SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen
2013 -10- o 8
Interpellation
från Ingwar Åhman-Eklund, Soltentunapartiet till
Plan- och exploateringsutskottets ordförande Thomas Ardenfors angående Olaglig kommunal upphandling av advokattjänster avseende Väsjöprojektet
Den 7 oktober i år avslöjade TV 4 Nyheterna att Sollentuna kommun köpt advokattjänster från advokatbyrån Mannheimer Swartling under de senaste fyra budgetåren för så mycket
som nära 6 miljoner kronor utan att följa lagen om offentlig upphandling
Detta är anmärkningsvärt eftersom kommuner årligen inte får handla tjänster för mer än fastställd gräns om ca 285 kkr av en och samma leverantör utan att göra en riktig offentlig
upphandling.
20/6-13 ställde en medborgare frågan till kommunens upphandlingsavdelning om hur mycket Sollentuna kommun årsvis spenderat på advokatbyrån Mannheimer Swartling under de senaste fyra budgetåren?
På den frågan svarade upphandlingsavdelningen: "Under åren 2010-2013 - 06 har följande belopp utbetalats till advokatbyrån Mannheimer och Swartling:
2010 1 430 719 kr 2011 1 088 099 kr 2012 905 764 kr
201306 950 699 kr - Totalt 4 375 281 kronor
Betydligt mer än det tillåtna årliga beloppet 285 tkr. Det handlar således om en olaglig upphandling. När sedan TV 4 nyheterna började gräva i ärendet upptäckte de att den sammanlagde kostnaden som kommunen köpt tjänster för utan upphandling är ännu högre - nu nära sex miljoner. Beror det på kostnader efter den 20 juni i år?
Med hänvisning till ovanstående frågar jag plan- och exploateringsutskottets ordförande:
Varför har kommunen, med dig som ordförande i ansvarigt utskott, struntat i lagen om offentlig upphandling när det gäller dessa advokattjänster avseende Väsjöprojektet?
Hur stor är den sammanlagda summa som kommunen köpt advokattjänster av Mannheimer Swartling för - egentligen? Olika belopp har ju nämnts? Se ovan!
Hur stor summa har kommunen handlat upp från Mannheimer Swartling totalt i år?
Sollentuna den 8 oktober 2013
Ingwar Åhman-Eklund
SOLLENTUNA KOMMUN
2013-11-0420I3 -li- 0 k
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen
Thomas Ardenfors (M)
Svar på interpellation från Ingwar Åhman-Eklund (Sp) angående olaglig kommunal upphandling av advokattjänster avseende Väsjöprojektet
Sollentuna kommun har under ett antal år anlitat juridiska tjänster i samband med utvecklingen av Väsjöområdet i Sollentuna. När behov av juridiska tjänster har uppstått har kommunen köpt in detta löpande. Under 2011 visade sig att användandet blivit mer omfattande än vad lagen om offentlig upphandling medgav, varför kommunen påbörjade en process med att få på plats ett ramavtal av juridiska tjänster under 2012. Kommunen försökte under 2012 att hitta lämplig kompetens för att få hjälpa med upphandlingen.
Då inte de inte gick att få tag i denna kompetens beslutade kommunen sig för att själv försöka genomföra en upphandling. Kommunen har sedan 1 juni 2013 ett gällande ramavtal för juridiska tjänster.
Det belopp på nära 6,5 miljoner kronor för advokatarvoden som lyfts fram i olika sammanhang är den sammanlagda summan för hela kommunens advokatarvoden under flera år inklusive moms (5,3 mkr exkl. moms). Det belopp som avser utbyggnaden av Väsjöområdet är betydligt lägre och ligger på mellan 30 000- 300 000 per år under perioden 2010-2013.
Svar på frågorna:
Varför har kommunen, med dig som ordförande i ansvarigt utskott, struntat i lagen om offentlig upphandling när det gäller dessa
advokattjänster avseende Väsjöprojektet?
Det sammanlagda beloppet för upphandling av advokattjänster är summan för hela kommunens advokatarvoden under flera år. Beloppet som avser Väsjöområdet har varit betydligt lägre. Det är tråkigt att kommunen inte haft ett ramavtal på plats sedan tidigare men jag är tillfreds att ett ramavtal efter intensivt arbete finns på plats sedan 1 juni 2013.
Hur stor är den sammanlagda summa som kommunen köpt advokattjänster av Mannheimer Swartling för - egentligen? Olika belopp har ju nämnts? Se ovan!
Den sammanlagda summan för hela kommunens upphandling av
advokattjänster, om man inte räknar med kostnaderna efter ramavtalet är cirka 5,8 miljoner kronor. Summa efter momsavdrag är 4,7 miljoner kronor.
En tänkbar förklaring till att olika belopp förekommer är att det kan vara belopp antingen exklusive moms eller inklusive moms. Ytterligare en förklaring är att man i vissa fall kan ha plockat ut uppgifter för vissa kontor än för hela kommunen.
Hur stor summa har kommunen handlat upp från Mannheimer Swartling totalt i år?
Den sammanlagda kostnaden mellan 2013-01-01 till 2013-10-29 (inklusive perioden efter att kommunen fått ett ramavtal på plats) uppgår till cirka 1,8 miljoner kronor exklusive moms.
Med de^a anser jag interpellationen besvarad.
omås Ardenfors (M)
Ördförande i Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott
Socialdemokraterna
I R A M T t U S P A H I I E l I S O L L E N T U N A
SOLLENTUNA KOMMUN Kommuns L>Te-'sen
2013 -10- 0 9
Interpellation till barn- och ungdomsnämndens ordförande angående förskollärarutbildning för barnskötare
Fram till 2020 måste 29 000 förskollärare rekryteras i Sverige. Bristen på förskollärare är stor i hela landet, så även här i Sollentuna. För att kunna upprätta en acceptabel
pedagogisk nivå och följa skollagens krav är det nödvändigt att utbilda fler förskollärare.
A t t hantera denna brist är bl.a att låta erfarna barnskötare att validera till förskollärare genom att läsa in förskollärarprogrammet. Sollentuna K o m m u n har tidigare subventionerat en sådan utbildningen av barnskötare i Sollentuna.
V i Socialdemokrater ställde en fråga till barn- och u n g d o m s n ä m n d e n s ordförande på kommunfullmäktige den 18 september 2013 om hur det ser ut i nuläget i Sollentuna. Det svar som barn- och ungdomsnämndens ordförande var var att några sådana utbildningar fnins inte för tillfället. N ä r v i undersökt frågan vidare så visar det sig att det inte stämmer.
Stockholms universitet har under hösten annonserat om att starta
"Förskollärarprogrammet för barnskötare " i januari 2014.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag barn- och ungdomsnämndens ordförande:
• A r N i nu beredd att möjliggöra för barnskötare i Sollentuna att utbilda sig vidare till förskolelärare med början under 2014?
• Vilka andra åtgärder för att rekrytera fler förskolelärare g e n o m f ö r ni eller planerar att genomföra?
För den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen
Scfe*= " > t s*tJ9
Freddie Lundqvist Swapna Sharma
SOLLENTUNA KOMMUN
M a r i a S t o c k h a u s ( M )
O r d f ö r a n d e b a r n - o c h u n g d o m s n ä m n d e n
2013-11-04
Svar på interpellation från Freddie Lundqvist och Swapna Sharma (S) angående förskollärarutbildning för barnskötare.
Svar på frågorna:
År Ni nu beredd att möjliggöra för barnskötare i Sollentuna att utbilda sig vidare till förskolelärare med början under 2014?
I dagsläget finn redan en viss möjlighet för barnskötare att vidareutbilda sig i Sollentuna. Det ser olika ut för förskolorna. Om det är personal som är duktiga uppmuntrar vi till vidareutbildning och försöker stötta vad vi kan i form av ledighet vid inläsning samt inköp av studiematerial. Dock krävs en stor insats av de som går utbildningen då det tar mycket tid i anspråk. Varje förskola beslutar själv om vem/vilka man stöttar. Utbildningen tar cirka fyra år. Som interpellanterna skriver har kommunen tidigare haft satsningar för att uppmuntra barnskötare att vidareutbilda sig. Dessa satsningar har varit mycket uppskattade. Åren 2007 och 2008 fick vi in 50 stycken ansökningar varav 25 blev antagna. Totalt examinerades 25 stycken personer. I dagsläget är behovet något annorlunda, det är inte lika svårt som tidigare att rekrytera förskollärare. Däremot ser vi ett större behov att få tag på kvalificerade fritidspedagoger och där kan v i tillsammans med staten arbeta för att möta behovet genom satsningar på fortbildning.
Vilka andra åtgärder för att rekrytera fler förskolelärare genomför ni eller planerar att genomföra?
Under de kommande åren kommer v i utöver de nationella satsningarna fortsätta med lokala reformer i syfte för att rekrytera fler kvalificerade förskollärare till Sollentuna. Exempel på lokala satsningar är högre löner, kompetensutveckling, fler karriärmöjligheter och bättre arbetsmiljö. V i syns i flera olika sammanhang, tex SETT-mässan och webbsidan
iforskolan.edu.sollentuna.se. Nationellt har exempelvis regeringen sedan tidigare presenterat fler platser i förskollärarutbildningen (bland annat genom en särskild satsning på fler utbildningsplatser i Stockholmsregionen) och speciallärarutbildningen samt förlängt de nationella satsningarna på fortbildning.
B e s ö k P o s t a d r e s s Telefon växel Fax r e c e p t i o n Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
g interpellationen besvarad
S t ö ^ m u s H M )
Ordförande^barn- och ungdomsnämnden
ma
Interpellation till trafik- och fastighetsnämndens ordförande angående anmälningar från länsstyrelsen om förstörda
fornlämningar
I slutat av augusti uppmärksammade media att Sollentuna kommun förstört fornlämningar. I Radio Stockholm den 26 augusti framkom bl a följande:
"Sollentuna kommun anmäls för att förstört fornlämningar
Sollentuna kommun anmäls av Länsstyrelsen för att ha förstört ett område medfornlämningar i Södersäl/ra.
Enligt anmälan har Sollentuna kommun grävt rakt genom flera fornlämningar för att anlägga gång- och cykelvägar. Direkt på fornlämningarna har en större rast- och grillplats byggts.
Flera av fornlämningarna är stora och fullt synliga ovan mark. Länsstyrelsen ser allvarligt på anmälan, myndigheten har tidigare gjort klart för Sollentuna kommun att de inte får ta bort fornlämningar "
De anläggningar som kommunen genomfört är kopplade till naturreservatsbildningen i Rösjöskogen och den skötselplan som antagits.
Socialdemokraterna tog initiativ till att plan- och exploateringsutskottet fick en information om ärendet då. I den framkom det att ärendet handläggs på trafik- och fastighetsnämnden och att det råder delade meningar om fornlämningarna insatserna förstört fornlämningarna eller inte.
Mot bakgrund av ovanslående frågar jag trafik- och fastighetsnämndens ordförande:
• V ad har hänt kring anmälan sedan media u p p m ä r k s a m m a n d e det i augusti?
• I vilka punkter har länsstyrelsen och kommunen skilda uppfattningar om hur fornlämningar skadats eller inte?
• Vad kan bli konsekvenserna om kommunen eller ansvarig tjänsteman blir fälld för- brott mot fornlämningslagen?
ör den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen
Gunilla Hultman
SOLLENTUNA KOMMUN 2013 -11- 0 1
A n n a - L e n a J o h a n s s o n ( F P )
O r d f ö r a n d e trafik- o c h f a s t i g h e t s n ä m n d e n
2 0 1 3 - 1 1 - 0 1 S i d a 1 a v 2
Svar på interpellation från Socialdemokraterna angående anmälningar från länsstyrelsen om förstörda fornlämningar
Socialdemokraterna Roger Sjöberg och Gunilla Hultman har ställt en interpellation till mig med anledning av att media rapporterat om att
Sollentuna kommun misstänks ha förstört fornlämningar. Nedan finns mina svar på interpellanternas frågor:
Vad har hänt kring anmälan sedan media uppmärksammande det i augusti?
När vi fick en kopia på anmälan kontaktade vi Länsstyrelsen. De var tydliga med att ärendet skickats till Åklagarmyndigheten och att ärendet skulle ha den arbetsgången. V i har därför ej haft dialog med Länsstyrelsen för att diskutera detaljerna kring anmälan. V i avvaktar nu Åklagarmyndighetens nästa steg.
/ vilka punkter har länsstyrelsen och kommunen skilda uppfattningar om hur fornlämningar skadats eller inte?
V i har inte haft dialog med Länsstyrelsen. Till media och andra som har undrat har vi beskrivit vilka underlag och bedömningar vi gjorde inför arbetets utförande. Kort om detta finns nedan:
Sollentuna kommun inrättade 2010 naturreservatet Rösjöskogen. Detta för att värna de värden landskapet innehåller och göra området mer tillgängligt för besökare. Reservatsbeslutet betonar de kulturhistoriska värdena i kulturlandskapet kring Södersättra. Under 2012 genomfördes några olika åtgärder för att öka tillgängligheten till natur- och kulturvärden i
Rösjöskogens naturreservat.
Syftet med en natur- och kulturstig (som är orsaken till anmälan) är att göra reservetet mer lättpromenarat och öka tillgängligheten. Sträckningen följer en befintlig skogsstig. Stigen ska ha några sittbänkar samt grillplatser utmed sträckan. Naturreservatets skötselplan betonar information och
tillgänglighet.
Den skogsstig som har förstärkts passerar några fornlämningar i skogsmiljö.
Här finns enstaka gravar och stensträngar från järnåldern. Uppgifter och kartor som visar fornlämningarna i området har hämtas från
Riksantikvarieämbetets webbdatabas "Fornsök". I Fornsök är gravarna markerade som enskilda gravar.
Uppgifter om fornlämningar har också hämtats från utredningen från 2006
"Stensträngar, boplatser och gravar kring Väsjön, Rapport 2006:21,
B e s ö k P o s t a d r e s s T e l e f o n v ä x e l Fax Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-96 23 28 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
S i d a n 2 a v 2
Stockholms Läns Museum". Naturreservatets skötselplan innehåller också information om områdets fornlämningar.
Genom innehållet i dessa underlag och detaljplanering på plats gjorde vi bedömningen att markförstärkningen med grus inte skulle påverka områdets fornlämningar. Inga grävarbeten i marken skulle utföras utan skogsstigen har förstärkts med grus. På stigens sträckning genom skogen har ett antal enskilda stenar flyttats åt sidan för att stigen ska vara möjlig att använda för rullstolsburna, barnvagn, rollator eller liknande hjälpmedel. Dessa stenar har inte legat nära fornlämningar.
Metoden med att förstärka opreparerad skogsstig med grus har tillämpats på andra platser i kommunen. I och med att inga grävarbeten utförts och ingen markduk har lagts ut kommer omkringliggande vegetation att växa igenom gruset. Gruset kommer då att fungera som en armering av marken som gör stigen mer lättpromenerad. Armeringen hindrar också slitage på marken och kan användas alla årstider. Det utlagda gruset kommer inte att vara synligt om några år.
Vid andra insatser i närhet av fornlämningar som t ex vid rekonstruktion av järnålderns boplats vid Bögs gård på Järvafåltet och arbetet med golfbana
och skidspår vid Svartinge har dialog förts med Länsstyrelsen och ansökan om tillstånd har skickats in.
Vad kan bli konsekvenserna om kommunen eller ansvarig tjänsteman blir fälld förbrott mot fornlämningslagen?
Ärendet hanteras nu av Åklagarmyndigheten och v i avvaktar beslut innan vi tar ställning till hur ärendet ska hanteras.
Anna-Lena Johansson (FP)
Ordförande trafik- och fastighetsnämnden
Socialdemokraterna
F RA M T I DS P A R T t C1 i S O U E N T U N A
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen
2013 -10- 0 9
Interpellation till utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande angående utfall av sommarjobb under 2013
V i har i lokalpressen (Mitt i Sollentuna, 130820) kunnat läsa att drygt 390 unga människor mellan 16 och 19 år har sommarjobbat på allt från campingar och idrottsplatser till skolor och bostadsrättsföreningar.
I samma artikel kan man också läsa att "I våras startade lite av en kapplöpning mellan de olika nämnderna när det gällde att skaka fram sommaijobb åt ungdomarna"'. Utifrån den redovisning som lämnats verkar det som de flesta nämnderna tagit emot sommar jobbare. O m v i fått rätt information så har i princip inga sommarjobb ordnats inom förskola, grundskola och äldreomsorg.
V i står bakom grunden i kommunens sommarjobbs modell där arbetsgivaren och kommunen betalar hälften av lönen, men v i anser att även kommunen som arbetsgivare har ett ansvar f ö r att anställa sommarjobbare, och v i vill gärna följa upp resultatet.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jag utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ordförande:
• Hur många sommarjobb delbetalade kommunen för under sommaren 2013?
• Hur många av dessa var i kommunen? Hur fördelade sig detta på de olika nämnderna och bolagen?
• Har ni fått någon förklaring till varför få eller inga sommarjobb ordnas inom förskola, grundskola och äldreomsorg?
• Vilka var de största arbetsgivarna utöver kommunen?
• Är N i nöjda med utfallet? Planeras i nuläget några informationsinsatser inför 2014 för att få ut fler ungdomar i kommunens verksamheter eller hos andra arbetsgivare?
För den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen
Anna Vikström
I N H SOLLENTUNA KOMMUN
2 0 1 3 - 1 0 - 3 1 S i d a 1 a v 2
SOLLENTUNA KOM»
Svar på interpellation från socialdemokraterna Anna Vikström och Roger Sjöberg angående utfall av sommarjobb under 2013
Anna Vikström och Roger Sjöberg har interpellerat mig angående hur Sollentuna kommuns sommarjobbssatsning utföll 2013. Nedan finns mina svar på frågorna:
Hur många sommarjobb delbetalade kommunen för under sommaren 2013?
Sollentuna kommun har delbetalat 461 sommarjobb 2013. Denna siffra kan komma att korrigeras då sista ansökningsdatum är den 31 oktober 2013.
Hur många av dessa var i kommunen? Hur fördelade sig detta på de olika nämnderna och bolagen?
110 arbeten har varit i kommunens verksamheter. De fördelade sig på följande sätt:
1 plats på plan- och exploateringskontoret 4 platser på säkerhetsenheten
2 platser på kommunarkivet
2 platser på IT-kommunikationsenheten 1 plats på internservice
31 platser på kultur och fritid 1 plats på Möjligheternas kontor 6 platser i grundskolan
4 platser på förskolor 27 platser på Rudbeck
2 platser på fritidsverksamhet 29 platser på Sollentunahem
Har ni fått någon förklaring till varför få eller inga sommarjobb ordnas inom förskola, grundskola och äldreomsorg?
V i har inte sökt någon förklaring till detta. Däremot anser jag att det finns förbättringspotential. Kommunstyrelsen har fattat beslut om att ge
kommunledningskontoret i uppdrag att uppmana kommunens förvaltningar och bolag att i ökad utsträckning anställa ungdomar till sommarjobb. Frågan ska även arbetas in i bolagens ägardirektiv. V i kommer att få en första återrapportering i ärendet i april 2014.
Vilka var de största arbetsgivarna utöver kommunen?
Den största arbetsgivaren utöver kommunen var Sollentuna församling.
Är Ni nöjda med utfallet? Planeras i nuläget några informationsinsatser inför 2014 för att få ut fler ungdomar i kommunens verksamheter eller hos andra arbetsgivare?
Ja, jag är nöjd men självfallet kan det ändå bli bättre. Antalet platser kommer att bli ca 100 fler än förgående år. Förutom att jag förväntar mig fler jobb inte minst i kommunala verksamheter nästa år genomför vi även
B e s ö k Postadress Telefon växel Fax Internet Tureberg snuset 191 86 08-579 210 00 08-96 23 28 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
insatser för att öka antalet sökbara jobb via kommunens hemsida vilket sannolikt kommer att underlätta för ungdomarna.
När det gäller sommarjobben är det också viktigt att veta att 40 av de 461 jobben 2013 är helfinansierade av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
eller kommunstyrelsen för ungdomar som behöver extra stöd, vilket jag anser är mycket angeläget.
Anders Morin (FP)
Ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till
Plan- och exploateringsutskottets ordförande Thomas Ardenfors angående erfarenheter av byggande av bostäder på eller mycket nära f.d. soptippar och avstjälpningsplatser och relaterade
miljöundersökningar vid Väsjön.
Såväl Väsjötoppen , fd Väsjötippen, och det f.d rökeriet är gamla soptippar och avstjälp- ningsplatser. Sumpskogen som ligger i området har en marksammansättning bestående av fyllnadsmassor med förhöjda halter av polycykliska aromatiska kolväten!
Detta gör dessa delar av Väsjöområdet till ett område där det verkar mycket riskabelt att bygga bostäder.
På andra håll i världen har det visat sig leda till allvarliga hälsoproblem när man byggt på eller vid igenlagda soptippar och avstjälpningsplatser. Ett sådant allvarligt exempel är Kvarnbäcken utanför Helsingfors.
Åren 1964-1966 uppförde man i Kvarnbäcken en typisk betongförort, en så kallad
skogsförort, där husen byggdes i skogen så billigt som möjligt utan större parkanläggningar och annan mifjöbearbetning.
I slutet av 1990-talet fick Kvarnbäcken publicitet när det konstaterades att man måste riva flera höghus på Understensvägen på grund av att de var byggda på en tidigare
avstjälpningplats, vilket orsakade att giftiga ämnen kom fram. Man har nu giftsanerat avstjälpningsplatsen och byggt en park ovanpå.
Hur gick det för de människor som i tiotals år bodde på en läckande avstjälpningsplats på Understensvägen i Kvarnbäcken i Helsingfors? Under årens lopp bodde där närmare 2 000 mänskor i 11 höghus ovanpå en soptipp. Det var faktiskt en gammal avstjälpningsplats med avfall både från gas- och målarfärgsfabrik?
Allt började med att locket på en avloppsbrunn föll in och upp ur gropen trängde en grönaktig massa med en stark lukt. När man sedan med grävmaskin började gräva på området hittade man klumpar med cyanider, kolväten, PCB och PAH - ämnen som sakta sipprade fram ur marken och ut i luften. Cyanider är giftiga och PAH- ämnen kan orsaka cancer. Det visade sig att gårdarna där barnen lekt i åratal låg på en igenfylld soptipp. En förälder berättar om hur han stötte på svart illaluktande massa när han tillsammans med sin son lekte i sandlådan.
Ännu Idag 10 år efter att han flyttat bort, är han oroad över hur hans familj kommer att klara sig. I ett av husen med tio lägenheter insjuknade fyra personer i cancer,
Resultatet av en hälsoundersökning av de som bott i området på Understensvägen visade på fler cancerfall än i den grupp man jämförde med. På samma gång startade man också ett större forskningsprojekt. Projektet gick ut på att samköra sjukhusregister och uppgifter över alla som hade bott på området. I år har forskarna utlovat en ny undersökning.
Resultatet publiceras tidigast hösten 2013.
Erfarenheterna från Kvarnbäcken gör att man måste se mycket allvarligt på kommunens planering av bostäder - framförallt i och nära sumpskogen {Väsjön Mellersta) och f.d.
Rökeriet.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till dig i din egenskap av ordförande i kommunens plan- och exploateringsutskott
Har kommunen under den mer än tio år långa planeringen av Väsjöområdet tagit del av och undersökt erfarenheter från andra områden i omvärlden där
man byggt på eller alldeles intill igenfyllda soptippar? Hur detta påverkat hälsan för dem som sedan bott i dessa områden? Hur många rivningar som framtvingats på grund av tippnära byggande?
Vilken forskning finns det av effekterna av byggnation i sådana tippnära områden? Hur har kommunen använt sig av dessa resultat under den långa planprocessen?
Vilka undersökningar och mätningar har gjorts i och runt planområdet tills nu för att upptäcka vilka hälsovådliga föroreningar som finns i mark och vatten?
Om sådana gjorts: Vilka områden har undersökts och av vilka? Vad är resultaten och hur kommer de att publiceras för medborgarna?
Vilka miljöundersökningar planeras under den fortsatta planprocessen?
Hur mycket lakvatten med giftigt innehåll kan rinna ut från den igenfyllda Väsjötippen genom åren framåt? Kan mängden av detta påverkas av väderleken och olika former av påverkan av marken?
ingwar Åhman-Eklund Sollentuna partiet
SOLLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen
T h o m a s A r d e n f o r s ( M )
O r d f ö r a n d e i k o m m u n s t y r e l s e n s p l a n - o c h e x p l o a t e r i n g s u t s k o t t e t
2013-11-19
SOLLENTUNA KOMMUN
2013 -11- 2 7
Svar på interpellation från Ingwar Åhman-Eklund (Sp) angående erfarenheter av byggande av bostäder på eller mycket nära f.d. soptippar och avstjälpningsplatser och relaterade miljöundersökningar vid Väsjön.
Tack för interpellationen. Här följer interpellantens frågor och mina svar:
Har kommunen under den mer än tio år långa planeringen av Väsjöområdet tagit del av och undersökt erfarenheter från andra områden i omvärlden där man byggt på eller alldeles intill igenfyllda soptippar? Hur detta påverkat hälsan för dem som sedan bott i dessa områden? Hur många rivningar som framtvingats på grund av tippnära byggande? Vilken forskning finns det av effekterna av
byggnation i sådana tippnära områden? Hur har kommunen använt sig av dessa resultat under den långa planprocessen?
Kommunen och de konsulter som kommunen har anlitat för att utföra undersökningar, riskbedömningar etc. följer de arbetssätt som beskrivs i Naturvårdsverkets riktlinjer och rekommendationer. Naturvårdsverkets riktlinjer och rekommendationer grundas på forskningsresultat och erfarenheter kring arbetet med förorenade områden, både nationellt och internationellt.
Vilka undersökningar och mätningar har gjorts i och runt planområdet tills nu för att upptäcka vilka hälsovådliga föroreningar som finns i mark och vatten?
Länsstyrelsen i Stockholm, 1993 - bedömning av miljöpåverkan från Väsjötippen och Frestatippen
Sollentuna kommun, 1980-tal - kontrollprogram för yt- och grundvatten för lakvatten från Väsjöbacken
Structor, 2006 - inventering av områden kring Väsjön där det kan finnas risk för föroreningar
Structor, 2006 - provtagning av mark och grundvatten
Naturvatten i Roslagen, 2006 - undersökning av vatten och sediment i Väsjön
WSP, 2007-2008 - undersökning av jord, grundvatten och sediment
Ramböll, 2013 - provtagning av jord och grundvatten på Edsbergs sportfält Ramböll, 2013 - Provtagning av jord i planområdet Väsjön mellersta
B e s ö k P o s t a d r e s s T e l e f o n växel Fax r e c e p t i o n Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Vilka områden har undersökts och av vilka? Vad är resultaten och hur kommer de att publiceras för medborgarna?
Länsstyrelsen i Stockholm, 1993 - Väsjöbacken placeras i riskklass 4 vilket innebär att inga åtgärder behövs.
Sollentuna kommun, 1980-tal - kontrollprogram för yt- och grundvatten för lakvatten visade på låga halter av föroreningar, tydligt under typvärden för deponier.
Structor, 2006 - Resultat: Industriområdet Rökeriet: metallhalter över M K M i jord. Sankmarksområdet: låga föroreningshalter i jord, förhöjda halter av PAH i grundvatten. VäsjÖbaclcen: låga halter av föroreningar i grundvattnet.
Ytvatten i Väsjön: halter under detekteringsgränsen för PAH.
Naturvatten i Roslagen, 2006 - undersökning av vatten och sediment i Väsjön visade att halterna av organiska föroreningar och metaller var jämförbara med halter i andra sjöar i närområdet.
WSP, 2007-2008 - undersökning av jord, grundvatten och sediment.
Industriområdet rökeriet: förhöjda metallhalter. Väsjön:
sedimentprovtagning som påvisade låga föroreningshalter utan förändring över tid. Sankmarksområdet: låga PAHhalter i grundvattnet
Ramböll, 2013 -provtagning av jord och grundvatten på Edsbergs sportfält.
Resultat: Generellt låga föroreningshalter i jord, i några punkter halter av PAH över K M men under M K M . Grundvattenprovtagningen uppvisade inga förhöjda föroreningshalter.
Ramböll, 2013 - Provtagning av jord i planområdet Väsjön mellersta.
Jordprovtagningen visade att PAH:er förekommer i något förhöjda halter i några av provpunkterna.
Många av undersökningarna är allmänna och finns digitalt på internet.
Resultat har sammanställts i den M K B som togs fram för Väsjöområdet 2010, och till den M K B som ska tas fram nu kommer resultaten att sammanställas och på så vis redovisas för kommuninvånarna.
Vilka undersökningar planeras under den fortsatta planprocessen?
Inför det fortsatta arbetet kommer undersökningar att utföras i den omfattning som krävs för att säkerställa att eventuella föroreningar inte utgör någon risk för påverkan på människors hälsa eller miljön.
Hur mycket lakvatten kan rinna ut från den igenfyllda Väsjötippen genom åren framåt? Kan mängden av detta påverkas av väderleken och olika former av påverkan av marken?
De undersökningar som utförts av lakvatten och grundvatten från
Väsjötippen har ej påvisat förhöjda halter. Grundvattenprovtagningar har genomförts vid flera tillfällen och förhöjda halter har aldrig påträffats. De provtagningar av sediment och ytvatten i Väsjön som gjorts har ej uppvisat förhöjda föroreningshalter. Dessa resultat indikerar att giftigt lakvatten inte
sprids från Väsjötippen och detta är inte något som bedöms ändras vid olika väderlekar.
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen
2013 -10- 3 0
Interpellation
från Ingwar Åhman-Eklund, Sollentunapartiet till
Plan- och exploateringsutskottets ordförande Thomas Ardenfors om vad kommunen fått för de kostnader som den haft hittills för Väsjöprojektet.
I de projektdirektiv för exploateringsområdet Väsjön som behandlats i höst i Kommunstyrelsen kan man läsa att projektet bedöms ha startat 2001 och att 49 029 000 kronor var upparbetade i projektet till slutet av augusti i år.
49 miljoner är en stor summa pengar så det är intressant att se vad kommunen fått för dessa pengar. Ligger den avloppsledning som byggts över sportfältet i detta belopp?
Hur stora är kostnaderna för all planering som förändrats genom åren? Hur stora är de totala advokatkostnaderna för Väsjöprojektet? Vad har miljöundersökningarna kostat?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga dig följande i din egenskap av ordförande i plan- och exploateringsutskottet:
Vad har kommunen fått för de 49 miljoner som projektet kostat hittills:
Hur stor del av summan har används till nyttigheter som är färdigställda inför framtiden?
Hur stor summa har används till planeringsinsatser som sedan omprövats?
Hur stor del av summan har används till advokatarvoden?
Hur stor del av summan har används till miljöundersökningar och liknande analyser i området, att ta reda på föroreningar, förbereda muddring m.m.?
Hur stor del av summan har gått till informationsinsatser?
Finns det andra betydande typer av kostnader i summan?
Finns det andra kostnader för projektet som inte lagts in i de 49 miljonerna?
Sollentuna den 30 oktober 2013
Ingwar Ahman-Eklund Sollentunapartiet
SOLLENTUNA KOMMUN 2013-11-29
KommunstyrelsenT h o m a s A r d e n f o r s ( M )
O r d f ö r a n d e i k o m m u n s t y r e l s e n s p l a n - o c h e x p i o a t e r i n g s u t s k o t t
Svar på interpellation från Ingwar Åhman-Eklund (Sp) angående vad kommunen fått för de kostnader som den haft hittills för Väsjöprojektet.
Jag vill tacka för interpellantens frågor angående Väsjöprojektet.
Hur stor del av summan har används till nyttigheter som är färdigställda inför framtiden?
Nedlagda kostnader för detaljplaner kommer att tas igen via planavgifter och projekteringskostnader för allmänna anläggningar kommer att tas igen via gatukostnadsersättningar. Vidare kommer framtida markförsäljningar generera ett positivt netto för skattebetalarna.
Hur stor summa har används till planeringsinsatser som sedan omprövats?
Hela planprocessen är en kontinuerlig demokratisk bearbetningsprocess där förslaget revideras efter inkomna synpunkter mm.
Hur stor del av summan har används till advokatarvoden?
3 procent, den största delen av detta avser juridiskt stöd för att upprätta juridiskt korrekta dokument, t ex tillståndsansökan för vattenverksamhet,
gatukostnadsutredningar, mm.
Hur stor del av summan har gått till informationsinsatser?
Information och samråd är en integrerad del av planprocessen och pågår kontinuerligt. Det går inte att bryta ut just de kostnaderna.
Finns det andra betydande typer av kostnader i summan?
Cirka 40 procent avser projektering av allmänna anläggningar, ca 40 procent avser detaljplanekostnader, cirka 10 procent avser restaurering av sjön.
Resten avser markfrågor och samordningskostnader.
Hur stor del av summan har används till miljöundersökningar och liknande analyser i området, att ta reda på föroreningar, förbereda muddring m.m.?
Det är kostnader som inkluderas i utgifter som avser projektering av allmänna anläggningar, detaljplanekostnader, restaurering av sjön samt mark- och samordningskostnader. Totala andelen för dessa poster har jag redogjort ovan.
B e s ö k P o s t a d r e s s T e l e f o n växel Fax r e c e p t i o n Internet
Turebergs huset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Finns det andra kostnader för projektet som inte lagts in i de miljonerna
Nej.
Med detta anser/jag interpellationen besvarad.
Thomas'
/Oroforai
Socialdemokraterna
F R A M T I D S P A R T I E T I S O L L E N T U N A
SOLLENTUNA KO; j Kommunstyrelsen
2013 -11- i 1 j
Dnr;
Interpellation till trafik- och fastighetsnämnden ordförande angående arbetsmiljön i våra skolor
V i Socialdemokrater ha haft uppe frågor om den låga lokalstandarden i kommunens skolor i Kommunfullmäktige flera gånger. Skoltoaletterna är en inte oväsentlig del i skollokalerna.
Majoriteten försöker förlöjliga frågan med att i debatten kalla den för "en skitsak".
N ä m n d e n som är ansvarig för skolbyggnadernas renovering och standard, Trafik och fastighetsnämnden, har under flera år gått med överskott i sin investeringsbudget. De har alltså haft pengar som de inte använt. Samtidigt som det funnits stora behov av
renoveringar i våra skolor, som t ex Häggviksskolans toaletter.
Under flera år har toaletterna på Häggviksskolan varit i stort behov av renovering. Elever berättar att de undviker att gå på toaletten under skoltid. Måste man gå på toaletten väntar man till lunchen för vid den renoverade matsalen är toaletterna fräscha.
Urologmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala har sagt följande. "Räknar man på den vakna tiden kan man säga att de flesta bör kissa var tredje ellerfjärde timme. Att hålla sig längre perioder kan vara skadligt" Många skolbarn i Sollentuna håller sig längre än vad som
hälsosamt. V i har svårt att tro att majoritetens politiker skulle acceptera den toalettstandard som är på Häggviks skolans på sina egna arbetsplatser.
För ungefär två år sedan kom miljö- och byggnadsnämnden en tillsynsrapport som pekade på stora brister i arbetsmiljön i kommunens skolor. Det handlade bl a om för få toaletter.
Sedan dess har också flera skolor fått saneras p g a för höga halter av radon.
Mot bakgrund av ovanstående frågar jäg trafik- och fastighetsnämndens ordförande:
• Hur går arbetet med att ta fram långsiktiga underhållsplaner för kommunens fastigheter?
• Kommer trafik- och fastighetsnämnden ta initiativ så att möjligheterna att
ombudgetera fastighetsbudgeten under löpande år, i det fall tänkta projekt inte blir av, att förbättras?
• Vilka åtgärder har gjorts utifrån miljö- och byggnadsnämndens rapport från 2011 om arbetsmiljön i våra skolor?
• Har radonmätningar genomförts i alla förskolor och skolor i kommunen de senaste åren?
• Varför renoverar ni inte Häggviks skolans toaletter så att barnen får fräscha toaletter?
För den socialdemokratiska kommunfuUmäktigegruppen
Richard Meyer Anna Vikström
SOLLENTUNA KOMMUN
A n n a - L e n a J o h a n s s o n ( F P )
O r d f ö r a n d e trafik- o c h f a s t i g h e t s n ä m n d e n
2 0 1 3 - 1 1 - 2 8 Sida 1 av 2
Svar på interpellation från Socialdemokraterna angående arbetsmiljön i våra skolor
Socialdemokraterna Richard Meyer och Anna Vikström har ställt en
interpellation till mig med angående arbetsmiljön i våra skolor. Nedan finns mina svar på interpellantemas frågor men jag v i l l inledningsvis poängtera att det för mig är en prioriterad fråga att standarden på de skolokaler som trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för ska vara bra. För att uppnå det krävs stora insatser och det kommer att kosta. Trafik- och fastighetskontoret har en plan för hur detta arbeta ska genomföras.
Hur går arbetet med att ta fram långsiktiga underhållsplaner för kommunens fastigheter?
Trafik- och fastighetskontoret har tagit fram en långsiktig underhållsplan för kommunens fastighetsbestånd. Den har tidigare presentarats för trafik- och fastighetsnämnden.
Kommer trafik- och fastighetsnämnden ta initiativ så att
möjligheterna att ombudgetera fastighetsbudgeten under löpande år, i det fall tänkta projekt inte blir av, att förbättras?
Nej, det kommer trafik- och fastighetsnämnden inte att göra. Det är inte där problemet ligger utan svårigheten är att hitta entreprenörer som kan utföra uppdragen. Det är däremot möjligt att inom underhållsbudgeten göra omfördelningar om det uppkommer akuta behov. En konsekvens blir så att omprioriteringar får göras i underhållsplanen.
Vilka åtgärder har gjorts utifrån miljö- och byggnadsnämndens rapport från 2011 om arbetsmiljön i våra skolor?
Åren 2008-2012 har 60 radonmätningar i våra verksamhets fastighet er (ej endast skolor men alla förtjänar ju en god inomhusmiljö). Radonsanering har utförts i 22 fastigheter till en kostnad om cirka 20 miljoner. Efter varje sanering genomförs en kontrollmätning.
Följande skollokaler är sanerade: Helenelundsskolan samtliga byggnader, Rotebroskolan, Vaxmoraskolan, Utbildning Silverdal, Skälbyskolan, Norrvikens skola, Rösjöskolan, Mysebo öppna förskola, förskolan Skogsigelkotten, Ebbas förskola, Rotsundaskola, Rudbecksskolan, SIS, Edsbergsskolan och Ffäggviksskolan. Under 2014 kommer Linnés förskola, Gillboskolan och Stallet att saneras.
Har radonmätningar genomförts i alla förskolor och skolor i kommunen de senaste åren?
Radonmätningar görs kontinuerligt. I nybyggda skolor görs en mätning så snart de är klara.
B e s ö k P o s t a d r e s s Telefon växel Fax Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-96 23 28 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
S i d a n 2 av 2
Varför renoverar ni inte Häggviksskolans toaletter så att barnen får fräscha toaletter?
Renoveringen av Hägg vikssko lan har påbörjats men det är omfattande och tar tid. Trafik- och fastighetskontorer är klara med renoveringen av
omklädningsrummen, kök och matsal, aulan, hus A och Quben. Samtliga toaletter i dessa hus har renoverats. Idag pågår renoveringen av övriga lokaler. Först säkras skalet, dvs byggnader dräneras samt tak och fönster renoveras. Därefter är det dags att förbättra insidan. Då ska bland annat toaletter renoveras samt samtliga stammar ska bytas.
Då det dröjer en tid innan den omfattande invändiga renoveringen kan påbörjas (2015-2016) så har trafik- och fastighetskontoret redan avsatt medel för att fräscha upp toaletterna. Detta arbete kommer att påbörjas i december 2013 och beräknas vara klart under hösten 2014.
Anna-Lena Johansson (FP)
Ordförande trafik- och fastighetsnämnden
SOLLENTUNA
KÖSuTTl
Kommunöt>7s!Mn
Dn
2013 -II- 1 2
Interpellation till kommunstyrelsens ordförande gällande utmanarrätten
D e n 1 8 d e c e m b e r 2 0 0 6 a n t o g k o m m u n f u l l m ä k t i g e e n p o l i c y f ö r u t m a n i n g av k o m m u n e n s
v e r k s a m h e t e r . Ä n d a m å l e t v a r att ge den som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad r ä t t e n a t t u t m a n a d e n k o m m u n a l a v e r k s a m h e t e n . S y f t e t v a r a t t ge d e t p r i v a t a n ä r i n g s l i v e t m ö j l i g h e t a t t k u n n a t a ö v e r o c h d r i v a k o m m u n a l v e r k s a m h e t .
E f t e r f e m å r k a n d e t n u v a r a dags a t t u t v ä r d e r a r e s u l t a t e t av d e n n a p o l i c y . D ä r f ö r vill j a g fråga dig
- h u r m å n g a u t m a n i n g a r h a r k o m m u n e n h i t t i l l s f å t t ?
- h u r m å n g a u t m a n i n g a r o c h i n o m vilka o m r å d e n h a r u t m a n i n g a r a n t a g i t s ?
- h a r d e a n t a g n a u t m a n i n g a r n a m e d f ö r t e t t f ö r b ä t t r a t e k o n o m i s k t r e s u l t a t f ö r k o m m u n e n ? - har d e a n t a g n a u t m a n i n g a r n g e t t e n b ä t t r e service f ö r k o m m u n i n v å n a r n a o c h d e n
k o m m u n a l a f ö r v a l t n i n g e n ?
- h a r d e a n t a g n a u t m a n i n g a r n a m e d f ö r t n å g o n p e r s o n a l f ö r ä n d r i n g ?
S o l l e n t u n a 2 0 1 3 - 1 1 - 1 0
Bengt C e d r e n i u s ( M P )
* n SOLLENTUNA KOMMUN
N » \ Kommunstyrelsen
2013-11-27
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen
Dnr;
20I3 -II- 2 7
D o u g l a s L i t h b o r n
O r d f ö r a n d e i k o m m u n s t y r e l s e n
Svar på interpellation från Bengt Cedrenius (Mp) angående utmanarrätten.
Svar på frågorna:
Hur många utmaningar har kommunen hittills fått?
Sedan 2007 har kommunen fatt in 9 stycken utmaningar. Följande utmaningar har skickats in till kommunen:
Utmaning från Attendo LSS AB om särskilda boenden inom SOLOM.
Utmaning inom området ekonomiadministration.
Utmaning av drift av lön- och personaladministration.
Utmaning av skolpsykolog verksamheten.
Utmaning av biblioteksverksamheten.
Utmaning av kommunala fritidsgårdar på Malmvägen.
Åberopande av utmaningsrätten gällande specialistgruppens verksamhet.
Utmaning av drift av lekplats i Edsängen.
Utmaning av kommunala skolans måltidsverksamhet.
Hur många utmaningar och inom vilka områden har utmaningar antagits?
Hittills har två stycken utmaningar antagits inom barn- och
ungdomsnämndens område. Utmaning angående specialistgruppens verksamhet samt utmaning av måltidsverksamhet.
Har de antagna utmaningarna medfört ett förbättrat ekonomiskt resultat för kommunen?
Det är svårt att svara på frågan eftersom att v i inte vet hur
kostnadsutvecklingen hade sett ut ifall verksamheterna inte blivit utmanade.
Har de antagna utmaningarn gett en bättre service för kommuninvånarna och den kommunala förvaltningen?
De antagna utmaningarna har gett en bättre service eftersom kommunen genom utmanings verktyg et har en möjlighet att, via avtal, ställa krav på de som utmanar kommunen.
Har de antagna utmaningarna medfört någon personalförändring?
En av utmaningarna har medfört personalförändring. Utmanaren var anställd hos kommunen med bland annat uppgiften att starta upp en kommunal må-lti dsverks amhet.
Kommunstyrelsens ordförande
Besök P o s t a d r e s s Telefon växel Fax r e c e p t i o n Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
SOLLENTUNA KOMMUN"
Kommunstyrelsen
2013 -11- 1 2
Interpellation till kommunstyre.sens ordförande rörande klimatstrategins å t g ä r d s p i a n ^ , ^
I majoritens politiska inriktningen slås fast att kommunen ska prioritera att planera för ett s a m h ä l l f ^ ^ som ar ekolog Iskt hållbart. Detta ska omfatta allt från fysisk samhällsplanering till konkret
restaurerande miljöarbete. Minskad klimatpåverkan pekas ut som speciellt viktigt. Alla åtgärder som gynnar khmatstrategins åtgärdplan borde således genomföras utan onödiga fördröjningar
I en interpellation i september ställde jag fyra frågor till dig med anledning av klimatstrategins atgardsplan. Följande två besvarades:
Finns det inom berörda förvaltningar och bolag statistik på antalet träd som tas bor, och när de aterplanteras?
Många träd försvinner därför att växtplatsen hårdgörs vid exploateringar, vilka principer galler da för aterplanteringen?
Du berättade då att det inte förs statistik över hur många träd som tas bort i samband med
nyexploatermg eller infrastrukturåtgärder. Och att rutiner för återplantering saknas, men målsättningen var att ro , hamn bade detta och en redovisningsmetod "någon gång under 2014". Jag tolkade ditt
ZLloT™
^ f U"m ä k t i g e b e S l U t e t M" ^
201' b * * bli verklighet redan i Dessvärre fick jag inget svar, vare sig skriftligt eller muntligt, pä de två andra frågorna jag ställde Därför tar jag pa nytt u pP frågeställningarna i denna interpellation.Vilka krav ställer Sollentuna på andra aktörer än kommun™ (trafikverket statliga mynd.gheter och olika byggherrar) för att de ska uppfylla atgärdsplanens villkor och hur kontrolleras detta?
Den förtätning som sker i kommunens villaområden har, som de flesta av oss kunnat se, medfört att mänga trad forsvunmt utan att de ersatts av nya. Med anledning av detta undrar jag om
Om du är beredd att införa regler som stödjer klimatstrategins åtgärdsplan när nya detaljplaner tasfi-am?
Om du är beredd att ställa klimatkrav enligt åtgärdplanen i samband med avstyckningår?
Om den försiktiga hanteringen av åtgärdsplanen är signifikativ för den nya majoritetens' miljöarbete eller tänker ni "snabbapå " processen?
Sollentuna 2013-11-11
$ o CL
Bengt Cedrenius (MP)
SOLLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen
D o u g l a s Lithborn
O r d f ö r a n d e i k o m m u n s t y r e l s e n
2013-11-29
i Kornmun:; 1
! Dnr;
Svar på interpellation från Bengt Cedrenius (Mp) angående klimatstrategins åtgärdsplan.
Jag vill tacka för interpellantens frågor angående klimatstrategin och kommunens arbete.
Svar på frågorna:
Vilka krav ställer Sollentuna på andra aktörer än kommunen
(trafikverket statliga myndigheter och olika byggherrar) för att de ska uppfylla åtgärdsplanens villkor och hur kontrolleras detta?
I dagsläget finns ingen tydlig praxis om hur och när man kan ställa krav på andra aktörer samt hur man ska kontrollera detta. Genom bildandet
kommunstyrelsens miljöutskott kommer även frågor av denna karaktär att tydliggöras i kommunens arbete. Kommunen har olika förutsättningar att ställa krav på aktörer. I exempelvis en upphandling kan kommunen ställa klimatkrav som en vinnande aktör måste följa. Däremot finns det situationer där kommunen måste följa lagstiftningen. Exempelvis finns ett förslag om att ta bort kommuners rätt att ställa särkrav vid nybyggnation. Det kan göra det svårare för oss att exempelvis ställa högre klimatkrav vid nybyggnation av bostäder. För mig är det viktigt att arbeten som verkställs av aktörer på uppdrag av kommunen eller av statliga myndigheter inom eller i anslutning till kommunen lever upp t i l l åtgärdsplanen.
Om du är beredd att införa regler som stödjer klimatstrategins
åtgärdsplan när nya detaljplaner tas fram? Om du är beredd att ställa klimatkrav enligt åtgärdplanen i samband med avstyckningar? Om den försiktiga hanteringen av åtgärdsplanen är signifikativ för den nya majoritetens' miljöarbete eller tänker ni "snabba på" processen?
Åtgärdsmålet till klimatstrategin att "minska mängden koldioxid i luften genom att öka natur- och parkmarkens förmåga att långsiktigt binda kol"
inbegrep inte att ställa krav på privata markägare att kompensera för den kolinlagring de träd de tar ner står för. Det är inte formellt möjligt att ställa sådana krav på en fastighetsägare som styckar sin fastighet. Tanken är att, i första hand kommunen, genomför åtgärder för att öka kolinlagringen främst inom natur- och parkområden, som kompensation för den minskning som sker vid förtätningar och exploateringar. För att ha en uppfattning av hur stor kompensationen behöver vara fordras, i linje med det tidigare interpellationssvaret, ett mått av schablonisering i beräkningen av
kolinlagringen. På detta sätt finns det ändå möjlighet att ha en översiktlig bild av den totala kolinlagringen inom kommunen.
B e s ö k P o s t a d r e s s Telefon växel Fax r e c e p t i o n Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Kommunen kan informera privata markägare om hur de kan minska mängden koldioxid i luften.
Kommunstyrelsens ordförande
