• No results found

Innehåll KURSHANDLEDNING BAS BLÅ

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Innehåll KURSHANDLEDNING BAS BLÅ"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KURSHANDLEDNING BAS BLÅ

Kursbeskrivning

Kursen är framtagen för ungdomar mellan 13-16 år som vill lära sig leda andra och få kunskap om hur en idrottsförening fungerar. Kursen ska innefatta alla blå delar av boken Unga leder unga. Delar av det gröna spåret kan också ingå för att anpassa kursen till deltagarnas förkunskaper.

Tidsupplägg: Minsta kravet är 12 utbildningstimmar (à 45 min) eller 9 timmar (à 60 min) för kursen. Det står utbildaren fritt att förlänga kursen enligt överenskommelse med

deltagarna/beställaren.

Mål

Efter genomgången kurs ska deltagarna:

 känna till hur Svensk idrott är organiserad och hur beslut fattas,

 ha fått verktyg för att kunna leda andra,

 ha fått insikt i och kunskap om hur en aktiv (skol)idrottsförening kan fungera,

 ha fått insikt i och kunskap om hur en förening kan vara demokratiskt, hur idrottens verksamhetsidé ser ut och vad idrottens riktlinjer säger,

 förstå vad en värdegrund är och känna till innebörden av Idrotten vill,

 ha fått kunskap om hur kost och träning hänger ihop med god hälsa och prestation

Innehåll

Introduktion - Presentation (ca 10 min)

- Hälsa välkommen och presentera dig.

- Presentera kursens upplägg och mål. Skriv gärna en disposition på plats där alla

deltagare kan se den och pricka av allteftersom de olika avsnitten genomförs. Det är då lättare att hålla den röda tråden under kursens gång och deltagarna kan lättare följa med.

- Visa och presentera schemat för kursen med hålltider.

- Be deltagarna fylla i deltagarlistan.

Lära känna kursdeltagarna (ca 20 min)

- Låt deltagarna presentera sig.

- Låt deltagarna skriva ner sina förväntningar av kursen. Detta kan göras genom att deltagarna skriver ner sina förväntningar/förhoppningar på post-it lappar som utbildaren går igenom och sätter upp på ett synligt ställe. I slutet av kursen går ni tillsammans igenom en lapp i taget och ser om det är något som behöver förtydligas eller läggas till. Alla förväntningar kanske inte kan uppfyllas men då är det kanske möjligt att skicka med hänvisning till var/hur deltagaren kan få behovet tillgodosett.

- Se till så att alla får utrymme att prata och synas tidigt i kursen för att skapa en god stämning i gruppen och bryta isen.

(2)

Kapitel 1 Idrottens organisation (ca 50 min) Repetition från gröna spåret

- Vad är en skolidrottsförening? Förklara vad en förening är för något och vad det innebär att vara medlem. Diskutera vad man kan göra i en skolidrottsförening och vem som ska bestämma i den (demokrati). Diskutera olika sorters aktiviteter som man kan göra (utbildning, fysisk aktivitet och andra gemensamma aktiviteter).

- Berätta om hur man startar en förening samt vilken roll medlemmen har i föreningen vid beslut som på årsmötet. Berätta om olika roller man kan ha i föreningen.

- Skolidrottsförbundet. Berätta om dess historia, distrikt, föreningar och medlemmar.

Blå spåret

- Den övriga idrottsrörelsen. Från IF till RF. Berätta om Svensk idrotts organisation bl.a.

genom att använda dig av bilden på sidan 18.

- Skillnader mellan enidrotts- och fleridrottsförbund.

- Utbildning, tävling och bredd Berätta om verksamheten som kan arrangeras i föreningen, t ex eftermiddagsaktiviteter, rastaktiviteter, utbildningar, tävlingar inom föreningen, deltagande på skol-KM och skol-DM, prova på-dagar, Skoljoggen, familjedag.

- Be deltagarna berätta hur det ser ut i deras föreningar. Vad lägger de mest fokus på?

Varför?

Kapitel 2 Mångfald och värderingar (ca 40 min)

- Idrottens värdegrund Berätta om ”Idrotten vill” (rf.se), Svensk idrotts idéprogram/verksamhetsidé och värdegrund.

- Vad är en värdegrund? Har er förening en värdegrund? Hur man kan jobba med värdegrund i sin förening?

- Diskrimineringslagen Allas rätt att få vara med – vad säger lagen och svensk idrott.

Vad innebär diskrimineringsgrunderna? Ställ frågor som hur det ser ut i deltagarnas föreningar- kan/får alla vara med? Vilka aktiviteter bör/kan föreningarna ha som motverkar diskriminering.

- Normer Vad är en norm? Vem bestämmer normen? Vad innebär normen för mig?

Måste jag och andra i vår förening följa normen? Vad händer om man inte följer normen? Känns det ok att det är så? Måste det finnas normer? Vad kan vi göra för att alla ska få vara som de vill i föreningen?

- Använd gärna SISU Idrottsutbildarnas diskussionskort ”värdefullt”. Se idrottsbokhandeln.se.

Kapitel 3 Ungdomsinflytande och ungdomsdelaktighet (ca 30 min) Repetition från gröna spåret

- Diskutera kring frågor som: hur kan du bli delaktig och få inflytande i din förening?

Vad måste vuxenstödet göra och vad kan de andra medlemmarna göra?

(3)

Kapitel 4 Praktisk ledarskap (ca 60 min) Repetition från gröna spåret

- Vilka förväntningar kan finnas på en ledare. Prata två och två eller tre och tre (bikupor) om bra och dåliga egenskaper hos ledare. Är alla överens? Det är helt naturligt om alla inte är det eftersom många har olika önskemål.

Blå spåret

- Ledarstilar Diskutera. Vad finns det för fördelar och nackdelar med de olika ledarstilarna? Vad innebär det att ha ett situationsanpassat ledarskap?

- Lärstilar Prata om de olika lärstilarna och låt sedan deltagarna fundera över vilken lärstil de själva upplever som bäst för sin egen inlärning. Förklara att det är vanligt att människan tenderar att lära ut på samma sätt som den själv helst lär sig och att det är viktigt att vara medveten om detta då den lärstilen kanske inte passar mottagaren.

- Hur skapar jag ett bra klimat? Vad har ledaren för påverkan på klimatet i gruppen?

Hur bör en ledare göra och vara för att skapa förutsättningar för ett bra klimat där medlemmarna får inflytande, kan vara sig själva och känner sig trygga och välkomna?

- Rollen som formell och informell ledare? Vad betyder det att vara formell eller

informell ledare? Diskutera i bikupor om deltagarna har mött informella eller formella ledare.

Kapitel 5 Demokrati och fair play (ca 60 min)

Repetition från gröna spåret

- Vad är demokrati? Förklara ordet och för en diskussion om var i samhället det råderdemokrati (t ex idrottsrörelsen, politiken, fackföreningar, bostadsrättföreningen etc.). Om det inte är en demokrati i ett samhälle är det diktatur. Varför är det dåligt?

Varför är det viktigt med demokrati i en förening och inom idrotten? Hur skulle det påverka de som vill idrotta om det inte fanns demokrati inom idrottsrörelsen?

Blå spåret

- Demokrati i er förening Diskutera till exempel: Vem bestämmer i er förening? Är det demokrati? Hur kan du säkerställa att ni har demokrati i er förening? Varför är det bra om det är demokrati i er förening? Vad skulle kunna vara annorlunda om ni hade/inte hade demokrati i er förening? Hur kan demokrati i en förening se ut (styrelse, årsmöte, medlemsråd, inflytande över träningsplanering etc.).

- Rent spel – på och vid sidan av planen. Förklara ordet fair play och berätta om dess innebörd. Diskutera varför det är viktigt med fair play. Ta upp exempel och låt deltagarna diskutera om situationen. Till exempel: Varför får man inte säga dumma saker till motståndarna? Varför får man inte skrika på domaren om man tycker att den har gjort fel? Varför är det så farligt om man fuskar lite? Vill du ha mer hjälpmedel finns det bra diskussionsmaterial att tillgå på idrottsbokhandeln.se.

- Idrott och droger Varför bör en förening ha en policy om tobak, alkohol och andra droger?

Kapitel 6 Föreningskunskap (ca 60 min)

- Årets viktigaste möte Berätta vad ett årsmöte är. Varför kallas det årets viktigaste möte?

Vad beslutas under ett årsmöte? Vilka får komma och vilka får rösta?

(4)

- En styrelses sammansättning och uppdrag Styrelsen bestämmer i en idrottsförening mellan två årsmöten. Vad ska styrelsen göra och hur ska den vara sammansatt? Alla möten måste protokollföras och sparas. Varför? (Det är en värdehandling som måste arkiveras.) Vad måste finnas med i ett protokoll?

- Övning Dela in deltagarna i grupper om 4-6 personer. Be dem skriva en dagordning, genomföra ett styrelsemöte och skriva protokoll.

Kapitel 7 Träningslära (ca 30 min)

- Hur tränar du på bästa sätt? Berätta om frekvens, duration och intensitet.

- Hjärta och lungor Beskriv sambandet mellan cirkulationssystemet och musklerna.

Beskriv hjärtats funktion. Låt deltagarna ta pulsen på sig själv och en annan deltagare.

- Styrka och uthållighet/Pulsträning/Rörlighetsträning Berätta kortfattat om styrketräning och uthållighet, pulsträning och rörlighet. Välj vinkeln utifrån deltagarnas behov. Är de aktivitetsledare – hur gamla är då deras adepter? Låt det avgöra vad ni pratar om.

- När ska man inte träna? (Från gröna spåret.) Vid halsont och förkylning. Farligt för hjärtat!

- Barn och ungdomar Vissa barn och ungdomar är alltför stillasittande. Diskutera hur skolidrottsföreningen kan locka och hjälpa barn och ungdomar att röra sig mer varje dag.

Kapitel 8 Idrottsskador (ca 60 min)

- Traumatiska skador Hur ska man agera vid olika skador som uppstår genom olyckor?

Snabbt omhändertagande på rätt sätt förkortar rehabiliteringstiden på ledbandsskador och minskar risken för fortsatta besvär till följd av skadan. Hur tar man hand om skrubbsår, fotledsstukning, knäskador, skador mot huvud/nacke/rygg. (Flytta aldrig på den som har en misstänkt skada på nacke eller rygg!)

- Diskutera i bikupor: Vad kan ledare och tränare göra för att förhindra skador (både traumatiska och belastningsskador)?

- Låt deltagarna få prova praktiskt med akut omhändertagande. Ex lårkaka och stukad fotled.

- Prata om när läkare bör uppsökas, vid vilka skador och vid vilka olycksfall.

Kapitel 9 Kost (ca 30 min)

- Kolhydrater, fett och proteiner Vad fyller de för funktion i kroppen? När är det extra bra att äta vad?

- Socker och sportdryck Prata om fördelar och nackdelar med socker och vikten av att äta en balanserad mängd socker. Berätta om sportdryck och vatten. Undvik sportdryck.

Det finns forskning som visar hur farligt det är för kroppen, kan t ex orsaka hjärtstopp.

- Övning Använd er gärna av övningsförslaget ”Kursmaten” på sid 141 och 147, och låt deltagarna två och två delge varandra och eventuellt senare hela gruppen.

(5)

Kapitel 10 Arrangera och engagera (ca 60 min) - Arrangera aktiviteter Prata om vilka typer av aktiviteter deltagarna kan ha i sin

förening. Vad har de idag? Saknar de något? (Till exempel eftermiddagsaktiviteter, Skoljoggen, tävlingar i föreningen, mm.). Dela in deltagarna i par eller tre och tre och ge dem i uppgift att planera hur de skulle kunna skapa någon aktivitet som de saknar.

Redovisas i helgrupp. Hur skulle de förbereda det? Hur har de planerat aktiviteten?

Hur skulle de informera om och marknadsföra aktiviteten för att rekrytera deltagare?

Hur skulle de utvärdera den?

- Hur rekryterar föreningen fler medlemmar och hur får ni de som redan är medlemmar att vilja stanna kvar? Kan detta göras ännu bättre?

Utvärdering och avslutning (ca 30 min)

- Backspegel; har deltagarna några frågor på det som ni har gått igenom? Behövs någon kort repetition på något?

- Återkoppla till inledningen. Har alla fått med sig det de ville/är alla ”Post it lappar”

avklarade? Besvara annars resterande i den mån det är möjligt.

- Stäm av med deltagarna om de har kommit på något som de vill göra när de kommer

”hem” till sin förening igen. Vet de hur de kan gå tillväga då? Är det något de vill förändra baserat på det de har lärt sig på kursen.

Låt deltagarna göra en enkel utvärdering, antingen på plats eller via mail några dagar senare.

Ställ gärna frågor som; Hur har upplägget varit, hur har lokalen/lokalerna varit/ hur har du upplevt kursledarna, vad tycker du om materialet, har du lärt dig någonting, är det något vi borde ändra på till nästa utbildning, vad kommer de att ta med sig från utbildningen. Be dem motivera sina svar

Kurslokalen

 Möblering

 Blädderblock

 Projektor

 Whiteboard

 Pennor till skrivtavlorna

 Kablar mellan projektor och dator

Övriga hjälpmedel

 Tejp

 Sax

 Eventuellt papper i olika färger, post-it lappar

 Musik

 Litteraturlista

 SISU Idrottsutbildarnas diskussionskort Värdefullt

(6)

Material till deltagarna

 Anteckningsmaterial

 Kopieringsunderlag

 Pennor

 Kurslitteratur – alla deltagare ska få ett eget ex av Unga leder unga-boken att ta med hem

 Eventuellt en gåva ex t-shirt

Viktiga frågor till dig som kursledare

 Vilken målgrupp är det?

 Hur många deltagare?

 Vilka förkunskaper finns?

 Vilken ålder är det på deltagarna?

 Vilka förväntningar har deltagarna på kursen?

 Vad vill jag att de ska kunna efter kursen?

 Vilka störningar eller avbrott kan uppstå?

 Hur kan jag skapa god stämning i gruppen?

 Hur får jag en aktiv grupp?

 Hur ska lokalen vara möblerad?

 Vilka pedagogiska hjälpmedel ska jag använda?

 Vilka pedagogiska metoder ska jag använda?

Pedagogiska grundregler

 Var personlig. Det är du/ni som handledare som måste sätta er prägel på kursen. Det går inte att ta över någon annans stil och metodik.

 Var positiv. Humor är ett bra redskap. Skratta och ha roligt så skapar du en positiv stämning.

 Prata inte till utan med deltagarna. Bjud in till dialog.

 Våga göra bort dig. Då vågar deltagarna det också. Det ger en öppnare och mer tillåtande atmosfär samt inbjuder till kommunikation och deltagande.

 Beröm och uppmärksamma deltagarna. Försök att lära dig allas namn och använd dem.

 Minska informationsmängden – öka delaktigheten.

 Ge praktiska exempel ur din verklighet och låt deltagarna gör detsamma.

 Hjälp deltagarna att dra egna slutsatser. Då kommer de att minnas bättre.

 All inlärning kräver trygghet. Se till att gruppen inte är för stor. Vi rekommenderar max 15 deltagare per grupp.

 Se till att alla är aktiva och deltar. Försök få med även de tystlåtna. Har man pratat en gång blir det lättare nästa gång.

 Titta på deltagarnas kroppsspråk. Ser de trötta ut, behöver de paus eller något annat.

 Använd Power Point-materialet som finns tillgängligt på Insidan.

 Tänk på ditt språk och ordval. Anpassa det efter deltagarna.

 Praktik är viktigt – learning by doing.

References

Related documents

Låt oss därför för stunden bortse från bostadspriser och andra ekonomiska variabler som inkomster, räntor och andra kostnader för att bo och en- bart se till

Flertalet kommuner som svarat på enkäten menar att de känner till hyresgarantier men de använder inte verktyget eftersom; de inte ser att målgruppen finns, kräver för

The meeting is a joint meeting announced to the members of the Danish Society of Otolaryngology Head and Neck Surgery (DSOHH), Danish Society of Ophthalmology, Danish Society

Politiken har ett ansvar för att analysera de sociala plattformarnas inverkan på samhället och överväga reglering i syfte att begränsa funktioner där exempelvis falsk

Det är många gånger man kanske får sätta någon på hotell, vilket varken känns tryggt eller säkert .” Även företrädaren för frivilligorganisationen menar att det är

Flera kvalitativa artiklar har publicerats av Beardslees forskargrupp, där det framkommer att information om förälderns psykiska ohälsa vidare utvecklas till en djupare

Figur 1.5: ​ ​Figuren visar antalet kvinnliga och manliga primära huvudaktörer som fått utrymme i Aftonbladet och Dagens Nyheters coronarapportering under första vågen (25 mars

Det faktum att den interna kommunikationen inte längre begränsar sig till den informationsdelande funktionen (Strid 1999 s. 41) kräver också att synen på