• No results found

Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)
(2)

För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga | Sidhuvud och sidfot.

2

Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag

• 65-årsgränsen för när grundtryggheten i ålderspensions- systemet börjar (Garantipension, Bostadstilägg och

Äldreförsörjningsstöd) med ca 2/3 av livslängdsökningen

• 65-årsgränsen för när socialförsäkringen och arbetslöshets- försäkringen upphör ska förskjutas uppåt med ca 2/3 av livslängdsökningen

• 61-årsgränsen för när inkomst- och ålderpension tidigast kan tas ut ska förskjutas uppåt med 2/3 av livslängdsökningen

• 67-årsåldern för LAS åldern för LAS höjs till 69, därefter följer

den med 2/3 av livslängdsökningen

(3)
(4)

Pensionsåldrar i Sverige – en tillbakablick

Inger Johannisson

Tora Philp

(5)

Tidpunkter för införande eller ikraftträdande av ett urval pensionsåldrar

50 55 60 65 70 75

1850 1900 1950 2000

Ålder

Årtal 1913/14

1976

1998

(6)

Varför 67 år?

• Den lagreglerade statliga tjänstepensionsåldern var 67 år

• Pensionsåldern ansågs för hög – man hade inte råd med

lägre ålder

(7)

Varför sänktes pensionsåldern till 65 år?

• Pensionsåldern var redan i princip 65 år

• Rättvisefråga

• Ekonomiska förutsättningar

(8)

Pensionsreformen på 1990-talet

• Formell pensionsålder slopades

• Garantipension enbart en grundtrygghet vid låg eller ingen inkomstrelaterad pension

• Tidigast uttagsålder 65 år

(9)

Varför togs den formella pensionsåldern bort?

• Pensionsförmånens storlek baseras på

– Individens ackumulerade pensionsrättigheter

– Kohortens förväntade återstående medellivslängd

• Inget behov av en gemensam pensionsålder

• Skapa ekonomiska drivkrafter för ett längre arbetsliv

(10)
(11)

Utvecklingen av pensionsåldrar internationellt

Inger Johannisson

(12)

Pensionsålder kopplad till livslängd

Löpande indexering

• Belgien 67+ (2028)

• Cypern 65+ (2018)

• Finland 65+ (2039)

• Grekland 67+ (2021)

• Holland 67+ (2024)

• Italien 67+ (2019)

• Portugal 66+ (2016)

• Slovakien 62+ (2017)

Beslut

• Danmark 66

67 (2022)

68 (2031)

• Storbritannien

66 (2020) 67 (2017) 68 (2060)

• Löpande 2 månader

• Tjeckien 67+ (2041)

(13)

Pensionsåldern är lägst 67 år i 22 av 42 länder

Höjer till 67 år

• Australien (2024)

• Frankrike (2018)

• Kanada (2029)

• Kroatien (2038)

• Polen (män 2020, kvinnor

2040)

• Spanien (2027)

• Tyskland (2029)

• USA (2022)

Höjer till > 67 år

• Irland 68 (2028)

• Oförändrat vid 67 år

• Island

• Israel (män)

• Norge

(14)

Varför höjs inte pensionsåldern i Sverige?

• Ingen statsfinansiell drivkraft

– Inkomst- och premiepensionen finansieras vid sidan av statsbudgeten – Utgifterna för inkomst-och premiepensionen anpassas till

• Pensionsintäkterna

• Samhällekonomiska utvecklingen

– Garantipensionen utgör < 7% av de totala pensionsutbetalningarna

• Ekonomiska vinsterna räknades in på 1990-talet

• Kostnaderna av höjd pensionsålder är mer synliga

(15)

Risker med att inte höja 65-årsgränsen

• 65 år är normbildande

• Individen får lägre pensioner än väntat

• Pensionssystemets legitimitet ifrågasätts

(16)
(17)

Livslängdsanalys för olika inkomstgrupper

Anders Carlsson Danne Mikula

• Omfördelar pensionssystemet mellan olika inkomstgrupper?

• Vilka tjänar/förlorar på dagens system?

(18)

16,0 16,1 16,2 16,3 16,4 16.5 16,6 16,7 16,8 16,9 17,0 17,1 17,2

1 2 3 4 5

Livsinkomstgrupper

Gemensamt delningstal -0,3%

+2,4%

-1,1%

+1,4%

-2,1%

Högsta pensionerna

Delningstal per livsinkomstgrupp

(19)

19 % 81 %

20%

80%

40%

60%

67%

33%

80%

20%

1 2 3 4 5

Livsinkomstgrupper

Könsfördelning i livsinkomstgrupperna

(20)

15 16 17

14

Kvinnor Män

Gemensamt delningstal +5,5%

-6,1%

Delningstal uppdelat på kön

(21)

13 14 15 16 17 18 19

Män Kvinnor

-14,5%

+3,3%

- 12,9%

+6,0%

-9,7%

+5,6%

-6,1%

+7,7%

-0,5%

+10,7%

1 2 3 4 5

Livsinkomstgrupper

Delningstal per livsinkomstgrupp och kön

(22)

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Män Kvinnor

+ 103 %

+ 78 %

+21%

+15%

+3% +5%

0%

0% 0% 0%

1 2 3 4 5

Livsinkomstgrupper

Den förväntade garantieffekten per livs-

inkomstgrupp och kön

(23)

-20%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

+106%

+63%

+27%

+3%

+10%

-6%

+8%

-6%

+11%

0%

Män Kvinnor

1 2 3 4 5

Livsinkomstgrupper

Summan av den förväntade livslängds- och

garantieffekten per livsinkomstgrupp och kön

(24)

13 14 15 16 17 18 19

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Män

Kvinnor

1 2 3 4 5 1 3 2

4 5

Förändringar av delningstalen per livs-

inkomstgrupp och kön

(25)

0,0%

0,1%

0,2%

0,3%

0,4%

0,5%

0,6%

0,7%

0,8%

0,9%

Män

Kvinnor +0,87%

+0,76%

+0,71% +0,71%

+0,82%

+0,29%

+0,25%

+0,38%

+0,56% +0,60%

1 2 3 4 5

Livsinkomstgrupper

1 2 3 4 5

Den årliga förändringen av delningstalet per

livsinkomstgrupp och kön, 2001-2012

(26)

• Befolkningen med lägre inkomster lever inte kortare än de med högre inkomster

• Inom respektive kön lever de med lägre inkomst kortare än de med högre inkomster

• Garantipensionen kompenserar delvis för livslängdsskillnader

• Alla gruppers livslängd ökar med tiden

• Skillnader i livslängd utgör inget hinder mot införandet av riktålder

Slutsatser

(27)
(28)

Så påverkar en höjd pensionsålder samhällsekonomin

Tommy Lowén

(29)

Höjd pensionsålder – vi lever allt längre…

• Pensionsåldersutredningens förslag om:

– Riktålder

– Höjd lägsta ålder för uttag av allmän pension

• Finansiella effekter av ett längre arbetsliv

(30)

Den finansiella effekten av förslagen som andel av BNP

-0,5%

0 0,5%

1,0%

1,5%

2,0%

2,5%

3,0%

3,5%

4,0%

4,5%

BNP ökning

Hushållen

Totalt offentlig sektor

Kommunerna

Ålderspensions systemet

Staten

(31)
(32)

Hur påverkas pensionssystemets

finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Effekter av höjd pensionsålder i

Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Erik Granseth

(33)

Försörjningskvoten 1960-2013 och prognos

enligt SCB för 2014-2088

(34)

0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000 1 600 000 1 800 000

2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047

Pensionär

Har

pensionsgrundande inkomst

Sjukersättning Arbetslös mm.

Antal personer 60-74 år i olika statusgrupper

(35)

Antal personer 60-74 år i olika statusgrupper - efter ändrade åldersgränser

0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000 1 600 000 1 800 000

2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047

Pensionär Har

pensionsgrundande inkomst

Arbetslös mm.

Sjukersättning

(36)

Avgiftsnetto

-12,0%

-10,0%

-8,0%

-6,0%

-4,0%

-2,0%

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047

Införd riktålder

Basscenario

𝐴𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡𝑠𝑛𝑒𝑡𝑡𝑜 = 𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡𝑠𝑖𝑛𝑘𝑜𝑚𝑠𝑡 − 𝑝𝑒𝑛𝑠𝑖𝑜𝑛𝑠𝑢𝑡𝑏𝑒𝑡𝑎𝑙𝑛𝑖𝑛𝑔

𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡𝑠𝑖𝑛𝑘𝑜𝑚𝑠𝑡

(37)

Fondstyrka

0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00

2012 2017 2022 2027 2032 2037 2042 2047

Införd riktålder

Basscenario

𝐹𝑜𝑛𝑑𝑠𝑡𝑦𝑟𝑘𝑎 = Å𝑟 𝑚𝑒𝑑 𝑝𝑒𝑛𝑠𝑖𝑜𝑛𝑠𝑢𝑡𝑏𝑒𝑡𝑎𝑙𝑛𝑖𝑛𝑔𝑎𝑟

𝑜𝑚 𝑎𝑣𝑔𝑖𝑓𝑡𝑠𝑖𝑛𝑘𝑜𝑚𝑠𝑡𝑒𝑟 𝑢𝑝𝑝ℎö𝑟

(38)

Balanstal

0,90 0,95 1,00 1,05 1,10 1,15 1,20 1,25

2003 2008 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048

Införd riktålder

Basscenario

𝐵𝑎𝑙𝑎𝑛𝑠𝑡𝑎𝑙 = 𝑖𝑛𝑘𝑜𝑚𝑠𝑡𝑝𝑒𝑛𝑠𝑖𝑜𝑛𝑠𝑠𝑦𝑠𝑡𝑒𝑚𝑒𝑡𝑠 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟

𝑠𝑘𝑢𝑙𝑑𝑒𝑟

(39)

Sammanfattning

• Den finansiella ställningen för pensionssystemet blir kraftfullt förbättrad vid höjd pensionsålder

• Pensionsmodellen simulerar inte kostnader för staten såsom garantipension eller sjukersättning

• På sikt skulle vissa av statens kostnader minska pga utdelningsbara överskott

– Balanstalet når 1,1 tio år tidigare vid höjd pensionsålder

• Pensionsmodellen på nätet

– http://www.pensionsmyndigheten.se/Pensionsmodellen.html

(40)
(41)

”Aktuell” takt i livslängdsökningen

1,7 månad/år

4,4 dagar/månad

3,5 timmar/dygn

(42)

Sammanfattning

• Sverige är internationellt sett en eftersläntarare vad gäller att höja ”den normala” pensionsålder

• Samhällets/statens finansiella ”livslängdsrisk” har hanterats av pensionsreformen 94/98

• Individens finansiella ”livslängdsrisk” har inte hanterats av pensionsreformen 94/98. 65-årsåldern är här det centrala.

• Förtidspensionärerna de stora förlorarna på bibehållen 65 årsgräns

• Att höja avsättningarna till pensionen – för att undvika

högre pensionsålder - innebär lägre inkomster nu för att

konsumera mer under ett allt längre pensionärsliv. Är det

önskvärt?

(43)

References

Related documents

Om vi istället ser till redovisningens effekt på företagets kapitalkostnad hävdar Sengupta (1998) att det finns ett negativt samband mellan kvaliteten på

Informanterna beskrev också att de placerade barnen fick stöd i relationen till de biologiska föräldrarna, vilket beskrivs under rubriken Kontakten med de biologiska

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

investigating and analyzing the findings as a Vietnamese-Pole myself. Furthermore, I have never done academic research on the VP. In this study, I believe air travel is highly

Beträffande cheferna för domstolarna samt hyres- och arrendenämnderna har tingsrätten ingen erinran mot förslaget att Domarnämnden ska ansvara för säkerhetsprövningarna

Dessa var att det inte längre skulle finnas ett specifikt landsbygdsprogram för pelare 2, utan båda pelarna inom CAP skulle nu programmeras i den strategiska planen.. Detta

Vilka behov anser er organisation vara viktigast för att respektive mål ska kunna uppnås. Vilka är

För att undersöka alternativa faktorer till social commerce som kan påverka användares vilja att köpa produkter har denna studie utgår från att socialt inflytande kan påverka