Innehållsförteckning. VD - kommentar

Årsredovisning 2012

Innehållsförteckning VD - kommentar

Förvaltningsberättelse 1

Fem år i sammandrag 3

Förslag till vinstdisposition 5

Resultaträkning 6

Balansräkning 7

Rapport över förändring i eget kapital 8

Kassaflödesanalys 9

Noter till de finansiella rapporterna

Not 1 Uppgifter om banken 10

Not 2 Redovisningsprinciper 10

Not 3 Finansiella risker 18

Not 4 Räntenetto 28

Not 5 Provisionsintäkter 29

Not 6 Provisionskostnader 29

Not 7 Nettoresultat av finansiella transaktioner 29

Not 8 Övriga rörelseintäkter 29

Not 9 Allmänna administrationskostnader 29

Not 10 Övriga rörelsekostnader 31

Not 11 Kreditförluster, netto 32

Not 12 Bokslutsdispositioner 32

Not 13 Skatter 32

Not 14 Utlåning till kreditinstitut 33

Not 15 Utlåning till allmänheten 33

Not 16 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 33

Not 17 Aktier och andelar 34

Not 18 Aktier andelar i intresseföretag 34

Not 19 Immateriella anläggningstillgångar 34

Not 20 Materiella tillgångar 35

Not 21 Övriga tillgångar 35

Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 35

Not 23 Skulder till kreditinstitut 36

Not 24 Inlåning från allmänheten 36

Not 25 Övriga skulder 36

Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 36

Not 27 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 36

Not 28 Efterställda skulder 37

Not 29 Obeskattade reserver 37

Not 30 Ansvarsförbindelser 37

Not 31 Åtaganden 37

Not 32 Närstående 38

Not 33 Finansiella tillgångar och skulder 39

Not 34 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde 40

Not 35 Viktiga uppskattningar och bedömningar 41

Not 36 Kapitaltäckning 42

Not 37 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen 44

Styrelsen 45

Företagsstyrning

Revisionsberättelse

Året 2012.

2012 var ett händelserikt år. Bankens gjorde sitt bästa resultat någonsin samtidigt som vi gjorde en hel del intressanta förändringar för att öka tillgängligheten för våra kunder i Eskilstuna. Kunderna i Strängnäs och Mariefred får del av dessa förändringar under 2013.

Första september efterträdde jag Mats Hammarbäck som VD.

Lönsamheten, vad kommer den ur? Tar vi för mycket betalt som mediedebatten hävdar? Vi kan konstatera att vi växer både genom att vinna nya kunder samtidigt som befintliga kunder använder oss mer. Analysen av intäkterna visar att räntemarginalen, skillnaden mellan inlånings- och utlåningsräntan, faktiskt har sjunkit under året. Räntenettot ökade däremot, tack vare att volymerna ökat samtidigt som vi placerat vår överlikviditet på ett framgångsrikt sätt. Provisionsnettot har utvecklats positivt, vilket främst kommer ur att våra kunder

använder bankens tjänster mer än någonsin. Koncepten, ”Nyckelkund” och ”Bättre affärer”, är väldigt uppskattade. Dessutom har våra placeringskunder, nya såväl som gamla,

gjort fler och större affärer med oss än tidigare år, vilket även det syns i provisionsnettot.

Vilka är förändringarna och vad är syftet med dem? Banken har investerat i en egen telefonbank samtidigt som vi byggt om och utökat kontorsytan i centrala Eskilstuna. Syftet med dessa förändringar, samt de som kommer i Strängnäs och Mariefred under 2013, är att öka tillgängligheten för våra kunder. Med en egen telefonbank hoppas vi kunna erbjuda dig som kund en personlig bankrelation via telefon, där du enkelt väljer tid och plats för en rådgivning, kanske hemma eller på lunchen på arbetet? Det hoppas vi förenklar för dig och kanske sparar restid, underlättar parkeringsproblem mm. Vill du träffa oss personligen finns vi som vanligt på kontoret. Den fysiska förändringen av kontoren har som huvudsyfte att bättre möta våra kunders förväntan på en modern bank. Enkla frågor skall lösas snabbt och mer komplicerade ärenden får ta något längre tid. De ombyggda kontoren ger oss nu

möjlighet att bättre sortera ärenden i ”långa” och ”korta” vilket förhoppningsvis gör att du som kund upplever bankbesöket som lite trevligare.

Kontanternas vara eller icke vara? Hos Sparbanken Rekarne finns och kommer det att finnas kontanter. På alla kontor finns full kontantservice via automater med stöd av personalen. I Eskilstuna har vi dessutom ett nyöppnat kontor på Kungsgatan 4, där vi erbjuder kontanthantering över disk. Om du som kund av någon anledning tillfälligt har svårt att utnyttja våra automater, hjälper vi dig självklart att lösa kontantfrågan ändå.

Bankens balansräkning är stark och vår likviditet är mycket god. I vår strategi ligger att fortsätta utveckla banken mot att vara den starka regionala banken för alla bankkunder i vårt område. Vi ska fortsätta utmana det traditionella på ett klokt sätt, ständiga förbättringar är viktiga ledord i vår vardag.

Mats Bengtsson

Förvaltningsberättelse

Årsredovisning för verksamhetsåret 2012

Styrelsen för Sparbanken Rekarne AB (organisationsnummer 516401-9928) får härmed avge årsredovisningen för verksamhetsåret 2012. Banken har anor sedan 1827 och ombildades 1996 till aktiebolag. Banken ägs till 50 % av Sparbanksstiftelsen Rekarne och till 50 % av Swedbank AB.

Adressen till huvudkontoret är Kungsgatan 5, Eskilstuna.

Allmänt om verksamheten

Sparbanken Rekarnes verksamhetsområdet omfattar Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Banken erbjuder banktjänster till hushåll, företag, lantbruk samt organisationer och kommuner. Verksamheten bedrivs via fyra kontor. Dessutom möter banken sina kunder via andra kanaler så som internet och egen telefonbank. Vi arbetar aktivt med att förbättra mötet mellan bank och kund t.ex med vårat egna café.

Ränteutveckling

Riksbanken förändrade reporäntan vid tre tillfällen under 2012, från 1,75 % till 1,00 %. Förändringen har inneburit en något försämrad räntemarginal för banken.

Kontorsnät

Under 2009 utökades verksamhetsområdet genom förvärv av kontor i Strängnäs och Mariefred.

Sedan förvärvet och under 2012 har dessa kontor utvecklats väl, både volym- och resultatmässigt.

Banken blev färdig med ombyggnaden av kontoret i Eskilstuna 2012 som invigdes under sommaren.

Ombyggnaden av Strängnäskontoret påbörjades och flytten av kontoret i Mariefred beslutades.

Under året har vi etablerat en egen telefonbank i vår verksamhet. Med den nya kontorsstrukturen har vi sjösatt ett nytt arbetssätt, syftet med förändringen är att öka tillgängligheten. Kunden har nu

möjlighet att möta oss på kontoret, i telefon eller via internet helt efter behov och önskemål.

Börsen

Börsen utvecklades positivt under året och ökade med 12,0 % (-16,7 %). Uppgången under 2012 har inneburit att marknadsvärdet på de volymer som banken förmedlat till Swedbank Robur Fond samt Swedbank Försäkring ligger på en högre nivå än senaste årsskiftet, vilket också återspeglas i ökade provisionsintäkter.

Personal

Banken sysselsatte i medeltal 105 (109) medarbetare och medelåldern var 41,9 (42) år.

Under 2012 lämnade 5 (8) st medarbetare banken med avtalspension. Kompetensutveckling och nyrekrytering sker kontinuerligt för att stärka banken inom strategiskt viktiga områden samt långsiktigt förändra personalsammansättningen och åldersstruktur.

Miljöpolicy - bankens hållbarhetsarbete

Sedan 2009 har banken ett eget miljöcertifikat enligt ISO 14001. Syftet med certifieringen är att genom ett strukturerat miljöarbete minska bankens direkta och indirekta miljöpåverkan. Banken har en miljöpolicy som anger riktlinjer och mål med miljöarbetet. Innebörden av att vara miljöcertifierad är att ständigt driva ett förbättringsarbete. Att tänka miljövänligt ska vara en del av bankens dagliga affärsverksamhet. Alla företag påverkar miljön - både direkt och indirekt. Bankens verksamhet kräver exempelvis transporter och banken förbrukar både energi och andra resurser. Den största möjligheten att påverka har banken indirekt genom hur bankens kunder väljer att nyttja banken och dess tjänster.

Samarbetspartners

Banken har ett långvarigt samarbete med Swedbank AB och dess dotterbolag. Samarbetet omfattar framförallt

- köp av IT-tjänster

- förmedling av hypotekskrediter

- förmedling av fond- och försäkringsprodukter - förmedling av aktier

- förmedling av utlandstjänster

Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning Bankens resultat

Rörelseresultatet för Sparbanken Rekarne AB uppgick till 90 177 tkr (82 053 tkr).

De totala rörelseintäkterna ökade med 35 701 tkr till 290 917 tkr (255 216 tkr). Räntenettot uppgick till 163 948 tkr (147 239 tkr). En ökning med 16 709 tkr.

Det totala provisionsnettot uppgick till 112 974 tkr (104 280 tkr), en ökning med 8 694 tkr jämfört med föregående år.

De allmänna administrativa kostnaderna minskade under 2012 och uppgick till 134 757 tkr (139 303 tkr). En minskning med 4 546 tkr. Kreditförlusterna uppgick till -32 305 tkr , en ökning med 28 675 tkr jämfört med föregående år (-3 630 tkr).

Inlåning från allmänheten och övrigt sparande

Inlåningen från allmänheten ökade under året med 425 336 tkr och uppgick vid årsskiftet till

6 565 959 tkr (6 140 623 tkr). Marknadsvärdet på de förmedlade volymerna till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring uppgick till 4 677 436 tkr (4 418 150 tkr), en ökning med 259 286 tkr jämfört med föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på den positiva börsutvecklingen.

Utlåning och förmedlade volymer

Utlåningen till allmänheten ökade under året med 255 881 tkr och vid årsskiftet uppgick utlåningen i egen portfölj till 5 414 886 tkr (5 159 005 tkr). Volymökningen kommer både från privat- och företagsmarknad.

Den förmedlade kreditvolymen till Swedbank Hypotek ökade under året med 172 586 tkr till 8 262 572 tkr (8 089 986 tkr). Dessutom förmedlade banken även krediter till Swedbank Finans till ett totalt värde om 101 227 tkr (118 821 tkr).

Affärsvolym

Bankens totala affärsvolym uppgick vid årets slut till 26 481 422 tkr (25 290 628 tkr), en ökning med 4,7 %.

Förhållanden som inte redovisats i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna men som är viktiga för bedömning av företagets resultat och ställning

Banken har av Finansinspektionen godkänts att använda schablonmetoden för operativa risker samt den interna riskklassificeringsmetoden för kreditrisker.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen.

Finansiella instrument och riskhantering

Risk innefattar osäkerhet i någon form och är ett naturligt inslag för alla typer av verksamheter. Banken är i sin verksamhet utsatt för olika typer av finansiella risker såsom kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för att hantera dessa risker. Banken gör kontinuerligt en bedömning av risknivån i förhållande till det egna kapitalet i den process som kallas Intern Kapitalutvärdering (IKU). Inlånings- volymerna i banken överstiger bankens utlåningsvolymer. Överskottet har banken placerat dels på konto hos Swedbank och dels i räntebärande värdepapper. Enligt bankens likviditets- och finanspolicy ska viss del av bankens inlåning finnas tillgänglig på kort sikt i likviditetsreserven medan

överskottet kan placeras på längre löptider. Beslut om placering fattas av bankens finanskommitté.

Förväntningar avseende den framtida utvecklingen

Banken ser fortsatta möjligheter till en positiv utveckling 2013 då vi verkar i en tillväxtregion.

Trycket på räntemarginalen väntas öka och för att bibehålla räntenettot måste

vi attrahera ökade in- och utlåningsvolymer. Banken satsar även på att öka försäljningen av produkter och tjänster som får genomslag på provisionsnettot t.ex försäkringar, koncept och sparande i fonder.

Bankens långsiktiga satsning på att utvecklas som regionens starkaste och mest aktiva bank har fortsatt under året och fortsätter under 2013. Banken prioriterar arbetet med att utveckla kund- relationerna, erbjuda bra tillgänglighet, hög kompetens och konkurrenskraftiga kunderbjudanden.

Tillväxten i affärsvolymen förväntas fortsätta under 2013.

Fem år i sammandrag

Nyckeltal 2012 2011 2010 2009 2008

Volym

Affärsvolym ultimo, Mkr 26 481 25 291 25 464 23 457 16 619

förändring under året, %

4,7 -0,7 8,6 41,1 -2,2

Av banken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Kapital Soliditet

Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

6,2 5,9 5,7 5,8 7,3

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas/Kapitalkrav 2,1 1,9 1,8 1,8 1,6

Primärkapitalrelation

Primärkapital i % av riskvägda

placeringar 1,7 1,5 1,4 1,2 1,6

Resultat

Placeringsmarginal

Räntenettoi % av MO 2,4 2,3 1,9 1,7 2,5

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av

genomsnittlig affärsvolym 1,1 1,0 0,9 1,0 1,1

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig

affärsvolym 0,3 0,3 0,3 0,0 0,0

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i % av genomsnittligt

eget kapital 15,6 15,9 13,0 10,2 12,1

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på

övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

0,58 0,66 0,75 0,75 0,71

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

0,69 0,68 0,72 0,79 0,71

(Kapitaltäckningsgrad)

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Nedskrivning för sannolika förluster i %

av osäkra fordringar brutto 75 84 80 71 46

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker

)

0,2 0,1 0,1 0,1 0,1

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

0,5 0,1 0,1 -0,2 0,0

Övriga uppgifter

Medelantal anställda

^{105 109 124 112 108}

Antal kontor

^{3 4 4 4 3}

Resultat- och balansräkning

mkr 2012 2011 2010 2009 2008

Resultaträkning

Räntenetto

164 147 116 99 108

Provisioner, netto

^{113 104 102 95 71}

Nettoresultat av finansiella transaktioner

9 2 - 15 4

Övriga intäkter

^{5 2 1 1 2}

Summa intäkter

291 255 219 210 185

Allmänna

administrationskostnader

-135 -139 -137 -129 -113

Övriga kostnader

^{[1] -34 -30 -28 -28 -18}

Kreditförluster

-32 -4 7 -8 -1

Summa kostnader

^{-201 -173 -158 -165 -132}

Rörelseresultat

^{90 82 61 45 53}

Bokslutsdispositioner

^-23 - 5 - -

Skatter

^{-18 -23 -18 -10 -16}

Årets resultat

49 59 48 35 37

Balansräkning

Kassa

^{20 25 31 18 21}

Utlåning till kreditinstitut

^{1 016 859 842 1 294 426}

Utlåning till allmänheten

^{5 415 5 159 4 757 3 985 3 479}

Räntebärande värdepapper

^{625 628 477 270 336}

Aktier och andelar

^{4 -} - - -

Materiella tillgångar

^{35 34 36 36 34}

Övriga tillgångar

114 109 128 132 49

Summa tillgångar

^{7 229 6 814 6 271 5 735 4 345}

Skulder till kreditinstitut

1 69 1 15 13

In- och upplåning från allmänheten

6 566 6 141 5 750 5 216 3 954

Övriga skulder

^{85 80 40 47 59}

Efterställda skulder

^{120 120 120 120} -

Avsättningar för pensioner m m

^{1 1 1 1 -}

Summa skulder och avsättningar

6 773 6 410 5 912 5 399 4 026

Obeskattade reserver

²³ - - 5 5

Eget kapital

^{433 404 359 331 314}

Summa skulder, avsättningar

^{7 229 6 814 6 271 5 735 4 345}

Förslag till vinstdisposition för sparbanksaktiebolag

Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 49 324 Till bolagsstämmans förfogande står:

- balanserad vinst 171 060

- årets resultat 49 324

Summa 220 384

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

- till aktieägare utdelas 10 000

- i ny räkning balanseras 210 384

Förslaget till utdelning, som utgör 2,3 % av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och

finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot efter

föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,1 ( 1,9).

Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 494 mkr (447 mkr) och slutligt

minimikapitalkrav till 235 mkr (232 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan

förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och

balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

1 januari - 31 december

tkr Not 2012 2011

270 380 246 762 -106 432 -99 523

4 163 948 147 239

5 128 657 120 299

6 -15 683 -16 019

7 9 366 1 656

8 4 629 2 041

290 917 255 216

9 -134 757 -139 303

19, 20 -11 904 -11 382

10 -21 774 -18 848

-168 435 -169 533 122 482 85 683

11 -32 305 -3 630

90 177 82 053 12 -22 748 -

13 -18 105 -22 795

49 324 59 258 Rapport över totalresultat

1 januari - 31 december

tkr 2012 2011

Årets resultat 49 324 59 258

Årets totalresultat 49 324 59 258

Resultaträkning

Årets resultat Bokslutsdispositioner Rörelseresultat Skatt på årets resultat Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

Summa kostnader före kreditförluster Ränteintäkter

Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Summa rörelseintäkter

Allmänna administrationskostnader

Övriga rörelsekostnader

Räntekostnader

Räntenetto

Provisionsintäkter

Provisionskostnader

tkr Not 2012 2011

20 028 25 120

14 1 015 652 858 877

15 5 414 886 5 159 005

16 624 662 628 146

17 45 4

18 4 000 0

3 10 364 2 669

19 10 450 12 100

39 844 44 626

20 8 055 6 208

27 025 27 305 21 4 273 318

Uppskjuten skattefordran 13 124 153

22 49 512 49 123

7 228 920 6 813 654

23 845 69 215

24 6 565 959 6 140 623

3 23 114 12 665

Aktuell skatteskuld 13 1 348 1 957

25 28 993 33 321

26 32 304 31 595

27 564 557

28 120 000 120 000

6 773 127 6 409 933 29 22 748 -

173 000 173 000 39 661 39 661 171 060 131 802 49 324 59 258 433 045 403 721 7 228 920 6 813 654

30 148 449 172 484

31 1 536 546 1 211 436

- Övriga Åtaganden - Garantier Åtaganden Poster inom linjen Ansvarsförbindelser

Balanserad vinst eller förlust Årets resultat

Summa eget kapital

Summa skulder, avsättningar och eget kapital Reservfond

Fritt eget kapital Eget kapital Bundet eget kapital

Aktiekapital (1 730 000 st aktier och kvotvärde 100 kr) Efterställda skulder

Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar

- Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Derivat

Övriga skulder - Inlåning Summa tillgångar

Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut

Övriga tillgångar

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar

Aktier och andelar i intresseföretag Utlåning till kreditinstitut

Utlåning till allmänheten

Materiella tillgångar - Inventarier

- Byggnader och mark Derivat

Immateriella anläggningstillgångar - Goodwill

- Andra immateriella anläggningstillgångar Balansräkning

Per den 31 december

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker

Tillgångar

Totalt kapital eget

2011

Aktiekapital Reservfond Uppskriv-

ningsfond

Balanserad vinst eller

förlust Årets resultat

Tkr Ingående eget kapital 2011-01-01 173 000 39 661 - 98 429 48 373 359 463

Årets resultat - - - - 59 258 59 258 Årets övrigt totalresultat - - - - - - Årets totalresultat - - - - 59 258 59 258 Vinstdisposition - - - 48 373 -48 373 - Utdelningar - - - -15 000 - -15 000 Utgående eget kapital 2011-12-31 173 000 39 661 - 131 802 59 258 403 721 Totalt kapital eget

2012

Aktiekapital Reservfond Uppskriv-

ningsfond

Balanserad vinst eller

förlust Årets resultat

Tkr Ingående eget kapital 2012-01-01 173 000 39 661 - 131 802 59 258 403 721

Årets resultat - - - - 49 324 49 324 Årets övrigt totalresultat - - - - - - Årets totalresultat - - - - 49 324 49 324 Vinstdisposition - - - 59 258 -59 258 - Utdelningar - - - -20 000 - -20 000 Utgående eget kapital 2012-12-31 173 000 39 661 - 171 060 49 324 433 045 Rapport över förändringar i eget kapital

Bundet eget kapital

Bundet eget kapital

Fritt eget kapital

Fritt eget kapital

1 januari - 31 december tkr

90 177 82 053

-29 71

-8 659 -485

11 904 11 382

32 348 4 569

-21 330 -20 323

104 411 77 267

-284 834 -406 305

12 000 -151 102

425 336 390 461

-10 002 9 980

-11 885 12 436

6 105 36 681

(Not 34 241 131 -30 582

- -

-4 041 -

-7 039 -2 120

-11 080 -2 120

-20 000 -15 000

-20 000 -15 000 210 051 -47 702

764 629 812 331

974 680 764 629

tkr

20 028 25 120

954 652 797 877

974 680 822 997

- -58 368

974 680 764 629

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten

tkr 2012 2011

Erhållen utdelning - -

Erhållen ränta 264 244 242 925

Erlagd ränta 96 024 91 753

2011-12-31

Summa enligt kassaflödesanalysen Utlåning till kreditinstitut

Summa enligt balansräkningen

Följande delkomponenter ingår i likvida medel

-De har en obetydlig risk för värdefluktuationer.

-De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

-De kan lätt omvandlas till kassamedel.

Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara (Avgår skuld på checkräkningskredit)

2012-12-31 Kassa och tillgodohavanden i centralbanker

Likvida medel vid årets slut Utbetald utdelning (-)

Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början Investering i finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-)

Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-)

Förändring av övriga tillgångar (+/-)

Investeringsverksamheten

Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Förändring av övriga skulder (+/-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten (not 33) Betald inkomstskatt (-)

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-)

Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+)

Kreditförluster (+)

Kassaflödesanalys (indirekt metod)

Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+)

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

2012-12-31 2011-12-31

Noter till de finansiella rapporterna, tkr 1 Uppgifter om banken

Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Sparbanken Rekarne AB med säte i Eskilstuna. Adressen till huvudkontoret är Kungsgatan 5 i Eskilstuna.

2

Överensstämmelse med normgivning och lag

Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och 2011:54 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att tillämpas så samtliga av EU godkända IFRS långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 26 februari 2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på bolagsstämman den 25 april 2013.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen eller tillgångar som kan säljas består av derivatinstrument eller finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar och finansiella skulder.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Bankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa upp- skattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte

f å t dli t f å d käll V kli tf ll k ik f å d k tt i h b dö i

Redovisningsprinciper

annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Bankledningen utvärderar löpande dessa bedömningar och uppskattningar inklusive det som berör avsättningar av osäkra fordringar och nedskrivningar av immateriella tillgångar. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upp- rättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m.kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.

IFRS 7 som avser de utökade upplysningskraven omfattar kvantitativ information om finansiella instrument som nettoredovisas i balansräkningen godkändes under 2012 av EU kommissionen. Sparbanken Rekarne AB börjar tillämpa denna föreskrift från 1 Januari 2013.

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, senast från och med 2015.

IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.

IFRS 13 avser en standard som behandlar värdering och upplysningskrav för verkligt värde. Den godkändes under 2012 av EU kommissionen. Sparbanken Rekarne AB börjar tillämpa denna föreskrift från 1 Januari 2013. IFRS13 är slutprodukten av ett projekt där IASB och FASB samarbetat för att skapa en större samstämmighet mellan IFRS och US GAAP vad gäller synen på vad ett verkligt värde är. Den nya standarden reglerar inte vilka tillgångar och skulder som ska värderas till verkligt värde utan det hanteras inom respektive standard för tillgången/skulden. IFRS13 bestämmer dock hur det verkliga värdet ska fastställas samt vilka upplysningskrav som följer utöver de krav som redan finns i övriga standarder.

IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder.

Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk "Fair Value Option" ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Rä t i täkt h ä t k t d t td l i Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivränte- metoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och ränte- kostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, eventuella transaktionskostnader och rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar.

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan

Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut.

Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.

- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde.

- Valutakursförändringar.

Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbets- givaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

Skatter

I k t k tt t ö kt ll k tt h kj t k tt I k t k tt d i i å t lt t t då d

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då under- liggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligations- fordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtals- mässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller banken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultat- räkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat

Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. När säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option) och avser placering av delar av bankens överskottslikviditet. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.

Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Det innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultat-

äk i V kli t ä d f t täll tif å ffi i ll i t i räkningen. Verkligt värde fastställs utifrån officiella prisnoteringar.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betal- ningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella garantier

Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av banken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) banken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlånings- räntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.

Derivat och säkringsredovisning

Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär.

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.

Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkrings- redovisning tillämpas är enskilda lån som löper med fastränta transkationsbaserad säkringsrelation. Den säkrade risken är risken för förändringar i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan.

Säkring av verkligt värde

När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk.

Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.

Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

Fö fi i ll i t t ä t d å kti k d b tä kli t ä d d t å kt f å till å

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.

Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Derivat samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderings- tekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument;

räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat).

De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknads- riskparametrarna.

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett ned- skrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:

a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller

f) observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive

negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypoteks- lån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av bransch- villkor som påverkar låntagarna i gruppen).

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Banken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Bankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 100 tkr. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbehov kunnat identifieras, ingår sedan i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper för om ett nedskrivningsbehov föreligger på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att banken inte har full kännedom kring alla de faktorer som på balansen är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat med som ännu inte kommit till bankens kännedom har därför en tillkommande gruppvis nedskrivning gjorts.

För lån som inte bedömts vara individuellt väsentliga till belopp tillämpar banken en gruppvis nedskrivning utan att någon individuell prövning görs. Bankens metod för dessa nedskrivningar är att erfarenhetsbaserad nedskrivning sker intill 75 % av aktuell fordran alternativt 50 % nedskrivning om borgen finns för krediten.

E d k i i (k ditfö l t) b äk ll kill d ll d t di k t d ä d t fö ä t d f tid

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kredit- förlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassa- flöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntasfullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Bortskrivningar av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redo- visade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Materiella tillgångar Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet.

Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnads- föres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.

Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.

Beräknade nyttjandeperioder;

- byggnader, rörelsefastigheter se nedan

- maskiner och andra tekniska anläggningar 3-5 år

i t i kt h i t ll ti 5 å

- inventarier, verktyg och installationer 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivnings- perioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar.

Banken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Immateriella anläggningstillgångar Goodwill

Goodwill (inkråmsgoodwill) utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga separat förvärvade immateriella tillgångar som förvärvas av banken redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan) och nedskrivningar.

Avskrivningsprinciper

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivnings- bara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är:

- inkråmsgoodwill 10 år

- andra immateriella tillgångar; kundrelationer 12 år

Redovisningsmässigt skrivs kundrelationer av på 12 år vilket är den uppskattade nyttjande perioden för dessa. Goodwillen