2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Skarpnäcksgårdens G-hus
Torun Eriksson Sjuksköterska 2018-02-06
Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Innehållsförteckning
Sammanfattning
Övergripande mål och strategier
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning/utvärdering
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
Uppföljning genom egenkontroll
Samverkan för att förebygga vård skador Riskanalys
Informationssäkerhet
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter
Sammanställning och analys
Samverkan med patienter och närstående
Resultat
Övergripande mål och strategier för kommande år
Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 § Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår, vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som uppnåtts.
Sammanfattning
Nytida bedriver vård och omsorg i särskilt boende samt daglig verksamhet. De personer som bor och vistas på verksamheterna har biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen (SoL) och den övervägande delen av insatser är enligt SoL och LSS.
Där Nytida har ansvar att bedriva hälso- och sjukvård ska årligen en patientsäkerhetsberättelse upprättas.
På Skarpnäcksgårdens G-hus sker kontinuerliga åtgärder för att förbättra
patientsäkerheten. När personal upptäcker ett behov som inte tillgodoses så mycket som önskas dokumenteras detta i Nytidas elektroniska verktyg Q-maxit. I Q-maxit beskriver och dokumenterar medarbetare processer när det gäller det systematiska kvalitets- och förbättringsarbetet inom följande områden: avvikelsehantering, förbättringslogg, egenkontroll och kvalitetstillsyn.
Verksamhetschef, gruppchef och sjuksköterska genomför varje år egenkontrollen för att minimera och förebygga patientrisker. Svaren lagras i Q-maxit och de punkter som behöver åtgärdas, förs över till förbättringsloggen och alla åtgärder dokumenteras stegvis. Egenkontrollen är som ett förarbete till kvalitetstillsynen som medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) gör en gång om året.
På Skarpnäcksgården samarbetar vi med andra vårdinstanser så som psykiatriska öppenvårdsmottagningar, vårdcentraler, akuta mottagningar och sjukhus etc.
Samordning kring klienten har även gjorts med handläggare, biståndsbedömare och socialsekreterare. Deras synpunkter och klagomål skrivs som avvikelser i Q-maxit för att utveckla/förbättra patientsäkerheten.
Patienternas och anhörigas synpunkter och klagomål har även bidragit för
patientsäkerheten genom att de kunnat lämna in synpunkter och klagomål via blanketter som finns tillgängliga på alla enheter och även kunnat prata med chef och sjuksköterska ang. sina åsikter och önskemål.
Risker för vård skador har identifierats genom riskbedömningar och avvikelser.
Genom hanteringen och uppföljningen av avvikelser på risker och händelser har medvetenheten och kunskapen ökat kring patientsäkerheten.
Personalen på Skarpnäcksgården G-hus har delegering i läkemedelshantering och är i och med det Hälso- och sjukvårdspersonal. Personalen jobbar dygnet runt med
klienterna på boendet och kan observera risker, tillbud och avvikande händelser. Genom att personalen är medvetna om riskerna så kan de jobba förebyggande genom extra observation, uppföljning och rapportering. Personalen rapporterar avvikelser till enhetschefen/ sjuksköterskan, och skriver även avvikelserapporter på Q-maxit. Vid allvarliga HSL avvikelser tar sjuksköterskan kontakt med MAS på Ambea, som bedömer om Lex Maria ska skrivas.
Informationssäkerheten på g-huset har säkerhetsställts genom att endast behörig personal har tillgång till personuppgifter och journalföring. Samt att behörig personal kan journalföra och behandla personuppgifter som stämmer överens med
socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.
På Skarpnäcksgården har personalen gått på kurser/utbildningar gällande vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner, psykiatri/missbruk, hot och våld, diabetes, epilepsi, första hjälpen HLR, arbetsmiljö, livsmedelslära och brandutbildning.
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
Qualimax är företagets ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Företagets ledning fastställer kvalitets- miljö och arbetsmiljöpolicy, övergripande mål, beskriver roller och ansvar, säkrar resurser och kompetens samt följer upp och utvärderar målen.
Företaget ger direktiv och säkerställer så att ledningssystemet för varje verksamhet är ändamålsenligt, med mål, organisation, rutiner, metoder och vård- och omsorgsprocesser som säkerställer kvaliteten.
En trygg och säker hälso- och sjukvård erhålls genom ett systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvården. Nytida har satt upp mål och strategier som ett led i arbetet:
Arbeta med att alla har kunskap om rapporteringsskyldigheten kring händelser, vård skada.
Arbeta för att alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation
Säkerställ att alla boende har en risk- och preventionsbedömning när de flyttar in, över tid och minst var 6e månad.
Alla boende där man finner en risk ska ha en omvårdnadsplan upprättad och den ska följas och kontinuerligt följas upp och revideras
Säkerställ att alla boende får en bra sista tid i livet
Säkerställa och effektivisera samverkan i vårdprocessen för den boende genom tydlig mötesstruktur och bra teamarbete mellan alla yrkeskategorier.
Säkerställ att de boende som är i behov av inkontinensskydd har ett korrekt utprovat och ordinerat skydd av en sjuksköterska med förskrivning
Arbeta aktivt och konsekvent med personlig kompetensutveckling av alla medarbetare och frigöra den samlade kompetensen hos befintlig person
Arbeta för en säker läkemedels- och delegeringsprocess
Följa basal hygien i vård och omsorg
Skarpnäcksgårdens G-hus arbetar med kvalitetsråd där förbättringsområden läggs upp i förbättringsloggen i Q-maxit och sedan följs upp och åtgärdas.
G-huset arbetar utefter kontaktmannaskap där varje klient på G-huset har en
kontaktperson. Detta för ökad patientsäkerhet, samarbete mellan olika instanser, samt sätta upp mål och delmål för klienten för att ge dem meningsfull vardag. Samtliga klienter på G-huset har veckoschema som de tillsammans med kontaktpersonen arbetat fram. Veckoschemat inkluderar de grundläggande behoven så som med städning, tvättning och hygien.
G-huset arbetar med team-möten mellan sjuksköterska, kontaktperson och klienten för att höja kvaliteten för de boende på G-huset. Det är viktigt att den boende får möjlighet till delaktighet. Team-möten skall även användas för nödvändigt informationsbyte.
Följande ämnen berörs på en team träff mellan sjuksköterska, kontaktperson samt klient:
- Att genomförandeplanen är uppdaterad och aktuell - Att klienten har en uppdaterad och aktuell riskbedömning
- Att klienten har ett giltigt placeringsbeslut samt vad socialtjänsten önskar av oss som uppdragsgivare.
- Aktuell status, psykiatrisk status, missbruks status
- Munsstatus – behöver klienten söka upp tandvård, finns tandvårdsstöd - Genomgång av dokumentationen i SafeDoc
- Längd, vikt, BMI även Blodtryck hos de klienterna som har blodtrycksmedicin eller blodtryckhöjande medicin
- Genomgång av aktuella läkemedel -
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Ansvarsfördelning för att säkerställa patientsäkerhetsarbetet
VD har ett övergripande ansvar för styrning av företaget samt att kommunicera kvalitetspolicy och mål.
Affärsområdeschef/sektorchef ansvarar för att följa upp varje regions kvalitetsarbete månadsvis.
Regionchefen har ansvaret i regionen att kommunicera krav och rutiner samt att följa upp kvaliteten i varje enskild verksamhet och säkra verksamhetschefens kompetens.
Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och effektivitet. Verksamhetschefen har det löpande ansvaret för att
verksamheten uppfyller ställda krav utifrån god och säker vård. Verksamhetschefen ansvarar för att legitimerad personal har rätt kompetens.
Legitimerad personal följer kontinuerligt upp sitt dagliga arbete. Legitimerad personal ansvarar för att utföra risk- och preventionsbedömningar för respektive patient. De ansvarar också för att insatser av hälso- och sjukvård utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas.
Vårdgivare (juridiskt bolag) är ansvarig för rapportering och utredning av vårdskada.
På kvalitetsavdelningen har vårdgivaren utsedda personer som har uppdraget att upprätta och utvärderar riktlinjer för hälso- och sjukvården samt inneha anmälningsansvar för allvarlig vårdskada.
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivaren. Vid risk för vårdskada utreder vårdgivaren och lämnar vidare till anmälningsansvarig.
Kvalitetsrådet är verksamhetschefens forum där man systematiskt arbetar med ett ständigt förbättringsarbete och identifierar och bearbetar kvalitetsbrister inom verksamheten. Som underlag används avvikelserapporter, klagomål, synpunkter och förbättringsförslag. Erfarenheterna av det inträffande återförs till medarbetare, patient, närstående eller andra intressenter. Kvalitetsrådet beslutar om kvalitetshöjande åtgärder.
För att undvika vårdskador, arbetar verksamheten aktivt med riskanalyser och handlingsplaner.
Varje månad följs kvalite och patientsäkerhet i varje led i företaget och underlag för detta är tillgängliga kvalitetsdata.
Verksamhetens arbete för struktur för uppföljning och utvärdering
På G-huset rapporteras vårdskador i Q-maxit kontinuerligt. Omvårdnadsansvarig
sjuksköterska följer upp HSL avvikelser. Samtliga avvikelser tas upp med arbetsgruppen på månadens APT. Allvarliga avvikelser överförs i förbättringsloggen för att tas upp under kvalitetsrådet, dokumentation för uppföljning och åtgärder sker i
förbättringsloggen i Q-maxit. På G-huset har man som mål att ha 10 stycken
kvalitetsråd per år. Kvalitetsrådet består av verksamhetschef, gruppchef, sjuksköterska och boendestödjare. På kvalitetsrådet är syftet att identifiera grundorsaken till den uppstådda situationen samt se över verksamhetens förbättringsarbeten.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
Vårdgivarens oberoende kvalitetsavdelning har under året reviderat och implementerat nya riktlinjer, rutiner, blanketter och checklistor angående patientsäkerhet.
Dessutom har systematisk uppföljning av avvikelser genomförts och återkopplats till ansvariga för uppföljning av vidtagna åtgärder.
Under året har patientsäkerhetsarbetet bedrivits genom ett aktivt arbete med att rapportera händelser och systematiskt följa upp dessa i ledningssystemet.
På Skarpnäcksgårdens G-hus 2017 har personalen genomgått ett flertal e-utbildningar så som i basala hygienrutiner, livsmedelshygien med mera. Varje medarbetare kan själv gå in på intranätet där det finns ett flertal e-utbildningar för att förbättra eller förnya sina kunskaper. Sjuksköterska har på arbetsplatsträffar uppdaterat personal i nödvändig information exempelvis mediciner, diabetes eller psykisk ohälsa. Riskbedömningar har gjorts på samtliga klienter vid inskrivning sedan minst var sjätte månad eller vid händelse eller förändring, detta gör det möjligt för medarbetarna att bli medvetna om vilka risker som finns kring klienterna och kan jobba förebyggande utefter detta.
Personalen får kontinuerlig utbildning i journalsystemet SafeDoc och
avvikelsehanteringen i Q-maxit. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska samt medarbetare dokumenterar i SOL och HSL i SafeDoc. Rapporteringen till berörd personal
säkerhetsställs även genom dokumentation.
Sjuksköterska uppdaterar och skapar omvårdnadsplaner kring de klienter som har behov av detta, exempelvis fallriskbedömningar och viktnedgångar. Detta för att arbeta
förebyggande och motverka risker för klienterna.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2
Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkerställa verksamhetens kvalitet.
Egenkontrollen består av ett stort antal frågor som besvaras av verksamhetschefen tillsammans med legitimerade medarbetare. Frågorna besvaras i Q-maxit, IT-stödet för ledningssystemet Qualimax.
Syftet med egenkontrollen är att identifiera områden för förbättringsarbete i
verksamheten. Utifrån egenkontrollen dokumenteras allt förbättringsarbete löpande i förbättringsloggen i Q-maxit. Egenkontrollen utgör ett underlag för
MAS/kvalitetsutvecklaren inför tillsyn.
Tillsyn genomförs årligen av MAS utifrån hälso- och sjukvården. Tillsynen är en kontroll av efterlevnaden av riktlinjer, rutiner och en uppföljning av vidtagna åtgärder utifrån identifierade risker och händelser.
G-huset ser över de lokala rutinerna löpande under året. Förbättringsförslagen och kvalitetsbristerna bearbetas på kvalitetsråd och sedan följs upp på personalgruppsmöten som planeringsdagar och arbetsplatsmöten. Sjuksköterskan följer upp HSL-delen av kvalitetstillsynen och enhetschefen tillsammans med gruppchefen följer upp resten av tillsynen. G-huset har ett brandskydd och ett skyddsombud som arbetar förebyggande
gentemot risker som upptäcks. Personal genomför dagliga kontroller på g-huset med närvaro och signeringslistor.
På Skarpnäcksgårdens G-hus har man under 2017 lagt fokus på klienten.
Kontaktmannaskapet har utvecklas, samarbetet mellan sjuksköterska på huset, boendestödjare och klient har utvecklats och förbättras. Legitimerad personal har satt fokus på HSL dokumentationen i Safe-Doc, utvecklat förbättringsloggen och arbetat aktivt i Q-maxit. Efter HSL kvalitetstillsynen med MAS, har omvårdnadsansvariga sjuksköterska jobbat på de olika förbättringsförslagen som kommit in på Q-maxit. Det är ett fortlöpande patientsäkerhetsarbete och hur omvårdnadssjuksköterska går till väga för att åtgärda dessa förbättringsförslag står stegvist beskrivet på förbättringsloggen.
Legitimerad personal har etablerat en god kontakt och samarbete med klienternas övriga hälso och sjukvårdskontakter utanför G-huset.
Legitimerad personal har uppsyn över delegerade personalens läkemedelsutförande och riskbedömningar.
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3
Läkarsamverkan och samverkansöverenskommelse
Enligt gällande regelverk finns samverkansöverenskommelse upprättad med berörd läkarorganisation. Överenskommelsen reglerar insatsernas omfattning och innehåll bland annat avseende tillgänglighet, uppföljning av behandlingsinsatser,
läkemedelsanvändning, medicinsk vårdplanering samt utbildningsinsatser till
medarbetarna. Överenskommelse om läkarsamverkan ger förutsättning för tydlighet och ömsesidig förståelse. Tidigare hade Skarpnäcksgården ett avtal med Bagarmossens VC som besökte området en gång i veckan för att ronda av somatisk status av klienterna men detta avtal upphörde 2016 och g-huset har upplev att primärvården försämrats för våra boenden sedan detta hände, det kan man se via avvikelser gentemot primärvården 2017. G-huset har upprättat ett samarbete med ett mobilt psykiatriskt team som har ökat klient och personalsäkerheten samt kontinuiteten i vården.
Samverkan med uppdragsgivare
Verksamhetschefen har under året haft regelbunden samverkan med uppdragsgivaren då man vid behov har följt upp hälso- och sjukvården när det gäller avvikelser, händelser och risker samt genomförda kvalitetsuppföljningar. Det har skett en omedelbar återkoppling då händelser inträffat eller synpunkter/klagomål från patient eller närstående har inkommit.
På Skarpnäcksgården har enhetschefen, gruppchefen, sjuksköterska och/eller boendestödjare kontinuerliga möten och telefonkontakt med socialtjänsten,
biståndsbedömaren/handläggaren och förvaltare/godeman. Klienten är delaktig i möten om sin planering och uppföljning på boendet. OAS (Omvårdnadsansvarige
sjuksköterskan) är med på möten om det finns behov av HSL-rapportering.
Kontaktpersonen är med på möten som stöd för klienten och för rapportering om hur det
går för klienten på boendet. Uppföljning och uppdatering av genomförandeplanen sker i samråd med klientens placeringsansvariga handläggare. Uppdragsgivare får ta del av genomförandeplanen, riskbedömningen samt hur klienten klarar av sitt veckoschema med städning, tvättning och duschning. Detta kan vara till hjälp för socialtjänsten vid vidare placering.
Samverkan mellan yrkesgrupper runt patienten
Legitimerade medarbetare har tillsammans med omsorgsmedarbetare kontinuerliga uppföljningar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser, aktuella instruktioner och ordinationer.
Omsorgsmedarbetarna på Skarpnäcksgården har delegering i läkemedelsgivning och insulingivning. Delegerade personal jobbar under HSL och har en viktig roll för omvårdnaden på husen. Personalen observerar och rapporterar till omvårdnadsansvarig sjuksköterska både muntligt och skriftligt i journalsystemet Safe-Doc. På
Skarpnäcksgården jobbar personalen mycket med kontaktmannaskap och skriver utförliga genomförandeplaner och riskanalyser.
På Skarpnäcksgården kan klienter via remisser från PAL få kontakt med specialistläkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, medicinsk fotvårdare mm.
OAS har kontinuerligt kontakt med berörda instanser samt kan få kallelser, förberedelser inför op. och ordinationer via brev eller fax.
OAS, boendestödjare/kontaktperson och klienten, har vårdplanerings möten med ansvarig läkare och behandlingsassistent från psykiatriska mottagningar, primärvård och akutvård utifrån klientens individuella behov.
Teamrapporter sker dagligen kring klienterna. Vi har riktlinjer och lokala rutiner i Ambeas Styrdokument för Hälso- och sjukvårdspärmen som vi arbetar efter.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
På Skarpnäcksgården har vi kontinuerliga tillsyn dygnet runt på våra klienter. Alla klienter har omvårdnadsanamnes och omvårdnadsstatus. Legitimerade personal tillsammans med medarbetare gör riskbedömningar som dokumenteras i Safe-doc.
Omvårdnadsplaner upprättas vid behov. Muntliga rapporter sker varje dag med medarbetarna.
Arbetsmiljö-riskbedömning görs på alla klienter som blir inskrivna och uppdateras minst var sjätte månad eller utefter förändring.
Riskanalyser diskuteras och bearbetas för varje klient i personalgruppen med enhetschef, gruppchef, OAS, skyddsombud och boendestödjare/ kontaktperson. Risker för vård skador skrivs i avvikelsehantering på Q-maxit. Dessa följs upp av
OAS/enhetschef/gruppchef.
Informationssäkerhet
HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1§
Vårdgivaren har en IT- policy och en informationssäkerhetspolicy som beskriver de regler och rutiner kring information som gäller för alla medarbetare i Ambea/Vardaga . Ambea/Vardaga är ett företag med erfarenhet av att hantera personuppgifter i olika typer av system. Personuppgiftsansvarig ansvarar för att Personuppgiftslagens (PuL)
bestämmelser efterlevs. Samtycke inhämtas vid registerhållning och driftsleverantören, Enfo, säkerställer att informationen är säkrad och ej kan missbrukas. Allting är anpassat i enlighet med GDPR.
Logganalyser genomförs av IT- avdelningen minst en gång per år utifrån syfte att gallra.
Intern revision leds av dataskyddsombudet och vid misstanke om intrång genomförs logganalyser/spårning. Ambea/Vardaga arbetar aktivt för att minimera risk för informationssäkerheten.
Vardaga har styrande dokument för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Genom att följa styrdokument för egenkontroll och loggkontroll av hälso- och sjukvårdsdokumentation säkrar verksamheten informationen. Beskriv hur ni på verksamheten arbetar med informationssäkerheten dvs.
Skarpnäcksgårdens G-hus arbetar med granskning av dokumentation genom egenkontroll som sker två gånger per år på verksamheten. Kvalitetstillsynen sker en gång per år eller vid behov. Verksamhetschefen följer Ambeas Styrdokument - Loggkontroll enligt
informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 2011:9 5 kap. 4§
Rapportering av händelser/ Avvikelser
Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för rapporteringsskyldighet.
Alla medarbetare har kunskap om hur Nytidas rutiner för rapportering av avvikelser är och har skyldighet att rapportera och direkt åtgärda en händelse. När en avvikelse bedöms allvarlig rapporteras detta till verksamhetschef som i sin tur tar ställning om information till överordnad chef och uppdragsgivare skall göras. Om det är en allvarlig hälso- och sjukvårdsavvikelse rapporteras detta till MAS/kvalitetsutvecklare.
Versamhetschef tillsammans med ansvarig sjuksköterska gör även bedömning efter händelsen om klienten kan bo kvar på g-huset efter avvikelsen.
På Skarpnäcksgården har personalen muntlig och skriftig rapport varje dag,
överrapportering sker tre gånger dagligen. G-huset har upprättat en lokal rutin hur denna rapportering skall ske. Denna loka rutin finns tillgänglig för samtliga medarbetare. Alla medarbetare har utbildats i avvikelsehanteringsprogram i Q-maxit och kan skriva
avvikelser. Medarbetare vet om sina rapporteringsskyldigheter. All personal som arbetar blir informerade om risker och händelser som sker på boendet. Uppföljning och åtgärder på avvikelser sker kontinuerligt eller akut beroende på situationen. När det gäller Hälso-
och sjukvårdsavvikelser är OAS i första hand ansvarig att följa upp och åtgärda. MAS blir kontaktad och informerad om allvarliga avvikelser.
Hantering av klagomål och synpunkter
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6
Vårdgivaren har i sitt ledningssystem processer och riktlinjer för synpunkter och klagomål.
Alla medarbetare har kunskap om Nytidas hantering av synpunkter och klagomål och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda ett klagomål. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag är ett led i det ständiga kvalitetsarbetet. Återkoppling om åtgärd ska alltid ske snarast, utan fördröjning till berörd part. Verksamhetschef och
legitimerade medarbetare informeras snarast. Om klagomålet bedöms som allvarligt rapporteras detta direkt till överordnad chef, MAS/kvalitetsutvecklaren och
uppdragsgivaren informeras omedelbart.
På Skarpnäcksgårdens G-hus har vi boendeenkät för synpunkter, klagomål och
önskemål. Enkäten fylls i 2ggr årligen av klienten, kontaktperson/boendestödjare finns behjälpliga vid behov. Sammanfattning och statistik på enkätsvaren tas upp med hela personalgruppen.
Ambea har blankett för klagomål för klienter och anhöriga. En postlåda finns upphängd väl synlig för våra klienter, där man samlar alla blanketter med klienternas synpunkter.
Husmöte sker sista fredag i månaden och med eftermiddagsfika på g-huset. Här försöker personalen motivera samtliga boenden att delta, all personal som är i tjänst deltar. Alla klagomål/synpunkter som kommer upp skrivs som en avvikelse på Qmaxit och följs upp på personalgruppsmöten som APT och planeringsdagar.
Sammanställning och analys
SOSFS 2011:9, 5 kap. 6§
På Skarpnäcksgården har kvalitetsrådet sammanställningsansvaret på alla inkomna avvikelser. Antalet avvikelser på vårdområden sammanställs och analyseras för att se vad bristerna är och hur man kan åtgärda dessa. Alla avvikelser skrivs i Qmaxit och då är det lätt att få en överblick över problemområden genom att ta fram
övergripande statistik på de olika kategorierna av avvikelser. Genom denna statistik kan man även få en överblick över aktuella tider då specifik avvikelse skrivs till exempel brand eller våldsbrott.
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
Samverkan med patient och närstående
Verksamheten samverkar på olika sätt med såväl den enskilde samt närstående, om samtycke finns. Verksamheten arbetar med kontinuerliga boråd. Nytida har en
kundombudsman. Kundombudsmannen tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående och är oberoende.
På Skarpnäcksgården efterfrågas alltid anhörigkontakter som rutin vid inskrivning. Det är inte alla klienter som har anhöriga kvar eller som vill har kontakt med sina anhöriga.
Vid behov ringer OAS och omvårdnadspersonal de närstående som klienten har godkänt får kontaktas vid behövda situationer.
Verksamheten har kontinuerligt träffar med legala företrädare samt med närstående om klienten önskar eller godkänt detta. För att förebygga och identifiera eventuella risker sker kontinuerligt individuella planeringar och uppföljningar tillsammans med patient och närstående/legala företrädare.
Klienten får själv bestämma om anhöriga/närstående får vara med vid planeringsmöten med socialen, vid vårdplanerings möten med läkare och dyl. Anhörig/närståendekontakt journalförs under kundinformation i Safe-doc. OAS och kontaktpersoner på boendet stöttat klienterna att ha kontakt med sina anhöriga eller närstående. Anhöriga/närstående är välkomna att besöka sina kontakter på g-huset.
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3 3
Antal avvikelser gällande hälso- och sjukvård tagna från Q-maxit.
G-husets samtliga avvikelser 2017 Skarpnäcksgården
G-husets läkemedels avvikelser 2017 Skarpnäcksgården
Resultat 2017
Område: Mål:
Ge en säker och högkvalitativ hälso- och sjukvård som uppfyller de krav och mål enligt HSL
Strukturmått:
Dessa förutsättningar behövs för att vi ska nå vår målsättning
Processmått:
Processer och aktiviteter vi utfört för att nå vår målsättning
Resultatmått:
Andel (%) av rapporterade avvikelser som medfört vårdskada som tex fraktur, smitta, sår.
Måluppfyllelse:
Resultat kopplat till målet
Fall Att alla patienter ska ha en dokumenterad fallriskbedömning. På nyinflyttade boende ska bedömningen vara gjord inom tre dygn.
Rutiner och riktlinjer för fallprevention
Avvikelsehantering
Kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonal
Ett konstruktivt kvalitetsarbete för att förebygga fall och fallskador
Down Town Fall Index
Riskbedömningar
Omvårdnadsplaner
Rapportera fall i Qmaxit
2017 rapporterades 6 stycken fall på G- huset. Ett av dessa fall ledde till fraktur(17%), två stycken fick sår (33%), två stycken fick smärta(33%), en fick inga
skador(17%)
Samtliga klienter har en down Town Fall index. 100%
De som upptäcks som risk har fått en omvårdnadsplan kopplat till risken
Basal hygien i vård och
omsorg
Att följa basal hygien i vård och omsorg enligt författningen, gällande meddelandeblad och styrdokument
Rutiner och riktlinjer för basal hygien i vård och omsorg
Kompetens hos all personal
Handledning/utbildn ing
Självskattning av följsamheten
E-utbildning i basala vård hygien hos samtlig personal via webutbildning.
0% rapporterade avvikelser i Qmaxit i vårdhygien.
Mål uppfyllt
Rapporterings- skyldighet
Att alla medarbetare känner till och kan rapportera händelser enligt rutiner och riktlinjer
Rutiner och riktlinjer för hantering av händelser.
Rapportering i Qmaxit samt SafeDoc.
98 stycken avvikelser registrerades på g- huset under 2017.
Inga av dessa avvikelser gällde bristande dokumentation gällande HSL,SoL eller felaktig dokumentation
Läkemedels- hantering och
delegerings- processen
Att alla medarbetare:
kan överlämna läkemedel på ett säkert sätt
En säker läkemedelshanteri ng
Korrekt
delegeringsförfarande av leg personal
Ett konstruktivt kvalitetsarbete kring läkemedelshanteringen
Berörd personal på g- huset har skriftlig delegering av ansvarig sjuksköterska. Ansvarig sjuksköterska följer upp läkemedelsavvikelser i Q- maxit. Ansvarig
sjuksköterska håller fortlöpande utbildning gällande de boendes medicinering. Exempelvis föreläsning i neuroleptika behandling. Ansvarig sjuksköterska träffar dagpersonalen och nattpersonalen regelbundet för öppen dialog angående läkemedelshantering.
Sjuksköterska rapporterar alla medicinska
händelser/ändringar i rapport för hälso och sjukvård inom
journalsystemet SafeDoc.
2017 registrerades 11 avvikelser inom läkemedel. 5 stycken (45%) utebliven dos, tre stycken (27%) felaktig signering, två stycken(18%) externs felaktighet, en (9%) förväxling av tidpunkt.
2016 registrerades 16 stycken avvikelser mot 2017 11 stycken, en förbättring inom läkemedelsavvikels erna från 2016 till 2017.
Dokumentation En tillräcklig, väsentlig och korrekt
dokumentation
Rutiner och riktlinjer för hur man dokumenterar
Handledning/utbildning
Egenkontroll två ggr/år
Loggkontroller
Berörd personal kommer in i journalsystemet SafeDoc och Q-maxit. I Q-maxit finns registrering för avvikelser samt förbättringsloggen.
Loggkontroller på dokumentationen på g- huset sker av
verksamhetschefen.
Noll avvikelser gällde bristande dokumentation gällande HSL,SoL eller felaktig dokumentation registrerades 2017.
Munhälsa Alla boende ska erbjudas en god munvård
Följa rutiner och riktlinjer för risk- och preventionsbedömning
De boenden som är intresserade av att få sin munhälsa undersökt blir erbjudna
munhälsokontroll hos tandvård. De som är berättigade tandvårdsstöd får hjälp att få ett sådant
Ambea har ett bedömningsinstrume nt angående munhälsa som bör uppdateras var tredje månad eller vid förändrad munstatus.
0% av g-husets boenden har genomgått bedömning enligt bedömningsinstrum ent var tredje månad på g-huset.
Samarbete och intern kommunikation
Ett ökat samarbete och en säkerställd intern informationsöverföring
Rutiner och riktlinjer för arbetssätt och
informationsöverföring
G-huset arbetar med team-träffar mellan sjuksköterska och boendestödjare
regelbundet där samarbete kring klienterna är i fokus. G-huset har överrapportering enligt lokal rutin. Berörd personal har inloggning till journalsystem där medarbetare kan skicka säkra meddelande internt.
Patientsäkerhetsplan 2018 för verksamheten
_____________________________________________
Företagets systematiska kvalitetsarbete består under året av flera aktiviteter där varje verksamhet som bedriver hälso- och sjukvård följer dem.
Nytidas verksamheter ska under 2018 aktivt arbeta med patientsäkerhet, med utgångspunkt i:
Vårdgivarens områden för ökad patientsäkerhet Verksamhetens mål för 2018 och metod för att uppnå målen
Risk och preventionsbedömningar – alla boende ska ha en risk och preventionsbedömning gjord i
samband med inflytt och över tid
Skarpnäcksgårdens G-hus utser en fast vårdkontakt i och med in flytt på g-huset. Kontaktpersonen ansvarar för att en riskbedömning görs på klienten vid inflytt samt att den uppdateras fortlöpande vid förändring. G- huset ser över alla sina riskbedömningar minst två gånger per år oberoende om det finns förändring hos klienten. En riskbedömning på g-huset är inte längre än sex månader.
Konstruktivt kvalitetsarbete utifrån riskbedömning per boende
Utifrån klientens riskbedömning görs åtgärder som exempelvis:
*Krisplan med klientens öppenvårdskontakt där man beskriver tidiga tecken innan försämring, åtgärder vid försämring samt att det är tydligt vart personal/den boende kan vända sig vid försämring hos klienten dygnet runt.
*Signalement på klienten om det finns risk för försvinnande, exempelvis hos en förvirrad eller dement boende.
*Om klienten utgör en brandrisk skall boenderummet ses över för att minimera risken för brand.
Riskbedömningar görs minst var sjätte månad eller vid förändring. Sjuksköterska och boendestödjare går tillsammans igenom riskbedömningarna kontinuerligt minst två gånger per år, riskbedömningar skall uppdateras vid behov/förändring. Man kommer sedan få en individanpassad översikt av klientens behov samt se över vad personal kring klienten kan jobba med för att minska risken till att klienten eller någon övrig kan
få klienter och personal utsätts för en fara. Om till exempel klienten kan bli aggressiv vid påverkan av olagliga substanser kan personal försöka hjälpa klienten att få hjälp med sitt missbruk genom
beroendemottagningar och motiverande samtal. Det är viktigt att personal försöker se bakomliggande orsak till risken och försöker minimera den exempelvis påverkan av olagliga substanser, psykisk ohälsa.
Basala hygienrutiner – All personal ska följa basal hygien i vård och omsorg
Samtlig personal på g-huset följer riktlinjerna för basala hygienrutiner. All personal måste genomgå en webutbildning bunden till Nytidas hemsida minst en gång per år. Sjuksköterskan på G-huset följer upp att all befintlig personal samt nyanställda genomgår webutbildningen. En förutsättning för att följa basala vårdhygienrutiner är att det finns utrustning på g- huset. Det gäller för samtlig personal att se över när utrustning håller på att ta slut så att man kan beställa nytt material.
Dokumentation – Alla boende ska ha en korrekt omvårdnadsdokumentation
Personalen får kontinuerlig utbildning i journalsystemet SafeDoc och avvikelsehanteringen i Q-maxit.
Omvårdnadsansvarig sjuksköterska samt medarbetare dokumenterar i SOL och HSL i SafeDoc. Rapporteringen till berörd personal säkerhetsställs även genom
dokumentation. Målet är att Vidar behålla att alla boenden har aktuellt omvårdnadsstatus,
omvårdnadsanamnes, omvårdnadsplan,
genomförandeplan, veckoschema samt riskbedömning.
Metoden är genom samarbete i arbetsgruppen samt teamträffar där samtliga klienter på G-huset gås igenom.
Sjuksköterska på G-huset ansvarar för HSL dokumentationen, Gruppchef ansvarar för SoL dokumentationen. Verksamhetschef ansvarar för loggkontroller på samtlig personal.
Läkemedel- och delegeringsprocessen – Det ska vara en säker läkemedels- och delegeringsprocess
Sjuksköterska har kontinuerliga utbildningstillfällen i medicinhantering samt mediciner. Under 2018 kommer G-husets sjuksköterska fortsätta med att göra personalen på g-huset medvetna om vad det är dem delar ut för något och vad det gör med klienten. Detta för att motivera personal att följa klienternas medicinering då det är lättare om man förstår vad medicinen faktiskt gör med klienten samt vad som kan hända om klienten inte tar sin medicin. Sjuksköterska som delegerar till övrig personal gör tester på personal innan delegering är
möjligt. Personal som är delegerad ska känna till alla klienter bra. Det skall vara tydlig information om klienternas medicinering för att personal skall kunna följa anvisningarna. Sjuksköterska på G-huset följer Ambeas anvisningar: checklista delegering kunskapstest läkemedelshantering innan delegering kan bli aktuellt hos en medarbetare. När verksam sjuksköterska är på plats måndag till fredag delas morgonmedicinen av sjuksköterska. Sjuksköterskan träffar då samtliga klienter med medicin på alla sina arbetsdagar och klienterna är välkomna att meddela eventuella biverkningar eller funderingar kring sin medicinering.
Minska läkemedelsavvikelser Att det finns en tillgänglig sjuksköterska för samtlig personal att möta och ha en öppen konversation med.
Att sjuksköterska delar mediciner och utbildar personalen i diagnos och behandling. Genom fortlöpande utbildning, öppen dialog mellan legitimerar och delegerad personal arbetar vi tillsammans för att säkerhetsställa
läkemedelshanteringen på g-huset. Genom engagerad och motiverad personal ökar chansen till minskade avvikelser. Sjuksköterska på G-huset har kontinuerlig kontakt med samtliga anställda på g-huset och finns tillgänglig för diskussion kring läkemedel och eventuella förändringar som kan minska risken för avvikelser i läkemedelshanteringen. Det är viktigt att personalgruppen arbetar efter samma mål och är delaktiga och engagerade i husets klienter.
Sjuksköterska dokumenterar alla medicinska ändringar i rapport för hälso och sjukvård som finns tillgängligt för samtlig delegerad personal att ta del av.
Klienternas mediciner är väl uppmärka och signeringslistor är tydlig med anvisningar.
Rapportering av händelser – Vårdskada Sker kontinuerlig i Q-maxit, alla avvikelser tas på arbetsplatsträffarna som sker månadsvis, kvalitetsrådet lyfter avvikelser på sina träffar och ser över om det finns något verksamheten kan göra för att minimera risken att utsättas för vårdskada.
