Årsredovisning 2013
Innehållsförteckning
VD - kommentar
Förvaltningsberättelse 1
Fem år i sammandrag 3
Förslag till vinstdisposition 5
Resultaträkning 6
Balansräkning 7
Rapport över förändring i eget kapital 8
Kassaflödesanalys 9
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1 Uppgifter om banken 10
Not 2 Redovisningsprinciper 10
Not 3 Finansiella risker 19
Not 4 Räntenetto 31
Not 5 Provisionsintäkter 32
Not 6 Provisionskostnader 32
Not 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner 32
Not 8 Övriga rörelseintäkter 32
Not 9 Allmänna administrationskostnader 33
Not 10 Övriga rörelsekostnader 35
Not 11 Kreditförluster, netto 35
Not 12 Bokslutsdispositioner 35
Not 13 Skatter 36
Not 14 Utlåning till kreditinstitut 36
Not 15 Utlåning till allmänheten 37
Not 16 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 37
Not 17 Aktier och andelar 37
Not 18 Aktier andelar i intresseföretag 38
Not 19 Immateriella anläggningstillgångar 38
Not 20 Materiella tillgångar 39
Not 21 Övriga tillgångar 40
Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 40
Not 23 Skulder till kreditinstitut 40
Not 24 Inlåning från allmänheten 40
Not 25 Övriga skulder 40
Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 41
Not 27 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 41
Not 28 Efterställda skulder 41
Not 29 Obeskattade reserver 42
Not 30 Ansvarsförbindelser 42
Not 31 Åtaganden 42
Not 32 Närstående 42
Not 33 Finansiella tillgångar och skulder 43
Not 34 Händelser efter balansdagen 45
Not 35 Viktiga uppskattningar och bedömningar 45
Not 36 Kapitaltäckning 46
Not 37 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen 48
Styrelsen 49
Företagsstyrning
Revisionsberättelse
Året 2013
2013 var ett lyckat år för Sparbanken Rekarne. Bankens resultat är bättre än någonsin tidigare, vi har en stark balansräkning och god likviditet samtidigt som våra kundundersökningar visar på ett fantastiskt betyg från våra kunder. För att säkerställa att banken fortsätter vara en stark lokal sparbank är, förutom ovan nämnda, compliance, risk och kompetensutveckling områden med hög prioritet.
Om vi börjar med att titta närmare på vårt resultat kan jag konstatera att 2013 var ett mycket bra år och att banken står stark inför 2014. Som VD
i en sparbank är det väldigt roligt att se att våra kunder fortsätter att öka sitt sparande.
Utlåningen växer inte i samma takt som sparandet men vi fortsätter att ha en hög
marknadsandel. Banken har även fortsatt bra intäkter i form av provisioner för förmedlade tjänster så som självbetjäningstjänster samt sparande och utlåning till andra andra institut.
Kunder, det viktigaste vi har. Vi kan se i våra kundundersökningar att våra kunder tycker om oss som bank. Vi arbetar strikt med att prioritera kundnyttan och ställer oss ofta frågan
”Varför ska någon välja att vara kund hos oss?” Våra ombyggda kontor kombinerat med vårt nya arbetssätt verkar uppskattas av våra kunder. Det ser vi i hur kunderna, nu efter
18 månader med nytt arbetssätt i Eskilstuna, utnyttjar vår allexpedition. Trycket på kunddatorerna ökar ständigt och de ärenden som kunderna önskar hjälp med blir mer komplicerade. Samtidigt finns efterfrågan på kontanter över disk kvar. Våra kontor i Strängnäs och Mariefred är nu, under 2013, ombyggda efter samma koncept som i Eskilstuna.
Under 2014 kommer vi att fräscha upp Kungsgatan 4, vårt kontantkontor, samt se över den del av Kungsgatan 5 där privatrådgivarna sitter. Här ser vi en utmaning i att försöka förändra både vårt sätt att genomföra ett traditionellt bokat möte samt i hur själva mötesplatsen skall se ut.
De stora utmaningar jag ser 2014 är att fortsätta bankens utveckling som den bank som
”bryter ny mark”, det vill säga att modernisera sättet att bedriva bank på. Vi behöver flytta fram positionerna så att vi mer motsvarar den moderna bankkundens förväntningar samtidigt som vi står trygga i traditionen. Vårt varumärke är en annan utmaning. Idag är vi ett kärt barn med många namn. De kommande åren kommer vi att öka tempot i vår
marknadskommunikation för att bli tydligare i regionen. Vi har starka verktyg i att vi är en lokal bank med ett stort samhällsengagemang, vilket bland annat syns i vår sponsring samt i våra jobbprojekt för unga såväl som nya svenskar. Tillsammans med Sparbanksstiftelsen Rekarne försöker vi göra skillnad.
Jag tror att 2014 kommer att bli ett år bra år. Vi skall tillsammans med Sparbanksstiftelsen Rekarne ta ett stort ansvar för utvecklingen av vår region och våra kunders ekonomi, privata såväl som företag. Vi skall fortsätta göra skillnad.
Mats Bengtsson
VD
Förvaltningsberättelse
Årsredovisning för verksamhetsåret 2013
Styrelsen för Sparbanken Rekarne AB (organisationsnummer 516401-9928) får härmed avge årsredovisningen för verksamhetsåret 2013. Banken har anor sedan 1827 och ombildades 1996 till aktiebolag. Banken ägs till 50 % av Sparbanksstiftelsen Rekarne och till 50 % av Swedbank AB.
Adressen till huvudkontoret är Kungsgatan 5, Eskilstuna Allmänt om verksamheten
Sparbanken Rekarnes verksamhetsområdet omfattar Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Banken erbjuder banktjänster till hushåll, företag, lantbruk samt organisationer och kommuner. Verksamheten bedrivs via tre kontor. Dessutom möter banken sina kunder via andra kanaler så som internet och egen telefonbank. Vi arbetar aktivt med att förbättra mötet mellan bank och kund t.ex med vårat egna café.
Ränteutveckling
Riksbanken förändrade reporäntan vid ett tillfälle under 2013 från 1,00 % till 0,75 %. Det låga ränteläget har inneburit en något försämrad räntemarginal för banken.
Kontorsnät
Under 2009 utökades verksamhetsområdet genom förvärv av kontor i Strängnäs och Mariefred.
Sedan förvärvet och under 2013 har dessa kontor utvecklats väl, både volym- och resultatmässigt.
Banken blev färdig med ombyggnaden av kontoret i Strängnäs och flytten till ett nytt kontor i Mariefred 2013. Strängnäs kontoret invigdes i maj och Mariefreds kontoret i december.
Börsen
Börsen utvecklades positivt under året och ökade med 21,6 % (12,3 %). Uppgången under 2013 har inneburit att marknadsvärdet på de volymer som banken förmedlat till Swedbank Robur Fond samt Swedbank Försäkring ligger på en högre nivå än senaste årsskiftet, vilket också återspeglas i ökade provisionsintäkter.
Personal
Banken sysselsatte i medeltal 100 (105) medarbetare och medelåldern var 43,1 (41,9) år.
Under 2013 lämnade 1 (5) st medarbetare banken med avtalspension. Kompetensutveckling och nyrekrytering sker kontinuerligt för att stärka banken inom strategiskt viktiga områden samt långsiktigt förändra personalsammansättningen och åldersstruktur.
Miljöpolicy - bankens hållbarhetsarbete
Sedan 2009 har banken ett eget miljöcertifikat enligt ISO 14001. Syftet med certifieringen är att genom ett strukturerat miljöarbete minska bankens direkta och indirekta miljöpåverkan. Banken har en miljöpolicy som anger riktlinjer och mål med miljöarbetet. Innebörden av att vara miljöcertifierad är att ständigt driva ett förbättringsarbete. Att tänka miljövänligt ska vara en del av bankens dagliga affärsverksamhet. Alla företag påverkar miljön - både direkt och indirekt. Bankens verksamhet kräver exempelvis transporter och banken förbrukar både energi och andra resurser. Den största möjligheten att påverka har banken indirekt genom hur bankens kunder väljer att nyttja banken och dess tjänster.
Samarbetspartners
Banken har ett långvarigt samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag. Samarbetet omfattar framförallt
- köp av IT-tjänster
- förmedling av hypotekskrediter
- förmedling av fond- och försäkringsprodukter - förmedling av aktier
- förmedling av utlandstjänster - finansbolagsprodukter
Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning Bankens resultat
Rörelseresultatet för Sparbanken Rekarne AB uppgick till 109 036 tkr (90 177 tkr).
De totala rörelseintäkterna minskade med 4 466 tkr till 286 451 tkr (290 917tkr). Räntenettot uppgick till 160 768 tkr (163 948 tkr). En minskning med 3 180 tkr beroende på lägre räntemarginaler.
Det totala provisionsnettot uppgick till 117 620 tkr (112 974 tkr), en ökning med 4 646 tkr jämfört med
De allmänna administrativa kostnaderna minskade under 2013 och uppgick till 136 131 tkr (134 757 tkr). En minskning med 1 374 tkr. Kreditförlusterna uppgick till -10 336 tkr, en minskning med 21 969 tkr jämfört med föregående år (-32 305 tkr).
Inlåning från allmänheten och övrigt sparande
Inlåningen från allmänheten ökade under året med 780 098 tkr och uppgick vid årsskiftet till
7 346 054 tkr (6 565 959 tkr). Marknadsvärdet på de förmedlade volymerna till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring uppgick till 5 369 186 tkr (4 677 436 tkr), en ökning med 691 750 tkr jämfört med föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på den positiva börsutvecklingen.
Utlåning och förmedlade volymer
Utlåningen till allmänheten ökade under året med 720 689 tkr och vid årsskiftet uppgick utlåningen i egen portfölj till 6 135 575 tkr (5 414 886 tkr). Volymökningen kommer både från privat- och företagsmarknad.
Den förmedlade kreditvolymen till Swedbank Hypotek minskade under året med 555 240 tkr till 7 707 332 tkr (8 262 572 tkr). Dessutom förmedlade banken även krediter till Swedbank Finans till ett totalt värde om 102 864 tkr (101 227 tkr).
Affärsvolym
Bankens totala affärsvolym inklusive PPM uppgick vid årets slut till 29 107 442 tkr (26 481 422 tkr), en ökning med 7,1 %.
Förhållanden som inte redovisats i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna men som är viktiga för bedömning av företagets resultat och ställning
Banken har av Finansinspektionen godkänts att använda schablonmetoden för operativa risker samt den interna riskklassificeringsmetoden för kreditrisker.
Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Sparbanken Rekarna AB förvärvade den 2/1 2014 Nya Eskilstuna Mäklarteam AB, 556772-8737 , vilken i sin tur äger Eskilstuna Mäklarteam AB, 556566-2923 som innehar fastighetsbyråns franchise avtal i Eskilstuna. Syftet med förvärvet är att utveckla bankens verksamhet inom fastighetsförmedling.
Sparbanken Rekarna AB har även skrivit avtal om att förvärva Portfolio i Eskilstuna AB,556387-3867 med tillträde 2014-03-03. Syftet med förvärvet är att utveckla bankens verksamhet inom
försäkringsförmedling och därtill liknande finansiella tjänster.
Finansiella instrument och riskhantering
Risk innefattar osäkerhet i någon form och är ett naturligt inslag för alla typer av verksamheter. Banken är i sin verksamhet utsatt för olika typer av finansiella risker såsom kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för att hantera dessa risker. Banken gör kontinuerligt en bedömning av bankens kapitalbehov i relation till bankens kapitalbas. Processen kallas Intern Kapitalutvärdering (IKU).
Inlåningsvolymerna i banken överstiger bankens utlåningsvolymer. Överskottet har banken placerat dels på konto hos Swedbank och dels i räntebärande värdepapper. Enligt bankens likviditets- och
finanspolicy ska viss del av bankens inlåning finnas tillgänglig på kort sikt i likviditetsreserven medan överskottet kan placeras på längre löptider. Beslut om placering fattas av bankens finanskommitté.
I likviditets- och finanspolicyn finns fastställda limiter och motparter för likviditets- och finanshantering.
Där finns även regelverk om ränterisker och duration att hålla sig till. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Bankens riskhantering framgår av Not 3.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Se Not 9 Allmänna administrationskostnader.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
Banken ser fortsatta möjligheter till en positiv utveckling 2014 då vi verkar i en tillväxtregion.
Trycket på räntemarginalen väntas öka och för att bibehålla räntenettot måste
vi attrahera ökade in- och utlåningsvolymer. Banken satsar även på att öka försäljningen av produkter
Bankens långsiktiga satsning på att utvecklas som regionens starkaste och mest aktiva bank har fortsatt under året och fortsätter under 2014. Banken prioriterar arbetet med att utveckla
kundrelationerna, erbjuda bra tillgänglighet, hög kompetens och konkurrenskraftiga kunderbjudanden.
Tillväxten i affärsvolymen förväntas fortsätta under 2014.
Fem år i sammandrag
Nyckeltal 2013 2012 2011 2010 2009
Volym
Affärsvolym ultimo, Mdr 29 27 25 26 24
förändring under året, % 9,8 4,7 -0,8 8,5 41,1
Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital Soliditet
Beskattat eget kapital + 6,5 6,2 5,9 5,7 5,8
78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav 2,4 2,1 1,9 1,8 1,8
Primärkapitalrelation
Primärkapital/Kapitalkrav 1,7 1,7 1,5 1,4 1,2
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenettoi % av MO 2,1 2,4 2,3 1,9 1,7
Rörelseintäkter/affärsvol ym
Räntenetto + rörelseintäkter i %
av genomsnittlig affärsvolym 1,0 1,1 1,0 0,9 1,0
Rörelseresultat/affärsvol ym Rörelseresultat i % av
genomsnittlig affärsvolym 0,4 0,3 0,3 0,3 0,2
Räntabilitet på eget kapital
Årets resultat i % av
genomsnittligt eget kapital 17,4 15,6 15,9 13,0 10,2
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
0,58 0,58 0,66 0,75 0,75
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
0,62 0,69 0,68 0,72 0,79
Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto
68 75 84 80 71
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
0,1 0,2 0,1 0,1 0,1
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)
0,2 0,5 0,1 0,1 -0,2
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 100 105 109 124 112
Antal kontor 3 3 4 4 4
Resultat- och
balansräkning mkr
2013 2012 2011 2010 2009
Resultaträkning
Räntenetto 161 164 147 116 99
Provisioner, netto 118 113 104 102 95
Nettoresultat av finansiella transaktioner
3 9 2 - 15
Övriga intäkter 5 5 2 1 1
Summa intäkter 286 291 255 219 210
Allmänna
administrationskostnader
-136 -135 -139 -137 -129
Övriga kostnader[1] -31 -34 -30 -28 -28
Kreditförluster -10 -32 -4 7 -8
Summa kostnader -177 -201 -173 -158 -165
Rörelseresultat 109 90 82 61 45
Bokslutsdispositioner -28 -23 - 5 -
Skatter -18 -18 -23 -18 -10
Årets resultat 63 49 59 48 35
Balansräkning
Kassa 9 20 25 31 18
Utlåning till kreditinstitut 665 1 016 859 842 1 294
Utlåning till allmänheten 6 136 5 415 5 159 4 757 3 985
Räntebärande värdepapper
1 117 625 628 477 270
Aktier och andelar 4 4 - - -
Materiella tillgångar 34 35 34 36 36
Övriga tillgångar 123 114 110 128 132
Summa tillgångar 8 087 7 229 6 815 6 271 5 735
Skulder till kreditinstitut 1 1 69 1 15
In- och upplåning från allmänheten
7 346 6 566 6 141 5 750 5 216
Övriga skulder 83 84 80 40 47
Efterställda skulder 120 120 120 120 120
Avsättningar för pensioner m m
1 1 1 1 1
Summa skulder och avsättningar
7 550 6 772 6 411 5 912 5 399
Obeskattade reserver 50 23 - - 5
Eget kapital 486 433 404 359 331
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
8 087 7 227 6 815 6 271 5 735
[1] inkl av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar
Förslag till vinstdisposition för sparbanksaktiebolag
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 63 152 Till årsstämmans förfogande står:
- balanserad vinst 210 384
- årets resultat 63 152
Summa 273 536
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
- till aktieägare utdelas -
- anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål -
- i ny räkning balanseras 273 536
varav överkursfond -
varav fond för verkligt värde -
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot efter
föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,4 (föregående års kapitaltäckningskvot 2,1). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 581 mkr (494 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 241 mkr (235 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning
Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
1 januari - 31 december
tkr Not 2013 2012
244 378 270 380 -83 610 -106 432
4 160 768 163 948
5 134 762 128 657
6 -17 142 -15 683
7 3 487 9 366
8 4 575 4 629
286 450 290 917
9 -136 131 -134 757
19, 20 -11 514 -11 903
10 -19 433 -21 774
-167 078 -168 434 119 372 122 483
11 -10 336 -32 305
109 036 90 178
12 -27 639 -22 748
13 -18 245 -18 105
63 152 49 325
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 decembertkr 2013 2012
Årets resultat 63 152 49 325
Årets totalresultat 63 152 49 325
Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter
Summa kostnader före kreditförluster Ränteintäkter
Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Övriga rörelsekostnader Räntekostnader Räntenetto Provisionsintäkter Provisionskostnader
Bokslutsdispositioner Rörelseresultat Skatt på årets resultat Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto
Årets resultat
Resultaträkning
tkr Not 2013 2012
8 985 20 028
14 665 078 1 015 652
15 6 135 575 5 414 886
16 1 116 741 624 662
17 45 45
18 4 000 4 000
3 16 261 10 364
19
8 800 10 450 35 063 39 844 20
8 342 8 055
25 682 27 026
13, 21 12 433 4 273
Uppskjuten skattefordran 13 114 124
22 49 409 49 512
8 086 528 7 228 921
23 743 845
24 7 346 059 6 565 959
3 24 827 23 114
Aktuell skatteskuld 1 348
25 22 144 28 993
26 35 654 32 304
27 517 564
28 120 000 120 000
7 549 944 6 773 127
29 50 387 22 748
173 000 173 000 39 661 39 661 210 384 171 060 63 152 49 325 486 197 433 046 8 086 528 7 228 921
inga inga
30
117 655 148 449 31
2 200 120 1 536 546
Balansräkning
Per den 31 december
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Tillgångar
Materiella tillgångar - Inventarier
- Byggnader och mark Derivat
Immateriella anläggningstillgångar - Goodwill
- Andra immateriella anläggningstillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar
Aktier och andelar i intresseföretag Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Summa tillgångar
Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Derivat Övriga skulder
Inlåning från allmänheten
Efterställda skulder
Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar
- Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Fritt eget kapital Bundet eget kapital
Aktiekapital ( 1 730 000 st aktier och kvotvärde 100 kr)
- Övriga Åtaganden - Garantier Åtaganden Poster inom linjen
Ställda säkerheter för egna skulder Ansvarsförbindelser
Balanserad vinst eller förlust Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital Reservfond
Totalt eget kapital Fond för verkligt värde
2012
Aktiekapital Reserv- fond Uppskriv- nings- fond
Över-kurs- fond
Säkrings- reserv
Verkligt värde reserv
Balanserad vinst eller
förlust
Årets resultat
TkrIngående eget kapital 2012-01-01 173 000 39 661 131 802 59 258 403 721
Årets resultat 49 324 49 325
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat 49 324 49 324
Vinstdisposition 59 258 -59 258
Utdelningar -20 000 -20 000
Utgående eget kapital 2012-12-31 173 000 39 661 171 060 49 324 433 045
Totalt eget kapital Fond för verkligt värde
2013
Aktiekapital Reserv- fond Uppskriv- nings- fond
Över-kurs- fond
Säkrings- reserv
Verkligt värde reserv
Balanserad vinst eller
förlust
Årets resultat
TkrIngående eget kapital 2013-01-01 173 000 39 661 171 060 49 324 433 045
Årets resultat 63 152 63 152
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat 63 152 63 152
Vinstdisposition 49 324 -49 324
Utdelningar -10 000 -10 000
Utgående eget kapital 2013-12-31 173 000 39 661 210 384 63 152 486 197
Rapport över förändringar i eget kapital
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
1 januari - 31 december tkr
109 036 90 178
-25 812 -21 330
42 -29
-2 911 -8 659
11 514 11 903
10 336 32 348
102 205 104 411
-729 591 -284 834
-492 121 12 000
780 100 425 336
-102 -10 002
-7 374 -11 885
-1 833 6 105
-348 716 241 131
56 000
-4 041 3 331
-6 232 -7 039
53 099 -11 080
-10 000 -20 000
-10 000 -20 000 -305 617 210 051
974 680 764 629
669 063 974 680
tkr
8 985 20 028
665 078 1 015 652
- avgår fasträntekonto -5 000 -61 000
669 063 974 680 669 063 974 680
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet
från den löpande verksamheten 2013 2012
Erhållen utdelning
Erhållen ränta 240 698 264 244
Erlagd ränta 72 538 96 024
2012
Summa enligt kassaflödesanalysen Utlåning till kreditinstitut
Summa enligt balansräkningen
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
-De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
-De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
-De kan lätt omvandlas till kassamedel.
1905-07-05 Kassa och tillgodohavanden i centralbanker
Likvida medel vid årets slut Utbetald utdelning (-)
Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början Investering i finansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-)
Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)
Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Kassaflöde från den löpande verksamheten Förändring av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-)
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+)
Kreditförluster (+)
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
2013 2012
Betald inkomstskatt (-)
Noter till de finansiella rapporterna, tkr
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Sparbanken Rekarne AB med säte i Eskilstuna. Adressen till huvudkontoret är Kungsgatan 5 i Eskilstuna.
2
Överensstämmelse med normgivning och lag
Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, och FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS . Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 27 februari 2014. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på bolagsstämman den 24 april 2014.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar Redovisningsprinciper
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Bankledningen utvärderar löpande dessa bedömningar och uppskattningar inklusive det som berör avsättningar av osäkra fordringar och nedskrivningar av immateriella tillgångar. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast
påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Ändrade redovisningsprinciper
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 20122013. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 20122013 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.
Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. (Presentation av övrigt totalresultat). Ändringen innebär att poster inom "Övrigt totalresultat"
har delats upp i två kategorier; dels poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat dels poster som inte kan omföras till årets resultat. Poster som har omförts eller kan omföras är omräkningsdifferenser och vinster/förluster på kassaflödessäkringar.
Poster som inte kan omföras är omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner och omvärderingar enligt omvärderingsmetoden för immateriella och materiella tillgångar. Jämförelsesiffrorna har rubricerats om enligt den nya uppställningen.
Ändrad IAS 19 Ersättningar till anställda. Ändringen innebär att den s k "korridormetoden" ej är tillåten längre. Då banken redovisar pensioner enligt Tryggandelagen har dessa förändringar inte någon påverkan på resultaträkningen och balansräkningen för banken.
Ändrad IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Ändringen avser nya upplysningskrav för kvittning av finansiella tillgångar och skulder.
Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare med retroaktiv tillämpning.
IFRS 13 Värdering till verkligt värde. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. Ändringen ska tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare.
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m.kommande räkenskapsår
och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument : Redovisning och värdering. Datum för obligatorisk första tillämpning har inte beslutats, men IASB har beslutat att detta inte kommer att bli innan den 1 januari 2017.
IASB har publicerat de tre första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för
värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.
Banken bedömer att förändringen inte får några väsentliga effekter på bankens resultat och ställning.
IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder.
Merparten av principerna för klassificering och utvärdering av finansiella skulder enligt IFRS 9 överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk "Fair Value Option" ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.
IASB publicerade i november 2013 principerna och reglerna i IFRS 9 som hanterar förutsättningarna för säkringsredovisning.
Det nya regelverket syftar till att redovisningen ska återspegla resultatet av företagets riskhantering. I jämförelse med dagens regelverks så införs bl a förenklingar av effektivitetstester, utökningar av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster samt att
kostnader för säkring (tidsvärden i förvärvade optioner, räntekomponenten i terminer samt valutabasis spread i valutaräntederivat) med avseende på orealiserade vinster och förluster ska redovisas i övrigt totalresultat.
Ändrad IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering. Ändringen avser förtydliganden avseende reglerna för när kvittning av finansiella tillgångar och skulder är tillåten. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning.
Tidigare tillämpning tillåten om även de nya upplysningskraven i IFRS 7, se ovan, lämnas. Ändringen förväntas godkännas av EU under fjärde kvartalet 2013.
Ändrad IAS 36 Nedskrivningar Recoverable Amount Disclosures for Non-Financial Assets Ändringen innebär att upplysningskravet om Ändrad IAS 36 Nedskrivningar. Recoverable Amount Disclosures for Non-Financial Assets. Ändringen innebär att upplysningskravet om återvinningsvärdet för samtliga kassagenererande enheter till vilka goodwill har allokerats tas bort. Vidare samordnas upplysningskraven avseende verkligt värde minus försäljningskostnader samt nyttjandevärde. Se även kommentar under "Nya och ändrade IFRS utgivna av IASB".
Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning. Tidigare tillämpning tillåten.
Ändringen godkänd av EU under fjärde kvartalet 2013.
Ändrad IAS 39 Finansiella instrument. Novation of Derivatives and Continuation of Hedge Accounting. Ändringen innebär att företag kan fortsätta med säkringsredovisning trots att motparten i derivatkontraktet har ändrats på grund av lagstiftning. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning. Tidigare tillämpning tillåten. Ändringen godkänd av EU under fjärde kvartalet 2013.
IFRIC 21 Levies. Tolkningsuttalandet innehåller regler över hur olika former av avgifter som myndigheter påför företag och vid vilken tidpunkt en förpliktande händelse uppstår som föranleder skuldredovisning. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning. Tidigare tillämpning tillåten. Tolkningsuttalandet förväntas godkännas av EU under första kvartalet 2014.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen
Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.
- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade.
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om fakturan ännu inte har skickats.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem.
Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov
identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.
Klassificering och värdering Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet
värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas
värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkrings- redovisning tillämpas redovisas
värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option) och avser placering av delar av bankens överskottslikviditet. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Verkligt värde fastställs
utifrån officiella prisnoteringar.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter nedskrivningar av osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Till vilken kategori företagets finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder.
Finansiella garantier
Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än
marknadsräntan då lånelöftet lämnas I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det
diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.
Derivat och säkringsredovisning
Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Sparbanken Rekarnes säkringsrelation ligger i för 2013 på 100%.
Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och valutaterminer. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är enskilda lån som löper med fastränta transaktionsbaserad säkringsrelation eller valutaaffärer som säkras upp mot Swedbank för varje enskild affär. Den säkrade risken är risken för förändringar i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan och valutakurserna.
Säkring av verkligt värde
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde.
Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna
Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande
marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna
Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller
f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns
och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av
fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen).
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Banken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga.
Bankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 100 kr. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, ingår sedan i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper för om ett nedskrivningsbehov föreligger på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att banken inte har full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat med som ännu inte kommit till bankens kännedom har därför en tillkommande gruppvis nedskrivning gjorts.
För lån som inte bedömts vara individuellt väsentliga till belopp tillämpar banken en gruppvis nedskrivning utan att någon individuell prövning görs. Bankens metod för dessa nedskrivningar är att erfarenhetsbaserad nedskrivning sker intill 75 % av aktuell fordran alternativt 50 % nedskrivning om borgen finns för krediten.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar
resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkurs- förvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
Materiella tillgångar Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet.
Reparationer kostnadsföres löpande.
