Revisionsrapport
Sollentuna kommun
Samverkan mellan kommun och
landsting vid in- och utskrivning inom den slutna hälso- och sjukvården
Uppföljning av tidigare genomförd granskning
www.pwc.com/se
Lars Högberg Certifierad kommunal revisor 2014-10-01
Uppdraget
Övergripande revisionsfråga
• Vilka åtgärder har Vård- och omsorgsnämnden vidtagit i förhållande till den tidigare genomförda granskningen?
Utöver ovanstående har kommunens revisorer angett att denna granskning även ska belysa följande:
• Överlämningsprocessen i samband med utskrivning
Hur säkerställs att den enskildes fortsatta behov av såväl medicinska som rehabiliterade insatser tillgodoses?
• Kommunens beredskap och flexibilitet och tillgång på korttidsplatser för tillfällig vård eller för avlastning Är utbudet av korttidsplatser tillräckligt och anpassat till enskilda vårdtagare behov?
PwC
Genomförande
3
• Intervjuer med representanter inom förvaltningen:
o Förvaltningschef
o Chef för avdelning äldreomsorg
o Kvalitetsansvarig SoL, inom avdelningen avtal och uppföljning o Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)
o Två biståndshandläggare
o Tre biståndshandläggare / vårdplanerare o Boendesamordnare
• Dokumentstudier, bland annat
o Äldreplan för Sollentuna kommun
o Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården
o Rutiner och riktlinjer fastställda av MAS gällande hälso- och sjukvård inom kommunens särskilda boendeformer
o Budget för Sollentuna kommun 2014 med tillhörande särskilda budgetuppdrag till Vård- och omsorgsnämnden o Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patient i sluten vård
Den tidigare granskningen år 2010
… pekade framför allt på att:
• Kommunen inte hade någon aktuell överenskommelse eller samverkansavtal med landstinget som tydliggjorde och lade fast:
o vårdkedjans uppbyggnad och hur den är tänkt att fungera, samt o roll- och ansvarsfördelningen mellan huvudmännen
• Det fanns brister när det gäller primärvårdens övertagande av det fortsatta medicinska ansvaret samt primärvården medverkan i samband med vårdplaneringarna.
• Behovet av tekniska hjälpmedel, framför allt mera avancerad medicinskteknisk sådan, i flera fall inte var tillgodosett i samband med den enskildes återgång till sitt eget boende i samband med utskrivningen från sjukhus.
PwC
Hur ser det ut idag?
5
• Kommunen har tillsammans med övriga kommuner i länet en gemensam överenskommelse och ett samverkansavtal med landstinget gällande enskildas in- och utskrivning inom den slutna hälso- och sjukvården.
• Oförändrad situation - bristerna kvarstår när det gäller:
o primärvårdens övertagande av det fortsatta medicinska ansvaret samt primärvården medverkan i samband med vårdplaneringarna.
o tillgodoseendet av medicintekniska hjälpmedel i samband med den enskildes återgång till sitt eget boende i samband med utskrivningen från sjukhus.
Kommentar – områden med fortsatt utvecklingsbehov
• Den regionala överenskommelsen och samverkansavtalet behöver bli föremål för en lokal nedbrytning eller konkretisering av nämnden.
• Det är även lämpligt att lokala rutiner och riktlinjer för vårdplanerings-processen utvecklas.
Framför allt för säkerställande av den enskildes fortsatta omvårdnadsbehov och de insatser som genomförs med stöd av SoL
Vårdplaneringsprocessen
Iakttagelser
• Vårdplaneringarna sker under en mycket stark tidspress.
• Det saknas dokumenterade rutiner och riktlinjer som säkerställer att:
o Den enskilde (som vårdplaneringen avser) ges utrymme att beskriva sin situation, sina behov och önskemål.
o Den enskildes delaktighet och möjlighet att påverka och planera de fortsatta insatserna.
o Vårdplaneringen sker i en avskild och för den enskilde trygg miljö.
• Det pågår ett arbete inom förvaltningen med att se över och arbeta fram rutiner och riktlinjer för handläggnings- och vårdplaneringsprocessen.
• Vårdplaneringsfunktionen har utökats. Idag finns 3 vårdplaneringshandläggare. I nämndens verksamhetsberättelse för år 2013 anges att; ”utökning av vårdplanerartjänster har medfört att den budgeterade kostnaden relaterad till utskrivningsklara patienter från sjukhus inte behövt utbetalas”.
• Den tidigare så kallade informationspärmen, som fanns på de olika sjukhusen, behöver ses över och uppdateras.
Syftet med denna pärm var bland annat att underlätta för den enskilde (och dennes anhöriga) att ta del av vilka insatser som kommunen kan tillhandahålla efter utskrivningen från sjukhus.
• Behovet av stödjande dokument för handläggarnas vårdplaneringsprocess behöver uppmärksammas, exempelvis handlar det då om checklistor och bedömningsinstrument för att säkerställa rättssäkerhet.
PwC
Vårdplaneringsprocessen
7
Iakttagelser ,
forts• Med regelbundenhet genomförs samverkansmöten med representanter för primärvården och sjukhusen för information och erfarenhetsutbyte.
• Den interna kontrollen och den av nämnden fastställda intern kontrollplanen innehåller inga specifika områden och delar som gäller vårdplaneringsprocessen.
• Det är positivt att vårdplanerarna har fått tillgång till regelbunden handledning
• För enskilda som efter utskrivning från sjukhus ska överföras till något av de särskilda boendena tillämpas fortfarande den rutin som lokalt har utvecklats i kommunen. Rutin innebär att uppgifter rörande den enskildes medicinska status, vilket ska framgå av vårdplanen, av vårdplaneringshandläggarna faxas över till ansvarig läkare vid det särskilda boendet. Detta ska bland annat säkerställa att rätt funktion och ansvarsnivå ska få nödvändig information för att kunna kvittera övertagandet av det fortsatta medicinska ansvaret för den enskilde (justera vårdplanen). Idag kan fortfarande inte denna informationsöverföring och kvittering ske genom WebCare på motsvarande sätt som när det gäller enskilda som återgår till eget boende efter en sjukhusvistelse.
• Sollentuna kommuns Äldreplan betonar att det ska finnas en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg som ska ha en god kvalitet. Vidare framgår att ingen enskild ska behöva flytta mellan olika boenden och sjukhus i onödan. Tillsyn och kontroller ska utföras för att säkerställa att krav på god vård och omsorg efterlevs.
Vårdkedjan ska präglas av helhetssyn och samarbete över yrkes- och organisationsgränser.
I samband med intervjuerna i denna granskning har ett antal individuella fall lyfts fram där det råder tveksamhet om ovanstående mål och ambitioner uppnås. Fallbeskrivningarna pekar på och understryker behovet av att det dels finns tydliga riktlinjer och rutiner samt en tillsyn och kontroll, men också att det sker en strukturerad uppföljning av detta till nämnden.
Vårdplaneringsprocessen
Övergripande bedömning
• Det lokala regelverket, innehållande rutiner, riktlinjer och metodstöd, för vårdplaneringsprocessen är idag otillräckligt utvecklat inom förvaltningen.
Tydligast framkommer detta då det gäller de fortsatta insatserna till enskilda som efter en sjukhusvistelse återgår till sitt egna boende och där insatser från såväl kommunens som primärvården behöver genomföras.
• De rutiner riktlinjer som är fastställda och som närmast gäller de särskilda boendeformerna och säkerställande av ansvar för insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen bedöms som tillräckliga.
Dessa rutiner och riktlinjer är dessutom föremål för en strukturerad och regelbunden uppföljning. Bland annat i den Patientsäkerhetsberättelse som nämnden årligen lämnar.
• Då vårdplaneringsprocessen mera som regel sker under stark tidspress, samt att de enskilda som berörs i flertalet fall befinner sig i en mycket utsatt situation, finns det risk för att den enskildes möjlighet till delaktighet och medverkan i utformningen av den fortsatta vården inte blir tillräckligt beaktad eller tillgodosedd.
PwC
Vårdplaneringsprocessen
9
Utvecklingsområden
• Nämnden behöver, inom ramen för det ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som sedan tidigare är fastställt och som nu även är under utveckling, säkerställa att det finns styrande och stödjande dokument för vårdplaneringen.
Det inom förvaltningen pågående arbete att se över och utveckla dessa delar behöver ges nödvändig prioritet.
Att det finns fastställda rutiner och riktlinjer för såväl handläggnings- som vårdplaneringsprocessen är en förutsättning att det i förlängningen ska kunna etableras ändamålsenliga former för egenkontroll – en fungerande tillsyn och kontroll som Äldreplanen betonar.
• Utveckla de brukarundersökning som med regelbundenhet genomförs inom kommunen så att dessa också omfattar enskilda och anhöriga som varit berörda av en vårdplanering. Deras erfarenheter och omdömen behöver följas upp och beaktas.
Vårdplaneringsprocessen
Utvecklingsområden,
forts• Avvikelserapporteringen, och rutinen för denna, behöver uppmärksammas. Framför allt i de delar som gäller kommunens ansvar respektive insatser kopplade till SoL
(Socialtjänstlagen).
Avvikelser behöver dokumenteras, sammanställas och analyseras. Resultat av dessa analyser behöver med regelbundenhet på ett strukturerat sätt redovisas till nämnden.
• Den interna kontroll behöver utvecklas och även omfatta de delar av
vårdplaneringsprocessen, framför allt de delar där det finns en risk för fel och avvikelser.
Det kan vara lämpligt att den interna kontrollen i denna del integreras med den egenkontroll som ska finnas i det fastställda ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete.
PwC
Korttidsboenden
11 2011 2012 2013 INTÄKTER 1 878 1 836 2 643 KOSTNADER 33 294 33 537 39 479 NETTOKOSTNADER -31 416 -31 702 -36 836 Antal korttidsplatser 37 47 49
Iakttagelser
• Av sammanställningen framgår att antalet korttidsplatser ökat med dryga 32% mellan åren 2011 och 2013. Idag finns 49 sådana platser.
• Korttidsplatserna används huvudsakligen för:
o Omhändertagande och tillfällig placering av enskilda som efter utskrivning från sjukhus inte kan återgå till sitt egna boende och som har betydande omvårdnads och rehabiliteringsbehov
o Enskilda som efter en sjukhusvistelse placeras vid korttidsplats i avvakta permanent plats inom de övriga särskilda boendeformerna.
o Enskilda som har behov av växelvård.
• Utöver dessa platser finns ytterligare 13 platser inom de särskilda boendeformerna som i undantagsfall kan utnyttjas för korttidsvård.
Inkluderas dessa platser finns i kommunen sammanlagt 62 platser.
Antalet korttidsplatser i Sollentuna kommun överstiger enligt samstämmiga uppgifter utifrån genomförda intervjuer andra jämförbara kommuner.
• Möjlighet finns också att i särskilda fall att köpa extern plats utanför kommunen. Boendesamordnare och förvaltningschef/avdelningschef gör denna bedömning
Korttidsboenden
Iakttagelser , forts
• Vid tidpunkten för denna granskning råder det kö till korttidsboende då dessa är fullt belagda. Anledningen till detta handlar bland annat om att det inte heller finns lediga permanenta platser inom de övriga särskilda boendeformerna i kommunen.
Bedömning
• Kommunen har ett stort antal platser vid korttidsboenden.
• Både platsernas volym och flexibilitet bedöms som tillräckliga respektive tillfredsställande. Volymmässigt överstiger antalet platser i kommunen vad som finns i andra jämförbara kommuner.
• Den aktuella kösituationen är inom förvaltningen föremål för en närmare analys för att bedöma om situationen är tillfällig eller om det finns en trend om ett ökande behov.
PwC 13 2014-10-01
Lars Högberg Anders Haglund
Projektledare Uppdragsledare
