09.5 Vänsterpartiets budgetförslag

(1)

BUDGET MED

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR SOLLENTUNA

KOMMUN

Inför kommunstyrelsens sammanträde 2014-06-04

(2)

Innehållsförteckning

1 Sollentuna kommuns ekonomiska situation ... 1

1.1 Samhällsekonomin ... 1

1.2 Kommunernas ekonomi ... 2

1.3 Den kommunalekonomiska utjämningen ... 2

1.4 Sollentunas ekonomi 2009 - 2013 ... 4

1.5 Kommunens ekonomiska mål för perioden... 5

1.6 Sollentuna kommuns ekonomi 2014 - 2016... 6

2 Bostadsbyggande och befolkning ... 7

2.1 Bostadsbyggande ... 7

2.2 Befolkningsutveckling ... 7

3 Fokusområden och mål ... 9

3.1 Ansvarsfull ekonomisk politik ... 9

3.2 Näringsliv och arbetsmarknad ... 10

3.3 Utbildning... 10

3.4 Förebyggande insatser och omsorg ... 12

3.5 Miljö och samhällsutveckling ... 12

3.6 Kommunikation ... 14

4 Resultatbudget ... 15

5 Kommentarer till resultatbudget ... 16

6 Balansbudget ... 18

7 Kassaflödesanalys ... 19

8 Finansiering ... 20

8.1 Skattesats ... 20

8.2 Utjämning och fastighetsavgift ... 20

9 Utdelning från kommunala bolag ... 20

(3)

10 Driftbudget ... 21

11 Investeringsbudget ... 22

12 Nämnderna ... 23

12.1 Kommunstyrelsen ... 24

12.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet ... 26

12.3 Barn- och ungdomsnämnden ... 28

12.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 31

12.5 Vård- och omsorgsnämnden ... 34

12.6 Socialnämnden ... 37

12.7 Kultur- och fritidsnämnden ... 39

12.8 Miljö – och byggnadsnämnden ... 41

12.9 Trafik – och fastighetsnämnden ... 43

12.10 Rösjöstyrelsen ... 46

12.11 Överförmyndarnämnden ... 47

13 Regler för nämndernas budget för verksamhetsåret 2015 ... 49

13.1 Regler vid avvikelse från tilldelad budget ... 49

13.2 Regler för investeringar ... 49

13.3 Regler för beslut med ekonomiska konsekvenser ... 50

(4)

1

1 Sollentuna kommuns ekonomiska situation

1.1 Samhällsekonomin

Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att en konjunkturell återhämtning har inletts, men den har kommit olika långt i olika länder. Läget i den amerikanska ekonomin förbättras successivt och även euroområdet uppvisar sedan ett år tillbaka tillväxt. Utvecklingen stöds av centralbankernas expansiva penningpolitik och en gradvis allt mindre åtstramande finanspolitik. Utvecklingen i Ukraina skapar osäkerhet, men har hittills haft begränsad spridning till de finansiella marknaderna. De senaste årens svaga internationella konjunkturutveckling har bidragit till att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i lågkonjunktur. Det stora exportberoendet har gjort att den svenska ekonomin drabbats hårt av vikande utländsk efterfrågan. Krisernas natur har också bidragit till en betydande osäkerhet vilken fått hushåll och företag att skjuta konsumtion och investeringar på framtiden. Trots låga räntor och en expansiv finanspolitik befinner sig svensk ekonomi fortfarande fem och ett halvt år efter finanskrisens utbrott i lågkonjunktur. Trots den svaga ekonomiska utvecklingen har sysselsättningen i Sverige

utvecklats förhållandevis väl. Den positiva utvecklingen av sysselsättningen har bidragit till en gynnsam utveckling av kommunernas och landstingens skatteunderlag. Jämfört med konjunkturnedgången 2001–

2005, då också arbetslösheten steg med närmare 2 procentenheter, har utvecklingen mellan 2008 och 2013 varit betydligt bättre med avseende på sysselsättning och skatteunderlag.

Svensk ekonomi avslutade 2013 mycket starkt. Även 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden förefaller ljusa. En anledning är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Sverige är en liten, starkt utlandsberoende ekonomi. Konjunkturförstärkningen i omvärlden ger därför ett påtagligt bidrag till den svenska ekonomin. Särskilt stor betydelse har det att tillväxten i Europa och inte minst i våra nordiska grannländer tar ett avgörande kliv framåt. Efter två år med en i stort sett oförändrad export beräknas den svenska exporten öka med 4,7 respektive 6,6 procent 2014 och 2015. I ett historiskt perspektiv är detta inga höga tillväxttal, men de innebär ändå en avsevärd skillnad mot ett tillstånd med nolltillväxt.

Parallellt med att förutsättningarna för exportindustrin stärks vänder också näringslivets investeringar upp. Även hushållens konsumtionsutgifter får bättre fart och under nästa år sker en påtaglig nedgång i hushållens höga sparande. SKL bedömer att BNP, kalenderkorrigerat, växer med cirka 3 procent både i år och nästa år. Den högre tillväxten innebär en fortsatt ökad sysselsättning. Läget på arbetsmarknaden förbättras dock relativt svagt. Den förbättring som ändå sker har en positiv inverkan på skatteunderlaget.

SKLs bedömning är att skatteunderlaget i reala termer växer med 1,8 procent i år och med 2,1 procent 2015. I båda fallen är det en bra bit över trendmässig tillväxt. I kalkylen som gjorts för åren 2016 och 2017 förutsätts den svenska ekonomin fortsätta att utvecklas mot konjunkturell balans. En viktig förutsättning är att den internationella utvecklingen förblir positiv samtidigt som hushållens konsumtionsutgifter och företagens investeringar fortsätter växa i relativt snabb takt. Även

kommunsektorn bidrar till återhämtningen i svensk ekonomi med en kostnadsvolym som växer omkring 2 procent årligen.

De relativt ljusa konjunkturutsikterna för svensk ekonomi kommer enligt SKLs bedömning att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det i ingångsskedet finns gott om ledig personell kapacitet i många företag.

Sysselsättningen kommer att öka gradvis och arbetslösheten minskar relativt långsamt. Mot slutet av 2014 är bedömningen att arbetslösheten sjunkit till 7,5 procent. SKLs bedömning är att efterfrågan i svensk ekonomi kommer att vara tillräcklig för att arbetsmarknaden ska kunna vara i konjunkturell balans vid mitten av2016. Arbetslösheten sjunker då ned till 6,6 procent.

(5)

SKL:s bedömning av den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

2012 2013 2014 2015 2016 2017

BNP 1,3 1,5 3,0 3,1 3,4 2,5

Sysselsättning, timmar 0,6 0,4 0,8 1,3 1,6 0,9

Öppen arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 7,8 7,2 6,7 6,6

Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,4 2,8 3,2 3,4 3,7

Konsumentpris, KPI 0,9 0,0 -0,2 1,9 2,9 2,9

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

1.2 Kommunernas ekonomi

Trots mycket återhållsam kostnadsutveckling räknar SKL med ett resultat 2014 för kommunerna på 5 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av skatter och statsbidrag.

Flera kommuner än beräknat har aviserat skattehöjningar inför 2014. sammanlagt höjer 23 kommuner skattesatsen medan 7 sänker. Medelskattesatsen ökar med 3 öre.

SKL:s skatteunderlagsprognos april 2014 Procentuell förändring

2012 2013 2014 2015 2016 2017

SKL, april 2014 4,0 3,5 3,4 4,7 5,3 4,9

Kommunernas resultat uppgick till 15,7 miljarder 2013. Det motsvarar drygt 3,5 procent som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sedan 2000-talets början har kommunernas resultat i genomsnitt motsvarat 2 procent, ett mått som brukar anges som tumregel för en sammantaget god ekonomisk hushållning för kommunerna.

För 2014 kommer kommunernas intäkter att öka svagare än de senaste åren. När skatteunderlaget återhämtar sig 2015 och åren framåt tack vare en allt starkare arbetsmarknad förbättras resultatet.

1.3 Den kommunalekonomiska utjämningen

Grundprincipen är att alla kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekonomisk utjämning.

Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar.

Nuvarande system har gällt sedan 1 januari 2005. Utjämningssystemet kan delas upp i fyra olika delar:

inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och regleringsbidrag/avgift.

I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner och mellan landsting.

Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan den egna beskattningsbara inkomsten och ett skatteutjämningsunderlag som för kommuner motsvarar 115 procent av den genomsnittliga

skattekraften i landet. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stället betala en inkomstutjämningsavgift till staten.

I kostnadsutjämningen utjämnas för strukturella kostnadsskillnader. Dessa kan vara av två slag. Det ena är att behovet av kommunal verksamhet är olika, till exempel finns det större behov av äldreomsorg i kommuner med många gamla invånare. Det andra är att kostnaden för att producera en viss service varierar, till exempel på grund av geografin.

(6)

3

Kommuner med en ogynnsam kostnadsstruktur får ett bidrag av staten. De som har en gynnsam struktur får betala en avgift till staten. Kostnadsutjämningen sker enligt den så kallade standardkostnadsmetoden där varje verksamhet eller område behandlas separat. Kostnadsutjämningen är statsfinansiellt neutral, då summan av bidrag och avgifter är lika stora och därför tar ut varandra.

För att statens bidrag inte ska påverkas av den fastställda nivån i inkomstutjämningen och för att staten samtidigt ska ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet finns ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Dessa ska även användas för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn.

1.3.1 Ny kostnadsutjämning och sänkt inkomstutjämningsavgift för kommuner och landsting fr.o.m. 2014

Den 27 april 2011 överlämnade Utjämningskommittén sitt slutbetänkande till regeringen avseende förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen. Förändringarna träder i kraft 2014.

När det gäller de stora dragen innebär inte förändringen någon omläggning i den kommunalekonomiska utjämningen. Förändringen innehåller ett antal större justeringar av kostnadsutjämningen främst i delmodellen för förskola och pedagogisk omsorg och individ- och familjeomsorg. För Sollentuna innebär förändringen ett försämrat utfall med sammanlagt ca 1 941 kronor per invånare.

Inom inkomstutjämningen justeras ”marginaleffekten” genom en sänkning från 85 till 60 procent av den länsvisa skattesatsen mellan 115 och 125 procent av medelskattekraften för de tolv kommuner1 och ett landsting (Stockholms läns landsting) vars medelskattekraft överstiger 115 procent av rikets

medelskattekraft. För Sollentuna innebär förändringen ett förbättrat utfall med sammanlagt ca 955 kronor per invånare.

Totalt för Sollentuna motsvarar förändringen i inkomst- och kostnadsutjämningen en försämring med ca 70 miljoner kronor

För kommuner som får en negativa förändringarna införs förändringen successivt under högst sex år. De kommuner som förlorar på förändringen kommer att få en upptrappning av effekten med högst 250 kronor per invånare och år.

(7)

1.4 Sollentunas ekonomi 2009 - 2013

Sollentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Under perioden 2009 till 2013 har kommunen redovisat resultat som överensstämmer med målen om god ekonomisk hushållning Det är viktigt att kommunen kan säkerställa en god ekonomisk hushållning och därmed inte skjuta över finansieringen av dagens verksamhet till kommande generationer.

Årets resultat före extraordinära som andel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning 2009-2013, procent

Resultatet för 2013 exklusive realisationsvinster visar ett överskott på 76,7 miljoner kronor. Resultatet innebär att kommunen uppfyller balanskravet. Ett uppfyllande av balanskravet är en grundförutsättning för en långsiktig, stabil finansiell utveckling och ett instrument för att förhindra en negativ utveckling av kommunens ekonomi. Det prognostiserade resultatet är på en sådan nivå att det egna kapitalet

värdesäkras och att det finansiella målet är uppfyllt.

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. De tillgångar som en kommun behöver för att driva en verksamhet kan finansieras på olika sätt, med eget eller med främmande kapital och oftast med en kombination av dessa. På lång sikt måste kommunen ha en balanserad finansiering av sina tillgångar vilket innebär att man inte kan ha hur mycket lån som helst. En bra soliditet är också av betydelse för att kunna möta tuffare tider utan att för den skull hamna på ekonomiskt obestånd.

Soliditeten anger hur stor andel av kommunens totala tillgångar som finansierats med eget kapital.

(8)

5

Soliditet exklusive och inklusive pensionsåtagande 2009 – 2013, procent

Soliditet exklusive och inklusive pensionsåtagande 2012, procent

Sollentuna kommun har en god soliditet. De senaste åren har soliditeten öka något. Detta hänger samman med positiva resultat för kommunen de senaste åren, se figur 3.

Sollentuna kommun har god soliditet jämfört med genomsnittet i riket och ett antal jämförelsegrupper, se figur 4.

1.5 Kommunens ekonomiska mål för perioden

Enligt kommunallagen ska kommunerna ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen är:

• Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras.

• Soliditeten bör inte understiga 75 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser.

(9)

• Likviditeten (exklusive kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna.

1.6 Sollentuna kommuns ekonomi 2014 - 2016

Sollentuna kommer som alla kommuner att gå in i en bättre ekonomisk utveckling de närmaste åren, gäller främst fr.o.m. 2015. Skatteintäkterna har efter den senaste prognosen i april 2014 ökat med ca 75 miljoner kronor för respektive år 2015 och 2016, se tabellerna nedan (i prognoserna ingår även den kommunala fastighetsavgiften).

Enligt den senaste skatteprognosen kommer Sollentuna att klara resultatmålet för 2014 – 2015.

3 272,4 3 271,9 3 305,5 3 310,0 3 319,1 3 316,0 3 346,2

3 000 3 100 3 200 3 300 3 400 3 500

Plan 2015 2013-06-17 2013-08-15 2013-10-10 2013-12-19 2014-02-14 2014-04-29

Skatteprognoser för 2015 (SKL) i mkr

3 391,8 3 391,3

3 441,3 3 436,9 3 443,7 3 432,6 3 466,7

3 000 3 100 3 200 3 300 3 400 3 500

Plan 2016 2013-06-17 2013-08-15 2013-10-10 2013-12-19 2014-02-14 2014-04-29

Skatteprognoser för 2016 (SKL) i mkr

(10)

7

2 Bostadsbyggande och befolkning

2.1 Bostadsbyggande

För kommuner i Stockholmsregionen är bostadsbeståndet en mycket viktig faktor för

befolkningsutvecklingen. Sollentuna kommun är i början av en period med stort bostadsbyggande.

Plan- och exploateringsutskottet fastställer årligen ett bostadsantagande. Detta antagande bygger på uppgifter hämtade från respektive projekt och byggherre. Antagandet ska inte förväxlas med de mer strategiska riktlinjer för bostadsbyggandet som kommunen tar beslut om varje mandatperiod enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar.

2014 års bostadsantagande visar att pågående projekt, om de genomförs enligt nu gällande tidplaner, kommer att medföra ett tillskott på knappt 6000 nya bostäder i Sollentuna, varav Sollentunahem ska bygga ca 800. Större delen av tillskottet är i flerbostadshus. Till bostadsantagandet har därefter tillförts en uppskattning gällande styckebyggen.

2.2 Befolkningsutveckling

Under år 2013 ökade befolkningen i Sollentuna kommun med 1 286 personer från 66 859 till 68 145 invånare. Detta motsvarar en befolkningstillväxt på 1,9 procent.

Nivån på kommunens folkmängd är avgörande för intäkterna från skatter, statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen. En ökad befolkning ger ökade intäkter även om den

samhällsekonomiska utvecklingen och statens bidrag har stor påverkan på vilka resurser kommunen har att förfoga över.

Hur många som bor i kommunen och i vilken ålder de är har även stor inverkan på kommunens

kostnader. Detta oavsett om det är kostnader för verksamhet i egen regi eller kostnader för verksamheter som bedrivs på entreprenad.

För att kunna dimensionera verksamheter och prognostisera kommunens intäkter tar kommunen fram en befolkningsprognos. Som grund för denna ligger ovan beskrivna bostadsbyggnadsprognos men även antagande om födelsetal, flyttströmmar och förtätning i befintligt bostadsbestånd.

(11)

Enligt prognosen beräknas befolkningen i kommunen öka med runt 14 000 personer mellan år 2013 och 2023 vilket är en ökning med 22 procent. År 2023 beräknas antalet invånare vara knappt 83 000.

Befolkningen beräknas öka varje år under prognosperioden. År 2017 bedöms befolkningstillväxten bli som störst till följd av ett relativt stort antal planerade inflyttningsklara bostäder under detta år.

Under perioden fram till 2023 beräknas den största ökningen i absoluta tal ske för riktigt små barn, tonåringar samt för personer i åldrarna 25-40 år, 50-65 år och 75-80 år.

(12)

9

3 Fokusområden och mål

Nedan redovisas, under respektive fokusområde, de kommunövergripande målen med beskrivande texter. Vänsterpartiets tillägg markerade i rött.

Fokusområdet Ansvarsfull ekonomisk politik har fram till och med 2014 varit ett av flera fokusområden med kommunövergripande mål och därtill hörande åtaganden. Från och med 2015 innehåller

Ansvarsfull ekonomisk politik en grundbeskrivning gällande kommunens verksamheter och utvecklingen av kommunen som organisation.

3.1 Ansvarsfull ekonomisk politik

En ansvarfull ekonomisk politik utgör grunden i Sollentuna kommun.

För att på bästa sätt kunna utnyttja kommunens finansiella resurser krävs en god kontroll över den löpande användningen av budgeten. Det krävs också ett ständigt fokus på utveckling av verksamheternas effektivitet och kvalitet.

Nämndernas kontroll över den löpande användningen av budgeten följs upp genom måtten

prognossäkerhet och budgetavvikelse. Detta utgör en del av nämndernas ekonomiska uppföljning och utvärdering.

Genom målstyrningsmodellen fokuseras vissa utvecklingsinsatser som direkt bidrar till de

kommunövergripande målen. För samtliga verksamheter måste också finnas ett systematiskt, långsiktigt och gemensamt utvecklingsarbete kring verksamhetens kvalitet och effektivitet. Formerna för att analysera, planera, genomföra och följa upp utvecklas både kommungemensamt och inom respektive nämnd.

Den viktigaste resursen i det ständiga utvecklingsarbetet kring verksamheternas kvalitet och effektivitet är kommunens medarbetare och chefer. Kommunen präglas av att medarbetare och chefer utvecklar sig själva och kommunens verksamheter. Kommunen är också en attraktiv arbetsgivare som skapar

attraktiva arbetserbjudanden.

(13)

3.2 Näringsliv och arbetsmarknad

Mål 1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Kommunen ska vara en aktiv part i kontakterna med företagen för att fortsätta att utveckla

företagsklimatet i kommunen. Det ska finnas ett fungerande samspel mellan kommun och näringsliv.

Ökat samarbete ger större insyn och förståelse för varandras beslutsprocesser. Samtidigt måste det stå helt klart att kommunens huvuduppgift är att ge en god service åt kommuninvånarna. Detta kan i vissa fall göras i samverkan mellan näringsliv och kommun.

Särskilt fokus ska läggas på att:

• tillvarata gemensamma intressen genom att utveckla samarbeten

• förbättra tillgängligheten och servicen till företagare

• aktivt verka för att uppmuntra nyföretagande och utveckling av befintliga företag stärka företagens möjligheter att göra etiska val

Mål 2 Fler i arbete

Varje människa är en resurs och ska ges möjlighet att med sitt arbete bidra efter sin egen förmåga. Fokus på utbildning och egen försörjning är nödvändigt om utanförskapet ska minska.

Målet är att alla ska lämna gymnasiet med godkända betyg. I det fall detta inte uppnås ska möjlighet finnas att komplettera för behörighet till vidare studier.

För att ge alla elever goda möjligheter senare i livet är det viktigt att snabbt fånga upp de ungdomar som hoppar av skolan för att de snabbt ska få hjälp att finna en ny väg.

Det är viktigt att bejaka lusten att lära i livets alla stadier. Kompetensutveckling ska vara möjligt för alla som står utanför arbetsmarknaden.

Kommunens och andra arbetsgivares delaktighet och samverkan är viktigt i ett aktivt mångfaldsarbete för ett mer inkluderande arbetsliv för alla.

En del av att få fler i arbete är också att stärka rätten till heltid. Kommunen ska gå före genom att erbjuda alla kommunanställda rätt till heltid.

3.3 Utbildning

Mål 3 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet

Sollentunas barn och ungdomar ska ha möjligheter att utvecklas och att möta utmaningar på sin egen nivå oavsett vilken förskola/skola/fritids de väljer att gå i. Målet är att samtliga skolor ska ha höga kunskapsresultat. Den fysiska och psykiska skolmiljön ska vara god.

Det administrativa arbetet för både lärare och skolledare ska effektiviseras så att tid frigörs för kärnuppdraget.

FN:s barnkonvention utgör en grund för att skapa öppenhet och mångfald bland barn och ungdomar.

En förutsättning för att nå goda studieresultat är att eleverna är trygga. Nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling ska alltid gälla.

Ny lagstiftning gör skolbibliotek obligatoriskt för varje skola. Det är viktigt att ett skolbibliotek är ett centrum för spontan och organiserad kunskapsinhämtning ledd av en utbildad bibliotekarie. Därför ska kommunen verka för att varje grundskola i kommunal regi har ett eget skolbibliotek med utbildad personal.

(14)

11

Miljö- och klimatkrisen är ett av vår tids största hot. För att forma en ny generation med större kunskap och förståelse för innebörden av denna utmaning ska varje lärare genomgå en utbildning i miljö- och klimatkompetens. Tanken är att denna kompetens ska finnas som en integrerad del av grunden för all undervisning.

(15)

3.4 Förebyggande insatser och omsorg

Mål 4 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv Förebyggande insatser ska vara i fokus i livets alla skeden. Barnperspektivet är en viktig del i detta arbete.

Skolan och civilsamhället är viktiga arenor. Där ska barn och ungas problem identifieras och fångas upp.

Samverkan mellan kommunens verksamheter och andra aktörer måste förstärkas för barnens bästa.

En viktig förutsättning för att kunna leva ett tryggt och självständigt liv är att invånarna har boende och egen försörjning.

Kommunens äldre invånare har rätt till ett aktivt och socialt liv. Kommunen ska prioritera förebyggande insatser som höjer de äldres livskvalitet.

Mål 5 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet

Sollentuna kommun ska erbjuda vård och omsorg som präglas av hög kvalitet och värdighet.

Invånarna ska kunna välja en aktör utifrån sina önskemål och behov. Anhöriga ska erbjudas en självklar plats i omsorgsarbetet samt avlastning för att göra anhörigvården till en smidig och inte en betungande uppgift. Stödet till anhörigvårdare måste stärkas.

E-hälsan fyller en viktig funktion när det gäller att öka tillgängligheten och effektivisera vårdinsatserna.

Genom avskaffandet av Lagen om valfrihet och fler nyanställningar inom hemtjänst och äldreomsorg ska de äldre erbjudas verklig valfrihet som utgår ifrån deras egna intressen och behov snarare än en entreprenörs utbud.

3.5 Miljö och samhällsutveckling

Mål 6 Arbeta för en god bebyggd miljö

En god bebyggd miljö ställer krav på luft- och vattenkvalitet. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara, liksom att bullerstörningarna ska minska och en giftfri miljö eftersträvas. Miljövänliga och

resurseffektiva val ska förespråkas vid såväl ny- som ombyggnation.

Boendet i kommunen ska möjliggöra miljövänlig livsstil med alternativa val vid resande. Förtätning bör främst ske i stationssamhällena. Grönområden fyller en viktig funktion i stadsutvecklingen.

Översiktsplanen ska ses över i en rullande process för att anpassas till de förändringar och den utveckling som sker i kommun och omvärld.

Det är viktigt att den bebyggda miljön tillvaratar platsens kvaliteter och utvecklas efter människors behov. Att skapa delaktighet är därför av stor vikt.

Som en integrerad del i skolundervisning ska elever i Sollentuna ges ökad kunskap om miljö- och klimatproblemen. Lärarna kommer att få gå kurser för att öka sin miljö- och klimatkompetens.

Mål 7 Minska utsläppen av växthusgaser

Kommunens antagna klimatstrategi är en grund för det kommunövergripande målet.

Vi ska minska utsläppen av växthusgaser i kommunens verksamheter samt skapa förutsättningar för invånare och verksamma att minska utsläpp av växthusgaser.

Det är viktigt att se klimatpåverkan i ett helhetsperspektiv, exempelvis genom att beakta den totala påverkan från varor och tjänster.

(16)

13

Kommunen kommer att öka sin försörjning av förnyelsebar energi genom att i möjligaste mån utnyttja takyta på kommunägda byggnader till att sätta upp solceller.

(17)

3.6 Kommunikation

Mål 8 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Kontaktvägarna ska vara enkla och tydliga. Invånarna ska ges möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av kommunen till exempel genom medborgardialoger. Genom införandet av E-tjänster ges invånarna ytterligare möjlighet att vara aktiva medborgare och delta i diskussionen inför fattandet av politiska beslut.

Valmöjligheter är viktigt för att bemöta olika människors behov. Det är viktigt att poängtera att dessa valmöjligheter ska gälla medborgarna i första hand och företag och entreprenörer i andra hand.

Grunden för en god extern kommunikation är att den interna kommunikationen och samspelet fungerar väl och ska fortsätta att utvecklas.

Sollentuna kommun ska verka för en transparent organisation där kommuninvånarna ges bästa möjliga insyn i beslutsprocesser och fattade beslut i nämnder, styrelser och bolag. Denna transparens ska också gälla den granskande makten, medierna, som i största möjliga mån ska informeras om vad som händer och sker i den kommunala organisationen.

(18)

15

4 Resultatbudget

Resultatbudgeten visar de totala intäkterna och kostnaderna för samtliga nämnder samt de poster som återfinns under avsnittet kommentarer till resultatbudget avseende verksamhetens nettokostnader. Av resultatbudgeten framgår också avskrivningar, skatteintäkter, fastighetsavgift, inkomst- och

kostnadsutjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Netto av samtliga poster summerar till årets resultat (vilket motsvarar förändringen av eget kapital).

För att uppfylla god ekonomisk hushållning krävs normalt ett resultat som över tiden värdesäkrar kommunens förmögenhet, det vill säga att årets resultat ska vara positivt. Enligt balanskravet ska intäkterna överstiga kostnaderna. Ett nollresultat ska dock ses som ett golv eller en miniminivå.

Resultatbudget 2014–2017, miljoner kronor

Budget

2014

Budget 2015 Verksamhetens nettokostnader -3 116,5 -3 277,2

Avskrivningar -92,0 -96,0

Verksamhetens nettokostnader -3 208,5 -3 373,2

Skatteintäkter 3 055,5 3 210,8

Kommunal fastighetsavgift 96,7 102,0

Generella statsbidrag och utjämning 25,7 33,4

Finansiella intäkter 66,3 41,0

Finansiella kostnader -4,0 -5,0

Årets resultat 31,8 33,0

(19)

5 Kommentarer till resultatbudget

I tabell 1 framgår verksamhetens nettokostnader. Under benämningen KS oförutsedda har medel avsatts i två kategorier, bundna och ospecificerade. Den tänkta fördelningen av de bundna medlen presenteras i tabell 2. I budget fram till och med 2013 avsattes en buffert som främst skulle användas om skatte- intäkter och/eller finansnetto försämrades under budgetåret. För perioden 2015-2017 har inte några medel avsatts för detta.

I tabell 3 avseende skatteintäkter med mera är skatteintäkterna baserade på skattesatsen 18,10 kronor för samtliga tre år. Skatteunderlagets utveckling bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognos per 2014-04-29.

Inkomst- och kostnadsutjämningen avser omfördelning mellan landets kommuner.

Inkomstutjämningen avser att utjämna olikheter i skatteunderlag mellan kommunerna. Via

inkomstutjämningen fördelas merparten av statens generella statsbidrag till kommunerna. Samtliga kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst som uppgår till 115 procent av genomsnittet.

Kommuner som har en egen skattekraft som överstiger den garanterade nivå får lämna ifrån sig den överstigande delen.

Kostnadsutjämningen avser att omfördela resurser med hänsyn till en förväntad efterfrågan med utgångspunkt i kommunens struktur. Områden som beaktas är ålderssammansättning, socio-ekonomi samt geografi.

De finansiella posterna i tabell 4 avser intäkter som avkastning från kommunens finansiella placeringar, likviditet och utdelningar från kommunens dotterbolag. De finansiella kostnaderna avser administrativa kostnader samt så kallad finansiell pensionskostnad, vilken är en ränteberäkning på pensionsskulden.

Tabell 1 Verksamhetens nettokostnader

Budget 2014

Budget 2015

Nämnderna

Preliminärt budgetförslag -3 162,2 -3 326,7

Pris- och lönereserv

Kapitaltjänstkostnader 128,2 141,0

Pensioner -63,0 -59,5

(utöver det som påförts verksamheterna) Övrigt

KS oförutsedda *) -19,5 -13,0

Osäkerhetsfaktorer

Buffert/täckning av underskott 0,0 0,0

Verksamhetens nettokostnader -3 116,5 -3258,3

(20)

17

Tabell 2 Kommunstyrelsens oförutsedda Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017 Bundna medel

- UAN, Länsprislistan Gymnasiet -6,0 -6,0 -6,0

- UAN, Yrkesvux -4,0 -4,0 -4,0

- UAN, Unga utanför -2,0 -2,0 -2,0

- KFN, Friidrottshall ökad kostnad -10,0 -10,0

- KFN, 2 st. nya idrottshallar -1,0 -2,5 -5,0

Summa bundna medel -13,0 -24,5 -27,0

Ospecificerade medel 0 -12,0

Summa KS-oförutsedda -13 -36,5 -27,0

Tabell 3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning

Budget 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Summa skatteintäkter 3 055,5 3 210,8 3 381,0 3 546,7

Kommunal fastighetsavgift 96,7 102,0 102,0 102,0

Inkomstutjämning -279,6 -197,2 -207,6 -217,8

Kostnadsutjämning, exkl eftersläpningsersättning

342,1 206,7 209,0 211,2

Regleringsbidrag/-avgift -3,9 6,3 -13,8 -33,6

Införandebidrag 51,3 30,2 12,1

LSS-utjämning -33,0 -33,7 -34,1 -34,4

Summa statsbidrag och utjämning 25,7 33,4 -16,3 -62,5

Summa skatter, statsbidrag och utjämning 3 177,9 3 346,2 3 466,7 3 586,1

Tabell 4 Finansiella poster Budget 2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Utdelning, AB Sollentunahem 16,0 0 16,0 16,0

Extra utdelning, AB Sollentunahem 6,5 0 8,0 8,0

Utdelning, Sollentuna Energi AB 24,0 24,0 24,0 24,0

Avkastningar och övriga intäkter 19,8 17,0 17,0 17,0

Summa finansiella intäkter 66,3 41,0 65,0 65,0

Administrativa kostnader och finansiell pensionskostnad

-4,0 -4,0 -4,0 -4,0

Räntekostnader 0,0 -1,0 -2,0 -2,0

Summa finansiella kostnader -4,0 -5,0 -6,0 -6,0

(21)

6 Balansbudget

Balansbudgeten visar kommunens totala tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital på

bokslutsdagen den 31 december (balansdag). Det råder alltid balans mellan å ena sidan tillgångar och å andra sidan avsättningar, skulder och eget kapital. Det egna kapitalet utgör kommunens förmögenhet och definieras som tillgångar minus avsättning och skulder.

Balansbudget 2014–2017, miljoner kronor

Budget 2014 Budget

2015

Tillgångar

Anläggningstillgångar 3 940 4 297

Omsättningstillgångar 500 358

Summa tillgångar 4 440 4 655

Eget kapital, avsättning och skulder

Eget kapital 3 704 3 810

Avsättningar 205 223

Långfristiga skulder 33 33

Kortfristiga skulder 498 589

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

4 440 4 655

(22)

19

7 Kassaflödesanalys

Från resultatbudgeten överförs i princip årets resultat exklusive avskrivningar till kassaflödesanalysen.

Denna visar samtliga in- och utbetalningar avseende den löpande verksamheten,

investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten. Av kassaflödesanalysen framgår också förändringen av de likvida medlen från årets början till årets slut. Med likvida medel menas kommunens bankkonto, kontanta medel samt kortfristiga placeringar.

Enligt budgeten kommer kommunen ha negativa likvidamedel i slutet av 2015, 2016 och 2017.

Likviditeten påverkas av när i tiden som investeringar framförallt i fastigheter samt i

exploateringsverksamheten görs. När medel behöver tas i anspråk kan likvida medel hämtas från kommunens långsiktiga placeringar. Plan 2017 redovisar över en miljard kronor minus i likvida medel, vilket skulle innebära att Sollentuna kommun behöver låna för att klara de budgeterade investeringarna.

Kommunens mål med en likviditet på fyra procent av kommunens externa utgifter kommer inte att nås under perioden utan varierar mellan minus 7 procent och minus 29 procent. Målet kan uppnås genom att flytta pengar från långfristiga placeringar samt att ta upp långfristiga lån.

Kassaflödesanalys 2014–2017, miljoner kronor

Budget

2014

Budget 2015

Plan 2016

Plan 2017

Den löpande verksamheten 153 105 133 110

Investeringsverksamheten -502 -641 -597 -269

Finansiering

Årets kassaflöde -349 -536 -464 -159

Likvida medel vid årets början 33 42 -493 -957

Likvida medel vid årets slut -316 -493 -957 -1 116

(23)

8 Finansiering

8.1 Skattesats

Skattesatsen för Sollentuna kommun uppgår 2014 till 18,10 kronor. Motsvarande värde för Stockholms län och riket som helhet uppgår till 18,27 respektive 20,65.

Kommunal skattesats 2014, kronor

Riket Länet Sollentuna

Kommun 20,65 18,27 18,40

Landsting 11,20 12,10 12,10

Summa 31,85 30,37 30,20

För Sollentuna kommun motsvarar 10 öre i utdebitering cirka 17 miljoner kronor. Kommunens

skattekraft för taxeringsåret 2013 beräknas uppgå till 236 795 kronor per invånare. Motsvarande värde i riket som helhet uppgår till 185 792 kronor per invånare.

8.2 Utjämning och fastighetsavgift

Kommunerna erhåller sedan 2008 intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften. Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunal uppdraget. Därför skjuter staten till pengar via utjämningssystemet där det sker en omfördelning av resurser mellan kommunerna.

Bedömningen av dessa poster för Sollentuna för perioden 2015 till 2017 tar sin utgångspunkt i beräkningar från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Intäkter från kommunal fastighetsavgift, statsbidrag och utjämning, miljoner kronor Budget

2015

Plan 2016 Plan 2017

Kommunal fastighetsavgift 102,0 102,0 102,0

Statsbidrag och utjämning 33,4 -16,3 -62,5

Totalt 135,4 85,7 39,5

9 Utdelning från kommunala bolag

Utdelningen från Sollentuna Energi AB avseende räkenskapsåret 2014 beräknas uppgå till 24 miljoner kronor dock högst enligt gällande lagstiftning.

Den föreslagna utdelningen ingår i de budgeterade finansiella intäkterna.

(24)

21

10 Driftbudget

Av driftbudgeten framgår verksamhetens nettokostnader. År 2015 avser budget medan hela

treårsperioden utgör verksamhetsplan. Angivna belopp avser de nettoanslag som fullmäktige beviljar.

Fullmäktige beviljar inte anslag till Rösjöstyrelsen, vars budget i stor utsträckning utgörs av check och peng samt beställningar från nämnder. Beloppen avser i stället det avkastningskrav som styrelsen har.

Internräntan uppgår fr.o.m. budget 2014 till 2,0 procent.

Driftbudget per nämnd 2014–2017, miljoner kronor Budget

2014

Budget 2015

Kommunstyrelsen -164,3 -172,3

Barn- och ungdomsnämnden -1 419,2 -1 819,2 Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

-295,1 -303,8

Vård- och omsorgsnämnden -820,4 -874,8

Socialnämnden -246,7 -253,1

Kultur- och fritidsnämnden -117,6 -136,6

Miljö- och byggnadsnämnden -18,8 -18,9

Trafik- och fastighetsnämnden -74,9 -89,4

Rösjöstyrelsen 0,1 0,1

Överförmyndarnämnden -5,3 -5,4

Summa -3 162,2 -3 673,6

Pensionskostnader -59,0 -59,5

Avgår internränta 44,0 45,0

Kommungemensamma poster* -77,0 -32,0

Totalt -3 254,2 -3 810,1

*) Specifikation av kommungemensamma poster

Pris- och lönereserv 0,0

Volymer 0,0

Osäkerhetsfaktorer 0,0

Buffert -15,0 0,0

KS oförutsedda, bundna medel -39,7 -13,0

KS oförutsedda, ospecificerade -22,3 0

(25)

11 Investeringsbudget

Avser investeringar för samtliga berörda nämnder. För investeringsprojekt för fastigheter, anläggningar, gata och park anger fullmäktige i budget- och verksamhetsplan ett ramanslag. Större projekt ska

specificeras. Särskilda medel anslås årligen av fullmäktige i form av ett ramanslag (så kallad limit).

Fullmäktige uppdrar åt varje nämnd att löpande besluta om investeringar för nämndernas

resultatenheter. Investeringar får endast göras i inventarier, datorer, fordon, maskiner och smärre ombyggnationer i förhyrda lokaler.

Investeringsbudget per nämnd 2014–2015, miljoner kronor Budget

2014

Budget 2015

Kommunstyrelsen -2,2 -5,2

Exploateringsverksamheten -68,6 -211,4

Barn- och ungdomsnämnden -8,0 -16,0

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

-1,4 -1,4

Vård- och omsorgsnämnden -3,7 -20,7

Socialnämnden -0,5 -0,5

Kultur- och fritidsnämnden -2,9 -15,9

Miljö- och byggnadsnämnden -2,0 -2,0

Trafik- och fastighetsnämnden -412,2 -412,1

Rösjöstyrelsen -0,5 -0,5

Överförmyndarnämnden 0,0 0,0

Summa -502,0 -685,7

(26)

23

12 Nämnderna

Nedan följer en sammanställning av respektive nämnds budgetförutsättningar för år 2015.

För respektive nämnd redovisas ett nettoanslag och för vissa nämnder ett anslag för ett antal utpekade verksamhetsområden. Budgeterade kostnader och intäkter på övrig verksamhetsnivå återfinns i respektive nämnds verksamhetsplan.

För varje nämnd redovisas även en investeringslimit för perioden.

I budget för respektive nämnd finns ett avsnitt om uppdrag från fullmäktige. Uppdragen ska genomföras och redovisas till kommunfullmäktige under 2015.

I kommunstyrelsens anslag för oförutsedda bundna medel finns preliminärt anslaget riktade medel avsatta för specifika satsningar för vissa nämnder. Medlen kan fördelas löpande av kommunstyrelsen under det aktuella budgetåret. I avsnittet, ”Kommentarer till resultatbudget”, finns tabell 2 som anger nämnd samt preliminärt belopp för aktuell satsning.

Vänsterpartiets förslag är markerade med rött.

(27)

12.1 Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen Budget

2014

Budget 2015

Nettoanslag, tkr -164 321 -166 359

Investeringslimit, tkr -2 200 -2 200

12.1.1 Nämndens ansvar

Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ och ansvarar för att leda och samordna

kommunens verksamheter. Styrelsen ansvarar även för kommunens plan- och exploateringsverksamhet samt är arkivmyndighet och krisledningsnämnd.

12.1.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget

Kommunstyrelsens budgetram 2015 utökas med 2,0 miljoner kronor netto. Tillförda medel uppgår till 19,7 miljoner kronor men p.g.a. att medel för IT-satsningar minskar samt att medel för genomförande av allmänna val 2014 tas bort blir nettot betydligt lägre.

Medel avseende tjänster för strategiska funktioner vid kommunledningskontoret motsvarande 4,0 miljoner kronor tillförs 2015. Beloppet minskas med 1,0 miljoner kronor per år för 2016 och 2017 när en tjänst vardera året övergår till att finansieras av avgångar. Plan- och exploaterings-avdelningen tillförs 1,6 miljoner kronor motsvarande två tjänster. Upphandlingsverksamheten tillförs 0,8 miljoner kronor motsvarande en tjänst. Medel (0,7 mkr) för införande av läsplattor tillförs. Satsningen innebär att samtliga förtroendevalda kommer att utrustas med en Ipad. I övrigt tillförs 0,2 miljoner kronor för ökning av bidraget till nyföretagarcentrum och 0,2 miljoner kronor för införande av tjänstecyklar. Medel för tjänstecyklar beviljades från kommunstyrelsens oförutsedda 2014 och blir fr.o.m. 2015 en permanent nivåhöjning. För 2015 anslås 0,3 miljoner kronor för framtagande av en problemanalys för projektet Ökad trygghet.

Under 2015 fortsätter avvecklingen av interndebitering av vissa administrativa tjänster mellan

förvaltningarna. Kommunstyrelsens anslag kommer därför att minskas med angivet belopp (2,1 mkr) i tabellen på nästa sida.

Kommunen ska också genomföra en omfattande utbildningsverksamhet som ska omfatta politiker, kommunala tjänstemän samt erbjudas företag. Syftet med utbildningsverksamheten är att öka kommunens totala HBT-kompetens. Medel (3,0 mkr) för utbildningsverksamheten tillförs.

Ingen generell pris- och lönekompensation för 2015 ingår i nämndens nettoanslag.

12.1.3 Nämndens uppdrag som ska redovisas under 2015

Nedan redovisas uppdrag från fullmäktige till nämnden. Uppdragen ska genomföras och redovisas till fullmäktige under 2015.

Nämnden får i uppdrag att tydliggöra ansvar och roller för miljöfrågorna i kommunen.

Nämnden får i uppdrag att utforma och genomföra en utbildning i HBT-kompetens som ska omfatta som jobbar inom den kommunala förvaltningen, samtliga politiker samt erbjudas till det lokala näringslivet.

(28)

25

12.1.4 Budget 2015

12.1.5 Nedan anges förändringen av budgetramen jämfört med 2014 års budgetram.

Budget 2014 Budget 2015

2014 års budgetram -164 321 -164 321

Tidigare fattade beslut för perioden 17 700

Förändringar jämfört med 2014

Pris- och lönekompensation 0

Effektivisering 0

Tillägg/avdrag -19 738

Effekter av statliga beslut (+/-) 0

Effekter av tidigare beslut i kommunen (investeringar etc.)

(+/-)

0

Nivåpåverkande förändringar (+/-) -19 438

Tjänstecyklar -200

IT-strategiska satsningar -8 400

Projektledare IT-strategiska satsningar -1 500

Nyföretagarcentrum -175

Strategiska funktioner KLK -4 000

Plan- och exploateringsavdelningen -1 600

Upphandling - en tjänst -800

Läsplattor till förtroendevalda -700

Avveckling av interndebitering av administrativa tjänster

-2 063

Tillfälliga satsningar (+/-) -303

Projekt Ökad trygghet -300

HBT-kompetens -3,0

Nettoanslag -164 321 -172 362

Årlig förändring, tkr -2 038

Från 2014, tkr -2 038

Årlig förändring, % 1,2%

Från 2014, % 1,2%

(29)

12.2 Kommunstyrelsen – exploateringsverksamhet

Kommunstyrelsen - Exploateringsverksamhet

Budget 2014

Budget 2015

Inkomster 156 040 221 275

Utgifter -224 663 -429 700

Netto -68 623 -208 425

12.2.1 Allmänt

Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa mark för bostads- och/eller industriändamål. Med industriändamål avses arbetsområden.

Kommunens budget och investeringsplan för exploateringsverksamheten berör kommunstyrelsen som ansvarig för exploateringsverksamheten och tillhörande investeringar.

Kommunstyrelsen representerar kommunen som ägare av bland annat exploateringsfastigheter samt svarar för program, översiktsplaner och detaljplaner.

För de enskilda exploateringsprojekten eftersträvas ekonomisk balans över tiden samt minimerat tidsav- stånd mellan utgifter och inkomster.

Exploateringsverksamheten prövas och antas årligen för en treårsperiod där första året utgör budget.

12.2.2 Budget 2015

I budget 2015 har tagits höjd för Väsjö-projektets planer att bygga ut allmänna anläggningar, framför allt inom etappen för Väsjön Mellersta och Väsjön Norra. Markförsäljningar inom etapperna Väsjön

Mellersta och Väsjön Norra planeras till 2015 och framåt.

Under 2015 fortsätter program och förstudier för Västra Tureberg inklusive Mässområdet, Rotebro samt för Helenelunds centrum med anledning av planerna att dra Tvärbanan dit.

Stora genomföranden som planeras till 2015 är till exempel Tabellen där studentbostäder ska färdigställas, Ritsalen där studentbostäder och en idrottshall ska anläggas i en sammanhållande parkmiljö och Tidskriften där ny gatustruktur föreslås. Utbyggnaden av bostäder kring Sollentuna Centrum fortsätter under 2015.

Ett viktigt område för Plan- och exploateringsutskottet i framtiden kommer att vara vardagsotryggheten som speciellt drabbar kvinnor. För att anpassa stadsplaneringen för att kommunminnvånarna ska känna sig säkrare anslås medel (3,0 mkr) för feministisk stadsplanering.

12.2.3 Förändringar

Osäkerheten kring när inkomster och utgifter i exploateringsverksamheten uppstår gör att variationen är stor över tid. Avsikten är att budgeten ska balansera över tid.

(30)

27

12.2.4 Exploateringsbudget per projekt

Budget 2014 Budget 2015

Inkomster 156 040 221 275

Utgifter -224 663 -429 700

Netto -68 623 -208 425

varav:

Väsjön Inkomster 43 309 124 050

Utgifter -187 673 -372 180

Netto -144 364 -248 130

Tidskriften Inkomster 3 000 2 000

Utgifter -3 600 -17 000

Netto -600 -15 000

Feministisk stadsplanering

Inkomster 0

Utgifter -3,0

Netto -3,0

Helenelund 6:2 Inkomster 0 260

Utgifter 0 -310

Netto 0 -50

Topplocket Inkomster 20 150 23 750

Utgifter -250 -2 220

Netto 19 900 21 530

Tabellen Inkomster 30 500 24 000

Utgifter -20 -12 600

Netto 30 480 11 400

Kronåsen Inkomster 0 8 000

Utgifter -50 -150

Netto -50 7 850

Övriga projekt Inkomster 59 081 39 215

Utgifter -33 070 -25 240

Netto 26 011 13 975

(31)

12.3 Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Budget 2014

Budget 2015

Nettoanslag, tkr -1 419 226 -1 509 454

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola och särskola.

12.3.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Barn- och ungdomsnämndens budgetram 2015 har räknas upp med totalt 90,2 miljoner kronor.

Totalt 27,6 miljoner kronor avser volymuppräkning inom förskola, skola och särskola. Statsbidrag för maxtaxa och kvalitetssäkring inom förskola minskades från 2014. För att kompensera för detta tillförs 8,0 miljoner kronor. För 2014 anslogs kompensationen i samband med reviderad budget.

Lärarlönesatsningen som påbörjades under 2014 får helårseffekt fr.o.m. 2015 genom att 12,7 miljoner kronor tillförs. I övrigt avsätts 37,0 miljoner kronor som förstärkning för en bibehållen verksamhetsnivå.

Från det beloppet överförs 0,9 miljoner kronor till kultur- och fritidsnämnden för ökade driftkostnader för idrottssalar i skolorna. Kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd (BIBS) har ökat och

verksamheten tillförs därför 5,0 miljoner kronor fr.o.m. 2015.

Ett viktigt mål är att ta lagen om skolbibliotek på alla grundskolor på allvar. Det görs genom att se till att varje skola i kommunen utrustas med ett riktigt skolbibliotek med utbildad bibliotekarie. Biblioteket är en central för kunskapsinhämtning och lärande. Medel (6,0 mkr) anslås för detta.

förvaltningarna. Nämndens anslag kommer därför att minskas med angivet belopp (0,2 mkr) i tabellen på nästa sida.

(32)

29

12.3.3 Budget 2015 och plan 2016-2017 (förändringslista)

Nedan anges förändringen av budgetramen jämfört med 2014 års budgetram.

Budget 2014

Budget 2015

2014 års budgetram -1 419 226 -1 819 226

Tidigare fattade beslut för perioden 0

Volym -27 619

Förskola 541

Skola -28 862

Särskola -1 298

Skolbibliotek - 6,0

Effektivisering 0

Effekter av statliga beslut (+/-) -8 000

Kompensation minskat stb förskola (maxtaxa och kvalitetshöjning)

-8 000

Effekter av tidigare beslut i

kommunen (investeringar etc.) (+/-)

0

Satsning lärarlöner påbörjad 2014 -12 700

Förstärkningar -36 100

Städcontrollerfunktion från TFN -1 000

Barn i behov av särskilt stöd (BIBS) -5 000

197

Tillfälliga satsningar (+/-) 0

Nettoanslag -1 419 226 -1 517 448

Från 2014, tkr -90 222

Från 2014, % 6,4%

(33)

12.3.4 Volymmått

Nedan redovisas relevanta volymmått för perioden 2014–2017.

Volymmått Budget

2014

Budget 2015

Förskoleverksamhet 4 733

Antal barn förskola 4 127

Antal barn pedagogisk omsorg

248

Öppen förskola 358

Fritidshem 5 265

Antal barn 6 år 1 024

Antal barn år 1–3 3 008

Förskoleklass 1 038

Antal barn 1 038

Grundskola 8 668

Särskola 90

Antal barn 90

(34)

31

12.4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Utbildnings- och

arbetsmarknadsnämnden

Budget 2014

Budget 2015

varav gymnasieutbildning -226 088

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux, särvux, sfi samt arbetsmarknadsåtgärder.

12.4.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens budgetram 2015 har räknas upp med 8,7 miljoner.

Totalt 1,1 miljoner kronor avser volymuppräkning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola. För 2014 anslogs 5,2 miljoner kronor från kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel som kompensation för ökad programprisersättning enligt länsprislistan för gymnasieutbildningar. Beloppet är nivåhöjande och tillförs därför nämndens budgetram fr.o.m. 2015. I samband med reviderad budget 2014 tillfördes knappt 1,0 miljoner kronor för ökade administrationskostnader p.g.a. ny förvaltningsorganisation. De medlen är nivåhöjande och tillförs därför nämndens budgetram fr.o.m. 2015. För att Svenska

Migrationscentret ska kunna öppna ett lokalkontor i Sollentuna anslås 1,5 miljoner kronor som

medfinansiering. Etableringen ger 20 arbetstillfällen för personer som står långt ifrån arbetsmarkanden.

I kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel avsätts totalt 12,0 miljoner kronor för eventuella tillkommande kostnader för nämnden. Programprisuppräkning 2015 (6,0 mkr), yrkesvux (4,0 mkr) och unga utanför (2,0 mkr).

Under 2015 fortsätter avvecklingen av interndebitering av vissa administrativa tjänster mellan förvaltningarna. Nämndens anslag kommer därför att minskas med angivet belopp i tabellen på nästa sida.

(35)

12.4.3 Budget 2015

12.4.4 Nedan anges förändringen av budgetramen jämfört med 2014 års budgetram.

Budget 2014

Budget 2015

2014 års budgetram -295 099 -295 099

Volym -1 118

Gymnasieskola -1 045

Gymnasiesärskola -73

Effektivisering 0

Effekter av tidigare beslut i kommunen

(investeringar etc.) (+/-)

0

Ökat anslag administration från 2014 -965

Ökad programprisersättning från 2014 -5 176

Migrationscentret - 20 arbetstillfällen -1 500

23

Nettoanslag -295 099 -303 835

Från 2014, tkr -8 736

Från 2014, % 3,0%

(36)

33

2014

Budget 2015

Gymnasieskola

Totalt antal elever 2 449 2 461

Gymnasiesärskola

Totalt antal elever 38 38

(37)

12.5 Vård- och omsorgsnämnden

Vård- och omsorgsnämnden Budget 2014

Budget 2015

Nettoanslag -820 375 -857 821

Investeringslimit -3 700 -3 700

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för stöd till personer med funktionshinder samt till personer som är äldre än 65 år. Nämnden svarar även för kommunens bostadsanpassningsbidrag samt för

riksfärdtjänst.

Vård- och omsorgsnämndens budgetram har räknas upp med totalt 37,5 miljoner kronor. Totalt 13,5 miljoner kronor avser volymuppräkning inom äldreomsorgen.

I samband med reviderad budget 2014 utökades nämndens ram med totalt 10,8 miljoner kronor. Medlen avsåg ökat anslag för äldreboenden (6,3 mkr), ökat anslag LSS och Torsbacke (4,5 mkr), borttag av avkastningskrav för Solom (2,0 mkr) samt lokaleffektivisering (-2,0 mkr). Tillskotten är nivåhöjande och tillförs därför budgetramen fr.o.m. 2015. Därutöver tillförs LSS och äldreomsorgen en förstärkning med 13,4 miljoner kronor.

Personaltätheten inom hemtjänst och äldrevård måste förbättras. Att arbeta inom vården är tungt. Det sliter på kroppen och det sliter på hälsan. Att dela på arbetet är därför den bästa lösningen. Med anledning härav anslås medel (15 mkr) för att finansiera ytterligare 30 personer inom vården på heltidstjänster.

En viktig del av den vård som utförs för de äldre över 65 i Sollentuna utförs av anhöriga. Dessa måste få stöd och hjälp från kommunen. Extra anslag till detta (2,0 mkr) anslås.

Kommunen kommer från 1 oktober 2015 överta ansvaret för hemsjukvård inom LSS-boendena från landstinget. Beslut ska tas av fullmäktige under hösten 2014. Finansiering sker genom skatteväxling mellan landstinget och kommunen med start fr.o.m. 2016. För 4:e kvartalet 2015 erhåller kommunen en ersättning från landstinget.

(38)

35

Budget 2014

Budget 2015

2014 års budgetram -820 375 -820 392

Volym -13 517

Äldreomsorg -13 517

Effektivisering 0

Effekter av tidigare beslut i

kommunen (investeringar etc.) (+/-)

0

Ökat anslag Äldreboende -6 300

Ökat anslag LSS och Torsbacke -4 500

Borttag avkastningskrav Solom -2 000

Lokaleffektivisering 2 000

Förstärkning LSS och äldreomsorg -13 400

271

Stärkt stöd till anhörigvård -2,0 30 nya tjänster inom äldrevård och

hemtjänst

-15,0

Nettoanslag -820 375 -874 821

Från 2013, tkr -37 446

Från 2013, % 4,6%

(39)

2014

Budget 2015

Andel invånare med biståndsbeslut, 65 år och äldre, i procent %

15,2 17,8

Antal personer med insats enligt SoL, 65 år och äldre

1 626 1 954

Snittkostnad per brukare, 65 år och äldre, i tkr

266 249

(40)

37

12.6 Socialnämnden

Socialnämnden Budget

2014

Budget 2015

varav ekonomiskt bistånd -58 591

Investeringslimit, tkr -500 -500

Socialnämnden ansvarar för stöd- och bidragsgivning enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens konsumentvägledning och hjälp med skuldsanering. Nämnden är huvudman för kommunens invandrarverksamhet.

Socialnämndens budgetram 2015 har räknas upp med 6,4 miljoner kronor netto. Uppräkningen avser främst en generell förstärkning (7 mkr) men inkluderar även boende- och lokalsamordnare (0,6 resp. 0,3 mkr). Förvaltarenhetens verksamhet avvecklas fr.o.m. 2015. Verksamhetens budgetram på 1,0 miljoner kronor får nämnden behålla som allmän förstärkning av den totala budgetramen.

(41)

Budget 2014

Budget 2015

2014 års budgetram -246 683 -246 683

Volym 0

Effektivisering 0

Effekter av tidigare beslut i kommunen

(investeringar etc.) (+/-)

0

Förstärkningar -7 000

Boendesamordnare -600

Lokalsamordnare -300

1 110

Nettoanslag -246 683 -253 073

Från 2013, tkr -6 390

Från 2013, % 2,6%

(42)

39

12.7 Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden Budget 2014

Budget 2015

Nettoanslag -117 584 -122 691

Investeringslimit -2 900 -1 700

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kommunens kulturverksamhet och fritidsverksamhet. Nämnden ansvarar för kommunens bibliotek samt ger lotteritillstånd. Till nämndens ansvarsområde hör även turism.

12.7.2 Större förändringar inom nämndens verksamhetsområde och budget Nämndens budgetram 2015 tillförs 5,1 miljoner kronor netto.

Av totalbeloppet avser 1,5 miljoner kronor en allmän förstärkning. För uthyrning av lokaler i skolan utanför ordinarie verksamhetstid anslås 0,7 miljoner kronor. För ökad hyreskostnad av Häggvikshallens omklädningsrum anslås 0,8 miljoner kronor. Nämndens ram utökas med 0,9 miljoner kronor som överförts från barn- och ungdomsnämnden för ökade driftkostnader av idrottssalar i skolorna. För medlemskap i Filmregion Stockholm tillförs 0,3 miljoner kronor. Beloppet är nivåhöjande och tillfördes ursprungligen under 2014 från kommunstyrelsens oförutsedda. För hyra av nya lokaler för kulturskolan anslås 0,2 miljoner kronor. För förbättringar av hoppbacken vid Väsjöbacken anslås 0,1 miljoner kronor.

För Drive in Fotboll anslås 0,2 miljoner kronor per år för 2015 och 2016. Medel (0,5 mkr) för tillfällig idrottshall tillförs 2015. Budgeterat belopp för friidrottshallen på 3,2 miljoner kronor tas bort p.g.a. att hallen inte kommer att vara i drift 2015.

Förutom medel inom nämndens budgetram tillförs ytterligare medel i kommunstyrelsens oförutsedda bundna medel. För 2016 avsätts 10,0 miljon kronor för att finansiera driften av friidrottshallen. För ny idrottshall i Rotebro avsätts 1,0 miljoner kronor 2015. För 2016 och 2017 avsätts 2,5 respektive 5,0 miljoner kronor för hallen i Rotebro samt en andra ny hall som beräknas vara klar 2016/2017.

Tillgången till kultur är en rättighet, speciellt för barn och unga. Kommunens inledda projekt med El Sistema som syftar till kulturutövande bland barn och unga från svagare socioekonomiska grupper är viktigt och bör bli permanent, härför anslås medel (6,0 mkr). Kulturskolan bör även den vara tillgänglig för alla. Därför satsar kommunen nu på att göra kulturskolan avgiftsfri. Härför anslås medel (3,0 mkr).

Samtliga som befinner sig i Sollentuna bör ha tillgång till biblioteket. Därför anslår kommunen medel (0,1 mkr) för att biblioteket ska ge papperslösa möjlighet till att få lånekort.

Det har under en längre tid funnits behov av ett projekt för att stärka den sociala tryggheten på

Malmvägen genom en riktad och långvarig satsning som inte försvinner när projektpengarna tryter. I år anslås medel (5,1 mkr) för att inleda en långsiktig satsning som utgår från de boendes behov av en meningsfull fritid i sin närmiljö. Satsningen är ett led i att stärka gemenskapen bland de boende i området.