 9 Utdelning ur kommunala bolag 9 Finansiella mål 9 Driftsbudget 10 Kommunstyrelsens oförutsedda 10 Investeringar. 11 Nämnderna. 11 Kommunstyrelsen 13 Kommunstyrelsens

exploateringsverksamhet 14 Barn- och ungdomsnämnden 14 Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden 17 Vård- och omsorgsnämnden 19 Socialnämndens. 21 Kultur- och fritidsnämndens. 23 Miljö- och byggnadsnämnden 25 Trafik- och fastighetsnämnden 26 Investeringsbudget för

verksamhetsfastigheter 28 Överförmyndarnämnden 29

(3)

1 Politisk inriktning för 2018

Sollentuna kommun ska vara en öppen och välkomnande kommun i ständig utveckling. Vi vågar granska, ta intryck av andra och pröva nya vägar för att nå en jämlik och jämställd kommun där alla Sollentunabor ges möjlighet till ett gott liv. Vi ska ta vår del av ansvaret för att ta emot och integrera de nyanlända som kommer till vår kommun.

Det är bra att bo i Sollentuna. Det finns också stora utmaningar. Samtidigt som många kommuninvånare har höga inkomster växer de ekonomiska och sociala klyftorna mellan Sollentunabor. Boendekostnaderna stiger och bostadsköerna blir längre. Sollentunabornas bilåkande ökar vilket ytterligare ökar påverkan på miljön.

Genom en ansvarsfull ekonomisk politik där fler kommer i arbete skapar vi ett tryggt och öppet Sollentuna.

Ett Sollentuna där du lär för livet och ges stöd och omsorg när du behöver. Vi kombinerar ett ambitiöst bostadsbyggande, i alltmer stadslik form, med att vi prioriterar miljö och klimatfrågor. Då blir Sollentuna en socialt, ekologiskt och ekonomisk hållbar kommun.

Ansvarsfull ekonomisk politik 1.1

I en ansvarsfull ekonomisk politik är ett effektivt utnyttjande av resurserna till Sollentunabornas bästa grundläggande och hållbarhetsaspekterna är ledstjärnan i utvecklingen av kommunen. Kommunen prioriterar miljösatsningar som bidrar till en ansvarsfull och långsiktigt hållbar ekonomi. För att kunna bibehålla och utveckla kvaliteten krävs att kommunen är öppen för innovationer i hur servicen ges till kommuninvånarna, exempelvis genom IT-teknik.

Sollentuna kommun har i grunden en god ekonomi, vi ser att sysselsättning och skatteintäkter ökar. Det finns dock utmaningar på kort sikt i form av ett osäkert världsläge, kostnader i form av bl a ett stort investeringsbehov som beror på mångårigt eftersatt underhåll, befolkningsökningen samt åtagandet att inkludera nyanlända. För att möta dessa utmaningar och för att säkerställa en god kvalitet i välfärden kan det bli aktuellt att justera skattesatsen kommande år.

Kommunen ska förbättra den kontinuerliga kontrollen av sina entreprenörer så att avtal, lagar och

förordningar följs. Kommunen ska ställa samma krav på kvalitet och uppföljning av verksamheten oavsett vem som bedriver den. Sollentuna kommun ska ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor.

Kommunens fastighetspolitik ska utvecklas och ha tidigt uppsatta mål. Även den nyss genomförda

bolagiseringen av kommunens fastigheter ställer nya krav på hur fastighetspolitiken förs. Många skolor och vård- och omsorgsboenden är slitna. Nya förskolor, skolor och andra verksamhetslokaler behöver byggas för att möta befolkningsökningen i kommunen.

Kommunen ska arbeta medvetet för att vara en attraktiv arbetsgivare som tar tillvara personalens

initiativkraft, samtidigt som personalen ges chans att utvecklas. Det finns också stora utmaningar för flera förvaltningar att hitta rätt kompentens till utlysta tjänster och kommunen måste jobba vidare med att lyckas behålla befintlig personal. Kommunens personalpolicy ska gälla även för de kommunala bolagen, vilket inte

(4)

Fler i arbete 1.2

Att ha ett arbete och därmed möjlighet till egen försörjning är en väsentlig del av varje människas liv. Ju fler Sollentunabor som arbetar desto högre blir dessutom de skatteintäkter som ska finansiera vår välfärd.

Vi bejakar ett livskraftigt näringsliv i Sollentuna. Kommunen har en viktig roll att spela i arbetsmarknads- och näringspolitiken. Arbetet med att utveckla företagsklimatet i Sollentuna ska fortsätta. En viktig del i detta är att kommunens service förbättras till exempel genom handläggningstider vid myndighetsutövning kortas och att den tid som besluten beräknas ta kommuniceras. Kommunen ska medverka till att det finns tillräckligt med mark och lokaler för små företag i Sollentuna. Det är viktigt med fler bostäder, särskilt hyreslägenheter, för att underlätta för företag att rekrytera medarbetare lokalt.

Kommunen ska på ett aktivt sätt möta och stödja ungdomar, nyanlända och andra invånare som av olika skäl inte kommit in på arbetsmarknaden. Det ska vara enkelt att få information, stöd och åtgärder efter behov. Ingen som kan jobba ska behöva gå på försörjningsstöd.

Rätten till en ny eller kompletterande utbildning är en central del i det livslånga lärandet.

Vuxenutbildningen är därför ett viktigt verktyg att få ut fler på arbetsmarknaden. Några andra verktyg är samarbete med arbetsförmedlingen och en ansvarstagande personalpolitik. Kommunen ska erbjuda fler sommarjobb i den egna verksamheten och bidra till sommarjobb i näringslivet på samma sätt som tidigare. Det är också viktigt att satsa på yrkesutbildningar inom bristyrken, till exempel inom vård och omsorg och hantverksyrken, både för de unga och nyanlända. Genom utbildning, praktik och arbete ska nyanlända och andra som står långt från arbetsmarknaden komma i arbete.

Lära för livet 1.3

Kunskap är en rättighet som skapar möjligheter. Kommunen ska därför skapa förutsättningar för och bejaka lärandet i livets alla skeden. Pedagogisk mångfald ska stimuleras. Det livslånga lärandet inkluderar studier, arbetsliv och fritidsaktiviteter.

Hög kvalitet och likvärdiga villkor ska garanteras i samtliga Sollentunas skolor från förskola till

vuxenutbildning, så att alla har möjlighet att nå sin fulla potential. Gruppen nyanlända skapar behov av andra typer av utbildning att tillgodose. Läsförmågan ska vara utvecklad i årskurs 1 och alla elever skall ha tillgång till ett skolbibliotek. Avgiftfri läxläsning ska erbjudas till alla. Mindre klasstorlekar ska eftersträvas. Tillgången till jämlik elevhälsovård ska öka. Specialpedagoger behövs för att säkerställa att alla lär sig läsa och skriva. Barn i behov av särskilt stöd ska ges det stöd de behöver. Lärarna ska ha goda arbetsvillkor och kommunen ska arbeta för att höja lärarnas status, genom till exempel högre lön och ökade möjligheter till karriärvägar. Arbetsmiljön, så väl inom- som utomhus, ska vara god i alla skolformer i Sollentuna. Det förutsätter att skollokalerna och skolgårdarna håller god standard och att nödvändiga renoveringar sker i tid.

Barngruppernas storlek ska utgå från skolverkets rekommendationer och personaltätheten i förskolan ska öka. Fler förskolärare behöver anställas. Miljön ska vara giftfri. Barnomsorg ska erbjudas på kvällar, nätter och helger med hänsyn tagen till barens behov och föräldrarnas arbetssituation.

Fritidsverksamheten behöver rymligare lokaler, högre personaltäthet och högre andel utbildad personal.

Det ska finna fritidsgårdar strategiskt utplacerade över hela kommunen öppna både på eftermiddagar och på kvällar för ungdomar i olika åldrar.

Studieförbunden måste ges goda förutsättningar att verka för ökad folkbildning och social gemenskap för alla åldrar. Detta är viktigt inte minst i integrationssyfte.

Stöd och omsorg 1.4

De äldre invånarna ska erbjudas en aktiv fritid och social stimulans. Här spelar seniorträffarna en stor roll. Syftet är att höja livskvaliteten och förbättra hälsan. Vi lever allt längre och antalet äldre ökar.

Detta ställer ändrade krav på omsorgsarbetet. Det är viktigt att Sollentuna är väl rustat inför den

(5)

När en äldre behöver hemtjänst eller flytta till ett äldreboende ska tillgången till detta avgöras utifrån individens behov. Även den enskildes upplevda otrygghet ska kunna vara ett av skälen till plats på boende. Utemiljön vid de äldres och funktionshindrades boenden ska vara god och säker. Det ska arbeta välutbildad personal i tillräcklig bemanning inom äldreomsorgen. Inom såväl hemtjänst som äldreboende är det särskilt viktigt att kommunen strävar efter stor personalkontinuitet.

Tillsyn och uppföljning är viktiga redskap för att förbättra kvalitén i de valfrihetssystem som finns i Sollentuna idag. Välfärdsteknologins möjligheter ska tillvaratas på brukarnas villkor för att möta deras behov.

Kommunen ska tillgodose att det finns tillräckligt med boendeplatser för personer med

funktionsnedsättning inom LSS-området. Personalen ska vara välutbildad. Bemanningen ska fylla de behov som uppstår i hemtjänst, boendestöd, serviceboende och gruppboende, liksom dagverksamhet som ska vara en stimulerande verksamhet för de som tar del av den.

Boende och byggande 1.5

En egen bostad är en social rättighet. Vägen till ett sammanhållet Sollentuna kräver en social bostadspolitik som bidrar till att möta den tilltagande boendesegregationen. Vi vill ha variationsrika bostadsområden med attraktiva bostadsmiljöer som innehåller olika upplåtelse- och boendeformer. Då blir det lättare att hitta en första egen bostad och att byta bostad efter livets olika skeden.

Nya bostäder gör att bostadsbristen minskar. Det behöver i synnerhet byggas fler hyresrätter i Sollentuna, inte minst för att antalet hyresrätter har minskat de senaste åren. Sollentunahem behöver därför ha

byggprojekt inplanerade för varje år i olika kommundelar och få markanvisningar till detta. En stor andel av de bostäder som byggs på kommunens mark i Väsjöområdet ska vara hyresrätter. Behovet av nya

bostadslösningar ökar ytterligare i takt med antalet nyanlända och andra grupper som idag har svårt att nå ut på bostadsmarknaden som behöver en bostad.

Naturreservaten ska tillgängliggöras genom skyltar, tavlor med mera.

Miljö och klimat 1.6

Miljö- och klimatarbetet ska genomsyra alla kommunens verksamheter och vara något kommunen aktivt arbetar med. Genom att lägga vikt vid det strategiska miljöarbetet och stärka kommunens förmåga att hantera klimatutmaningarna tas nya steg för att följa kommunens miljöpolicy. Nu har kommunen dessutom nyligen antagit en mål- och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet, samt en kemikalieplan. Kommunen ska tillvarata de kunskaper som samlats in under de senaste åren. Kommunen har även ett stort

informationsansvar gentemot kommuninvånarna.

Arbetet med grön IT, samt val av transporter och produkter som är bra både för hälsa och miljö innebär att kommunen tar ett helhetsgrepp för att minska klimatpåverkan.

Miljö- och klimatarbetet innefattar också att underlätta för kommuninvånarna att bli mer miljövänliga.

Många av de åtgärder som krävs för att minska växthusgaserna, ansvarar var och en av oss för helt själva.

Andra åtgärder kan exempelvis ske genom att sträva efter att fler ska ha nära till en plats för källsortering, fler cykelvägar, rådgivning och information. Det är angeläget att mätning och påverkan av energiförbrukning och klimatpåverkan från kommunens egna fastigheter fortsätter.

Samverkan med andra kommuner, staten och övriga aktörer är nödvändigt för ett framgångsrikt miljöarbete.

Det är viktigt att kommunen agerar mot utmaningar som buller- och partikelproblematiken samt arbetar för en god vattenkvalitet. Kommunen ska fortsätta verka för att tvärspårväg ansluts till Sollentuna Centrum. Vi vill att kommunen, tillsammans med trafikverket, ska ta fram alternativ till att bygga ytterligare 1-2

(6)

Öppnare och tryggare Sollentuna 1.7

Vi ska fortsätta att arbeta för ökad öppenhet och mångfald. Människor med olika bakgrund ska ges lika möjligheter att mötas och vara delaktiga i samhället. Segregation och diskriminering ska bekämpas med utbildning, arbete och stöd till föreningslivet. Vi kan aldrig acceptera att det görs skillnad på människor.

I Sollentuna finns ett rikt kultur- och idrottsutbud som skapar mötesplatser för personer i alla åldrar.

Föreningslivet är en viktigt för Sollentunabor med olika bakgrund och förutsättningar. Kommunen ska öka stödet till föreningslivet i kommunen för att främja deras verksamhet. Den sociala ekonomin ska stimuleras med föreningslivet som motor. Kommunens ska stödja lokalt förankrade eldsjälar.

Sollentuna ska vara en levande kulturkommun för alla som vill utöva och uppleva kultur. Biblioteken är en viktig samlingsplats mellan generationer. Kultur för barn bör stimuleras. Barn ska ges ökade möjligheter att möta kultur i förskola och skola. Kulturskolan ska ges utökade resurser. Arbetet med att utveckla

Edsviksområdet ska fortsätta.

Sollentunaborna ska ges ökade möjligheter att vara delaktiga i kommunens utveckling. Tillgänglighet och dialog ska prägla medborgarnas kontakter med kommunen och dess verksamheter. Satsningarna på medborgardialog i form av t ex dialogmöten, e-tjänster, lättillgänglig information och effektiv hantering av ärenden ska utvecklas och kontakter med förtroendevalda ska underlättas.

Kommunens ska ha ett generöst flyktingmottagande och arbetet med beredskap för att ta emot och integrera nyanlända och ensamkommande ska bli bättre. Flyktingströmmarna är fortsatt höga och Sollentunas ansvar växer med det. Kommunen behöver fortsätta lösa bostadsfrågan för denna grupp i permanenta och tillfälliga bostäder. En individuell kartläggning över behoven för att de ska komma i arbete ska göras. Ensamkommande barns behov av trygghet, psykosocialt stöd, utbildning och meningsfull fritid medför ett särskilt ansvar för kommunen. Kommunens arbete mot hemlöshet och med de hemlösa ska intensifieras. Arbetet för att stödja och hjälpa de fattiga EU-migranter som vistas i kommunen måste intensifieras.

Förebyggande insatser ska prägla socialtjänstens arbete. Ungas psykiska hälsa måste förbättras. Tidiga insatser med stöd, råd och behandling ska prioriteras för utsatta barn och unga, samt deras föräldrar. Det är också viktigt att prioritera tidiga insatser mot missbruk och social utsatthet. En egen bostad och egen försörjning är viktiga delar i arbetet mot utsatthet. Liksom i arbetet med att stötta vuxna och barn som lever med våld i nära relationer. Kommunens arbete för jämställdhet och mot våld i nära relationer ska prioriteras. Kvinno- och tjejjouren, liksom mansjourer, ska få förbättrade möjligheter till långsiktighet i sitt arbete.

Vi vill skapa ett säkert och tryggt Sollentuna. Genom att kommunen ökar sina trygghetsskapande åtgärder i utemiljöerna som till exempel bättre belysning, men genom också ökad polisnärvaro i

kommunen. Kriminalitet och skadegörelse i kommunen måste motverkas effektivt och minskas radikalt och vi kan aldrig acceptera våldshandlingar, såsom skadegörelse, skjutningar och brända bilar.

Sollentuna ska vara en trygg och snygg kommun med god boendemiljö. Renhållning och skötsel av grönområden, parker, bostadsområden, centrumområden med mera behöver därför förbättras så att de är attraktiva för Sollentunaborna.

För respektive parti

Freddie Lundqvist (S) Peter Godlund (MP) Barkat Hussain (V)

(7)

2. Resultatbudget

Resultatbudgeten visar de totala intäkterna och kostnaderna för Sollentuna kommuns samtliga nämnder.

Av resultatbudgeten framgår också avskrivningar, skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Summan av samtliga poster summerar till årets resultat.

Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat ska dock ses som ett golv eller en miniminivå. Sollentuna eftersträvar en högre resultatnivå som en följd av höga investeringsnivåer. Ett högre resultat skapar förutsättningar för en hög grad av självfinansiering av investeringarna. Den valda nivån räcker dock inte till full självfinansiering varför kompletterade finansiering måste till.

Resultatbudget exklusive reavinster 2018, miljoner kronor

Budget (V) 2018 2018

Verksamhetens intäkter 867,0 867,0

Verksamhetens kostnader -4.394,0 -4.429,0

Avskrivningar -147,0 -147,0

Verksamhetens nettokostnader -3.674,0 -3.709,0

Skatteintäkter 3.771,0 3.771,0

Generella statsbidrag och utjämning -65,0 -65,0

Finansiella intäkter 33,7 33,7

Finansiella kostnader -9,5 -9,5

Årets resultat 56,2 21,2

,

(8)

2.1 Skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning

I tabellen nedan avseende skatteintäkter, statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning är

skatteintäkterna baserade på skattesatsen 18,12 kronor för samtliga tre år. Skatteunderlagets utveckling bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos per 2017-04-27.

Inkomstutjämningen avser att utjämna olikheter i skatteunderlag mellan kommunerna. Via inkomst- utjämningen fördelas merparten av statens generella statsbidrag till kommunerna. Samtliga kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst som uppgår till 115 procent av genomsnittet. Kommuner som har en egen skattekraft som överstiger den garanterade nivån får lämna ifrån sig den överstigande delen.

Över tid ökar kommunens avgift i samma takt som skatteintäkterna. I beräkningen har antagits en oförändrad relativ skattekraft.

Kostnadsutjämningen avser att omfördela resurser med hänsyn till en förväntad efterfrågan med utgångspunkt i kommunens struktur. Områden som beaktas är ålderssammansättning, socio-ekonomi samt geografi. I Budget för 2018 ingår ingen prognostiserad kompensation för s.k. eftersläpningseffekt.

Sådan ersättning utgår till de kommuner som har befolkningsökningar som överstiger vissa gränsvärden.

Beräkningen baseras på att Sollentunas befolkning uppgår till 71 855 invånare per 2017-11-01 vilket motsvarar en ökning på 967 personer jämfört med 2016-11-01 vilket i sin tur skulle innebär en

eftersläpningseffekt på 5,4 mkr. Anledningen till att inte inkludera eftersläpningseffekten är den svaga befolkningsutvecklingen under perioden 2016-11-01 till 2017-03-31, preliminärt cirka +200 personer.

Vidare anpassas kommunens utfall till den förändrade kommunalekonomiska utjämningen via ett införandebidrag. Införandebidraget minskar med cirka 35 miljoner årligen. Staten har inte aviserat några stora generella tillskott för perioden 2018-2020. Detta tillsammans med kostnaden för systemet för kommunalekonomisk utjämning växer i takt med skatteunderlag och demografi genererar en ökad regleringspost under perioden.

Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 2018, miljoner kronor

Budget (V) 2018 2018

Kommunalskatt 3.748,7 3.748,7

Del av välfärdsmiljarder 22,4 22,4

Summa skatteintäkter 3.771,1 3.771,1

Kommunal fastighetsavgift 112,1 112,1

Inkomstutjämning -360,4 -360,4

Kostnadsutjämning 221,1 221,1

varav eftersläpning 0,0 0,0

Regleringsbidrag/-avgift -13,2 -13,2

Införandebidrag 6,9 6,9

LSS-utjämning -31,4 -31,4

Summa statsbidrag och utjämning -177,0 -177,0

Summa skatter, statsbidrag och utjämning 3.706,2 3.706,2

(9)

2.1.1 Statsbidrag för flyktingmottagning

Regeringen beslutade våren 2016 om en preliminär fördelning mellan kommuner och landsting av de aviserade miljarderna utifrån flyktingsituationen. Statsbidraget fördels dels efter invånarantal och dels efter en fördelningsnyckel som tar hänsyn till asylsökande och nyanlända. Medlen ingår som en del i skatteintäkterna. I Skatte- och bidragsmodellen från SKL ingår de medel som fördelas enligt

invånarantal och den del som fördelas enligt flyktingvariabler ligger på raden ”Del av välfärdsmiljarder”

i tabellen på föregående sida. Den preliminära fördelningen för Sollentuna kommun innebär 37,3 mkr år 2018. För åren 2019 och 2020 uppgår beloppen till 40,9 mkr respektive 44,4 mkr.

2.2 Finansiella poster

De finansiella posterna avser intäkter som avkastning från kommunens finansiella placeringar, likviditet, borgensavgifter och utdelningar från kommunens dotterbolag. De finansiella kostnaderna avser bland annat ränteuppräkning av pensionsskuld samt räntekostnader för finansiering av investeringar. För att finansiera investeringar kommer upplåning att genomföras. Tidigare år har kommunen klarat

investeringarna genom självfinansiering. När i tiden det kommer att ske beror på investeringstakten under perioden.

Den finansiella budgeten bygger på den framtida koncernstrukturen där Sollentunahems och

kommunens verksamhetsfastigheter flyttats till bolaget Sollentuna Kommunfastigheter AB. Således ges aktieutdelning från koncernmodern Stadshus AB.

Finansiella intäkter och kostnader 2018, miljoner kronor

Budget (V) 2018 2018

Ränteintäkter och andra utdelningar 1,0 1,0

Borgensavgifter 0,8 0,8

Ränteintäkter koncern 7,0 7,0

Aktieutdelning 25,0 25,0

varav

Stadshus AB 25,0 25,0

Summa finansiella intäkter 33,7 33,7

Räntekostnader 6,0 6,0

Ränta pensionsskuld 3,0 3,0

Övriga kostnader 0,5 0,5

Summa finansiella kostnader 9,5 9,5

(10)

3 Kassaflödesanalys

Från resultatbudgeten överförs i princip årets resultat exklusive avskrivningar till kassaflödesanalysen.

Denna visar samtliga in- och utbetalningar avseende den löpande verksamheten,

investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Av kassaflödesanalysen framgår också förändringen av de likvida medlen från årets början till årets slut. Med likvida medel menas kommunens bankkonto, kontanta medel samt kortfristiga placeringar.

Enligt budgeten kommer medlen från den löpande verksamheten understiga investeringsutgifterna.

Kvarstående finansiering antas ske genom markförsäljning inom exploateringsverksamheten, försäljning av skolor och genom upplåning.

(11)

4 Finansiering 4.1 Skattesats

Skattesatsen för Sollentuna kommun uppgår 2017 till 18,12 kronor. Motsvarande värde för Stockholms län och riket som helhet uppgår till 18,49 respektive 20,75.

För Sollentuna kommun motsvarar 10 öre i utdebitering cirka 20 miljoner kronor.

Kommunal skattesats 2017, kronor

5 Utdelning från kommunala bolag

Från och med räkenskapsår 2018 kommer utdelningen från de kommunala bolagen ske via Stadshus AB vilket är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. För år 2018 budgeteras en utdelning på 25 miljoner kronor dock högst enligt gällande lagstiftning. De två kommande åren 2019 och 2020 beräknas utdelningen till 28 respektive 26 miljoner kronor. Den föreslagna utdelningen ingår i de budgeterade finansiella intäkterna.

6 Finansiella mål

Enligt kommunallagen ska kommunen i budgeten ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Sollentuna kommun har tre finansiella mål för budget 2018, plan 2019-2020, som beskriver den ekonomiska styrkan på kort och lång sikt.

Kommunen har i utgångsläget en stark finansiell ställning. Ett antal år med goda resultat har möjliggjort en stabil utveckling av soliditeten.

Kommunen planerar nu för stora investeringar för att klara kommunens framtida åtaganden till följd av kommunens planerade tillväxt. Finansieringsbehovet för dessa investeringar överstiger vad kommunen själv genererar utifrån den löpande verksamheten.

De finansiella målen beskrivs nedan.

1. Kommunens soliditet ska inte understiga 60 procent.

2. Kommunens resultatmål ska långsiktigt i driftbudgeten, exklusive realisationsvinster, uppgå till 2,5 procent av intäkter från skatter, utjämningssystem och generella statliga bidrag samt

fastighetsavgift.

För budget 2018 är resultatmålet 1,5 %. Från 2019 är resultatmålet 2,5 %.

3. För att inte räntekostnaderna ska ta allt för stort utrymme från verksamheten ska kommunens upplåning för egen räkning inte överstiga 2 miljarder kronor.

Riket Länet Sollentuna

Kommun 20,75 18,49 18,12

Landsting 11,36 12,08 12,08

Summa 32,11 30,57 30,20

(12)

7 Driftbudget

Av driftbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader. År 2018 avser budget medan hela

treårsperioden utgör en plan. Angivna belopp avser de nettoanslag som fullmäktige beviljar. Internräntan uppgår oförändrat till 2,0 procent.

Driftbudget per nämnd 2018, miljoner kronor

7.1 Kommunstyrelsens oförutsedda

Under benämningen kommunstyrelsens oförutsedda har medel för perioden 2018-2020 avsatts i en kategori, ospecificerade. De bundna oförutsedda medlen har återförts till budgetramen för respektive nämnd. Endast de ospecificerade medlen ligger kvar och är således inte avsedda för specifika nämnder.

Medlen kan löpande fördelas av kommunstyrelsen under det aktuella budgetåret.

Kommunstyrelsens oförutsedda 2018, miljoner kronor

Budget (V) 2018 2018

Kommunstyrelsen -182,8 -182,8

Barn- och ungdomsnämnden -1.623,1 -1.643,1

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden -360,5 -370,5

Vård- och omsorgsnämnden -934,8 -934,8

Socialnämnden -273,1 -273,1

Kultur- och fritidsnämnden -145,2 -150,2

Miljö- och byggnadsnämnden -23,5 -23,5

Trafik- och fastighetsnämnden -60,1 -60,1

Överförmyndarnämnden -5,9 -5,9

Summa -3.609,1 -3.644,1

Pensionskostnader -99,5 -99,5

Avgår internränta 50,0 50,0

Kommungemensamma poster* -15,5 -15,5

Totalt -3.674,1 -3.709,1

*) Specifikation av kommungemensamma poster

Pris- och lönereserv 0,0 0,0

KS oförutsedda, ospecificerade medel/osäkerhetsfaktorer -15,5 -15,5

KS-oförutsedda Budget

2018

Ospecificerade medel -15,5

Summa KS-oförutsedda -15,5

(13)

8 Investeringsbudget

Avser investeringar för samtliga berörda nämnder. För investeringsprojekt för fastigheter, anläggningar, gata och park anger fullmäktige i budget och plan ett ramanslag. Större projekt ska specificeras.

Särskilda medel anslås årligen av fullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit). Fullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas resultatenheter.

Investeringar får endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnationer i förhyrda lokaler.

Utöver detta bedriver kommunen en omfattande exploateringsverksamhet – vilken avser åtgärder för att anskaffa, bearbeta, iordningsställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. I exploateringsverksamheten ingår även att bygga gator, grönområden, anläggningar med mera.

En fördröjningsfaktor har lagts till för åren 2018 och 2019 motsvarande 15 respektive 5 procent.

Investeringsbudget per nämnd 2018, miljoner kronor

9 Nämnderna

För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag för 2018-2020 samt de förändringar av 2017 års budgetram som föreslås. I budget för respektive nämnd finns ett avsnitt om uppdrag. Uppdragen ska redovisas i samband med nämndernas inlämning av verksamhetsplaner i november 2017.

Budgetförslaget följer samma struktur för samtliga nämnder och förändringarna jämfört med budget 2017 har gjorts i sex olika kategorier (se rubriker i tabellen nedan).

Budget (V) 2018 2018

Kommunstyrelsen -2,2 -2,2

Barn- och ungdomsnämnden -8,0 -8.0

Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden -1,4 -1,4

Miljö- och byggnadsnämnden -2,0 -2,0

Trafik- och fastighetsnämnden -847,0 -847,0

Delsumma -866,5 -866,5

Exploatering exklusive markförsäljning -213,8 -213,8

Summa -1.080,3 -1.080,3

Avgår fördröjning investeringar 162,0 162,0

TOTALT -918,2 -918,2

(14)

Tidigare fattade beslut för perioden innebär att nämndens ram förändrats efter fullmäktiges budgetbeslut för 2017 (KF 2016-06-20). Förändringsbeloppen ska därför utgöra ingående värden i budgeten för 2018.

Omflyttningar internt innebär omfördelning av ramutrymme mellan nämnderna t ex på grund av omflyttningar av tjänster. Budgeten förändras för berörda nämnder men kommunens totala ram förblir opåverkad.

Summa volymer är den ramförändring som utgörs av förändringar enligt befolkningsprognosen. De nämnder som omfattas av volymmodellen; barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden justeras under den här rubriken.

Summa pris- och lönekompensation 1 %. Den enprocentiga ökningen beräknas på 2017 års ram inklusive volymförändring för 2018.

Summa effektiviseringar utgörs av effektivisering inköpshantering. I budget 2016 togs beslut om effektivisering av inköpshanteringen som fram till och med 2018 ska ge en sammantagen effektivisering med 18 miljoner kronor. Effektiviseringseffekten är nivåpåverkande och reducerar nämndernas ramar med totalt 6 miljoner kronor per år med start i budget 2016. 2016 och 2017 års effektivisering (6 mkr/år) ligger i budgetramen för 2017. 2018 års effektivisering om ytterligare 6 miljoner kronor finns under rubriken Summa effektiviseringar

Summa Tillägg/avdrag avser de av den politiska majoriteten tillförda medlen i budgeten.

Förändring av nämndernas budgetramar efter budgetbeslut för 2017 (mkr) 2018

Tidigare fattade beslut för perioden -37,2

Ombudgeteringar 2017 mm -37,2 -

Omflyttingar internt 0,0

Summa volymer -28,0

Summa pris- och lönekompensation 1% -32,2

Summa effektiviseringar 6,0

Effektivisering inköpshanteringen 6,0

Summa Tillägg/avdrag -39,0

Nivåpåverkande förändringar -30,0

Tillfälliga satsningar -9,0

Summa -130,4

(15)

9.1 Kommunstyrelsen

9.1.1 Nämndens ansvar

Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen har också uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs av kommunägda bolag. En särskild uppgift för styrelsen är att bereda ärenden till fullmäktige samt ha hand om den ekonomiska förvaltningen. Kommunstyrelsen svarar bland annat för kommunens ekonomiska förvaltning, centrala upphandlingsfunktion, kontaktcenter, kommunövergripande

utvecklingsarbete inom olika områden. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet och krisledningsnämnd. I kommunstyrelsens budget hanteras också fullmäktige och kommunens revisorer samt valnämnden.

Kommunstyrelsens tjänstemannaförvaltning är kommunledningskontoret.

9.1.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget

Budgetförslaget för kommunstyrelsen följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2017 delas in i 6 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 14 Nämnderna, sidan 22). På sidan 24 finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Utgångsläget för framräkning av kommunstyrelsens budgetram för 2018 utgörs av en uppräkning av 2017 års budgetram med 1 procent.

Kommunstyrelsens budgetram för 2018 ökas med 11,4 miljoner kronor netto. Tillförda medel brutto uppgår till 21,5 miljoner kronor. Nivåhöjande förändringar är en tjänst som e-handelscontroller för att starta arbetet med införande av e-handel i kommunen (0,7 mkr), en permanent dagbil alla dagar under skollovsveckorna i kommunen (0,7 mkr). Tillfälliga satsningar är IT-upphandling (5,0 mkr) och allmänna val 2018 (4,0 mkr). Nettoramen blir lägre p.g.a. effektivisering inköpshantering (0,8 mkr), funktion flyttas till KFN (0,6 mkr), medel till digitalisering av detaljplaner tas bort (0,7 mkr) samt sänkning av hyra i och med det nya fastighetsbolaget Sollentuna Kommunfastigheter AB (8,0 mkr).

9.1.3 Nämndens uppdrag redovisas i samband med verksamhetsplanen i november

 Utvärdera kommunens nuvarande och de i budget 2018 tillkommande trygghetsåtgärderna avseende effektivitet och resultat.

 Utred klottersanerings framtida organisatoriska hemvist i syfte att öka samordning och effektivitet.

Åtgärder avser 2018.

Kommunstyrelsen Budget Budget (V) 2017 2018 2018

Nettoanslag, mkr -171,5 -182,8 -182,8

Investeringslimit, mkr -5,2 -2,2

(16)

9.1.4 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet

9.1.5 Allmänt

Stadsbyggnadsavdelningen arbetar med den fysiska planeringen i kommunen och med större exploateringsprojekt. Exploatering innebär en förändring eller förädling av markanvändning, från obebyggd till bebyggd eller genom omvandling i områden där pågående verksamhet har blivit otidsenlig eller där starka samhällsintressen tar över. En nyexploatering föregås normalt av planläggning och följs sedan av ett genomförande.

Kommunstyrelsen representerar kommunen som ägare av bland annat exploateringsfastigheter.

För de enskilda exploateringsprojekten eftersträvas ekonomisk balans över tiden samt minimerat tidsav- stånd mellan utgifter och inkomster.

Exploateringsverksamheten prövas och antas årligen för en treårsperiod där första året utgör budget.

9.2 Barn- och ungdomsnämnden

Exploateringsverksamhet Budget

2018

Inkomster, mkr 356,6

Utgifter, mkr -655,0

Netto, mkr -298,4

Indelas i:

Mark inkomster 221,4

Mark utgifter -435,2

Netto, mkr -213,8

Övriga inkomster 135,2

Övriga utgifter -219,8

Netto, mkr -84,6

Barn- och ungdomsnämnden Budget Budget (V)

2017 2018 2018

Nettoanslag, mkr -1.580,0 -1.623,1 -1.643,1

Investeringslimit, mkr -8,0 -8,0 -

(17)

9.2.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Budgetförslaget för barn- och ungdomsnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2017 delas in i 6 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 14 Nämnderna, sidan 22). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Utgångsläget för framräkning av nämndens budgetram för 2018 utgörs av en uppräkning av 2017 års budgetram (inklusive volymförändring) med 1 procent.

Barn- och ungdomsnämndens budgetram 2018 har räknas upp med totalt 43,1 miljoner kronor netto inklusive volymer. Nivåhöjande förändringar uppgår till 18,4 miljoner kronor och utgörs höjningar av check- och peng, föreskolecheck och medel till elevhälsa. Medlen för elevhälsa innebär utökning av tjänst samt utbildning av personal.

Vi satsar 20 miljoner kronor, utöver majoritetens budget, på mindre barngrupper och fler förskollärare inom förskoleverksamheten. Alla barn har rätt till utveckling och lärande i en gynnsam förskolemiljö vilket kräver tillräckligt antal förskollärare för att tillgodose alla barns behov.

 Några uppdrag har inte fastställts.

9.2.4 Budget 2018

Budget 2018 (V) Tidigare fattade beslut för perioden -7,5 -7,5 Centralisering Kommunikationsfunk. 0,7 0,7 Lokalstrategier 0,8 0,8 Städkontroller 1,0 1,0 Välfärd utökad budgetram 2018 10.0 10.0

Förändringar jämfört med 2017

Omflyttningar internt 0,1 0,1 Ersättning ungdomsråd till KFN 0,1 0,1 Volym 3,9 3,9 Förskola 4,4 4,4 Skola -7,8 -7,8 Särskola -0,5 -0,5

Pris och lönekompensation -15,8 -15,8 Generell kompensation 1% -15,8 -15,8

Effektivisering 2,5 2,5 Effektivisering inköpshantering 2018 2,5 2,5

(18)

Nivåpåverkande förändringar (+/- 0,0 -20.0 Mindre barngrupper och fler förskollärare

inom förskoleverksamheten 0,0 -20,0

Nettoanslag -1623,1 -1643,1

9.2.5 Volymmått

Nedan redovisas relevanta volymmått för perioden 2018.

Volymmått Budget

2018

Förskola 4.369

Antal barn förskola 4.369

Fritidshem 5.805

Antal barn 6 år 888

Antal barn år 1-3 3.091

Förskoleklass 953

Antal barn 953

Grundskola 9.527

Särskola 118

Antal barn 118

(19)

9.3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för utbildningen av ungdomar och vuxna i form av gymnasieutbildning, kommunal vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, särskola för gymnasie- och vuxenelever, samt för arbetsmarknadsfrågor och det kommunala aktivitetsansvaret.

Nämnden har även ansvar för vissa operativa näringslivsfrågor.

9.3.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Budgetförslaget för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2017 delas in i 6 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 14 Nämnderna, sidan 22). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Utgångsläget för framräkning av nämndens budgetram för 2018 utgörs av en uppräkning av 2017 års budgetram (inklusive volymförändring) med 1 procent

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budgetram har räknas upp med 28,4 miljoner kronor netto.

Kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel avsatta till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har återförts till nämndens budgetram 2018. Utbildning- och arbetsmarknadsnämndens budgetram har räknats upp med 28,4 mkr av dessa uppgår återförda medel från KS oförutsedda bundna medel (10,7 mkr). För budget 2018 har länsprislistan uppräknats med 1,8 % (4,7 mkr).

Vi satsar 10 miljoner kronor, utöver majoritetens budget, på Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Vi anser att utökade insatser ska göras inom SFI, vuxenutbildning och yrkesutbildning för invandrare, ungdomar och vuxna som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

9.3.3 Nämndens uppdrag redovisas i samband med verksamhetsplanen i november.

Utbildnings- och Budget Budget (V)

arbetsmarknadsnämnden 2017 2018 2018

Nettoanslag, mkr -332,1 -360,5 -370,5

(20)

9.3.4 Budget 2018

Budget 2018 (V) Tidigare fattade beslut för perioden -8,5 -8,5 Centralisering Kommunikationsfunk. 0,2 0,2 Lokalstrategier 0,8 0,8 Nivåhöjande justering – LPL + volymökn. 2016 8,6 8,7

Volym 12,9 12,9 Gymnsieskola 12,0 12,0 Gymnasiesärskola -0,9 -0,9

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -6,7 -6,7 Länsprislista 2018 1,8 % -4,7 -4,7 Yrkesvux, LPL 2017 -2.0 -2.0

Nivåpåverkande förändringar (+/-) 0,0 -10 SFI, vuxenutbildning och yrkesutbildning 0,0 -10 Nettoanslag -360,5 -370,5

Nedan redovisas relevanta volymmått för perioden 2018–2020.

2018

Gymnasieverksamheten 2.689

Antal elever 2.689

Gymnasiesärskolan 46

Antal elever 46

(21)

9.4 Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för vård och omsorg om äldre personer och för personer med funktionshinder, ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården inklusive den kommunala patientnämndsverksamheten, bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst.

9.4.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Budgetförslaget för vård- och omsorgsnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2017 delas in i 6 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 14 Nämnderna, sidan 22). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Utgångsläget för framräkning av nämndens budgetram för 2018 utgörs av en uppräkning av 2017 års budgetram (inklusive volymförändring) med 1 procent.

Vård- och omsorgsnämndens budgetram har räknas upp med 37,1 miljoner kronor netto. Utöver pris- och lönekompensation samt volymkompensation avser den främsta bruttoökningen uppräkning av avtal 12,0 miljoner kronor. Samtidigt finns en kostnadsminskning 12,0 miljoner kronor vilket avser sänkning av hyror. Hyresminskningen möjliggörs med den nya strukturen för fastighetsägande inom Sollentuna kommuns koncern.

I och med att kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel tagits bort så avsätts inga medel för generellt ökade kostnader inom omsorgen (OPI) för budgetåret 2018.

 Utreda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom LSS och äldreomsorg. Åtgärder avser 2018.

Vård- och omsorgsnämnden Budget 2017

Budget (V) 2018 2018

Nettoanslag, mkr -897,7 -934,8 -934,8

(22)

9.4.4 Budget 2018

Budget 2018 (V) Tidigare fattade beslut för perioden -17,2 -17,2 Centralisering Kommunikationsfunk. 0,7 0,7 Lokalstrategier 0,6 0,6 Nivåhöjande justering – LPL + volymökn. 2016 8,5 8,5 Välfärd utökad budgetram 10.0 10.0

Volym 11,2 11,2 Äldreomsorg 7,0 7.0 LSS -4,2 -4,2

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -0,0 -0,0 Uppräkning avtal -12,0 -12,0 Sänkning hyror 12.0 12.0

Nettoanslag -934,8 -934,8

Nedan redovisas relevanta volymmått för perioden 2018–2020.

2018

Brukare 1.946

Särskilt boende 535

Korttidsboende inkl rehab. 51

Hemtjänst 1.281

Dagverksamhet 78

(23)

9.5 Socialnämnden

Socialnämnden ansvarar för stöd- och bidragsgivning enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens konsumentvägledning och

skuldrådgivning. Nämnden är huvudman för kommunens flykting- och invandrarverksamhet.

9.5.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Budgetförslaget för socialnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2017 delas in i 6 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 14 Nämnderna, sidan 22). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Utgångsläget för framräkning av nämndens budgetram för 2018 utgörs av en uppräkning av 2017 års budgetram med 1 procent

Socialnämndens budgetram minskas med 5,0 miljoner kronor från 2019 då en lösning för boende avseende socialnämndens målgrupper förväntas vara klar. Nivåhöjande förändring år 2018 och framåt är medel avseende förebyggande verksamhet (3,5 mkr) vilket innebär fortsatt arbete med exempelvis familjecentraler och arbete med psykisk ohälsa.

 Utreda effektiviseringsåtgärder för att nå en kostnad i nivå med jämförbara kommuner inom ekonomiskt bistånd. Åtgärder avser 2018.

Socialnämnden Budget Budget (V)2018 2017 2018

Nettoanslag, mkr -268,1 -273,1 -273,1

(24)

9.5.4 Budget 2018

Budget 2018 (V) Tidigare fattade beslut för perioden -0,9 -0,9 Centralisering Kommunikationsfunk. 0,7 0,7 Lokalstrategier 0,2 0,2

Omflyttning internt 0,1 0,1 Brottsförebyggande rådet KLK 0,1, 0,1 Volym 0,0 0,0

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -3,5 -3,5 Förebyggande verksamhet -3,5 -3,5

Nettoanslag -273,1 -273,1

(25)

9.6 Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för allmän kulturverksamhet, biblioteksverksamhet, kulturskola, idrottsverksamhet, fritidsverksamhet för ungdomar 16 - 20 år, turism, lotteriverksamhet samt bidrag till ungdoms- och kulturföreningar samt handikapporganisationer.

9.6.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Budgetförslaget för kultur- och fritidsnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2017 delas in i 6 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 14 Nämnderna, sidan 22). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Utgångsläget för framräkning av nämndens budgetram för 2018 utgörs av en uppräkning av 2017 års budgetram med 1 procent.

Nämndens budgetram 2018 ökas med 0,8 miljoner kronor netto. Bruttoeffekten blir 4,7 miljoner kronor.

Hyran sporthall Edsberg (1,3 mkr) avser halva året 2018 och får full effekt från 2019 (2,5 mkr). Hyran sporthall Tegelhagen (1,2 mkr) tillkommer från 2019. Nya simhallsavtalet har bättre villkor än tidigare och ger en kostnadsminskning (2,0 mkr) och ger möjlighet till nämnden att anställa två fritidsfältare (1,3 mkr). Fritidsfältarna ska arbeta med förebyggande och uppsökande verksamhet bland ungdomar för att öka tryggheten.

Vi satsar 5 miljoner kronor, utöver majoritetens budget, på Kultur och fritidsnämnden. Meningen är att det ska finnas öppna fritidsgårdar i varje kommundel för att ungdomarna ska få en meningsfull fritid.

Ungdomar som inte har en vettig sysselsättning halkar lätt in i kriminalitet. Dessutom vill vi att kulturskolan ska vara avgifsfri och jämställd med andra skolformer.

Kultur- och fritidsnämnden Budget Budget (V) 2017 2018 2018

Nettoanslag, mkr -144,4 -145,2 -150,2

(26)

9.6.4 Budget 2018

Budget 2018 (V) Tidigare fattade beslut för perioden -1,5 -1,5 Centralisering Kommunikationsfunk. 0,7 0,7 Lokalstrategier 0,8 0,8

Omflyttning internt 0,7 0,7 Funktion flyttas till KLK 0,6, 0,6 Ersättning ungdomsråd från BUN -0,1 -0,1 Volym 0,0 0,0

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -0,6 -0,6 Sporthall Edsberg hyra -1,3 -1,3

Sporthall Tegelhagen hyra 0,0

Fritidsfältare -1,3 -1,3

Simhallen 2,0 2,0

Nivåpåverkande förändringar (+/-) 0,0 -5,0

Öppna fritidsgårdar och avgifsfri kulturskola 0,0 -5,0 Nettoanslag -141,2 -146,2

(27)

9.7 Miljö- och byggnadsnämnden

Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för: tillsyn inom miljö-, hälsoskydds- och livsmedelsområdet, bygglov, tillsyn inom plan- och byggområdet, mät- och kartteknisk verksamhet samt energirådgivning.

9.7.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Budgetförslaget för miljö- och byggnadsnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2017 delas in i 6 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 14 Nämnderna, sidan 22). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Utgångsläget för framräkning av nämndens budgetram för 2018 utgörs av en uppräkning av 2017 års budgetram med 1 procent

Miljö- och byggnadsnämndens budgetram tillförs 1,4 miljoner kronor netto. Bruttoökningen uppgår till 1,8 miljoner kronor. Satsning på utökning av inspektörer inom miljötillsynsverksamheten och

livsmedelskontrollen (1,6 mkr) från 2018 och den generella pris- och lönekompensationen (0,2).

Centralisering av kommunikatörerna minskar budgetramen (0,4 mkr).

9.7.4 Budget 2018

Budget 2018 (V)

Tidigare fattade beslut för perioden -0,4 -0,4 Centralisering Kommunikationsfunk. -0,4 - 0,4

Omflyttning internt 0,0 Volym 0,0 0,0

Miljö- och byggnadsnämnden Budget Budget (V) 2017 2018 2018

Nettoanslag, mkr -22,1 -23,5 -23,5

(28)

9.8 Trafik- och fastighetsnämnden

Trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för skötseln av kommunens gator, vägar och övriga allmänna platser. Nämnden svarar även för kommunens parkeringsövervakning och är tillika trafiknämnd.

Nämnden förvaltar kommunens mark, inklusive naturreservat, och fastigheter samt svarar för skötsel och ny-, till- och ombyggnad av kommunens lokaler och anläggningar inkluderande tecknande av hyresavtal.

9.7.5 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Budgetförslaget för trafik- och fastighetsnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2017 delas in i 6 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 14 Nämnderna, sidan 22). På sidan 44 finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Utgångsläget för framräkning av nämndens budgetram för 2018 utgörs av en uppräkning av 2017 års budgetram med 1 procent. Trafik- och fastighetsnämndens budgetram tillförs 3,7 miljoner kronor netto.

Kommunen inför komponentavskrivningar från och med 2016. Effekten av en övergång till

komponentavskrivning blir att medel som tidigare avsatts till löpande underhåll och redovisats på driften kommer överföras till investeringsbudgeten. Initialt har detta minskat driftkostnaderna för underhåll på fastigheterna med cirka 40 miljoner kronor. Dessa åtgärder har bokförts som investeringar. På sikt kommer dock avskrivningarna att öka och ta detta utrymme i anspråk varför dessa medel inte bör intecknas i verksamheten utan höja resultatet. Det innebär att ifrån budget 2017 har trafik- och

fastighetsnämndens budgetram minskats med 40 miljoner kronor, framöver kommer årligen 4 miljoner kronor att tillföras nämnden för att täcka de ökade kostnaderna.

Under 2017 införs även komponentavskrivning på gata/park. Från 2018 kommer detta att minska trafik- och fastighetsnämndens budgetram med cirka 10 miljoner kronor. Samtidigt kommer årligen, från 2018, 1 miljoner kronor att tillföras budgetramen för att täcka de ökade avskrivningarna.

Nämnden kompenseras 2018 för ökade drift- och kapitalkostnader avseende investeringar i infrastruktur och parker. Väsjön är ett stort exploateringsprojekt och trafik- och fastighetsnämndens övertagande av investeringar från projekt kommer inom närmaste framtiden innebära ökning av budgetramen för högre kapital- och driftskostnader.

Nämnden tillförs 2018 medel för satsning på skötseln av Sollentunas parker och grönområden (1,5 mkr), trafikplanerare (0,7 mkr) och byggprojektledare som arbetar med projekt som avser

verksamhetsfastigheter (1,2 mkr).

Trafik- och fastighetsnämnden Budget Budget (V) 2017 2018 2018

(29)

9.7.7 Budget 2018

Budget 2018 (V) Tidigare fattade beslut för perioden -0,7 -0,7 Centralisering Kommunikationsfunk. -0,7 - 0,7

Omflyttning internt 0,6 0,6 Upphandlare KLK för TFN 0,6 0,6

Volym 0,0 0,0

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -5,3 -5,3 Ökande kapitalkostnader pga införande av

komponentavskrivning -4,0 -4,0 Ökade kapitalkostnader komponent

Gata/park -1,0 -1,0

Införande komponent Gata/Park 10,0 10,0 Parker och grönområden -1,5 -1,5 Byggprojektledare -1,2 -1,2

Trafikplanerare -0,7 -0,7

Driftkostnader övertagande Väsjön/Explo -0,5 -0,5 Kapitalkosnader Exploatering -2,4 -2,4 Kapitalkostnader Infrastruktur -3,4 -3,4

Kapitalkostnader Park -0,6 -0,6

Nettoanslag -60,1 -60,1

(30)

9.7.8 Investeringsbudget 2018, mkr

Investeringsbudgeten för fastigheter baseras dels på kommunens lokalförsörjningsplan som utgår från respektive nämnds identifierade lokalbehov, dels på fastighetsägarinitierade investeringar som är inom normal fastighetsförvaltning och dels utifrån nuvarande status kring pågående projekt.

För barn- och ungdomsnämnden planeras ett antal skolor och förskolor, där bl.a. Skälbyskolan och en förskola i Tureberg färdigställs under 2018. Töjnaskolan och Tegelhagens skola är beslutade för genomförande.

För kultur- och fritidsnämnden planeras det bl.a. för ett sjösportcenter vid Norrviken, nya idrottshallar i samband med ny- och ombyggnad av skolor, investeringar i befintliga anläggningar samt för nya aktivitetsytor.

För vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden planeras och utreds förutsättningar att skapa nya gruppboenden.

För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden planeras det för ökad kapacitet för gymnasiet.

En stor del av fastighetsinvesteringarna avser fastighetsägarinitierade investeringar, dessa omfattar:

- Hyresgästanpassningar, av nämnderna/hyresgästerna initierade förändringar i byggnad till följd av verksamhetsförändringar.

Budget (V) 2018 2018 Investeringar i verksamhetsfastigheter

Barn- och ungdomsnämnden -444,0 -444,0

Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden -1,0 -1,0 -

Summa verksamhetsfastigheter -480,0 -480,0

Investeringar i anläggningar

Summa anläggningar -122,0 -122,0

Fastighetsägarinvesteringar

Hyresgästanpassningar -10,0 -10,0

Miljömässigt byggande -20,0 -20,0

Myndighetskrav -30,0 -30,0

Reinvesteringar -80,0 -80,0

Övrigt -6,0 -6,0

Summa fastigheterinvesteringar -146,0 -146,0

Investeringar gata/ park/ trafik

Cykel- och gångvägar -30,0 -30,0

Övrigt gata och park -69,0 -69,0

Summa gata och park -99,0 -99,0

Summa investeringar trafik- och fastighetsnämnden -847,0 -847,0

(31)

- Investeringar i byggnader för lägre energiförbrukning eller andra investeringar för ökad miljöhänsyn.

– Investeringar i byggnader till följd av myndighetskrav, bättre säkerhet eller arbetsmiljö Investeringar i gata/park/trafik

Investeringsbudgeten innehåller medel för bl.a. trafiksäkerhetsåtgärder, säkra skolvägar, det s.k. 30- direktivet, handikappanpassningar och parkeringar för befintliga gator/vägar.

För 2018 ingår extra medel för satsning på gång- och cykelvägar.

I övrigt ingår även specialdestinerade medel för renovering av broar och förbättring av belysning i främst parker.

9.8 Överförmyndarnämnden

I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd med uppgift att utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning samt efter ansökan eller anmälan utreda behovet av nämnda insatser. Överförmyndarnämnden är gemensam mellan kommunerna Sigtuna, Sollentuna och Upplands Väsby. Sollentuna är värdkommun för den gemensamma nämnden.

9.8.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Budgetförslaget för överförmyndarnämnden följer samma struktur som för övriga nämnder, där förändringarna jämfört med 2017 delas in i 6 olika kategorier enligt tabellen (se avsnitt 14 Nämnderna, sidan 22). På nästa sida finns en tabell som även redovisar förändringarna i detalj under respektive kategori.

Utgångsläget för framräkning av nämndens budgetram för 2018 utgörs av en uppräkning av 2017 års budgetram med 1 procent.

Nämndens budgetram har utökats (0,05 mkr).

9.8.3 Nämndens uppdrag redovisas i samband med verksamhetsplanen i november

Överförmyndarnämnden Budget Budget (V) 2017 2018 2018

Investeringslimit, mkr 0,0 0,0 0,0

(32)

9.8.4 Budget 2018

Budget 2018 (V) Tidigare fattade beslut för perioden -0,0 -0,0 Förändringar jämfört med 2017

Omflyttning internt 0,0 0,0

Volym 0,0 0,0

Effektivisering 0,0 0,0

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -0,1 -0,1

Utökat anslag -0,1 -0,1

Nettoanslag -5,9 -5,9