Informatio nsbla d från FS B
med de finskspråkiga organisatio- nerna är gott och intensivt.
Det råder ingen tvekan om att förbundet framgångsrikt kan upp- nå sina målsättningar. Det gäller för oss att vara innovativa och framåtsträvande, och framförallt tro på oss själva och förbundets framtid. I synnerhet gäller det att synas ute på fältet, liksom i myn- digheternas korridorer, så att vår insats alltid uppfattas som värde- full och nödvändig.
Thomas Blomqvist FSB:s framtid finns framförallt i de
ungdomar som deltar i pytssprute - och slangstafetter, som är med i släckningsövningar och som spen- derar en vecka på sommaren på brandkårsläger. Genom sin ung- domsverksamhet kan de lokala förbunden se till att brandkårskar- riären – antingen en yrkes eller frivillig sådan – blir ett genuint alternativ för de unga. På så sätt säkerställs en tillräcklig svensk beredskapsnivå. Även om alla inte blir brandmän i framtiden, samlar ungdomarna på sig allmännyttig kunskap som bidrar till att göra det finländska samhället säkrare, vilket ju är förbundets generella målsättning.
brandkårsorganisation med stor kunskap, och en eftertraktad sam- arbetspartner, behöver vi konti- nuerligt utveckla vår verksamhet.
Vi ska framstå som en organisa- tion man vill ansluta sig till och som man vill jobba i och för. Det är väldigt viktigt att FSB erbjuder utbildning och tjänster som mot- svarar efterfrågan. Förbundet skall ses som en viktig aktör som är med och formar räddningsväsen- dets framtid i Finland. En speciellt viktig uppgift är förstås arbetet för att trygga säkerhetskunskapen på svenska. FSB är där i en nyckelpo- sition, eftersom vårt förbund är ett samlande forum för hela den finlandssvenska räddningstjänsten.
Förutom att rekrytera ungdomar, handlar det om att översätta ma- FSB:s höstmöte i Mariehamn den 14 november valde en ny ordförande efter Ulla-Maj Wide- roos som efter sju års ordföran- deskap önskat avgå. I Ulla-Majs ställe valde FSB riksdagsman Thomas Blomqvist till sin ordfö- rande för 2010. Ulla-Maj konsta- terade i sitt inledningsanförande, att det har varit en mycket läro- rik, intressant och arbetsam tid men tack vare god hjälp från styrelsen och personalen har hon klarat av att anpassa ordfö- randeskapet med sina andra engagemang.
Thomas Blomqvist kommer från Tenala i Raseborg och han pre- senteras närmare i en separat artikel. Thomas tackade efter valet för förtroendet och kon- staterade, att han fått en bra inblick i arbetet av den tidigare ordföranden så han ser fram emot att börja sitt arbete i för- bundets ledning. Dessutom konstaterade han, att förbun- dets nya vision och strategi är bra gjorda och kommer att vara ett bra instrument för framti- den.
Ny ordförande för FSB
I D E T H Ä R N U M R E T : FSB:s höst- möte –09
2
Minnen för livet
2
Funderingar på framtiden
3
FSB:s hemsi- dor
3
Svenska studiedagar
4
Ungdomsar- betet
6 Nya kläder 7
Framtidens FSB?
FSB-NYTT
2 4 . 0 5 . 2 0 1 0 2 / 2 0 1 0
1948
F I N L A N D S S V E N S K A B R A N D - O C H R Ä D D N I N G S F Ö R B U N D
Vem: Thomas Blomqvist Varifrån: Tenala i Raseborg Född: 15.01.1965
Utbildning: Student 1984 från Ekenäs Gymnasium, där- efter studier vid Agrikultur- forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors Universitet.
Yrke: Jordbrukare och före- tagare
Fritidsintressen: Samhälls- frågor, idrott, historia och litteratur.
Familj: Frun Mia, som jobbar som lärare samt 3 barn, Fred- rika, som är äldst (född 1997), Ellinor som är född 2001 och minstingen heter Oscar, han är född 2005.
”Jag mötte också en organisation som av naturliga skäl är väldigt mansdominerad. Inget fel i detta – det är ju snyggt med män i uniform ;) ” Ordförande Wide- roos öppnar mötet
Minnen för livet ! FSB höstmöte 2009
Ordförande Ulla-Maj Wide- roos inledde höstmötet med en tillbakablick på sina sju år som ordförande för FSB. Hon konstaterade, att det har varit en mycket lärorik, intressant och arbetsam tid men tack vare god hjälp från styrelsen och personalen har hon klarat av att anpassa ordförandeska- pet med sina andra engage- mang.
Därefter behandlade höstmö- tet och godkände enhälligt den nya visionen, strategin
och verksamhetsplanen för FSB. Till ny ordförande för förbundet valdes enhälligt riksdagsledamot Thomas Blomqvist från Raseborg.
Han tackade för förtroendet och konstaterade, att han fått en bra inblick i arbetet av den tidigare ordföranden så han ser fram emot att börja sitt arbete i förbundets ledning.
Dessutom konstaterade han, att förbundets nya vision och strategi är bra gjorda och kommer att vara ett bra in- strument för framtiden.
Efter återval av de styrelse- medlemmar som var i tur att avgå avslutades mötet varefter vi reste nöjda hem med insik- ten att vi träffas igen på kon- gressen i Borgå i slutet av maj i nästa år.
Samtidigt mötte jag en organi- sation med människor som är beredda att kavla upp ärmarna och jobba hårt och målmed- vetet för FSB:s bästa. Jag möt- te också en organisation som av naturliga skäl är väldigt mansdominerad. Inget fel i detta – det är ju snyggt med män i uniform ;)
En av de viktigaste saker jag upplever vi gjort under denna tid är att slå fast en vision eller en strategi för hur FSB ska vara och fungera i framti- den. I det arbetet hade vice- ordförande Stig Granström en mycket viktig roll och det för- tjänar han en stor eloge för.
Diskussionerna om utveckling och strategi var både intres- santa och nödvändiga. Samhäl- let förändras och med det måste också FSB förändras – samtidigt måste vi hålla på det som är vårt. Vi har slagit fast att vi ska vara en svensksprå- kig, riksomfattande organisa- tion. Detta är mycket viktigt,
för vi ska inte gå över till att vara tvåspråkiga, regionala organisationer. För man ska minnas att utan en riksomfat- tande, svenskspråkig brand- kårsorganisation skulle det inte finnas någon som konse- kvent och målmedvetet för- svarar det svenska brandkårs- väsendet. Därför är det abso- lut nödvändigt att vi i vår vi- sion slog fast att vi skall vara just detta. Det tror jag har stor betydelse för framtiden!
Jag vill ännu avsluta med att säga:
TACK för den här tiden och tack för de minnen som den har givit.
Dessutom vill jag önska er lycka till i framtiden och med er nya ordförande – ni är på rätt väg!
Ulla-Maj Wideroos Bästa vänner,
Jag har haft förmånen att få uppleva många bra, men sam- tidigt utmanande år, med er i Finlands svenska brand- och räddningsförbund. Det har varit en lärorik tid och en tid som jag på intet sätt skulle vilja vara utan. Men liksom alla goda tider tillsammans så har också denna nått ett slut. Nu går jag och FSB åt skilda håll.
Och nu är det dags för någon annan att utveckla och sätta sin prägel på organisationen.
Men inte är detta ett farväl utan snarare ett på återseende – för nog kommer jag också i fortsättningen att följa med och vurma för FSB.
När jag blev ordföran- de mötte jag en an- norlunda organisation.
Jag mötte en organisa- tion med starka tradi- tioner – något som är bra och som ni ska ta vara på.
F S B - N Y T T
Några funderingar inför framtiden
Damverksamheten inom FSBD står inför stora förändringar i dagens läge, då vi funderar på om vi skall gå upp i FSB eller ska vi fortsätta vara självständiga.
Det finns flera sektioner som gått ihop med herrar och ungdomar i en och samma förening, och inte längre är r.f.
Det finns säkert för och nackdelar med allt, men som dagsläget ser ut i dag har vi svårt att ansöka om understöd från olika stiftelser då vi är ett riksomfattande förbund.
Man ger nog stöd åt de lokala föreningarna men vi får klara oss på det vi själva samlar ihop. Vi får inte heller lägre bidrag till kurser och dylikt från SPEK som vi fått tidigare, det är endast genom FSB, då vore det ju enklare att höra under FSB som ett damarbetsut- skott eller likanande, inte vet jag vad det ska kallas men det är ett
framtida bekymmer.
Sen är det problemet att få nya medlemmar. Yngre damer vill inte idka samma verksamhet som idka- des då damverksamheten startade för 50-60 år sedan. Man vill ha mera spänning i verksamheten, många yngre damer är med i alarm avdelningens verksamhet.
Hur skall vi få en mera menings- fylld verksamhet också för våra damer som inte alla möten/klubb- kvällar vill sticka strumpor?
I dagens läge borde damerna få mera uppgifter inom räddnings- verksamheten än vad som är fallet i dag. Det är säkert olika på det också i vårt avlånga land, men vad jag erfarit så vet Räddningsverken knappt om att det finns damavdel- ningar i de frivilliga brandkårerna.
Tänk vilka resurser det finns, vi kan nog mycket annat än koka kaffe.
Skulle det vara en ide` att delta i de kurser som Räddningsverken anordnar för manskapet, då kan- ske de märker vilka oanvända krafter det finns i damer inom FBK avdelningarna, själv har jag tänkt på saken men ännu inte kommit till att anmäla mej.
Vi får väl se tiden an som man säger, framtiden får utvisa hur det blir.
Många vårhälsningar Svea Lindqvist Ordf. FSB:s Damer
Ta gärna kontakt med kansliet om ni har åsikter och anmärkningar om hemsideprojektet.
Sociala medier
Förutom nya hemsidor finns också planer på att synas på de nya soci- ala medierna som t.ex. Facebook.
Ungdomarna finns alla idag på Facebook vilket betyder, att även vi bör finnas där får att nå ut med vår information till så många som möjligt. Samtidigt bör vi följa med vad som sker inom dessa medier så vi kan följa upp de nya trender- na i ett tidigare skede än hittills.
Informationen är en mycket viktig del av vår verksamhet så ju bättre vi får informationen spridd desto Som ett projekt att vara en öppet
kommunicerande samarbetspart- ner har FSB beslutat förnya sina hemsidor. I anslutning till detta kommer lokalförbunden och i ett senare skede även brandkårerna att få en möjlighet till egna hemsi- dor via FSB.
Tidtabell
Hemsidorna är under arbete och vi hoppas vi kan öppna våra egna sidor ännu under maj månad.
Senare under höstens lopp kom- mer vi att erbjuda lokalförbunden möjlighet till egna sidor och däref- ter kommer också de enskilda brandkårerna få möjlighet till hem- sidor via FSB:s kontrakt med kul-
FSB:s nya hemsidor
”Hur skall vi få en mera menings- fylld verksamhet också för våra damer som inte alla möten/klubb- kvällar vill sticka strumpor?”
Kurs i förstahandssläckning i Box
Studiedagarnas program:
- Beredskap mot störningsfunktioner, finns dom?
- Aktuellt från Brandbefälsförbun- det
- Klimatförändrin- gens inverkan på räddningsväsendet - Stormen Gudrun 2005
- Swedish Rescue Training Centre - FSB:s vision och strategi
F S B - N Y T T
Finlands Brandbefälsförbund och Fin- lands Svenska Brand och Räddningsför- bund ordnade sina årliga svenskspråki- ga studiedagar 13-14 november 2009 på Hotell- och Restaurangskolan i Mariehamn. Ca 70 personer från rädd- ningsverk och frivilliga brandkårer hade samlats i ett grått Mariehamn för att lyssna till olika föredrag som berör aktuellt inom räddningsväsendet. Årets tema var ”Miljö i förändring” och före- läsningarna behandlade bl.a. klimatför- ändringarnas inverkan på räddningsvä- sendet, beredskap mot störningsfunk- tioner i samhället samt erfarenheter fån stormarna Gudrun och Per i Sveri- ge. Dessutom presenterade FSB sin vision och strategi för de följande åren.
Studiedagarna öppnades av Tor-Björn Lindström från Finlands Brandbefäls- förbund och Stig Granström från FSB. Tor-Björn konstaterade, att det var trevligt att vara tillbaka i Marie- hamn där vi för sex år sedan inledde systemet med de gemensamma svenskspråkiga studiedagarna. Han poängterade vikten av samarbetet mellan Brandbefälsförbundet och FSB;
det finns en klar fördel för båda parter i detta samarbete. Stig tog i sitt anfö- rande fasta på FSB:s framtid; FSB skall på höstmötet slå fast sin vision och strategi för framtiden samt välja en ny ordförande dvs. vi skall utse både ny kurs och ny skeppare för FSB. Ordfö- rande för stadsstyrelsen i Mariehamn Johan Ehn framförde stadens hälsning till deltagarna och även han poängtera- de samarbetets betydelse för det svensk- och tvåspråkiga räddningsvä- sendet.
Svenskspråkiga studiedagar 2009
Finlands Brandbefälsförbund Brandbefälsförbundets verksamhetsle- dare Ari Keijonen berättade om för- bundets verksamhet och planer. För- bundet har just flyttat till nya utrym- men på Stora Robertsgatan 7 i Hel- singfors där man 215 m2 till sitt förfo- gande med bl.a. fina mötesutrymmen.
Man ordnar inflyttningskalas och jul- glögg i de nya utrymmena den 8 de- cember. Keijonen berättade vidare om att en arbetsgrupp tillsatts för att fördjupa samarbetet på svenska med FSB samt att förbundets viktigaste pub- likationer kommer att översättas till svenska. Man startar även olika nya projekt under 2010 bl.a. ”Att lära sig av olyckan”, ”Brandsäkerhetsbarome- tern”, ”Guide för räddningsfordon”,
”Personalledning inom räddningsväsen- det” osv. Dessutom kommer man att ordna regionala utbildningsdagar under 2010 och om det finns intresse kunde man tänka sig ordna även ett svensk- språkigt tillfälle vilket publiken under- stödde.
Beredskap mot störningsfunktio- ner, finns dom?
Regeringsledamot Roger Eriksson presenterade kort som inledning hur räddningsväsendet är organiserat på Åland. Man har en rätt så ny rädd- ningslag och man har delat in Åland i två räddningsområden, dvs. landskom- munerna (10 st) samt Mariehamn och skärgården med 6 kommuner. Rädd- ningsområdena har gemensam befäls- dejour och räddningsväsendet sköts i Mariehamn av ett ordinarie räddnings- verk samt i alla de övriga kommunerna
av frivilliga brandkårer. Räddningsin- spektör Jan-Erik Juslin fortsatte på temat och konstaterade, att samhället klarar av de störningar vi är beredda på men mot de asymmetriska, oförut- sedda störningarna kan vi inte förbere- da oss tillräckligt bra, ta bara som exempel vattnet i metrotunneln i Hel- singfors nyligen. Vårt moderna samhäl- le är mycket sårbart mot t.ex. elav- brott men också onormala väderfeno- men som mycket regn under en kort tid ställer till problem pga. av vår mo- derna infrastruktur. Samhället lär sig hela tiden men är idag så komplext, att vi inte alla kan lära oss att vara bered- da på det oförutsedda. Juslin konstate- rade till slut, att den Åländska infra- strukturen kanske inte är lika sårbar som rikets, eftersom man är ett
”skärgårdslandskap” där man få ta en större del av ansvaret själv t.ex. har landskapet själv hand om sjötrafiken mellan de olika holmarna.
Svensk räddarutbildning i Finland Stig Granström och Tor-Björn Lind- ström berättade om planerna på hur man skall arrangera den svenskspråkiga räddarutbildningen i Finland. Under de senaste 20 åren har arbetsgrupper i olika repriser diskuterat denna proble- matik. Under 90-talet kom man till ett accepterat koncept varvid man körde en kurs 2004 med 12 deltagare men detta blev en engångsföreteelse. 2008 fanns reserverat pengar för en kurs men pga. ”dåligt” hanterat anbudsförfa- rande klarade Räddningsinstitutet inte av att få igång en svensk utbildning.
Medlen för denna kurs fördelades i stället på den finskspråkiga utbildning-
en på så sätt, att man under de närmaste åren tar in 32 elever till varje kurs istället för 30 som normalt. Eftersom det framför- des häftiga protester mot detta bildade man åter en arbetsgrupp som nu har som uppgift att lösa problemet. Arbetsgruppen har haft några möten och enligt Räddningsinstitutet kunde man anställa en svenskspråkig koordi- nator till Kuopio och inleda en svensk kurs allra tidigast år 2012 eftersom medlen är låsta i den finska utbildningen till dess. Ar- betsgruppens arbete fortsätter och vi får väl inom kort höra mera om detta ämne.
Klimatförändringens inverkan på rädd- ningsväsendet
Konsulten Jaakko Helminen föreläste om klimatförändring och dess inverkan på rädd- ningsväsendet. Man bör skilja på väderleks- tjänst och klimattjänst; väderlek presenteras av meteorologer medan klimatet undersöks av klimatologer. Klimatrisker och deras förekomst bör beaktas vid planeringen av räddningsväsendet och vädertjänsten ger hjälp att förverkliga dessa planer vid extre- ma väderförhållanden. Räddningsväsendet borde få en sannolikhetskalkyl för NÄR man överskrider de s.k. tröskelvärden för väder- leken som leder till insatser. För att detta skall förverkligas behövs ett intensivare samarbete mellan forskarna och räddnings- väsendet eftersom forskarna inte ensamma kan lösa dylika problem. De flesta forskarna är överens om, att klimatet uppvärms me- dan beslutsfattare inte riktigt ännu vill tro på detta. Klimatuppvärmningens extremfall kan inte uppskattas pålitligt ens av klimatforskar- na men en undersökning visar, att med dras- tiska åtgärder avtar temperaturstegringen from år 2015, med åtgärder som är troliga att kunna utföras from 2025 och med s.k.
nominella värden från år 2035. Påverkningen i Finland är häftigare kast i väderleken (stormar), mera störtregn (översvämningar), längre perioder med torka (ökad risk för skogsbränder), mindre snö i södra Finland, längre perioder med temperaturer kring 0°
C (mera halka) osv. Som en följd av detta kommer räddningsväsendet att påverkas av klimatförändringen och som en utgångs- punkt för planeringen bör man ha ett ömse- sidigt samarbete som grundar sig på väsent- lighet, trovärdighet och pålitlighet.
Gudrun 2005
band med stormen Gudrun i södra Sverige 2005. Erfarenheterna som informationsche- fen vid länsstyrelsen i Kronobergs län, Mi- chael Sundholm, redogjorde för fick åhö- rarna att tänka till hur sårbart vårt moderna samhälle egentligen är. I januari 2005 medan Sverige var upptaget med efterdyningarna av tsunami katastrofen kom svensk vädertjänst med en varning ”det kommer att blåsa litet”.
Verkligheten var en annan; vind i inlandet i medeltal 10-29 m/s, uppmätt tom 42 m/s i byarna, vått i markerna, ingen tjäle ännu, nästan enbart granskog => som resultat den största skadan någonsin på infrastrukturen i Sverige! Skogen som föll under ett dygn
motsvarar ett helt års avverkning i hela Sverige. I 60 årig granskog knäcktes granar- na på mitten, alla vägarna i Kronobergs län var avstängda, så gott som hela länet utan elektricitet, t.ex. det tog två man med ma- skiner två veckor att röja 800 m väg, man fick ställvis spränga sig fram på vägarna osv.
Inverkan på samhället var enorm eftersom tiotusentals hushåll var utan el ännu 8 veck- or efter stormen och det tog fem dygn in- nan man hade de större vägarna delvis röjda så att åtminstone EN körbana var fri. Stor- men framkallade svenska försvarets största insats sedan andra världskriget med hjälp- sändningar med flygplan, helikoptrar, el- aggregat osv. vilket i dagen läge inte längre ens är möjliga eftersom det svenska försva- ret ironiskt nog kraftigt omorganiserats. I
räddningstjänst i 8 veckor medan Växjö avslutade räddningstjänstuppdraget efter 4 dygn. Dessutom konstaterade Sundholm att den Svenska lagstiftningen inte riktigt klarar av dylika situationer. Sammantaget konstate- rade Sundholm att i en situation som denna är information och information igen det som gäller; folk vill veta NÄR man får el, när vägarna är framkomliga, hur det är med anhöriga i området eftersom man inte får kontakt med dem osv. Man hade till sin hjälp lokalradion och ett informationssystem
”KrisSam” som visade sig vara mycket bra.
Kostnaderna för Gudrun har uppskattats till 2.500 miljoner euro och sviterna syns länge inom den svenska skogsindustrin. SMHI har efter Gudrun gjort en utvärdering av storm- frekvensen och styrkan i framtiden. 2007 hade man en ”mindre” storm Per som inte ställde till lika mycket oreda fastän av kom- munernas personal fanns endast 40% kvar som hade erfarenhet av Gudrun vilket visar, att vi kanske lär oss någonting i alla fall av tidigare olyckor.
Fredagen avslutades med en smaklig och trevlig kvällsmiddag på Hotell- och Restau- rangskolan. På lördagen fortsatte studieda- garna med en presentation av Swedish Re- scue Training Centre.
Swedish Rescue Training Centre Magnus Toresson presenterade den pri- vata räddningsskolan i Skövde. Autokaross- koncernen i Floby driver nu Swedish Rescue Training Centre i privat regi i de utrymmen som Räddningsverkets Skola tidigare förfo- gade över. Autokaross Rescue Systems (ARS) erbjuder svenska och utländska rädd- ningstjänster, företag, myndigheter, organi- sationer m.fl. ett brett utbud av utbildningar och övningar inom risk- och säkerhetsområ- det. Företaget jobbar i samarbete med de offentliga räddningsskolorna i Sverige. SRTC förfogar över ett 125 hektar stort område med plats för övningar, inkvartering och förplägning. Centret har tio fast anställda personer och tar vid behov in extra perso- nal från bl.a. räddningsverken. Centret har möjlighet att kundanpassa utbildningen och dess kurser ger samma kompetens som man får från de statliga skolorna.
FSB:s vision och strategi
FSB:s styrelse har arbetat med att ta fram en vision och en strategi för förbundet. Stig Michael Sundblom
”För egen del tror jag att vi i vårt förbund som helhet men också inom ungdomsverk- samheten måste våga oss upp ur invanda spår. ”
Ungdomsarbetet
Sommaren närmar sig nu med stormsteg, på de flesta håll runt om i svenskfinland har vi redan under de senaste veck- orna fått en försmak på som- maren med sol och värme.
Sommaren är den tid på året då FSB:s ungdomsarbete når sin kulmen, då ordnas nämli- gen årligen ett veckolångt ungdomsläger. Denna sommar är inget undantag fast ändå inte riktigt som vanligt. Årets läger ordnas inte med FSB som huvudarrangör utan av SPEK eftersom vi i år deltar i det internationella Palotaurus- lägret i Padasjoki den 5 till 10 juli. SPEK räknar med att vi kommer att vara 3500-4000 brandkårsungdomar och leda- re från hela Finland och gäster från bl.a. Tyskland, som under en vecka skall umgås och ut- bilda oss på SPEKs lägerområ-
de i Padasjoki. Från FSB kan vi glädjas åt att det verkar som om vi blir ovanligt många, ca 250 personer, som kommer att delta från vår sida. Jag ser framemot att träffa er alla första veckan i juli!
Vårt ungdomsarbetsutskott höll möte den 15 maj i Karis.
Där diskuterades och planera- des årets och kommande års verksamhet. Det mesta löper på i invanda spår, vi håller läger 2011 i Österbotten, vi erbjuder nya ledare möjlighet att gå ungdomsledarkurs, vi arrangerar de traditionella tävlingarna och vi ledare träf- fas till utbildningsdagar i janua- ri 2011. Dessutom planerar vi som nyhet att erbjuda någon typ av utbildningsdagar under höstarna. Detta för att vi upp- lever att vi borde erbjuda fler möjligheter för ungdomsleda- re runt om i förbundet att träffas för att utvecklas och utbyta erfarenheter.
För egen del tror jag att vi i vårt förbund som helhet men också inom ungdomsverksam- heten måste våga oss upp ur invanda spår. Det är bra att hålla sig till vissa huvudlinjer i verksamheten som känns vana och trygga men om verksam-
heten skall vara livskraftig och kunna överleva in i framtiden krävs också att vi hela tiden funderar på nya inriktningar och nya grepp. Jag vill nu där- för utmana just dig som läser denna text att fundera lite på framtiden. Jag hoppas att du ställer dig frågor om hur du vill att verksamheten ska se ut framöver. Jag hoppas att du i det tänkandet vågar se bor- tom det som alltid varit och inte fastnar i begreppet ”det var bättre förr” utan istället vågar på att tänka nytt och utmanande! Det behöver vår verksamhet!
När du tänkt klart greppar du pennan, datorns tangentbord eller telefonen och delger FSB:s kansli, någon i styrelsen eller ungdomsarbetsutskottet (t.ex. undertecknad) dina tan- kar! På detta sätt tror jag vi kan lyfta vår verksamhet till oanade höjder och gå in i framtiden med stor tillförsikt!
Ha en riktigt trevlig och
”framåt-tänkande” sommar!
Johan Ehn,
Ordf. FSB:s ungdomsarbets- utskott
F S B - N Y T T
arbetsutskottet som är tillsatt av SPEK för att handha saker som hör till brandkårsungdomsarbetet.
Arbetsutskottet samlas ca. fyra gånger per år och utvecklar, plane- rar och leder brandkårsungdoms- verksamheten i Finland. Utskottet består av sex personer fördelat på mandat för Södra Finland (HELPE, UPL, KASPELI), Västra Finland (LSPEL), Mellersta Finland (HÄME, POPELI, KESKISUOMI), Östra Vad är VNTTK egentligen? Jo, det
är det nationella ungdoms-
Finland (Pohj-Savo, Etelä-Savo, Pohj-Karjala), Norra Finland (OULU, LAPPI) samt de svensk- språkiga (FSB). Varje område har en ordinarie medlem och en sup- pleant. FSB:s representant är Toni Wasenius från Sjundeå som även fungerar som utskottets viceord- förande och hans suppleant är Sabina Holopainen från Kyrk- slätt.
VNTTK?
Utskottets sammansätt- ning
Ställning Namn Mandat
Ordförande Esko Lehtonen
Viceordf. Toni Wasenius FSB
Medlem Alpo Tapanainen Södra Finland
Medlem Vesa Halttu Norra Finland
Medlem Juho Ansio Västra Finland
Medlem Valtteri Korhonen Östra Finland Medlem Harri Sorri Mellersta Finland Sekreterare Valtteri Tervala SPEK
Granström presenterade detta arbete för församlingen som en inledning till höstmötet. Grunden för FSB:s strategi är hämtad ur förbundets syfte. Ur dessa har för förbundet byggts upp en vision och verksamhetsidé. FSB:s strategi bestämmer utvecklingsriktningen de kommande åren. Visionen, verksamhetsidén och värderingar- na beskriver hur man vill utveckla FSB. De strategiska linjedragning- arna har granskats ur fyra syn- vinklar och för varje synvinkel har man bestämt de kritiska fram- gångsfaktorerna. Från strategin får man de årliga resultatmålen och bedömningskriterierna och mätar- na som visar uppnådda målsätt- ningar och dessa presenteras i den
(Forts. från sidan 5) årliga verksamhetsberättelsen och ekonomiplanen.
FSB:s vision 2015. ”FSB är en svenskspråkig riksomfattande brandkårsorganisation som produ- cerar den bästa säkerhetskunska- pen som en uppskattad, öppet kommunicerande, respekterad och eftertraktad samarbetspartner”.
Några förklaring av vad som avses med visionen: FSB är centralorga- nisation för de svenskspråkiga brandkårerna i Finland, FSB vill vara en eftertraktad och uppskat- tad samarbetspart i räddningsver- kens, lokalförbundens, brandkårer- nas, företagens, samfundens, sam- arbetsparternas, kommunernas, och sin egen personals ögon, FSB:
interna och externa kommunika- tion är öppen och transparent,
FSB är en svensk organisation som verkar för att det i Finland finns säkerhetskunskap på svenska att tillgå. Man kan kort sammanfatta detta i förbundets verksamhetsidé:
”FSB är en svenskspråkig riksom- fattande brandkårsorganisation som skapar förutsättningar för samhällets färdighet att skydda människor, egendom och miljö från de farosituationer som upp- står”. Efter Stigs presentation var vi sedan klara för FSB:s höstmöte.
Anders Ehrnsten
På skjortans, tröjans och rockens högra sida bör finnas en svart namnskylt med röd text Avtals- brandkår eller Frivillig brandkår samt personens namn.
Modeller
Vi kommer att ha en uppsättning modell kläderna på FSB:s kansli som brandkåren eller lokalförbun- det kan låna för att prova. Måtta- beller samt prislistor kommer att finnas på våra hemsidor.
Beställningar
Produkterna levereras 2 ggr/år så som räddningsverket också gör sina beställningar, detta för att hålla priset nere.
Beställningarna som gör inom mars månad levereras i september och beställningen som gör i no- vember levereras i april. Man kan få vissa produkter även under övriga tider.
blankett som skickas till FSB:s kansli.
Följ med våra hemsidor för mera information om de nya kläderna.
Roger Roos FSB har gjort ett avtal med Top-
per Uniform om försäljning av stationskläder och uniformer.
Topper Uniform är den enda leverantören som Inrikesministeri- et har godkänt av för tillverkning av de nya tjänstekläderna.
Avtalsbrandkåren har möjlighet att använda de myndighetskläder som är planerade för räddningsbran- chen men utan de symboler som finns på myndigheternas kläder.
Vi kommer att förmedla alla de produkter som är aktuella för vår verksamhet.
Stationskläder:
T-skjorta, pikéskjorta, polojumper, mellanblus, stationsbyxor, bermu- dashorts och huvudbonader.
Festkläder:
Festuniform, byxor/kjol, slips och slipsduk för damer, ytter rock.
Nya kläder för brandkåristerna
”FSB är en svensk- språkig riksom- fattande brandkårs- organisation som producerar den bästa säkerhetskunskapen som en uppskattad, öppet kommunice- rande, respekterad och eftertraktad samarbetspartner”
www.fsbr.fi
”Avtalsbrandkåren har möjlighet att använda de myndighetskläder som är planerade för räddnings- branchen men utan de symboler som finns på myndigheternas kläder”
FSB:s Damorganisation:
Ordförande Svea Lindqvist Viceordförande Britta-Maria Grind Sekreterare Inga-Britt Fagerström Skattmästare Carita Lindblom
Medlemmar och suppleanter:
MNB Gunnel Hellström
Anja Sandholm
SÖR Britta-Maria Grind
Christina Aro
VNB Carita Lindblom
Inga-Britt Fagerström
ÅBB Eva Eskils
Anita Gustavsson
ÅLB Sol-Britt Blomqvist
A-C Pettersson
ÖNB Birgitta Forsström
Ann-Lis Forsström Styrelsen:
Ordförande Thomas Blomqvist Viceordförande Stig Granström Medlemmar och suppleanter:
MNB Erik Dannbäck
Rolf Hurtta
SÖR Tor Johansson
Ole Wik
VNB Christian Wikström
Kim Olin
ÅBB Christer Friis
Tom Forsman
ÅLB Jan Lindgren
Tage Wilhelms
ÖNB Hans-Peter Lindgren
Tom Westerlund Sakkunnig: Suppleant:
Stig Granström Jan-Erik Herrgård Heikki Paajanen Roland Karlsson Johan Ehn Toni Wasenius Svea Lindqvist Inga-Britt Fagerström
FSB:s ungdomsarbetsutskott:
Ordförande Johan Ehn Viceordförande Toni Wasenius
Medlemmar och suppleanter:
MNB Martin Limnell
Thomas Hellström
SÖR Mats Lundström
Henrietta Sippus
VNB Dennis Olander
Henrika Österlund
ÅBB Mikael Dahlström
ÅLB Fredrik Sporre
Rosa Salmén
ÖNB Stefan Lundell
Johannes Hagner FSB damer Svea Lindqvist Prästängsgatan 12
10600 EKENÄS
Telefon: 019 - 246 1530 Fax: 019 - 246 1540 E-post: kansli@fsbr.fi
utges av Finlands Svenska Brand- och Rädd- ningsförbund r.f. Informationsbladet distri- bueras åt alla medlemsföreningar i förbundet.
Kanslipersonal:
Organisationschef Roger Roos - telefon 0400 – 416 040 Utbildningschef Anders Ehrnsten - telefon 0400 – 928 852
Kommentarer, material och förbättringsför- slag angående denna publikation tas emot med tacksamhet. HÖR AV ER!
FSB -
FINLANDS SVENSKA BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND
FSB:s styrande organ 2010
Material till tidningen kan skickas till förbundets e-postadress kansli@fsbr.fi i elektroniskt format.
Nästa nummer utkommer i oktober 2010.
