ÅRSREDOVISNING TJUGOHUNDRANIO

(1)

ÅRSREDOVISNING

TJUGOHUNDRANIO

2009

(2)

ÅRSREDOVISNING 2009

2 VD kommentar

Den globala konjunkturnedgång som inleddes i slutet av 2008 fördjupades under 2009. En finanskris över stora delar av världen innebar att världshandeln minskade kraftigt. Denna marknadssituation drabbade också Tranemo kommun med en minskad orderingång för företagen och som har lett fram till en arbetslöshet som vi inte har varit vana vid att ha. Främst bland ungdomarna. Vi kan nu skönja en svag återhämtning som bland annat grundar sig på hushållens optimism och vi hoppas på att den trenden håller i sig.

När vi ska summera verksamhetsåret 2009 kan vi konstatera ett bra år för Sparbanken Tranemo. Banken redovisar ett resultat på 31,9 Mkr efter förluster. Förra årets stora nedskrivning av vårt aktieinnehav i Swedbank har under året istället förbytts till en uppskrivning på 44 Mkr varav 12,3 Mkr ligger i resultatet.

Det som påverkar resultatet negativt är vår kostnad för ombyggnad av kontoret i Tranemo som kostnadsförts till stora delar och av att vi inte fick någon utdelning på våra Swedbank-aktier. Bankens soliditet är 18%

och visar på en stark balansräkning och som har visat sig vara värdefull i kristider.

Under hösten deltog Sparbanken Tranemo i Swedbanks andra nyemission på kort tid. Vi tecknade oss för aktier till ett nominellt värde på 20,5 Mkr. Swedbank är en mycket viktig samarbetspartner för oss och vi vill på detta sätt trygga framtida leveranser av banktjänster från en partner som har likartat historia som vår. Efter tecknandet har en särskild intresseförening bildats mellan sparbanker som äger aktier i Swedbank. Detta har gjort att vi på ett mer samlat sätt kan driva ägarfrågor.

Som tidigare nämnts har vi under 2009 genomfört en omfattande ombyggnad av vårt kontor i Tranemo. Vi har genom ombyggnaden skapat många lugna miljöer där våra rådgivare kan ta emot våra kunder på ett mer enskilt sätt. Vi har också investerat mycket i säkerhet och som innebär att vi numera hanterar kontanter på ett än mer säkert och rationellt sätt.

I höstas arrangerade banken en konferens som bar namnet Framtid Tranemo. På konferensen deltog 130 personer som, efter att fått inspiration av diverse föreläsare, hade som uppgift att komma med alla tänkbara idéer om framtidens Tranemo. Mycket kraft lades på att dokumentera konferensen och som distribuerades ut till samtliga hushåll i Tranemo kommun. Vår förhoppning är att detta ska leda fram till många initiativ runt om i Tranemo kommun som gör att det blir ännu bättre i vår bygd.

Under året har vi också slutfört vårt arbete med att miljöcertifiera oss. I juni 2009 fick vi vårt certifikat och vi kan numera titulera oss som Miljöcertifierade enligt ISO 14001.

Under sommaren färdigställdes genom Hökerum Byggs försorg ett nytt bostadshus 6 våningar högt vid Tranemosjön. Vi tycker att det är mycket positivt att detta projekt slutligen kunde bli verklighet.

Vi blev så glada att vi tyckte att huset kunde pryda bankens årsredovisning för 2009.

Tack alla för gediget arbete!

Tranemo i mars 2010

K-G Magnusson VD

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum onsdagen den 28 april 2010 kl 18:00 i samlingssalen Sparbanken Tranemo

(3)

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN

Den djupa finanskris och globala konjunkturnedgång som inleddes under 2008 och som inneburit ett historiskt lågt ränteläge har präglat hela 2009 för såväl hela finansmarknaden som Spar- banken Tranemo. Företagen inom bankens verksamhetsområde har till stor del följt med i denna nedgång som inneburit lägre omsättningsvolymer men de har, trots detta, ändå i flertalet fall kunnat redovisa plusresultat. I dagsläget kommer det nu alltfler indikationer på att företagens ekonomiska läge är på väg att ljusna något med en ökad orderingång som sker under en stark prispress. Det är dock alltjämt en stor försiktighet när det gäller investeringar och nyanställningar och det har bl a inneburit en onormalt hög arbetslöshet i kommunen, särskilt på ungdomssidan.

Kommunens viktigaste utmaning är idag dess befolkningssiffror som tyvärr har minskat sedan flera år tillbaka och är idag ett reellt problem för bygdens fortsatta utveckling. Antalet fastighets- affärer på fastighetsmarknaden inom verksamhetsområdet har varit i stort sett oförändrad i jämförelse med föregående år. Prisnivån har sjunkit något under året och är på en fortsatt låg nivå i jämförelse med flertalet kranskommuner.

Banken har under året genomfört en ombyggnation av huvudkontoret i Tranemo. Ombyggnaden var klar i november och den totala kostnaden uppgick till 6,9 mkr varav 4,6 mkr har kostnads- förts. Ombyggnaden har inneburit att banken idag har mer ändamålsenliga lokaler för sin verksamhet med bl a lugnare miljöer för kundmöten, en mer anpassad kundtjänst samt en utökad säkerhet där kontanthanteringen nu hanteras på ett säkrare sätt.

Vid Swedbanks nyemission under hösten tecknade sig Sparbanken Tranemo pro rata, dvs för bibehållande av sin ägarandel i förhållande till det tidigare aktieinnehavet, vilket för bankens del motsvarar nya aktier för 20,4 Mkr. Det är styrelsens fortsatta bedömning att detta utgör en god placering på lång sikt i bankens viktigaste samarbetspartner och att det utgör en manifestation på en enad sparbankssfär. Detta ingår också i ett led att bibehålla den ägarposition på drygt 20 % som de fristående sparbankerna gemensamt med Folksam och Sparbanksstiftelserna innehar i Swedbank AB. Banken är nu medlem i Föreningen Sparbanksintressenter i Swedbank som bildades under året och där det finns en uttalad strategi att utöva ett aktivt och långsiktigt ägande i Swedbank.

I november arrangerade banken en idékonferens ”Framtid Tranemo” i medborgarhuset med Tranemo kommuns framtid som tema med dryga 130-talet deltagare. Mötet präglades av stark framtidstro och en insikt om att denna region har goda förutsättningar att lyckas om alla gemensamt tar tag i de möjligheter som finns. Detta grundar sig bl a på den stora mängd idéer och synpunkter som kom fram och som nu vidareutvecklas och bearbetas.

UTVECKLING AV SPARBANKENS VERKSAMHET, RESULTAT OCH STÄLLNING Sparbanken Tranemo noterade en god volymökning under 2009. Den totala affärsvolymen upp- gick till 4.907 Mkr, en ökning med 694 Mkr (+ 16,5 %) under året. En fortsatt tillväxt på bankens in- resp utlåning samt en kraftig uppgång på Nasdaq OMX Stockholm som haft en positiv påverkan på kundernas aktierelaterade produkter är huvudorsakerna till denna uppgång.

Sparbankens intjänandeförmåga låg 2009 på en fortsatt god nivå, resultatet efter kreditförluster

uppgick till 32,1 Mkr. Verkligt värde av erhållna teckningsrätter i Swedbanks företrädesemission

har redovisats som utdelning uppgående till 12,3 Mkr. Den genomförda ombyggnationen

belastade resultatet med 4,6 Mkr och provisionsnettot visade på en mindre ökning på 0,4 Mkr,

däremot var räntenettot i stort sett oförändrat.

(4)

4 SPARBANKENS MILJÖCERTIFIERING

Den 11 juni erhöll Sparbanken Tranemo sin miljöcertifiering enligt ISO 14001. Det centrala i miljöarbetet är det miljöledningssystem som arbetats fram och är det styrande dokumentet i arbetet. Under 2009 hade banken som miljömål att ta miljöhänsyn vid kreditgivning, minska elförbrukningen samt minska antalet miljönegativa transaktioner. Arbetet med detta har inneburit klara framsteg och kommer att ha en positiv påverkan på lång sikt ur såväl miljö- som ekonomiskt perspektiv.

Sparbanken Tranemos miljöpolicy finns i sin helhet på bankens hemsida men kan sammanfattas enligt följande: Sparbanken Tranemo ansvarar för effekterna av beslut och aktiviteter som på- verkar vår naturmiljö. Syftet med policyn är att beskriva och etablera en grundläggande och gemensam syn inom banken. Banken är medveten om de globala miljöfrågorna och bankens möjlighet till direkt och indirekt påverkan. Banken;

- bedriver en affärsverksamhet så att möjligheter och risker beaktas utifrån ett miljö- perspektiv

- har ett nära samspel med kunder och övriga intressenter i miljöfrågor

- i all verksamhet självklart efterlever gällande lagar och förordningar samt verkar för en positiv utveckling på detta område

- strävar efter att minska och förebygga föroreningar i all verksamhet - bedriver ett internt miljöarbete som leder till ständiga förbättringar - tar tillvara medarbetarnas engagemang och medvetenhet.

SPARBANKENS ORGANISATION

En sparbank har inga enskilda ägare utan verkar i och för sin bygd. Bankens högsta beslutande organ är Sparbanksstämman och som består av 24 st huvudmän. Huvudmännen är samhällets och sparbankskundernas representanter och de utser bankens styrelse på sparbanksstämman. I styrelsen finns också bankens VD som är den som leder och utvecklar bankens dagliga verk- samhet.

Direkt underställd VD är sedan avdelningarna Privatrådgivning, Placeringsrådgivning, Företags- rådgivning, Kundtjänst, Säkerhet samt Personal. Därutöver tillkommer bankens Ledningsgrupp, Säkerhet- och Krisgrupp, Compliance samt Riskkontrollfunktion.

FINANSIELLA INSTRUMENT OCH RISKHANTERING

I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kredit- risker, likviditetsrisker, marknadsrisker samt operativa risker.

I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har Sparbanken Tranemos styrelse, som är ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen i sparbanken, utarbetat och fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för bl a kreditgivning, finansförvaltning samt sparbankens verk- samhet i sin helhet. Dessa följs nu upp och utvärderas kontinuerligt av bankens Riskkontroll- funktion som därefter rapporterar tillbaka till styrelsen.

Ytterligare information om finansiella risker finns under not 3.

(5)

5 RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Bankens volymer och resultat påverkas av omvärldsförändringar där de främsta faktorerna är det allmänna ränteläget, börskursernas förändring samt det allmänna konjunkturläget. När det gäller den lokala marknaden har banken, med en ekonomiskt stabil lönsamhet som grund, en viktig roll att aktivt utveckla bygden och dess näringsliv.

Den största risken för banken, såväl historiskt som i framtiden, finns i de förluster som förorsakas av kreditgivning. Tranemo kommun har i sitt verksamhetsområde en bra blandning av olika branscher vilket också avspeglar sig i bankens kreditportfölj vilket innebär en väl diversifierad kreditportfölj. Bedömningen av återbetalningsförmågan hos kredittagarna och därmed värdet av kreditportföljen bevakas kontinuerligt och engagemang i riskzonen ägnas särskild uppmärk- samhet. En ytterligare fördjupning av den pågående lågkonjunkturen medför en ökad risk för ytterligare kreditförluster men hittills har Sparbanken Tranemo, i jämförelse med flertalet kredit- givare i Sverige, klarat sig förhållandevis lindrigt.

En annan betydande risk som Sparbanken Tranemo har är kursutvecklingen på Swedbank- aktien. Under 2009 har denna utveckling varit oerhört positiv och en avsevärd återhämtning från 2008 har skett men den pågående finansoron innebär alltjämt en betydande risk i detta hänseende.

INFORMATION OM ICKE-FINANSIELLA RESULTATINDIKATIONER

Sparbanken Tranemo har sedan en lång tid tillbaka avtal och ett mycket omfattande samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag Swedbank Robur AB, Swedbank Hypotek AB samt Swedbank Finans AB. Avtalet med Swedbank AB bygger på samverkan i partnerskap och inne- bär ett i stora delar gemensamt produktutbud samt ett gemensamt uppträdande på marknaden under en gemensamt använd symbol och profil. Samarbetet bygger på att det skall vara en bra affär för båda parter. Avtalet innehåller även en gemensam rikstäckande service för alla våra kunder. Samarbetsavtalet ger god trygghet i ett historiskt långsiktigt samarbete och gäller för närvarande fram t o m år 2011.

FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN

Efter en konjunkturell nedgång är det nu svårare att förutsäga bankens framtida rörelseresultat.

De indikationer som finns i dagsläget visar dock på en något lägre intjänandeförmåga i jämförel-

se med årets resultat. Främsta indikation på detta är en fortsatt press på räntesidan i ett historiskt

lågt ränteläge. Under 2010 förväntas ej heller någon utdelning avseende innehavet av Swed-

bankaktierna.

(6)

6 FEM ÅR I SAMMANDRAG

NYCKELTAL 2009 2008 2007 2006 2005

Volym

(= av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer)

Affärsvolym ultimo, Mkr 4.907 4.210 4.192 3.833 3.398

Förändring under året, % 16,47 0,50 9,36 12,80 13,95

Kapital

Soliditet

(= beskattat eget kapital + netto av obeskat-

tade reserver i % av balansomslutningen)

17,98 15,46 20,00 23,08 23,31

Kapitaltäckningskvot

(kapitalbas / kapitalkrav)

2,36 2,74 3,12

^Uppgift

saknas

Uppgift saknas

Resultat

Placeringsmarginal

(= räntenetto i % av MO)

2,24 2,37 2,29 2,64 3,07 Rörelseintäkter/affärsvolym

(= räntenetto + rörelse-

intäkter i % av genomsnittlig affärsvolym)

1,44 1,43 1,43 1,55 1,64

Rörelseresultat/affärsvolym

(= rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym)

0,71 - 0,63 0,76 0,73 0,90 Räntabilitet på eget kapital

(= årets resultat i % av

genomsnittligt eget kapital)

9,33 neg. 9,40 8,65 8,53

K/I-tal före kreditförluster

(= summa kostnader exkl

kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter)

0,49 0,47 0,47 0,52 0,44 K/I-tal efter kreditförluster

(= summa kostnader inkl

kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter)

0,51 0,48 0,47 0,53 0,45

Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar

(= nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar

brutto)

75,90 49,00 61,98 53,97 50,93

Andel osäkra fordringar

(=osäkra fordringar netto i

% av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl

banker))

0,22 0,68 0,39 0,59 0,67

Kreditförlustnivå

(= kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten)

0,11 0,11 0,04 0,05 0,08

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 22 23 22 22 23

Antal kontor 3 3 3 3 3

(7)

7 Resultat- & Balans-

räkningar 2009 2008 2007 2006 2005

(tkr)

Resultaträkning

Räntenetto 37.060 37.346 34.751 34.227 36.607

Utdelning 12.337 5.850 4.538 3.750 2.750

Provisioner, netto 14.610 14.254 17.292 15.833 13.906

Nettoresultat, finansiella

transaktioner 898 2.333 1.389 - 836 166

Övriga intäkter 431 789 301 2.989 801

SUMMA intäkter: 65.336 60.572 58.271 55.963 54.230

Allm. administrationskostnader 27.673 23.978 23.188 20.969 20.313 Av- och nedskrivningar, mate-

riella och immateriella tillgångar 1.119 794 690 696 970

Övriga kostnader 3.204 3.398 3.476 7.585 2.582

Kreditförluster 1.269 1.089 352 405 560

SUMMA kostnader: 33.265 29.259 27.706 29.655 24.425

Värdeförändring, finansiella tillg - - 57.812 - - -

Rörelseresultat 32.071 - 26.499 30.565 26.308 29.805

Skatter - 6.138 - 7.156 - 7.275 - 13.597 - 8.819

Bokslutsdispositioner, netto - 124 + 66 - 149 + 24.601 + 4.369

Årets resultat 25.809 - 33.589 23.141 37.312 25.355

Balansräkning (tkr)

Kassa 7.885 12.569 7.754 8.445 8.798

Utlåning till kreditinstitut 142.267 249.144 241.272 237.875 157.080 Utlåning till allmänheten 1.219.651 1.108.192 991.083 838.960 748.051 Räntebärande värdepapper 192.954 161.655 218.652 192.464 212.962

Aktier och andelar 112.848 47.818 110.263 136.763 108.250

Materiella tillgångar 13.656 12.507 12.569 13.313 13.986

Övriga tillgångar 13.319 11.716 14.216 12.038 12.297

SUMMA, tillgångar: 1.702.580 1.603.601 1.595.809 1.439.858 1.261.424

Skulder till kreditinstitut 14.883 7.966 9.053 6.560 8.938

In- och upplåning, allmänheten 1.370.681 1.332.073 1.253.853 1.087.533 942.402

Övriga skulder 9.356 14.024 12.119 11.742 7.518

Avsättningar 1.494 1.523 1.552 1.581 1.610

SUMMA, skulder och avsätt-

ningar: 1.396.414 1.355.586 1.276.577 1.107.416 960.468

Obeskattade reserver 434 309 376 227 24.828

Eget kapital 305.732 247.706 318.856 332.215 276.128

SUMMA, skulder,

avsättningar och eget kapital 1.702.580 1.603.601 1.595.809 1.439.858 1.261.424

(8)

8 FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT

Årets resultat enligt balansräkningen utgör 25.809 tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp dispo- neras enligt följande:

- överföring till reservfonden med 25.809 tkr

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker samt ett beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy.

Sparbanken Tranemos kapitaltäckningskvot efter föreslagen resultatdisposition uppgår till 2,36, (2,74 för år 2008). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen resultatdisposition till 184,1 Mkr (201,1 Mkr) och det totala minimikapitalkravet till 77,9 Mkr (73,3 Mkr). Specifikation av posterna framgår av kapitel om kapitaltäckning som börjar på sidan 39 i årsredovisningen.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till någon annan bedömning än att spar- banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedöm- ning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställ- ning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande boksluts- kommentarer.

Resultaträkning (tkr)

1 januari – 31 december

Not 2009 2008

Ränteintäkter 46.891 77.249

Räntekostnader - 9.831 - 39.903

Räntenetto 4 37.060 37.346

Utdelning 5 12.337 5.850

Provisionsintäkter 6 17.098 16.944

Provisionskostnader 7 - 2.488 - 2.690

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 898 2.333

Övriga rörelseintäkter 9 431 789

Summa rörelseintäkter (inkl räntenetto) 65.336 60.572

Allmänna administrationskostnader 10 27.673 23.978

Avskrivningar, materiella anläggningstillgångar 1.119 794

Övriga rörelsekostnader 11 3.204 3.398

Summa kostnader före kreditförluster 31.996 28.170

Resultat före kreditförluster 33.340 32.402

Kreditförluster, netto 12 - 1.269 - 1.089

Nedskrivning, finansiella tillgångar 13 - - 57.812

Rörelseresultat 32.071 - 26.499

Bokslutsdispositioner 14 - 124 66

Skatter 15 - 6.138 - 7.156

Årets resultat 25.809 - 33.589

(9)

9 Balansräkning (tkr)

Per den 31 december

Not 2009 2008

TILLGÅNGAR

Kassa 7.885 12.569

Utlåning till kreditinstitut 16 142.267 249.144

Utlåning till allmänheten 17 1.219.651 1.108.192

Obligationer och andra räntebärande

värdepapper 18 192.954 161.655

Aktier och andelar 19 112.848 47.818

Materiella tillgångar:

- inventarier

- byggnader och mark

20 2.379 11.277

840 11.667

Övriga tillgångar 21 2.528 970

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 10.791 10.746

Summa tillgångar 1.702.580 1.603.601

SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL

Skulder till kreditinstitut 23 14.883 7.966

Inlåning från allmänheten 24 1.370.681 1.332.073

Övriga skulder 25 3.407 10.103

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 5.949 3.921

Avsättningar 27 1.494 1.523

Summa skulder och avsättningar 1.396.414 1.355.586

Obeskattade reserver 28 434 309

Eget kapital:

- reservfond

- fond för verkligt värde - årets resultat

29 247.706 32.217 25.809

281.295 - - 33.589

Summa eget kapital 305.732 247.706

Summa skulder, avsättningar och eget

kapital 1.702.580 1.603.601

Poster inom linjen

Ställda säkerheter för egna skulder - -

Ansvarsförbindelser:

- garantier

- övriga ansvarsförbindelser

30 7.729

-

14.213 -

Åtaganden 31 202.480 227.616

(10)

10 Kassaflödesanalys (indirekt metod)

1 januari – 31 december

2009-12-31 2008-12-31 Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 32.071 - 26.499

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Avskrivningar 1.119 794

Kreditförluster 1.269 1.089

Betald inkomstskatt - 6.138 - 7.156

Värdeförändring, aktie-innehav, Swedbank AB - 12.337 57.812

Uppskrivning till marknadsvärde, Spaxar - 55 - 1.435

Kassaflöde från den löpande verksamheten före

förändringar av rörelsekapital 15.929 24.605

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning av utlåning till allmänheten - 112.728 - 118.198 Ökning av in- och upplåning från allmänheten 38.608 78.220

Ökning av skulder till kreditinstitut 7.628 371

Minskning av övriga tillgångar - 1.603 - 2.500

Förändring av övriga skulder - 4.697 1.876

Kassaflöde från den löpande verksamheten - 56.863 - 15.626 Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar 40.529 120.985 Investeringar i finansiella tillgångar - 92.248 - 82.999

Försäljning av materiella tillgångar - 126

Förvärv av materiella tillgångar - 2.268 - 859

Kassaflöde från investeringsverksamheten - 53.987 37.253 Finansieringsverksamheten

Förändring av upplåning - - 8.224

Kassaflöde från finansieringsverksamheten - - 8.224

Årets kassaflöde - 110.850 13.403

Likvida medel vid årets början 260.333 246.930

Likvida medel vid årets slut 149.483 260.333

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:

Kassa 7.885 12.569

Utlåning kreditinstitut 141.598 247.764

Summa likvida medel: 149.483 260.333

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:

- de har en obetydlig risk för värdefluktuationer - de kan lätt omvandlas till kassamedel

- de har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

(11)

11 Noter till de finansiella rapporterna

Not 1 Uppgifter om Sparbanken Tranemo

Årsredovisning avges per den 31 december 2009 och avser Sparbanken Tranemo. Sparbanken Tranemo har sitt säte i Tranemo och har gatuadressen Storgatan 22 samt postadressen Box 202, 514 24 Tranemo. Förutom huvudkontoret i Tranemo har banken också kontor i Dalstorp och Länghem.

Not 2 Redovisningsprinciper

a) Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer.

Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.2 och FFFS 2008:25. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 10 mars 2010. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 28 april 2010.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

b) Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finan- siella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

Samt-liga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

di)

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedöm- ningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedöm- ningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om änd- ringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i noter.

11

(12)

12 e) Ändrade redovisningsprinciper

Några ändrade redovisningsprinciper under detta verksamhetsår i jämförelse med året dessförinnan har ej gjorts.

f) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m räkenskapsår 2010 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har sparbanken ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter.

g) Intresseföretag

Aktier i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

h) Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.

i) Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektiv- räntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effek- tivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Räntekostnader inkluderar direkta transaktionskostnader för att uppta lån.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivränte- metoden inklusive ränta på osäkra fordringar.

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Utdelning på finansiella instrument klassificerade som tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen, som utdelning betraktas även verkligt värde av erhållna teckningsrätter.

j) Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.

Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

(13)

13

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att facilite- ten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar sparbanken er- håller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviserings- avgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett delårs- bokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

k) Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

l) Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Valutakursförändringar

- Realisationsresultat från ytterst sällsynta fall vid försäljning innan förfall av finansiella tillgångar som annars avsetts att hållas till förfall

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas

- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid)

m) Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl a lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

n) Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

(14)

14 o) Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder en ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknads- bedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

p) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

q) Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar samt derivat.

Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder.

(i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtals- mässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräk- ningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger en avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balans- räkningen i samband med att lånebeloppet utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.

(ii) Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträk- ningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen framförallt utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades, som regel klassificeras det i Sparbanken Tranemo som anläggningstillgång, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

(15)

15

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av andra finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori. Finan- siella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen under posten Nettoresultat finansiella transaktioner.

Sparbanken placerar i aktieindexobligationer (spaxar), som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel.

Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringen löpande redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta bestäms utifrån den effektivränta som beräknas vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fast- ställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Till- gångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som intresseföretag redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

Sparbanken har bedömt att de teckningsrätter som erhållits i Swedbanks företrädesemission utgör derivat som ska redovisas till verkligt värde. Det verkliga värdet av de erhållna teckningsrätterna redovisas därför som intäkt under rubriken Utdelning i resultaträkningen.

Investeringar i aktier och andelar klassificerade som tillgångar som kan säljas och som inte är noterade på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt har värderats till sitt anskaffningsvärde.

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

(iv) Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en för- lust på grund av att en specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersätt- ning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

r) Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang, dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte, dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att a) det kan inte regleras netto b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och c) låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

(16)

16 s) Kreditförluster och nedskrivning på finansiella instrument

(i) Nedskrivningsprövning finansiella tillgångar

Inför varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:

a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapital- belopp,

c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonst- ruktion,

e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårig- heter.

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbanken Tranemos gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts mycket lågt och uppgår till 5 tkr. Den individuella och kontinuerliga uppföljningen av bankens krediter medför att någon ytterligare tillkommande gruppvis nedskrivning aldrig har gjorts eller görs inom Sparbanken Tranemo. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, kan de sedan ingå i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper om ett nedskrivningsbehov skulle kunna föreligga på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå, trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att sparbanken inte vid det tillfället anser sig ha full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat men som ännu inte kommit till sparbankens kännedom kan därför en tillkommande gruppvis nedskrivning göras.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagandet inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstruk- turering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomst- deklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisker. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall, lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

(17)

17

Finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp eller när värdened- gången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen.

(ii) Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kredit- förluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som in- träffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivning av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efter- följande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivning av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

(iii) Bortskrivning av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara kon- staterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bort- skrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

t) Materiella tillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering, avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller för- lust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst eller förlust redovisas som övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad.

(18)

18

(ii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

(iii) Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar kompo- nentavskrivning på rörelsefastigheter vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

- byggnader, rörelsefastigheter se nedan - inventarier och installationer 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnader- na består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 12 – 100 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:

- Stomme 100 år

- Stomkompletteringar, innerväggar, m m 20 - 40 år - Installationer, värme, el, VVS, ventilation, m m. 20 - 30 år - Yttre ytskikt, fasader, yttertak, m m 20 - 30 år

- Inre ytskikt, m m 12 år

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

u) Ersättningar till anställda

(i) Ersättningar efter avslutad anställning

Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Spar- institutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersätt- ningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som en annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgifts- bestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19 och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

(19)

19

(ii) Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjäns- terna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för resultatandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från de an- ställda och förpliktelsen kan beräknas vara tillförlitlig.

v) Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknads- bedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

w) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars före- komst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

(20)

20 Not 3 Finansiella risker

I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, likviditetsrisker,marknadsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för bankens verksamhet inklusive den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansieringsverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i en särskild instruk- tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och ansvar.

I Sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd VD vars uppgift är att kontinuerligt analysera utvecklingen av riskerna, rapportera till bankens styrelse samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

KREDITRISK

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalnings- fullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskilda instruktioner inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer där sedan återrapportering sker till styrelsen av bevil- jade krediter.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genom- gående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken fattas i enlighet med av styrelsen upprättade delegerings- bestämmelser. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till den utestående kreditvolymen förhållandevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist till stora delar är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värde- papper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att kredi- terna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kredit- förlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låneford- ringar per kategori av låntagare visas i tabellen på nästa sida.

(21)

21 Kreditriskexponering brutto och netto 2009

Krediter mot säkerhet av: (F) A) B) C) D) E)

Statlig och kommunal borgen(G) 140.512 140.512 140.512 -

Pantbrev i villa- och fritidsfastighet (H) 417.043 1.142 415.901 388.795 27.106

Pantbrev i flerfamiljsfastigheter (I) 45.632 45.632 44.250 1.382

Pantbrev i jordbruksfastigheter 255.442 255.442 253.133 2.309

Pantbrev i andra näringsfastigh. 64.136 1.757 62.379 59.461 2.918

Företagsinteckning 70.067 1.718 68.349 67.551 798

Övriga (J) 235.095 3.659 231.436 20.607 210.829

Varav: kreditinstitut 2.059 2.059 2.059 -

SUMMA: 1.227.927 8.276 1.219.651 974.309 245.342

Värdepapper *

Statspapper och andra offentliga organ

- AAA eller - AA - - -

Andra emittenter

- AAA - - -

- AA 20.942 20.942 20.942

- A 86.125 86.125 86.125

- BBB eller lägre 29.929 29.929 29.929

- utan rating 54.928 54.928 54.928

SUMMA: 191.924 191.924 191.924

Derivat

- AA - - -

- A 1.030 1.030 1.030

SUMMA: 192.954 192.954 192.954

Åtaganden 173.392 173.392 173.392

Utställda lånelöften 29.088 29.088 29.088

Utställda finansiella garantier 7.729 7.729 7.729

SUMMA: 210.209 210.209 210.209

TOTAL KREDITRISKEXPONERING: 1.631.090 8.276 1.622.814 974.309 648.505

Kreditriskexponering brutto och netto 2008

Krediter mot säkerhet av: (F) A) B) C) D) E)

Statlig och kommunal borgen(G) 149.241 149.241 149.241 -

Pantbrev i villa- och fritidsfastighet (H) 361.932 1.132 360.800 340.941 19.859

Pantbrev i flerfamiljsfastigh. (I) 26.059 26.059 24.921 1.138

Pantbrev i jordbruksfastigheter 227.984 227.984 224.949 3.035

Pantbrev i andra näringsfastigh. 59.069 1.769 57.300 51.575 5.725

Företagsinteckning 67.288 1.374 65.914 65.914 -

Övriga (J) 223.887 2.993 220.894 20.543 200.351

Varav: kreditinstitut 2.776 2.776 2.457 319

SUMMA: 1.115.460 7.268 1.108.192 878.084 230.108

Värdepapper *

Statspapper och andra offentliga organ

- AAA eller -AA - - -

Andra emittenter

- AAA - - -

- AA - - -

- A 110.980 110.980 110.980

- BBB eller lägre 19.802 19.802 19.802

- utan rating 30.001 30.001 30.001

SUMMA: 160.783 160.783 160.783

Derivat

- AA - - -

- A 872 872 872

SUMMA: 161.655 161.655 161.655

Åtaganden 137.906 137.906 137.906

Utställda lånelöften 97.096 97.096 97.096

Utställda finansiella garantier 14.213 14.213 14.213

SUMMA: 249.215 249.215 249.215

TOTAL KREDITRISKEXPONERING: 1.526.330 7.268 1.519.062 878.084 640.978