Bjursås Sparbank
REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2016
Styrelsen för Bjursås Sparbank, 583201-2495, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2016, sparbankens 107:e verksamhetsår.
Sparbanksstämman äger rum torsdagen den 27 april 2017, kl 19:00, på Bjursås Sparbank.
Förvaltningsberättelse (värden inom parentes avser 2015) Allmänt om verksamheten
Bjursås Sparbanks verksamhetsområde utgörs främst av Falu Kommun.
Sparbankens kontor ligger i Bjursås, där verksamheten bedrivs i egna lokaler.
Sparbanken bedriver in- och utlåningsverksamhet. Vidare tillhandahåller sparbanken följande tjänster:
ekonomisk rådgivning, betalningsförmedling, ställande av borgen och garantier, uthyrning av bankfack, försäkringsförmedling, pensionsspar- och värdepappersrörelse efter tillstånd.
När det gäller tillstånd för värdepappersrörelse har banken följande tillstånd enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (VML):
a) mottagande och vidarebefordran av order i fråga om finansiella instrument b) utförande av order avseende finansiella instrument på kunders uppdrag c) investeringsrådgivning till kund avseende finansiella instrument
Bakom värdepapperslagen ligger ett EU-direktiv som heter MiFID (Markets in Financial Instrument Directives). Lagen gäller i hela EU och skapar på så sätt samma kundskydd och förutsättningar i övrigt för värdepappershandel i hela Europa.
Sparbankens resultat
Rörelseresultatet uppgick till 9283 tkr. (6 639 tkr)
Räntenettot uppgick till 19 231 tkr, vilket är en ökning med 138 tkr. Räntenettot ökade med 0,7%.
Erhållna utdelningar på aktier i Swedbank AB uppgick till 915 tkr (971 tkr).
Provisionsnettot ökade med 2057 tkr till 10 496 tkr eller 24,4%.
Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgår till 413 tkr (-851 tkr).
Kreditförluster har medfört en nettokostnad på 187 tkr (260 tkr)
Bankens reserveringsgrad är 86,2% (84,9%) och andelen osäkra fordringar av bruttoutlåningen 0,29% (0,31%).
Sparbankens ställning
Balansomslutningen vid utgången av 2016 uppgick till 1 161 606 tkr, en ökning med 67 630 tkr eller
6,2% under året. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 3 480 196 tkr (3 083 408), en ökning med 12,9%.
Inlåningen från allmänheten ökade under året med 57 479 tkr (94 316 tkr) eller 6,0% (10,9%) och uppgick till 1 019 321 tkr (961 842 tkr) vid årsskiftet.
Värdet av förmedlade placeringar till Swedbank Robur Fond och Försäkring har under året ökat med 12,9% (ökat med 6,7%) till 661 586 tkr (588 148 tkr).
Bankens inlåning och förmedlade sparandevolymer uppgick vid årsskiftet till totalt 1 882 876 tkr (1 699 814 tkr).
Utlåning till allmänheten, brutto var vid årsskiftet 907 699 tkr (831 267 tkr), dvs. en ökning med 9,2%
(10,2%). Värdet av förmedlade krediter till Swedbank Hypotek har under året ökat med 24,9% (16,0%) till 641 920 tkr (514 032 tkr).
Utlåning och förmedlade kreditvolymer uppgick vid årsskiftet till totalt 1 597 320 tkr (1 383 594 tkr).
Banken har vid årsskiftet placerat 82 802 tkr i räntebärande papper och 22 422 tkr i aktier.
Beträffande bankens likviditet hänvisas till kassaflödesanalysen samt avseende likviditetsrisker till not 3. Likviditetsberedskapen är god.
Kärnprimärkapitalet uppgick vid årets slut till 122 009 tkr.
Det ger en kapitalbas på 122 009 tkr. Kapitalbasen i förhållande till totalt riskvägt exponeringsbelopp, 606 444 tkr ger en kärnprimärkapitalrelation på 20,12%. Sparbankens ställning är mycket god.
2
Nyckeltal
Nyckeltal som beskriver sparbankens utveckling, ställning och resultat finns under "Fem år i sammandrag".
Personal
Sparbankens anställda engagerar sig för att bemöta kunden på bästa sätt. Kunden ska uppleva att vi har bra villkor och att vi skapar bra relationer med både privat- och företagskunder. Vi utbildar vår personal för att på bästa sätt tillmötesgå kundernas krav på kvalité och kompetens.
Idag är samtliga av bankens rådgivare SWEDSEC-licenserade.
Antalet anställda var vid årets slut 14 (13) personer, vilket motsvarar 13,4 (11,9) årsarbetare.
Samarbetsavtal med Swedbank AB
Bjursås Sparbank har avtal och ett omfattande samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag Swedbank Hypotek AB, Swedbank Robur AB och Swedbank Finans AB. Avtalet med Swedbank bygger på samverkan i partnerskap och innebär ett i huvudsak gemensamt produktutbud.
Kostnader och resurser delas med självkostnad som grundprincip och ersättning som innebär bra affärer för båda parter. Avtalet gäller till den 30 juni 2020.
Samarbetsbolag med Sparbanker
Bjursås Sparbank har tillsammans med fem sparbanker, Bergslagens Sparbank, Södra Dalarnas Sparbank, Norrbärke Sparbank, Lekebergs Sparbank samt Västra Mälardalens Sparbank, bildat ett gemensamt aktiebolag med lika andel ägande.Bolaget har sitt säte och är stationerat i Örebro.
Syftet med bolaget är att tillhandahålla tjänster för riskkontroll, compliance, IT & Webb samt IT säkerhet.
Aktieinnehav i Swedbank AB
Banken har förvärvat under året 5000 aktier i Swedbank, och äger vid årets slut 90 500 st. stamaktier.
Vid bokslutsdatum var kursen på stamaktierna 220,30 kr, vilket ger ett övervärde på 15 073 tkr. I bokslutet redovisas detta belopp till verkligt värde via eget kapital enligt IFRS regler. Övervärdet på stamaktierna redovisas mot "Fond för verkligt värde".
Swedbanks styrelse beslutade i januari på styrelsemötet att föreslå stämman en utdelning per stamaktie om 13,20 kr för verksamhetsåret 2016 vilket skulle generera en utdelning till banken om 1194 tkr.
Riskhantering
I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kredit-, marknads, likviditets- och operativa risker. För att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens
styrelse fastställt policies och riktlinjer för de olika risktyperna. Banken gör kontinuerligt en bedömning av risknivån i förhållande till det egna kapitalet i den process som kallas intern kapital- och
likviditetsutvärdering (IKLU). En mer omfattande beskrivning finns i not 3.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen
De principer som banken tillämpar för att bestämma ersättningar och förmåner till nyckelpersoner i ledande ställning samt de berednings- och beslutsprocesser som tillämpas framgår av not 10.
Förväntningar om den marknadsmässiga och ekonomiska utvecklingen
Banken har under flera år haft en stark tillväxt i Falun med omnejd, vilket ligger helt i linje
med bankens strategiska plan. Verksamhetsområdet är Falu Kommun, som har en god
utveckling och med ett stabilt befolkningsunderlag.
Fem år i sammandrag
Nyckeltal 2016 2015 2014 2013 2012
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr 3 480 3 083 2 767 2 457 2 183
förändring under året, %
12,88 11,42 12,62 12,55 2,76Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital
Summa riskvägt exponeringsbelopp 606 444 575 787 582 378 519 937 523 800
Kärnprimärkapitalrelation
20,12 20,74 18,13 20,32 20,45Kapitalbas/riskvägt exponeringsbelopp
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenettoi % av MO 1,69 1,80 2,06 2,06 2,36
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig
affärsvolym 0,96 1,06 1,07 1,12 1,27
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,28 0,25 0,27 0,31 0,38
Räntabilitet på eget kapital
Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital 5,41 4,09 4,58 4,91 5,79
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
0,70 0,75 0,74 0,70 0,66
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och
värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
0,70 0,76 0,74 0,73 0,70
Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra
fordringar brutto 86,30 84,88 81,06 72,19 63,24
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exkl banker
)
0,04 0,05 0,07 0,14 0,21Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till
allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,02 0,03 0,04 0,11 0,19
Övriga uppgifter
Medelantal anställda
13,5 13 13 12 11Antal kontor
1 1 1 1 14
Resultat- och balansräkning tkr 2016 2015 2014 2013 2012 Resultaträkning
Räntenetto
19 231 19 093 20 134 18 861 19 693Provisioner, netto
10 497 8 439 7 020 6 096 5 531Nettoresultat av finansiella transaktioner
413 -851 -335 61 725Övriga intäkter
1 193 1 051 959 974 495Summa intäkter
31 334 27 732 27 778 25 992 26 444Allmänna administrationskostnader
-18 998 -17 947 -17 179 -15 580 -14 340Övriga kostnader
[1] -2 864 -2 884 -3 248 -2 694 -2 993Kreditförluster
-187 -260 -260 -638 -1 100Summa kostnader
-22 049 -21 091 -20 687 -18 912 -18 433Rörelseresultat
9 283 6 639 7 091 7 080 8 011Bokslutsdispositioner
0 0 0 2 764 -2 154Skatter
-1 778 -1 259 -1 399 -2 000 -1 437Årets resultat
7 505 5 382 5 692 7 844 4 420Balansräkning
Kassa
1 572 977 1 424 1 543 1 637Utlåning till kreditinstitut
46 813 86 451 68 803 60 353 106 943Utlåning till allmänheten
905 369 829 078 752 135 698 357 571 516Belåningsbara statsskuldsförbindelser
24 149 23 903 5 990 0 0Räntebärande värdepapper
58 653 85 602 131 222 141 686 146 649Aktier och andelar
22 422 16 254 16 990 15 890 11 278Materiella tillgångar
12 767 13 370 13 944 12 986 13 272Övriga tillgångar
89 861 38 341 5 151 4 523 5 874Summa tillgångar
1 161 606 1 093 976 995 659 935 338 857 170Skulder till kreditinstitut
0 5 0 0 0In- och upplåning från allmänheten
1 019 321 961 842 867 526 812 786 742 623Övriga skulder
3 400 3 421 3 922 5 111 6 417Summa skulder och avsättningar
1 022 721 965 268 871 448 817 897 749 040Obeskattade reserver
0 0 0 0 2 763Eget kapital
138 885 128 708 124 211 117 441 105 367Summa skulder, avsättningar och eget
kapital
1 161 606 1 093 976 995 659 935 338 857 170[1]
inkl av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 7 505
Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:
- anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 350
- överföring till reservfonden 7 155
Av de 350 tkr skall Bjursås Sparbanksstiftelse erhålla 100 265 kr. Resterande fonderas till framtida ändamål.
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 21,41%. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 129 879 tkr och slutligt minimikapitalkrav till 48 516.
Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.
1 januari - 31 december
tkr Not
2016 2015
21 116 21 831 -1 885 -2 738
4 19 231 19 093
5
923 987
6
11 938 9 836
7
-1 441 -1 397
8
413 -851
9
270 64
31 334 27 732
10
-18 998 -17 947
19
-658 -617
11
-2 206 -2 267
-21 862 -20 831 9 470 6 899
12
-187 -260
9 283 6 639
13
-1 778 -1 259
7 505 5 380
Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december
tkr Not
2016 2015
Årets resultat
137 505 5 380
Övrigt totalresultat
Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 2 871 -718
Årets totalresultat 10 376 4 662
Resultaträkning
Årets resultat Rörelseresultat Skatt på årets resultat Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto
Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter
Summa kostnader före kreditförluster Ränteintäkter
Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Övriga rörelsekostnader Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader
6
tkr Not
2016 2015
1 572 977
14
24 149 23 903
15
46 813 86 451
16
905 369 829 078
17
58 653 85 602
18
22 422 16 254
19
304 449
12 463 12 921
Aktuell skattefordran
130 101
20
85 609 35 111
Uppskjuten skattefordran
1323 11
21
4 229 3 118
1 161 606 1 093 976
22
0 5
23
1 019 321 961 842
Aktuell skatteskuld
13589 0
24
1 535 1 931
25
1 276 1 490
1 022 721 965 268
26116 307 111 127 15 073 12 201
7 505 5 380
138 885 128 708 1 161 606 1 093 976 Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital Reservfond
Fond för verkligt värde Eget kapital
Summa skulder och avsättningar Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga skulder
- Inlåning Summa tillgångar
Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar
Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Materiella tillgångar - Inventarier
- Byggnader och mark Balansräkning Per den 31 december
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker
Tillgångar
Totalt eget kapital Fond för verkligt värde
2015
Grundfond Reserv- fond Uppskriv-ningsfond
Överkurs- fond
Säkrings- reserv
Verkligt värde reserv
Balanserad vinst eller
förlust
Årets resultat
Tkr Ingående eget kapital 2015-01-01 0 105 600 0 0 0 12 919 0 5 692 124 211
Årets resultat 0 0 0 0 0 0 0 5 380 5 380
Årets övrigt totalresultat 0 0 0 0 0 -718 0 0 -718
Årets totalresultat 0 0 0 0 0 -718 0 0 4 662
Vinstdisposition 0 5 692 0 0 0 0 0 -5 692 0
Anslag till allmännyttiga ändamål -165 0 0 0 0 0 -165
Utgående eget kapital 2015-12-31 0 111 127 0 0 0 12 201 0 5 380 128 708
Totalt eget kapital Fond för verkligt värde
2016
Grundfond Reserv- fond Uppskriv-ningsfond
Överkurs- fond
Säkrings- reserv
Verkligt värde reserv
Balanserad vinst eller
förlust
Årets resultat
Tkr Ingående eget kapital 2016-01-01 0 111 127 0 0 0 12 201 0 5 380 128 708
Årets resultat 0 0 0 0 0 0 0 7 505 7 505
Årets övrigt totalresultat 0 0 0 0 0 2 872 0 0 2 872
Årets totalresultat 0 0 0 0 0 2 872 0 0 10 377
Vinstdisposition 0 5 380 0 0 0 0 0 -5 380 0
Anslag till allmännyttiga ändamål 0 -200 0 0 0 0 0 0 -200
Utgående eget kapital 2016-12-31 0 116 307 0 0 0 15 073 0 7 505 138 885
Rapport över förändringar i eget kapital
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
8
1 januari - 31 december
tkr9 283 6 639
658 617
187 260
18 295
-1 778 -1 258
8 368 6 553
-76 496 -77 498
26 703 27 708
57 479 94 316
-5 0
-51 520 -33 770
-20 77
-35 491 17 386
12 18
-3 308 0
-56 -43
-3 352 -25
-200 -165
-200 -165
-39 043 17 196
87 428 70 227
48 385 87 423
tkr
1 572 977
46 813 86 446
48 385 87 423
48 385 87 423
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:
Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Kassaflödesanalys (indirekt metod)
Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
2016-12-31 2015-12-31
Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+)
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-)
Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)
Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Kassaflöde från den löpande verksamheten Förändring av övriga skulder (+/-)
Investering i finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-)
Likvida medel vid årets slut
Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten
Utbetalt anslag (-)
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
-De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.
-De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.
-De kan lätt omvandlas till kassamedel.
2016-12-31 Kassa och tillgodohavanden i centralbanker
2015-12-31
Summa enligt kassaflödesanalysen
Utlåning till kreditinstitut
Summa enligt balansräkningen
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2016 och avser Bjursås Sparbank, organisationsnummer 583201-2495 med säte i Bjursås.
Adressen till banken är Mårtsbovägen 2, 790 21 Bjursås.
Allmänt om verksamheten
Bjursås Sparbank är en helt fristående sparbank och verksamhetsområdet utgörs främst av Falu Kommun.
2
(a) Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt rådet för
finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS . Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 28 mars 2017. Resultat- och balansräkningen blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 27 april 2017.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
(b) Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 29) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
(c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.
(d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not.
(e) Ändrade redovisningsprinciper
(i) Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2016. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2016 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.
Redovisningsprinciper
10
Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.
IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från 2018. Banken planerar inte att förtidstillämpa IFRS 9. IFRS 9 innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en
nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl a med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier.
Utvärderingen av effekterna på bankens redovisning när IFRS 9 börjar tillämpas pågår. Beloppsmässiga effekter har ännu inte kunnat uppskattas, utan kommer att utkristalliseras vartefter implementeringsprojektet fortlöper under 2017. De bedömningar av effekter som beskrivs i det följande baseras på den information idag är känd eller uppskattad. Val avseende övergångsmetoder kommer att göras när analysen av IFRS 9 nått en fas som ger mer komplett underlag än för närvarande.
Bankens överskottslikviditet placeras i obligationer. Dessa redovisas i enlighet med IAS 39 som AFS tillgångar, vilket innebär att de redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Preliminärt bedöms att obligationerna innehas i en blandad affärsmodell baserat på klassificeringen e enlighet med IFRS 9, vilket medför att redovisningen förväntas bli oförändrad. Banken har en långsiktig investering i aktier i Indecap Holding AB som för närvarande klassificeras som AFS och som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att fortsätta redovisas på detta sätt. Banken har ett innehav i onoterade aktier vars verkliga värde bedömts inte kunna beräknas tillförlitligt och idag redovisas till anskaffningsvärde. Tillämpningen av IFRS 9 kommer att medföra att detta innehav ska redovisas till ett beräknat verkligt värde. Effekten av denna ändring förväntas innebära en marginell effekt jämfört med de bokförda värdena som återfinns i dagens redovisning.
De nya reglerna för nedskrivningar, baserat på förväntade kreditförluster, förväntas öka reserveringen för förluster på utlåning jämfört med tidigare reservering som baserats på inträffade förluster. Ett arbete med att ta fram modeller för reservering av förväntade kreditförluster pågår. Några beloppsmässiga bedömningar av effekten har ännu inte kunnat göras.
IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar vilka kommer att påverka de upplysningar som lämnas. Omfattningen för banken av dessa ändringar är ännu inte känd eller uppskattad.
(f) Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
(g) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.
(h) Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
(i) Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
(j) Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Valutakursförändringar
(k) Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
(l) Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.
(m) Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
12
(n) Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder.
(i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem.
Desamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Lånefordringar, inlåning och emitterade värdepapper samt efterställda skulder redovisas i balansräkningen på likviddagen. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker företagets upplåningskostnader för att finansiera lånet.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivingsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.
(ii) Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter nedskrivningar av osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen.
Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Till vilken kategori företagets finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder.
(iii) Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
(o) Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
(p) Metoder för bestämning av verkligt värde
Not 29 beskrivs de metoder och antaganden sparbanken använder för beräkning av verkligt värde.
Aktier och räntebärande värdepapper
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas.
(q) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller
f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
14
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga.
Ingen generell beloppsgräns finns för reserveringens storlek. Någon gruppreservering görs ej i sparbanken.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar
resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.
(ii) Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat- räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.
Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde
En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.
(iii) Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkurs- förvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
(r) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
(iii) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet.
Reparationer kostnadsföres löpande.
(iv) Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnader, rörelsefastigheter se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5 - 10 år - inventarier, verktyg och installationer 3 - 5 år
Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.
(s) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning
De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde.
tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet.
En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras gäller till och med 2020-06-30. Avtalet omfattar bl. a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond.
(ii) Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring
inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
(t) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning
16
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.
Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK.
Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön.
Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
(ii) Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för uppsägningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om banken är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och att antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas vid den tidigaste tidpunkt när företaget inte längre kan dra tillbaka erbjudandet till de anställda eller när företaget redovisar kostnader för omstrukturering. Ersättningar som inte förväntas regleras inom tolv månader redovisas till dess nuvärde.
(iii) Kortfristiga ersättningar
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
(u) Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
(v) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
3
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker.
Att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har en särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
Finansiella risker
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Beslut i kreditdelegationer rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
18
Kreditrisk- exponering (före nedskriv-
ning)
Nedskrivning/
Avsättning Redovisat
värde Värde av
säkerheter Kreditrisk- exponering m
hänsyn till säkerheter
457 0 457 457 0
624 468 911 623 557 613 116 10 441
22 985 0 22 985 22 775 210
128 255 0 128 255 127 951 304
32 673 789 31 884 30 553 1 331
22 918 82 22 836 21 395 1 441
125 732 549 125 183 3 594 121 589
46 813 0 46 813 0 46 813
957 488 2 331 955 157 819 841 135 316
18 127 0 18 127 0 18 127
6 022 0 6 022 0 6 022
20 321 0 20 321 0 20 321
0 0 0 0 0
18 158 0 18 158 0 18 158
20 174 0 20 174 0 20 174
0 0 0 0 0
82 802 0 82 802 0 82 802
Övrigt
44 724 0 44 724 0 44 724
48 935 0 48 935 0 48 935
93 659 0 93 659 0 93 659
1 133 949 2 331 1 131 618 819 841 311 777
Kreditrisk- exponering (före nedskriv-
ning)
Nedskrivning/
Avsättning Redovisat
värde Värde av
säkerheter Kreditrisk- exponering m
hänsyn till säkerheter
89 0 89 89 0
582 376 1 500 580 876 565 990 14 886
16 765 0 16 765 16 765 0
116 981 0 116 981 113 405 3 576
25 035 0 25 035 23 701 1 334
17 924 282 17 642 17 380 262
158 548 407 158 141 4 007 154 134
86 451 0 86 451 0 86 451
917 718 2 189 915 529 741 337 174 192
17 912 0 17 912 0 17 912
5 991 0 5 991 0 5 991
28 454 0 28 454 0 28 454
4 042 0 4 042 0 4 042
28 131 0 28 131 0 28 131
24 975 0 24 975 0 24 975
0 0 0 0 0
109 505 0 109 505 0 109 505
Övrigt - AA
- A - BBB eller lägre - utan rating Summa
Total kreditriskexponering Åtaganden
Utställda lånelöften Summa
- A
Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning
- AAA6 - AA
Andra emittenter - AAA
Krediter1 mot säkerhet av:
Värdepapper
Statspapper och andra offentliga Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritids- fastigheter3
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter
Övriga5
varav: kreditinstitut Summa
Kreditriskexponering, brutto och netto 2016
Kreditriskexponering, brutto och netto 2015
Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritids- Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter
- BBB eller lägre - utan rating Summa
Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning
Övriga5
varav: kreditinstitut Summa
Värdepapper
Statspapper och andra offentliga - AAA6
- AA
Andra emittenter - AAA - AA
