LSL210, SLÖJD, Formgivning, 30 högskolepoäng
Craft and Design, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle
1. Fastställande
Kursplanen är interimistiskt fastställd av Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007‐06‐12 och har reviderats 2008‐08‐26. Kursplanen gäller fr.o.m höstterminen 2008.
Ansvarig institution: Institutionen för kost‐ och idrottsvetenskap Medverkande institution: Högskolan för design och konsthantverk Utbildningsområde: Undervisning 85%, Design 15%
2. Inplacering
Kursen ingår i Lärarprogrammet, inriktning Slöjd, och kan även ges som fristående kurs. Kursen utgör den första kursen av två i inriktningen. Kursen kan ingå i lärarexamen avsedd för verksamhet som lärare i grundskola år 1‐9.
3. Förkunskaper
För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier, samt genomgången kurs LSL110, med minst 75% med godkänt resultat. Validering av motsvarande kunskaper kan göras för den som vill läsa kursen fristående.
4. Innehåll
Kursen är en fortsättning på Grundkurs 1. Här ligger fokus mer på skola och lärarprofession varför merparten av VFU är förlagd hit. Kursen skall betraktas och genomförs som en helhet men består av följande delar:
Gemensamma projektstudier (10,5 hp, varav 6,5 hp VFU)
Arbete med slöjdens material och metoder utifrån individuell studieplan (9 hp) Visuell gestaltning (2 hp)
KURSPLAN LSL210 Gäller fr.o.m. vt 08
Ämnesdidaktik (8.5 hp varav 4 hp VFU)
Gemensamma projektstudier (10,5 hp, varav 6,5 hp VFU)
Tematiska work‐shops och projektarbeten är en uppläggning som känns igen från föregående kurs. Nu kombineras detta arbete med uppgifter kring problemområden utifrån rubriken Slöjd som en del av hållbar utveckling. IT‐användning för
slöjdverksamhet kopplas till kraven från skolans allmänna behov.
En koppling till internationella frågor blir naturlig under utlands‐VFU, där studenterna åker till olika länder och studerar skolor, lärarutbildning och kulturella företeelser kopplat till slöjd och hantverk. Traditionellt manligt och kvinnligt arbete väcker ofta diskussion kring vad pojkar och flickor kan eller bör göra i slöjden. Medverkar slöjdämnet till att skapa genus eller kan man där hjälpa till att minska skillnaderna mellan könen? Genom utlands‐VFU kan dessa frågor även studeras i ett internationellt perspektiv.
Genom VFU inom både hårda och mjuka material tränas tekniker och
verktygsanvändning anpassade till undervisningen. Tillsammans med den lokala lärarutbildaren utvecklas metodik för undervisning. Studier hos formgivare eller hantverkare kan utgöra ett kortare moment särskilt i samband med utlands‐VFU:n.
Arbete med slöjdens material och metoder utifrån individuell studieplan (9 hp) Detta blir en vidareutveckling av momentet i Grundkurs 1. Med ökande fokus på problemformuleringar skall studenten utmanas att arbeta experimentellt med projekt där form och färg blir en viktig förutsättning för genomförandet. Den egna
kunskapsprofilen skall vara vägledande vid val av projektområden. Färdigheter inom både hårda och mjuka material skall dokumenteras. Datorpresentationer kan vara ett sätt att träna nyvunna kunskaper inom området.
Visuell gestaltning (2hp)
Inom slöjdområdet måste tankar gestaltas och kommuniceras människor emellan.
Studier i olika gestaltningsformer och ritteknik anpassade efter yrkesprofessionen tränas.
Ämnesdidaktik (8,5 hp, varav 4 hp VFU)
Didaktikstudierna tar sin utgångspunkt i pedagogiska teoriers bärighet i
slöjdverksamhet. Studenten arbetar mot lärarprofessionen med fokus på hur arbetssätt stöder eller hindrar barns självständighet och utveckling i arbetet. Processinriktat arbete diskuteras med särskilt fokus på genomförande, värdering och dokumentation.
Hit kopplas naturligt frågor kring utvärdering och betygssättning.
Genom VFU tränas planering och genomförande av eget lärararbete. Tillsammans med den lokala lärarutbildaren diskuteras uppföljning och dokumentation av elevers
slöjdarbete samt betygssättning för slöjdämnet.
5. Mål
Syftet med slöjdutbildningen är att skapa en god slöjdpedagog med relevant kunskap om slöjdens material och verktyg, samt skicklighet i att använda dem i slöjdtekniker av många slag, med känsla för form och färg. Studierna i de olika kurserna har som mål att binda samman ämneskunskap med didaktik mot lärarprofession.
Efter avslutad kurs skall studenten kunna
visa grundläggande kunskap i att analysera och bedöma elevers
kunskapsutveckling samt god kunskap i betygssättning av slöjdverksamhet
visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla slöjdundervisning
visa förmåga att använda informationsteknik i slöjdverksamheten och inse olika mediers roll för denna
med hjälp av referensmaterial välja lämpliga konstruktionsmaterial i de egna projekten och motivera valet med hänsyn till form, funktion och hållbar utveckling
visa förmåga att visuellt gestalta föremål och företeelser utifrån lärarprofessionens krav
visa ökad teknisk skicklighet vid utförandet av de egna slöjdprojekten samt ökad medvetenhet i läroprocessen
föra ett resonemang kring teoribildningar och begreppsbildningar inom det slöjdpedagogiska fältet utifrån litteraturen samt därvid visa på ett vetenskapligt förhållningssätt
identifiera och exemplifiera jämställdhets‐ och genusfrågor som är kopplade till slöjdutövning i ett internationellt och interkulturellt perspektiv
tillsammans i grupp planera, genomföra och redovisa VFU i ett valbart land med stöd av kursledningen.
6. Kurslitteratur
Se separat litteraturlista.
7. Former för bedömning
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan
särskiljas. Olika examinationsformer tillämpas. Samtliga work‐shops, temaprojekt och individuellt projektarbete examineras under arbetsprocessen såväl som efter avslutat
arbete. I del av kursen skall den av varje student upprättade studieplanen utgöra en grund för bedömning tillsammans med mål och anvisningar i kursens
studiehandledning. För bedömning av processarbete krävs kontinuerlig närvaro vid handledningstillfällen. Det egna arbetet presenteras i en dokumentation, där också den individuella litteraturlistan presenteras. Såväl innehåll som layout och utförande bedöms. Ökande grad av datorbaserad informationsteknik används vid presentationer och dokumentering. Närmare information presenteras i en aktuell studiehandledning som revideras varje gång kursen ges.
Skicklighet i hantverket liksom graden av reflektion, analys och värdering är underlag för bedömning. Det skall finnas en tydlig koppling mellan eget arbete och
yrkesprofessionen. VFU:n bedöms genom muntlig och skriftlig rapportering och uppföljning av uppgifter samt genom närvarorapportering och bedömningsunderlag utifrån lokala lärarutbildares/VFU‐ledares synpunkter.
Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator utsedd. Begäran skall vara skriftlig och institutionen har att bifalla sådan begäran om det är praktiskt möjligt.
Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro och dessa inslag ingår i kursens examination.
Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets
verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare
examinationstillfälle/n hos Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007‐11‐28, dnr G217 4913/07).
För lärarexamen skall studenten enligt examensmålen visa sådan kunskap som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Att studenten uppnår dessa mål framkommer inom VFU‐
inslagen i lärarutbildningen. Inom VFU‐inslagen görs också bedömning av yrkeslämplighet vilket sker bl a i den första inriktningens andra termin.
Tillvägagångssättet för bedömningen framgår av föreskrifter och bedömningsmallar på Utbildnings‐ och forskningsnämndens för lärarutbildning hemsida www.ufl.gu.se länken VFU. Dokumenten kan även nås via Kursportalen.
8. Betyg
Antalet betygsgrader är tre, Underkänd, Godkänd och Väl Godkänd.
Kriterier för bedömning av studieresultat
För godkänt betyg krävs aktivt deltagande i work‐shops, temaarbeten, genomgångar och seminarier, godkända inlämningsuppgifter samt godkänt tentamensresultat.
Studenten skall presentera godkänd studieplan utifrån kunskapsprofilens krav, samt
utifrån uppsatta mål formge och genomföra projekt inom varierande material‐ och teknikområden med godkänd dokumentation. Dessutom skall studenten kunna använda IT vid presentationer och i undervisningsrelaterad verksamhet.
För godkänt betyg på VFU krävs att teoretiska och praktiska uppgifter är genomförda med godkänt resultat samt att studenten med handledning planerar och genomför stor del av undervisningen inom verksamheten som omfattar såväl hårda som mjuka material. Genomförd utlands‐VFU skall redovisas muntligt och skriftligt med godkänt resultat.
För betyget väl godkänd krävs förutom ovanstående stor förmåga till reflektion i den egna läroprocessen samt skicklighet i slöjdarbetet. Dessutom krävs att studenten uppvisat mycket god förmåga att självständigt planera, genomföra och dokumentera de egna arbetena samt VFU‐verksamheten.
9. Kursvärdering
Varje kurs skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan studenter och lärare. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion skall föras.
Utvärderingen ska ske, dels efter avslutad kurs, dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits till vara.
10. Övrigt
Workshops, teknikgenomgångar, föreläsningar, seminarier, tentamina, VFU samt redovisningar är obligatoriska. Kontinuerlig kontakt med handledare inom projekt är en förutsättning för godkänt resultat. Utebliven schemalagd VFU tas igen.
Studenten svarar för kostnaden för material till de egna projekten.
