Å r s r e d o v i s n i n g
2009
omslag:
”sparbanken tar täten”
sölvesborg-Mjällby sparbanks vd richard Karlsson invigde Hällevik Tradjazzfestival i augusti 2009.
Foto: Ann-Marie Mörngård
sPArBAnKssTÄMMAn
med huvudmännen äger rum fredagen den 21 maj 2010 med början kl. 17.30 i valjeviken, lokal eken – drottninggården
inneHÅLL
vd kommenterar... 2
Fem år i sammandrag ... 4
Förvaltningsberättelse ... 6
resultaträkning ... 8
Balansräkning ... 9
rapport över förändringar i eget kapital ...10
Kassaflödesanalys ...11
noter till de finansiella rapporterna ...12
revisionsberättelse...46
Företagsstyrning ...47
Huvudmän, styrelse m m ...48
för våra kunder i alla lägen, även när det gäller kreditgivning, så är inlåning en central del i det vi jobbar med. vi lånar in medel från allmänhet och sedan kan vi låna ut dessa medel till de som har ett finansieringsbehov. då vi i banken i ett längre tidsperspektiv måste vara självförsörjande när det gäl- ler kapitalanskaffning så lägger vi numera stort fokus på just inlåning. Konstateras kan att detta har gett resultat och ban- ken har ökat sin inlåning med över 11 %. detta är en riktigt bra siffra och det måste alltid betonas att i en sparbank måste arbetet med inlåning vara minst lika viktigt och intensivt som arbetet med kreditgivning.
vårt aktieägande i swedbank
Att vara sparbank är att vara annorlunda. det är något som vi verkligen ser när vi nu lever i en värld där datorer, iT-lös- ningar och internet påverkar vår vardag i princip allt vi gör.
Just bankverksamhet är en av de mest iT-krävande branscher- na och dessa kostnader blir därför ofta väldigt höga. ett sätt att hålla ner dessa är att samarbeta så att man blir flera som kan dela på dyra utvecklingskostnader m m. detta gör vi och vår samarbetspartner i denna fråga heter swedbank. Likaså har vi ett samarbete med swedbank när det gäller produkt- när jag accepterade jobbet som vd i sölvesborg-Mjällby
sparbank var vi mitt uppe i en högkonjunktur, när jag till- trädde så var vi mitt uppe i en finanskris och det ekonomiska läget i landet var det sämsta sedan depressionen under 1930-talet. Tiden mellan att jag accepterade och att jag bör- jade var mindre än 6 månader. detta visar att i en värld som blir allt mer sammanflätad så händer det saker snabbt och ofta så händer det oväntat.
när jag ser tillbaka på året som passerat så kan jag konstatera att trots en mycket svag konjunktur och negativt klimat i stort så är det lätt att hitta många positiva faktorer.
Banken och medarbetarna
Att vara sparbank är att vara annorlunda. detta märkte jag direkt när jag börjande på banken. det finns en enorm sam- hörighet mellan de som arbetar i banken och man är verk- ligen stolt för det man gör och det banken står för. detta genererar trivsel och personalomsättningen är därför väldigt låg. detta kommer sedan våra kunder till godo då man verk- ligen får chansen att känna sin bankman och vice versa. vi- dare så skapar kontinuiteten en erfarenhet och successivt också en kunskapsgrad som är hög vilket har gjort att jag har fått en tämligen enkel första tid på jobbet. Alla vet vad de ska göra och hur man ska göra det och min uppgift har initialt be- stått i att jobba med frågor som strategi och förändringsarbe- te. Jag kunde inte ha valt ett bättre jobb och stoltheten över banken och alla som jobbar här är från min sida oskattbar.
Kunderna blev fler 2009
Att vara sparbank är att vara annorlunda. en av de bärande tankarna i sparbanksidén är att vi ska vara lokala och vi ska vara nära våra kunder. detta kan man sedan översätta på flera olika sätt när det gäller praktisk handling. vårt sätt är att vi tror på tillgänglighet och generösa öppettider. vi vill även vara lätta att nå och det är därför viktigt att den som ringer vår bank möter en person som sitter i sölvesborg eller i Mjäll- by. detta är bärande komponenter i det som utgör vårt ser- vice erbjudande och något som vi hela tiden söker vägar att förbättra. Min tro är att detta är det som över tiden gör skill- nad i en bankrelation och därför är det glädjande att konsta- tera att vi har en positiv kundutveckling både inom företags segmentet och inom privat sidan. Men vi är inte fär- diga med detta. vi vill ha fler kunder, då vi tror att vi har nå- got riktigt bra att erbjuda, och utmaningen är att få folk att våga prova.
inlåningen ökade
Att vara sparbank är att vara annorlunda. vi är ofta små och vi är lokala. För att kunna vara en stabil och långsiktig partner
VD kommenterar
utveckling - det är precis lika viktigt för vår lilla bank som för den stora banken att kunna erbjuda produkter och tjänster som ligger i framkant. och i och med att vi har ett så nära samarbete när det gäller dessa båda frågor så känns det natur- ligt att ha ett aktie ägande i swedbank som är en så pass viktig partner för oss. Men ska man vara partner så ska man vara det i svåra tider precis som i goda tider och man kan lätt konsta- tera att swedbanks senaste två år kan beskrivas som väldigt svåra. Trots detta så väljer vi att inte bara ligga kvar med vårt ägande utan vi har genom de båda nyemissionerna även ökat vårt ägande. detta har vi gjort då vår tro är att swedbank är en långsiktig och viktig partner för oss och vi tror även att ägandet sett över tiden dessutom kommer att vara en god finan siell placering.
Finansiellt starkare
Att vara sparbank är att vara annorlunda. vi är små och vi har funnits i över 170 år. Under dessa 170 år så har det ibland varit goda tider och ibland mindre goda tider. Just nu så är tiderna svåra men trots allt så lämnar vi 2009 som en bank som har en starkare balansräkning än 2008. vår soliditet är högre precis som den så vikiga kapitaltäckningskvoten. Att vi förbättrar oss just inom dessa områden är viktigt av just det skälet att vi är fristående. vi måste alltid kunna stå på egna ben. därför så måste vi vara lönsamma och genom bra resultat bygga en stark balansräkning i banken.
vårt sociala engagemang
Att vara sparbank är att vara annorlunda. vi är inget aktiebolag och har därför inga aktieägare och lämnar därmed ingen aktie- utdelning till någon. istället så arbetar vi på ett annorlunda sätt genom att vi har en högre personaltäthet, vi har en bättre kontorstäthet och detta göra att vi är mer tillgängliga och lät-
tare att nå och möta. Men i och med att vi inte delar ut aktie- utdelning så ligger det i vår sociala tradition att stödja olika initiativ, olika föreningar och andra händelser inom områden som näringsliv, idrott och kultur. detta gör vi genom spons- ring och den långsiktiga tanken hos oss är att om vi kan bidra till att det blir lite mer spännande och lite mer kul att bo och verka i sölvesborgs kommun så mår bygden bra på kort sikt men även på lång sikt. och mår bygden bra och utvecklas väl så mår banken bra. Bygden och banken är på så sätt två kom- municerande kärl som är väldigt viktiga för varandra.
Jag då
Att vara sparbank är att vara annorlunda. det insåg jag när jag började. Men jag insåg också att det som gör oss annorlunda är något som både vi som jobbar här, samt många av våra kunder tar för givet. Men det ska vi inte göra, utan vi ska jobba med att lyfta fram det som gör oss annorlunda och göra det än mer tydligt. För det är just det som gör oss annorlunda som är framtidens konkurrensfaktorer. Faktorer som närhet, tillgäng- lighet, lokalkännedom och den genuina viljan att vilja gå in i framtiden tillsammans med kommunen och dess invånare och försöka bidra till sådant som jag tidigare nämnde, det vill säga sådant som gör det mer spännande och mer kul att bo och ver- ka i sölvesborgs kommun.
sölvesborg i mars 2010
richard Karlsson
Fem år i sammandrag
Nyckeltal 2009* 2008* 2007* 2006 2005
Volym
Affärsvolym ultimo, tkr 5 885 535 5 107 719 5 016 969 4 691 296 4 271 001
förändring under året, % 15,2 1,8 6,9 9,8 11,2
(Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital
Soliditet** 12,2 9,7 14,7 12,9 14,0
Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i %
av balansomslutningen
Kapitaltäckningskvot 1,5 1,4 1,8 1,9 2,0
Kapitalbas/Kapitalkrav
Primärkapitalrelation 2,3 1,8 2,4 2,5 2,7
Primärkapital/Kapitalkrav
Resultat
Placeringsmarginal 2,1 2,4 2,3 2,6 2,8
räntenetto i % av Mo
Rörelseintäkter/affärsvolym 1,3 0,8 1,3 1,4 1,4
räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig
affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym 0,4 -0,1 0,4 0,6 0,2
rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
Räntabilitet på eget kapital 6,9 -2,0 6,6 9,6 2,5
rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt
eget kapital
K/I-tal före kreditförluster 0,60 1,06 0,65 0,65 0,83
summa kostnader exkl kreditförluster och värdeföränd- ringar på övertagen egendom i relation till räntenetto +
rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster *** 0,71 1,16 0,66 0,58 0,89
summa kostnader inkl kreditförluster och värdeföränd- ringar på övertagen egendom i relation till räntenetto +
rörelseintäkter
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar 65,9 55,4 62,3 63,7 79,6
nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto
Andel osäkra fordringar 0,5 0,6 0,4 0,5 0,4
osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
Kreditförlustnivå 0,4 0,3 0,0 -0,3 0,3
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter
Medelantal anställda 33 33 34 33 33
Antal kontor 2 2 2 2 2
* enligt lagbegränsad iFrs
** nyckeltalen är omräknade efter vid varje tidpunkt gällande skattesats
*** exklusive nedskrivning av finansiella tillgångar
Fem år i sammandrag
Affärsvolym, mkr
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000
2005 2006 2007 2008 2009
Affärsvolym/anställd, mkr
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200
2005 2006 2007 2008 2009
Resultat- och balansräkning, tkr 2009* 2008* 2007* 2006 2005
Resultaträkning
räntenetto 44 565 47 535 40 655 36 752 35 967
Provisioner, netto 16 092 13 744 16 324 16 158 14 875
nettoresultat av finansiella transaktioner 12 128 -25 971 765 72 731
Övriga intäkter 494 5 882 5 258 8 013 4 415
Summa intäkter 73 279 41 190 63 002 60 995 55 988
Allmänna administrationskostnader -38 225 -37 375 -35 243 -34 245 -36 834
Övriga kostnader[1] -5 997 -6 084 -5 908 -5 293 -9 564
Kreditförluster -7 797 -4 374 -306 3 856 -3 365
Summa kostnader -52 019 -47 833 -41 457 -35 682 -49 763
Rörelseresultat 21 260 -6 643 21 545 25 313 6 225
Bokslutsdispositioner 3 859 -3 859 93 -93 20 121
skatter -3 589 -3 513 -4 770 -5 854 -6 644
Årets resultat 21 530 -14 015 16 868 19 366 19 702
Balansräkning
Kassa 19 225 18 149 19 698 20 129 16 721
Utlåning till kreditinstitut 6 350 6 151 10 858 17 363 5 395
Utlåning till allmänheten 1 910 287 1 994 934 1 639 244 1 386 185 1 165 167
räntebärande värdepapper 5 000 5 000 29 799 35 497 35 623
Aktier 93 145 48 827 107 637 51 731 47 370
Materiella tillgångar 27 265 24 649 26 199 26 161 19 834
Övrigt 9 604 10 543 16 540 10 089 4 665
Summa tillgångar 2 070 876 2 108 253 1 849 975 1 547 155 1 294 775
skulder till kreditinstitut 235 973 473 532 223 045 111 454 1 699
inlåning från allmänheten 1 568 477 1 406 059 1 338 389 1 219 550 1 097 445
Övrigt 12 176 17 500 11 757 11 556 10 714
Avsättningar för pensioner m m 1 668 5 450 4 588 4 399 4 180
Summa skulder och avsättningar 1 818 294 1 902 541 1 577 779 1 346 959 1 114 038
obeskattade reserver 0 3 859 0 93 0
eget kapital 252 582 201 853 272 196 200 103 180 737
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 070 876 2 108 253 1 849 975 1 547 155 1 294 775
*enligt lagbegränsad iFrs
Jämförelsesiffror för 2005-2006 har ej omräknats enligt ”lagbegränsad iFrs”.
[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Förvaltningsberättelse
redovisning för verksamhetsåret 2009
styrelsen för sölvesborg-Mjällby sparbank, organisations- nummer 536200-9457, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2009, bankens 171:a verksamhetsår.
Allmänt om verksamheten
sölvesborg-Mjällby sparbank bildades 1839 och drivs som en
”traditionell” sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. verksamhetsområdet omfattar hela sölves- borgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvud- män uppgår till 50 stycken. sparbanken har två kontor - ett i sölvesborg och ett i Mjällby. Bankens kunder är såväl privat- personer som mindre företag. Marknadsandelen uppgår till drygt 50 procent inom båda dessa segment.
den globala finanskrisen och lågkonjunkturen som följde i dess spår präglade år 2009. riksbanken har fortsatt att sänka reporäntan och att med olika medel stimulera det finansiella systemet.
Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret
Ny VD
Håkan Ursberg som har varit vd för sölvesborg-Mjällby sparbank sedan 1997, valde att utnyttja sitt avtal om förtida pensionsavgång och slutade sin anställning den 30 juni. ny vd från och med 1 april 2009 är richard Karlsson.
Övrigt
Under våren har kontorsutrymmen i sölvesborgsfastigheten byggts om till två nya lägenheter och samtidigt har en hiss installerats. Totalkostnaden för ombyggnaden var 5,5 Mkr, varav 1,5 Mkr avser fastighetskostnader som direkt belastar resultatet.
den 12 oktober genomförde en ensam knivbeväpnad man ett rån mot sparbankens Mjällbykontor. rånaren kunde snabbt gripas efter tips från allmänheten. Bankens rutiner och tek- niska utrustning fungerade bra och personalen fick professio- nell hjälp, eftersom ett rån alltid är en traumatisk upplevelse.
Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning
Balansomslutning
Balansomslutningen minskade under året med 1,8 % till 2 070,9 Mkr. Minskningen är en följd av bankens förändrade utlåningsstrategi, vilken innebär att utlåningen i högre grad än tidigare placeras i swedbank Hypotek. Medelomslutning- en ökade med 4,9 %, vilket skall jämföras med 5,6 % som är genomsnittet för sparbanker anslutna till sparbankernas riksförbund.
Inlåning och fondsparande
inlåningen från allmänheten uppgick till 1 568,5 Mkr, en ök- ning jämfört med föregående år med 162,4 Mkr eller 11,6 %.
Marknadsvärdet på förmedlade volymer till swedbank robur Fonder och swedbank Försäkring ökade med 298,2 Mkr (+37,6 %) och uppgick till 1 091,1 Mkr.
Utlåning
Utlåningen till allmänheten uppgick till 1 908,1 Mkr, en minskning jämfört med föregående år med 81,8 Mkr eller 4,1 %. den förmedlade lånestocken till swedbank Hypotek ökade under året med 308,8 Mkr (+51,9 %) och uppgick till 903,4 Mkr.
Obligationer m m
sparbankens värdepappersportfölj uppgår till nominellt 5,0 Mkr.
0 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0
Egen portfölj Fond
Försäkring
2005 2006 2007 2008 2009
2005 2006 2007 2008 2009
0 500 1000 1500 2000 2500
Egen portfölj Hypotek
Aktier
- swedbank AB
i oktober genomförde swedbank AB en nyemission av A- aktier. sparbanken tilldelades 1 018 755 teckningsrätter (teck- ningsvillkor 1:2, kurs 39 kr). sparbankens styrelse valde att delta i emissionen med ett begränsat belopp. 520 000 teck- ningsrätter användes för att teckna 260 000 A-aktier och res- terande 498 755 teckningsrätter avyttrades.
- Övriga aktier
Panaxia security genomförde också en nyemission, men spar- banken valde att inte delta i emissionen. Teckningsrätterna såldes och senare under året avyttrades hela aktieinnehavet (410 000 st aktier).
Likviditet
sparbanken har försäkrat sig om krediter hos swedbank AB, som är tillräckligt stora för en god betalningsberedskap och utrymme för en fortsatt utveckling av verksamheten (se även not 22).
Sparbankens resultat
rörelseresultatet uppgick till 21,3 Mkr (-6,6 Mkr), vilket är en ökning med 27,9 Mkr.
räntenettot uppgick till 44,6 Mkr (47,5 Mkr) vilket är en minskning med 6,2 %.
Aktieutdelning - swedbank AB lämnade ingen aktieutdel- ning 2009 (2008 5,3 Mkr).
Provisioner (netto) ökade med 2,3 Mkr till 16,1 Mkr. Pro- visionerna avseende försäljning av swedbank roburs aktie- och värdepappersfonder uppgick till 5,4 Mkr (6,1 Mkr), swedbank Försäkring 1,6 Mkr (1,4 Mkr) och provisioner för förmedling av krediter till swedbank Hypotek 4,8 Mkr (2,5 Mkr).
nettoresultat av finansiella transaktioner uppgår till 12,1 Mkr (-26,0 Mkr). Här redovisas realiserade och orealiserade vinster och förluster på finansiella instrument, nedskrivningar på finansiella instrument och valutakursförändringar. Posten består bland annat av realisationsvinst vid försäljning av teck- ningsrätter (6,0 Mkr) och marknadsvärdering av de tecknings- rätter som utnyttjades för teckning av aktier (6,1 Mkr) - båda beloppen avser swedbank AB.
de totala rörelsekostnaderna, exklusive kreditförluster, uppgår till 44,2 Mkr, vilket är en ökning med 0,8 Mkr.
Personalkostnaderna uppgick till 23,6 Mkr (24,1 Mkr).
Löner och arvoden inklusive socialförsäkringsavgifter ökade med 0,4 Mkr till 18,4 Mkr. Pensionskostnaderna uppgår till 3,1 Mkr (3,1 Mkr). Avgående vd utnyttjade sin rätt till sär- skild ålderspension från och med 1 juli 2009. i samband med detta löstes pensionsskulden upp och ersattes av en engångs-
betald försäkring via sparinstitutens Pensionskassa (sPK).
Ytterligare en tjänsteman erbjöds pension med engångsbetald försäkring via sPK (enligt kollektivavtalets § 7). Kostnaden för dessa pensioneringar ingår i pensionskostnaden. Avsätt- ningar till vinstandelar uppgick till 1,1 Mkr (1,4 Mkr).
Antalet arbetade timmar i banktjänst minskade med 1 468 och uppgick till 54 126 timmar.
iT-kostnaderna ökade med 0,3 Mkr och uppgår till 6,1 Mkr och av dessa är 1,1 Mkr (1,3 Mkr) utvecklingskostnader.
Fastighetskostnaderna ökade med 1,5 Mkr och uppgick till 2,1 Mkr. Ökningen beror på kostnader i samband med om- byggnaden av fastigheten Ålen 1.
Årets kreditförluster ökade med 3,4 Mkr och uppgår till 7,8 Mkr.
För resultatmått och jämförelsesiffror i övrigt hänvisas till nyckeltalen under rubriken ”Fem år i sammandrag”.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
i budgeten för 2010 räknar sparbankens styrelse med ett re- sultat före kreditförluster om 13,9 Mkr. detta är historiskt sett ett lågt resultat och beror dels på utebliven utdelning på sparbankens swedbankaktier och dels på att räntenettot för- väntas minska med 3,5 Mkr. Kreditförlusterna förväntas vara höga även år 2010. osäkerhet angående ränteutveckling, ar- bets- och fastighetsmarknad gör dock prognoserna osäkra.Principer för ersättning till personer i ledande ställning
ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen.För detaljuppgifter hänvisas till not 10.
Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer
styrelsen för sölvesborg-Mjällby sparbank är medveten om samtliga risker, men bedömer kreditrisken och ränterisken som de enskilt viktigaste riskerna. sparbankens finansiella risker presenteras i not 3.Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 21 530 styrelsen föreslår att detta belopp
behandlas enligt följande:
- överföring till reservfonden 21 530
gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapital- bas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kredit- risker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verk- samheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärde-
Resultaträkning
1 januari - 31 december
ringspolicy. sparbankens kapitaltäckningskvot efter före- slagen vinstdisposition uppgår till 1,46 (1,40). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 160,2 Mkr (156,4 Mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 109,8 Mkr (111,2 Mkr). specifikation av posterna framgår av not om kapital- täckning.
sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till an- nan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital s åsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
tkr Not 2009 2008
ränteintäkter 64 420 103 348
räntekostnader -19 855 -55 813
Räntenetto 4 44 565 47 535
erhållna utdelningar 5 0 5 265
Provisionsintäkter 6 19 740 17 326
Provisionskostnader 7 -3 648 -3 582
nettoresultat av finansiella transaktioner 8 12 128 -25 971
Övriga rörelseintäkter 9 494 617
Summa rörelseintäkter 73 279 41 190
Allmänna administrationskostnader 10 -38 225 -37 375
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -2 104 -1 903
Övriga rörelsekostnader 11 -3 893 -4 181
Summa kostnader före kreditförluster -44 222 -43 459
Resultat före kreditförluster 29 057 -2 269
Kreditförluster, netto 12 -7 797 -4 374
Rörelseresultat 21 260 -6 643
Bokslutsdispositioner 13 3 859 -3 859
skatt på årets resultat 14 -3 589 -3 513
Årets resultat 21 530 -14 015
Balansräkning
Per den 31 december
tkr Not 2009 2008
Tillgångar
Kassa 19 225 18 149
Utlåning till kreditinstitut 15 6 350 6 151
Utlåning till allmänheten 16 1 908 126 1 989 884
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 2 161 5 050
obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 5 000 5 000
Aktier 18 93 145 48 827
derivat 3 4 255 2 206
Materiella tillgångar 19
- inventarier 2 979 1 908
- Byggnader och mark 24 286 22 741
Övriga tillgångar 14, 20 3 078 4 438
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 2 271 3 899
Summa tillgångar 2 070 876 2 108 253
Skulder, avsättningar och eget kapital
skulder till kreditinstitut 22 235 973 473 532
inlåning från allmänheten 23 1 568 477 1 406 059
derivat 3 235 130
Övriga skulder 24 3 985 9 681
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 7 956 7 689
Avsättningar
- Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 0 4 108
- Uppskjuten skatteskuld 14 1 668 1 342
Summa skulder och avsättningar 1 818 294 1 902 541
Obeskattade reserver 27 0 3 859
Eget kapital 28
reservfond 203 059 216 971
Fond för verkligt värde 27 993 -1 103
Årets resultat 21 530 -14 015
Summa eget kapital 252 582 201 853
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 070 876 2 108 253
Poster inom linjen
ställda säkerheter inga inga
Ansvarsförbindelser 29 5 531 6 672
Åtaganden 30 232 744 199 427
Rapport över förändringar i eget kapital
Fond för
Reserv verkligt värde Årets Totalt eget
fond reserv resultat kapital
Ingående eget kapital 2008-01-01 200 103 55 225 16 868 272 196
vinstdisposition 16 868 0 -16 868 0
Finansiella tillgångar som kan säljas:
omvärderingar redovisade mot eget kapital 0 -56 328 0 -56 328
Årets resultat 0 0 -14 015 -14 015
Utgående eget kapital 2008-12-31 216 971 -1 103 -14 015 201 853
Ingående eget kapital 2009-01-01 216 971 -1 103 -14 015 201 853
vinstdisposition -14 015 0 14 015 0
Uppskrivning av materiella anläggningstillgångar 103 0 0 103
Finansiella tillgångar som kan säljas:
omvärderingar redovisade mot eget kapital 0 29 096 0 29 096
Årets resultat 0 0 21 530 21 530
Utgående eget kapital 2009-12-31 203 059 27 993 21 530 252 582
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
1 januari - 31 december
tkr 2009-12-31 2008-12-31
Den löpande verksamheten
rörelseresultat (+) 21 260 -6 643
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 0 16
orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -267 0
Av-/nedskrivningar (+) 2 733 28 378
Kreditförluster (+) 7 984 4 479
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -5 694 0
Betald inkomstskatt (-) -3 589 -3 513
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 22 427 22 717
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) 76 663 -360 169
Ökning/minskning av värdepapper (-/+) 0 10 000
Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 162 418 67 670
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -237 559 250 487
Förändring av övriga tillgångar (+/-) 1 224 11 105
Förändring av övriga skulder (+/-) -9 106 6 605
Kassaflöde från den löpande verksamheten 16 067 8 415
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 6 463 15 330
investering i finansiella tillgångar (-) -16 250 -24 540
Avyttring av materiella tillgångar (+) 59 35
Förvärv av materiella tillgångar (-) -4 779 -388
Kassaflöde från investeringsverksamheten -14 507 -9 563
Årets kassaflöde 1 560 -1 148
Likvida medel vid årets början 18 769 19 917
Likvida medel vid årets slut (not 32) 20 329 18 769
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa 19 225 18 149
Utlåning till kreditinstitut 1 104 620
Summa enligt balansräkningen 20 329 18 769
Noter till de finansiella rapporterna
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2009 och avser söl- vesborg-Mjällby sparbank (org nr 536200-9457). sparbanken bildades 1839 och drivs som en ”traditionell” sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. verk- samhetsområdet omfattar hela sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50 styck- en. sparbanken har två kontor - huvudkontor på södergatan 17 i sölvesborg och avdelningskontor på Centrumvägen 2 i Mjällby. Bankens kunder är såväl privatpersoner som mindre företag. Marknadsandelen uppgår till drygt 50 procent inom båda dessa segment.
2 redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅrKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFs 2008:25 ) och rådet för finansiellrapporterings rekommen- dation rFr 2.2 redovisning för juridiska personer. sparban- kerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad iFrs och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av rFr 2.2 och FFFs 2008:25.
detta innebär att samtliga av eU godkända iFrs och uttalan- den så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisnings- lagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 mars 2010. resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 21 maj 2010.
de nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent för år 2007, 2008 och 2009.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff- ningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella till- gångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
Finan siella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klas- sificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt vär- de via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finan siella rapporterna presenteras i svenska kronor. samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusen tal.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbe- gränsad iFrs kräver att sparbankens ledning gör bedömning- ar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Upp- skattningarna och antagandena är baserade på historiska erfa- renheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. resultatet av dessa uppskatt- ningar och antaganden används sedan för att bedöma de redo- visade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som före taget tillämpar från och med 1 januari 2009. Övriga ändringar av iFrs med tillämpning från och med 2009 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.
Upplysningar om finansiella instrument
Ändringar i iFrs 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar företagets finansiella rapportering från och med årsredovisningen för 2009. Änd- ringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i balans- räkningen. instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten;
där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upp- lysningskrav än de andra nivåerna. dessa upplysningskrav har främst påverkat not 31 nedan. därutöver medför ändringen av iFrs 7 några förändringar avseende upplysningar om likvi- ditetsrisk.
Angivna belopp är i tusental kronor (tkr) och bokfört värde om ej annat anges. siffror inom parantes avser föregående år.
enligt övergångsbestämmelserna i iFrs 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna. Företaget har valt att frivilligt ändå lämna jämförande information för 2008 även avseende de upplysningar som tillkommit i och med ändringarna. eftersom ändringarna inte påverkar hur redo- visade belopp ska fastställas, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna.
Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rappor- ter. nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m. räken- skapsår efter 2010 planeras inte att förtidstillämpas. i den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av till- lämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har företaget ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transak- tioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Mone- tära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balans dagen. valutakursdifferenser som uppstår vid omräk- ningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivränteme- toden. effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förvän- tade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av er- hållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktions- kostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultat- räkningen består av:
- räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar.
- räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkrings- instrument och säkringsredovisning tillämpas. För ränte- derivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. orealiserade värdeförändringar på deri- vat redovisas i posten nettoresultat av finansiella transak- tioner (se nedan).
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
en provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de eko- nomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kom- mer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balans- dagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de ut gifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. intäk- terna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits el- ler kommer att erhållas. intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkter- na som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdig- ställandegrad på balansdagen.
sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektiv- räntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. sådana av- gifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån, samt av- gifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för stäl- lande av finansiell garanti. dessa avgifter och provisioner perio diseras som intäkt över den period som tjänsten utförs.
Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken
erhåller vid förmedling av lån till annan bank. vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kredit förluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kredit- förlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisio- ner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgif- ter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut.
dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskost- nader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redo- visas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.
- realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder.
- realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas.
- nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (ak- tieinstrument), i den mån det inte särredovisats på egen rad.
- orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
- orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde.
- valutakursförändringar.
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostna- der, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbets- givaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokal-, utbildnings-, iT-, telekommunikations-, rese- och re- presentationskostnader samt kassadifferenser.
Bokslutsdispositioner
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplös- ningar av obeskattade reserver.
Avsättningar
en avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. en avsättning redovisas i balans- räkningen när det finns en befintlig legal eller informell för- pliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig upp- skattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa upp- skattningen av det som krävs för att reglera den befintliga för- pliktelsen på balansdagen. där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom dis- kontering av det förväntade framtida kassaflödet till en ränte- sats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
Skatter
inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då under- liggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avse- ende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redo- visade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realise- rade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämp- ning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tempo- rära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas.
värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, upp- skjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i iAs 39 och ÅrKL. Finansiella instrument som redo visas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan låne- fordringar, aktier och obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen en finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans- räkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets av- talsmässiga villkor.
en finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rät- tigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken för- lorar kontrollen över dem. detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. en finansiell skuld tas bort från balansräk- ningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
en finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och re- dovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det förelig- ger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkning- en, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktions- kostnader. ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvär- vades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i iAs 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet vär- deras efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkon- traktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. inbäddade derivat sepa- reras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet
värderas till verkligt värde. vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade de- rivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verk- ligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i re- sultaträkningen.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträk- ningen. i den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.
dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektiv- ränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställ- bara betalningar och fastställd löptid som företaget har en ut- trycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
i kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finan- siella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassi- ficera i denna kategori. innehav av aktier och andelar redo- visas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskriv- ningar (se redovisningsprinciper). vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemeto- den i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller
eller avyttras. vid avyttring av tillgången redovisas ackumu- lerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resul taträkningen.
Andra finansiella skulder
inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörs- skulder, ingår i denna kategori. skulderna värderas till upp- lupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åta- gande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalning- ar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersätt- ning för den utställda garantin. vid den efterföljande värde- ringen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt iAs 37.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig ut- fästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand be- stämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/
hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparban- ken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låne- avtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
Derivat och säkringsredovisning
sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt iAs 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. vi- dare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. i de fall förutsättningarna för säk- ringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivat- instrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomis- ka säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovis- ning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resul- tatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovis- ning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säk- ringsredovisning innebär.
samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräk- ningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. de poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:
1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring)
den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
- risken för förändring i verkligt värde på grund av föränd- ringar i swapräntan
- risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak
Säkring av verkligt värde (portfölj)
när ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. risken för för- ändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk.
För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. den portföljmetod som tillämpas innebär att låneford- ringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade rän- teomförhandlingstidpunkter. i varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanterings- strategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstru- menten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säk- rade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verk- ligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del
som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultat- räkningen. om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en perio disering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.
Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv mark- nad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från till- gångens noterade köpkurs på balansdagen, utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstill- fället. ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgäng- liga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisa- tion, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärs- mässiga villkor. eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. instrument som är notera de på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt obligationer och andra räntebärande värdepapper. den största delen av företagets finansiella in- strument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. de använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt.
Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderings- tekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. värderingstek- niker används för följande klasser av finansiella instrument;
räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (oTC-derivat).
de tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande ut- ifrån de förändringar som inträffat i de underliggande mark- nadsriskparametrarna.
Aktier och räntebärande värdepapper
verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivat- instrument beräknas
- med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana upp- gifter inte finns tillgängliga till
- framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonte- rade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. i de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedöm- ningen. den diskonteringsränta som använts är marknads- baserad ränta på liknande instrument på balansdagen. då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen.
innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas.
skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjuste- ring som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. det redovisade värdet på onoterade aktier vars verk- liga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 2 568 tkr (3 197 tkr).
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i be- hov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inver- kan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången:
- betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
- ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
- beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårig- heter, av en eftergift som långivaren annars inte hade över- vägt,
- det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
- upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller
- observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redo- visades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finan- siella tillgångarna i gruppen, inklusive
- negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i grup- pen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kredit- gräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller - inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling
till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exem- pelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypo- tekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen).
objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdra- gen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån.
en nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskill- naden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade fram- tida kassaflöden diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena.
vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassa- flöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillko- ren görs, till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter, redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskon- terade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redo-
visat värde på lånet. om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i all- mänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finan- siella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom ge- nom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kredit- värdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens sys- tem och rutiner för att hantera kreditrisk. eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upp- lupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. en nedskrivning belastar resul- taträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffnings- värdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. sparbanken gör en individuell bedömning vid varje bokslut om det finns nedskrivningsbehov för egetkapi- talinstrument som tillgång, som klassificerats som en finan- siell tillgång som kan säljas.
vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassi ficerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapi- tal till resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
en nedskrivning återförs om det både finns bevis på att ned- skrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. en nedskrivning på en låne- fordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontrak- tuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller
omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kredit- förluster och specificeras särskilt i not.
nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvin- ningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträf- fat efter det att nedskrivningen gjordes.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad, vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdel- ning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bort- skrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
Ianspråktagen pant
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas en ligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av an- skaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertag- na egen domen inte är ett finansiellt instrument. ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlig het med företagets principer för värdering av finansiella instrument.
Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostna- der i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken över- tagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörel- sekostnader.
Materiella tillgångar Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balans räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaff- ningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings- värde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och even- tuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskriv- ningar.
det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från an-
vändning eller utrangering/avyttring av tillgången. vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och till- gångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljnings- kostnader. vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/
kostnad.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjande- period. sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir mar- ginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar är relativt liten. Byggnader av- skrivs planenligt med 2 %, markanläggningar med 5 % och inventarier med 20 % per år.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärde och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Nedskrivningsprövning
de redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt iAs 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan).
om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassa- flöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kall- lad kassagenererande enhet.
Pensionering genom försäkring
sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänste- pensioner är tryggade genom försäkringsavtal med spar- institutens Pensionskassa (sPK).
en förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgifts be- stämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har be- dömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbets - givare. Premier betalas till sPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Pensionering i egen regi
sparbanken har från och med 2009-07-01 inga särskilda avtal utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna. Avtalet med avgående vd om rätt till särskild ålderspension från och med juli 2009 (62 år och 5 månaders ålder) har infriats genom för- säkring med engångsbetald premie via sparinstitutens Pen- sionskassa (sPK).
