07.12. Bilaga 10. Revisionsrapport - Granskning av styrning och ledning av elevhälsan

(1)

Revisionsrapport

Magnus Höijer Tilda Lindell Fredrik Birkeland

September 2015

Granskning av styrning och ledning av elevhälsan

Sollentuna kommun

(2)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 2

1.1. Bakgrund ... 2

1.2. Revisionsfråga ... 2

1.2.1. Kontrollmål ... 2

1.3. Metod och avgränsning ... 2

2. Iakttagelser ... 4

2.1. Organisation, uppdrag och roller inom elevhälsan i Sollentuna kommun .... 4

2.1.1. Avdelningen för stöd och utveckling ... 4

2.1.2. Skolornas elevhälsoteam ... 5

2.1.3. Bedömning ... 6

2.2. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ... 6

2.2.1. Förebyggande och hälsofrämjande arbete i verksamheterna ... 6

2.2.2. Kommungemensamma program och projekt ... 7

2.3. Säkerställandet av tillgången till en likvärdig elevhälsa ... 8

2.3.1. Målsättningar för grundskolans verksamhet... 8

2.3.2. Former för att säkerställa tillgången till en likvärdig elevhälsa ... 9

2.4. Rutiner för uppföljning och återrapportering till nämnden ... 10

2.4.1. Nämndens och förvaltningens verksamhetsbesök ... 10

2.4.2. Elevhälsoplan ... 10

2.4.3. Patientsäkerhetsberättelse ... 10

2.4.4. Stöd- och utvecklingsavdelningens verksamhetsberättelse ... 10

2.4.5. Initiativ till aktiviteter och åtgärder ... 11

2.4.6. Bedömning ... 11

3. Revisionell bedömning... 12

3.1. Säkerställer Barn- och ungdomsnämnden att elevhälsan i grundskolan bedrivs ändamålsenligt? ... 12

3.1.1. Kontrollmål 1 ... 12

3.2. Rekommendationer ... 13

(3)

Sammanfattning

PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sollentuna kommun genomfört denna granskning av Barn- och ungdomsnämndens styrning och ledning av elevhälsan. Granskningen har avgränsats till den kommunala grundskolan och revisionsfrågan som ska besvaras inom ramen för granskningen har formulerats enligt följande:

Säkerställer Barn- och ungdomsnämnden att elevhälsan i grundskolan bedrivs ändamålsenligt?

Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att elevhälsan i Sollentuna kommun utifrån angivna kontrollmål bedrivs på ett ändamålsenligt sätt.

Bedömningen är således att elevhälsan har ett tydligt uppdrag och att det finns en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan såväl förvaltning och skolor som mellan skolornas elevhälsoteam och övriga medarbetare inom skolorna. De medverkande skolorna arbetar med en rad förebyggande och främjande åtgärder och det förekommer kommungemensamma projekt som syftar till att långsiktigt stärka förutsättningarna för gott förebyggande och hälsofrämjande arbete. Vidare bedöms det som tydligt i och med rådande resursfördelningsmodell och

ansvarsfördelning vilken tillgång till elevhälsa som ska finnas för eleverna på de olika skolorna, och det finns i dagsläget fungerande rutiner för uppföljning och återrapportering till nämnden avseende elevhälsans verksamhet.

Utifrån intervjuerna har det framträtt en bild av att nämndens styrning och ledning av grundskolans verksamhet har genomgått en successiv förändring – från att nämnden till delar var involverade i såväl strategiska som operativa frågor gällande grundskolans verksamhet, till att målstyrningen och avgränsningen mellan

nämndens, förvaltningens och verksamhetens respektive ansvarsområden har tydliggjorts. Vi noterar att det finns en tydlig ambition och strategisk inriktning för grundskolans verksamhet och dess utveckling som är närvarande från

huvudmannanivå till enhetsnivå. Samtidigt förefaller det i huvudsak vara från förvaltningsnivå som initiativ som syftar till att säkerställa en likvärdig tillgång till elevhälsa (och övriga stödresurser) samt att utveckla elevhälsoarbetet härstammar.

Vi har i granskningen noterat att det finns tillgång till skolpsykologer, men utifrån genomförda intervjuer framstår det som att det inte fullt ut råder likvärdiga

förutsättningar för de olika skolorna att nyttja skolpsykologernas tid och kompetens i det förebyggande och främjande arbetet. Då det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet är centralt för att arbetet långsiktigt ska kunna vara framgångsrikt framstår den iakttagelse som gjorts rörande tillgången till skolpsykologer som viktig att lyfta fram särskilt.

Vår rekommendation är därmed att Barn- och ungdomsnämnden vidtar åtgärder för att säkerställa att det finns förutsättningar för skolpsykologerna att delta i skolornas främjande och förebyggande elevhälsoarbete i en likvärdig utsträckning.

(4)

1. Inledning

1.1. Bakgrund

I skollagen tydliggörs att elevhälsan ska vara förebyggande och hälsofrämjande, och stödja elevernas utveckling mot målen. För elevhälsans medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

Av regeringens proposition om skollagen framgår att arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete.

Utifrån en bedömning av väsentlighet och risk har revisorerna nu beslutat att granska hur nämnden styr och följer upp elevhälsans arbete.

1.2. Revisionsfråga

För granskningen har följande revisionsfråga formulerats:

Säkerställer barn- och ungdomsnämnden att elevhälsan i grundskolan bedrivs ändamålsenligt?

Revisionskriterier utgörs av Skollagen, Vägledning för elevhälsan (Skolverket och Socialstyrelsen), kommunala riktlinjer och rutiner för elevhälsan.

1.2.1. Kontrollmål

Utifrån revisionsfrågan har följande kontrollmål formulerats:

 Elevhälsan har ett tydligt uppdrag och det finns en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan elevhälsans personal och övriga skolpersonal.

 Elevhälsan arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande.

 Nämnden säkerställer en likvärdig tillgång till elevhälsa för eleverna på de olika skolorna.

 Det finns fungerande rutiner för uppföljning och återrapportering till nämnden.

1.3. Metod och avgränsning

Granskningen avgränsas till att omfatta barn- och ungdomsnämnden och grundskolorna i Sollentuna kommun. Fördjupning har gjorts på fyra grundskolor där intervjuer med rektor och personal har genomförts. Sammantaget har intervjuer skett med:

(5)

 Barn- och ungdomsnämndens presidium

 Förvaltningschef

 Ansvarig chef för elevhälsan samt samordnande skolsköterska

 Gruppintervjuer med elevhälsopersonal på fyra skolor

 Enskilda intervjuer med rektorer på fyra skolor

Genomgång av beslutade styrdokument, uppdragsbeskrivningar, uppföljningar och nämndbeslut har också genomförts.

Rapporten har varit föremål för sakgranskning.

(6)

2. Iakttagelser

2.1. Organisation, uppdrag och roller inom elevhälsan i Sollentuna kommun

2.1.1. Avdelningen för stöd och utveckling

Inom Barn- och utbildningskontoret i Sollentuna kommun finns ”Avdelningen för stöd och utveckling” (innan årsskiftet 2014/2015 kallades avdelningen för

”Elevstödsenheten”). Avdelningens uppgift är enligt dess verksamhetsplan för år 2013/2014 att ”genom att bidra med ekonomiska resurser, rådgivning, uppföljning och utvärdering utgöra ett stöd för verksamheterna i deras arbete med att alla elever ska nå målen”.

I dagsläget finns följande befattningar och kompetenser inom avdelningen:

- En verksamhetschef

- Verksamhetsansvarig skolsköterska (även medicinskt ledningsansvarig för elevhälsans hälso- och sjukvård, exklusive psykologverksamheten)

- Fem skolpsykologer (varav en medicinskt ledningsansvarig för elevhälsans psykologverksamhet) som arbetar mot kommunala och fristående skolor - En psykolog med inriktning mot familjehemsplacerade barn och SkolFam¹ - En pedagog kopplad till arbetet med SkolFam samt samordnare för

skolfrånvaron

- Sakkunnig och ansvarig för särskolan och vissa specialplaceringar - Sakkunnig 1 – 20 år i bedömning, stöd och rådgivning

- Ekonom/handläggare

- Två specialpedagoger med inriktning mot förskola - Lärarcoacher

Avdelningen disponerar två skolläkare via ett avtal med Proffice Care. Det finns också en talpedagog tillgänglig via avdelningen som skolorna kan boka tid med varje termin.

Verksamhetschef för elevhälsans hälso- och sjukvård (enligt beslut i barn- och ungdomsnämnden 2014-09-23) är chefen för avdelningen för stöd och utveckling.

Då medicinskt ledningsansvarig ska utses om verksamhetschefen inte är

1 SkolFam är ett samarbete mellan barn- och utbildningsförvaltningen och

socialförvaltningen i Sollentuna kommun som syftar till att skapa bättre framtidsutsikter för familjehemsplacerade barn genom satsningar på att stärka utbildningsresultatet.

(7)

legitimerad att fullgöra vissa uppgifter² har delegation av det medicinska ledningsansvaret avseende elevhälsans psykologverksamhet (beslut 2015-01-28) och elevhälsans hälso- och sjukvård (beslut 2014-12-05) skett. Både skolsköterskorna och skolpsykologerna har regelbundna möten med medicinskt ledningsansvariga för de respektive professionerna, där skolsköterskorna träffas en gång i månaden och skolpsykologerna träffas varannan fredag.

Enligt uppgift har elevhälsans organisation i Sollentuna kommun successivt förändrats från en centralt organiserad elevhälsa, till att fokusera på att elevhälsans arbete ska vara en del av verksamhetens dagliga arbete och därmed finnas nära personal och elever som en mer decentraliserad elevhälsa. En del i denna förändring har varit att skolsköterska och kurator ska anställas av rektor, och att skolpsykologer finns centralt anställda men kopplade till olika skolområden.

Ambitionen med att organisera skolpsykologerna på detta sätt har enligt uppgift bland annat varit att främja en likvärdighet i tillgång till psykologkompetens för kommunens skolor. På detta sätt säkerställs att det för alla kommunens skolor finns tillgång till psykologkompetens.

Skolsköterskornas uppdrag uppfattas som tydligt, dels utifrån de allmänna råd som finns att tillgå från Socialstyrelsen och Skolverket, och dels utifrån det arbete som sker i gruppen. Utöver deras regelbundna möte med verksamhetschefen för elevhälsan träffar verksamhetsansvarig skolsköterska gruppen en gång i månaden.

En uppfattning som uttrycks är att skolsköterskornas arbete i grunden inte skiljer sig beroende på skolorna, utan det är snarare hur skolsköterskorna involveras i det förebyggande och främjande arbetet på skolorna som kan skilja sig åt. För skolpsykologerna har ett tydligt avgränsat uppdrag formulerats och tillsammans har de arbetat med att ta fram olika arbetsrutiner för exempelvis utredningar.

Uppdraget upplevs också vara kommunicerat ut i verksamheterna.

2.1.2. Skolornas elevhälsoteam

För närvarande finns det 17 rektorer för Sollentunas kommunala grundskolor. Varje rektor har personalansvar för skolsköterska, kurator och specialpedagoger på sin skola, och dessa kompetenser utgör kärnan i respektive skolas elevhälsoteam vars arbete ska samordnas av rektor. Antalet tjänster och tjänsteomfattningen för respektive kompetens på skolorna varierar, men i dagsläget finns det 16 skolsköterskor och åtta kuratorer (några skolor köper kuratorstimmar av varandra).

De fem skolpsykologerna som finns centralt är var och en kopplade till ett skolområde där de arbetar mot såväl kommunala som fristående skolor. Dock har kommunen inget medicinskt ledningsansvar gentemot de fristående skolorna.

På varje skola är det rektor som är chef över och ansvarar för att leda elevhälsoteamet. I intervjuerna framkommer att rektorerna är medvetna om sitt uppdrag och vad deras roll är i elevhälsoarbetet. Skolorna har arbetat fram processer för elevhälsoarbetet där bland annat ansvars- och rollfördelning framgår.

Eftersom elevhälsoteamen arbetar ute i verksamheten upplevs avståndet mellan lärarna och specialpedagogerna och annan elevhälsopersonal generellt sett som litet

2 Ledningsuppgifter avseende rutiner och genomförande av diagnostik, vård och behandling.

(8)

på de besökta skolorna. På en skola är elevhälsoteamet (främst specialpedagogerna) kopplade till de olika arbetslagen och deltar på arbetslagens möten. Syftet med att koppla medarbetarna i elevhälsoteamet till arbetslagen är att i vardagsarbetet nyttja deras kompetenser och därigenom skapa möjligheter för att arbeta mer inkluderande.

Skolorna har det gemensamma i att de strävar efter att elevhälsoteamen ska synas mycket ute i den dagliga verksamheten, exempelvis genom att arbeta inkluderande (d v s att elever med stödbehov inte lyfts ut ur den egna klassen, utan får stöd i klassrumssituationen) med specialpedagoger i klassrummen eller genom att ha öppna EHT-möten.

2.1.3. Bedömning

Elevhälsan har ett tydligt uppdrag och det finns en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan medarbetarna inom elevhälsan och skolornas övriga medarbetare. På förvaltningsnivå finns en tydlig uppdelning gällande verksamhetsansvar och

delegation avseende det medicinska ledningsansvaret. Utifrån genomförda intervjuer framgår att det är tydligt vilka resurser som finns att tillgå hos

avdelningen för stöd och utveckling och vilka resurser som ska finnas på respektive skola.

2.2. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet

2.2.1. Förebyggande och hälsofrämjande arbete i verksamheterna

De kommunala skolorna arbetar med förebyggande och hälsofrämjande arbete på flera olika sätt. Samtliga skolor eftersträvar att inkludera elevhälsoteamet löpande i verksamheten och använder olika tillvägagångssätt för detta, exempelvis att tillvarata elevhälsoteamets kompetenser i undervisningen, lyfta in sammanställda iakttagelser från skolsköterskans hälsosamtal med eleverna i skolans systematiska kvalitetsarbete och att koppla elevhälsoteamets specialpedagoger och speciallärare till skolans arbetslag.

En av skolorna har ett stort fokus på utomhuspedagogik med bland annat en heldag utomhus en gång i månaden. Rektorn för skolan menar att utomhuspedagogiken är ett viktigt inslag i verksamheten med både praktiska moment och lektioner utomhus. Skolan i fråga är miljöcertifierad och arbetar med att få både elever och lärare engagerade i miljöarbetet. En annan skola driver projektet Spark som innebär att eleverna har ett kort pass av fysisk aktivitet innan mer krävande teoretiska pass för att främja bättre koncentrationsförmåga. Samma skola har också tillgängliggjort fler lekredskap på rasterna. Skolans elevhälsoteam betonar vikten av att arbeta med hela klasser eller smågrupper kring övningar som rör värdegrund, hälsa och mående eftersom det kan förstärka friskfaktorerna istället för att fokusera på problem och ohälsa.

Flera skolor beskriver också hur man förstärker resurserna av speciallärare och specialpedagoger i de lägre årskurserna för att så tidigt som möjligt kunna erbjuda eleverna stöd och anpassningar innan identifierade svårigheter får alltför starkt fäste. Effekten av dessa insatser mäts genom antal elever i behov av tidig intensiv

(9)

läsning, vilket har minskat på flera skolor. Även om mycket fokus läggs på de lägre årskurserna sker återkommande screeningar i syfte att identifiera problem, bland annat genom de nationella proven. Det sker även förebyggande arbete vid övergången mellan bland annat förskolan och förskoleklass så att elever med särskilda behov eller problem identifieras så tidigt som möjligt. Överlag anser skolorna att överlämningarna fungerar bra.

Ett område som kan belysa hur förebyggande arbete bedrivs är arbetet mot stress.

Exempel på hur elevhälsan arbetar förebyggande med stressproblematiken är att specialpedagoger hjälper elever att planera och strukturera upp kommande vecka för elever i behov av detta på måndagarna. Ett annat exempel är hur en provpolicy införts där maximalt två prov per vecka är tillåtet för att inte skapa stress hos eleverna.

Ett utvecklingsområde som lyfts under intervjuerna gällande elevhälsan och dess förebyggande arbete är arbetet med ergonomiska frågor. Det upplevs som att det måste arbetas mer med de ergonomiska frågorna i skolorna, framförallt eftersom allt fler digitala verktyg används i undervisningen.

2.2.2. Kommungemensamma program och projekt

Inom kommunen har flera projekt som syftar till att bidra till det förebyggande och hälsofrämjande arbetet påbörjats eller planerats. Exempel på sådana projekt är Olwuesprogrammet, Viktoriaprojektet, ”Tillgänglig skola”, Bostonprojektet samt

”Våga visa”.

Olweusprogrammet

Olweusprogrammet är ett förebyggande program som syftar till att förebygga, reducera och åtgärda mobbningsproblem bland elever i och utanför skolan. Genom ett auktoritativt ledarskap av de vuxna i skolan, kompetensbyggande hos personalen och klara gränser mot oacceptabelt beteende uppnås huvudmålen med programmet. Enligt förvaltningschefen valdes projektet utifrån att Olweusprogrammet är det enda forskningsbaserade arbetssätt som finns gällande mobbningsproblem. I Sollentuna är målet att alla kommunala skolor ska vara certifierade, dels eftersom certifieringen innebär en kontroll och kvalitetssäkring av skolans arbete enligt programmet, och dels eftersom certifierade skolor har visat sig ha ett bättre resultat på Olweusprogrammets resultatuppföljning. Idag har alla kommunala skolor utom fyra i kommunen ansökt om certifiering. Nämnden har också tillgång till Olweusprogrammets rapportsystem. Den allmänna uppfattningen är att projektet bidrar positivt till det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, man ser en långsiktigt sjunkande trend vad gäller förekomsten av mobbning.

Viktoriaprojektet och ”Tillgänglig skola”

Den 1 januari 2015 tillkom en diskrimineringsgrund i Diskrimineringslagen som innebär att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning kan, i alla skolformer, klassas som diskriminering. Som en del i arbetet att få mer tillgängliga skolor i Sollentuna genomfördes Viktoriaprojektet som är en fortbildningsinsats, främst inom området med elever med neuropsykiatriska

(10)

funktionshinder. Projektet pågick under två terminer i samarbete med Stockholms universitet och bestod av föreläsningar i kombination med diskussioner och att praktiskt tillämpa metoder och arbetssätt som togs upp.

”Tillgänglig skola” är en vidareutveckling av Viktoriaprojektet där skolpersonalen genom kompetensutveckling ska få en ökad kompetens och kunskap om olika metoder och arbetssätt som kan användas för att möta och ta hand om elever med olika svårigheter. Projektet med en tillgänglig skola är ett pilotprojekt där några skolor går före medan andra avvaktar. Från förvaltningens sida ser man det som ett långsiktigt projekt.

”Våga visa”

”Våga visa” är ett projekt som samtliga kommunala skolor i Sollentuna kommun deltar i. Det är ett projekt i samarbete mellan kommuner där Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, Tyresö och Upplands Väsby ingår. Målet med projektet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. Erfarna pedagoger och skolledare från en annan kommun än den egna observerar skolor utifrån målområden i läroplanen och resulterar i en rapport med styrkor och förbättringsområden. Projektet riktar sig inte specifikt mot elevhälsan, men är tänkt att ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete. I rapporten ingår bland annat mobbnings- och hälsodimensioner med som är viktiga delar i elevhälsoarbetet. Från nämndens sida uppfattas iakttagelserna i rapporterna som mycket intressanta och högkvalitativa.

2.2.3. Bedömning

Det bedrivs ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete på skolorna. Detta arbete är strukturerat på olika sätt beroende på respektive skolas olika behov och förutsättningar. Samtliga skolor som har besökts inom ramen för granskningen kan bidra med ett flertal exempel på hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet bedrivs. Gällande gemensamma projekt och satsningar (enligt ovanstående) inleds implementeringen via piloter på ett antal skolor innan successivt fler skolor

anammar projektens metoder och arbetssätt.

2.3. Säkerställandet av tillgången till en likvärdig elevhälsa

2.3.1. Målsättningar för grundskolans verksamhet

Från samtliga perspektiv – såväl från Barn- och ungdomsnämnden som Barn- och utbildningskontoret och de skolor som medverkat i granskningen – uttrycks att det finns en tydligt uttalad politisk ambition för grundskolan i Sollentuna kommun och en tydligt definierad ansvarsfördelning för hur den ambitionen ska uppnås. Den politiska ambitionen uttrycks framförallt genom de tre målsättningarna att alla elever ska nå målen i alla ämnen, Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde och alla ska vara trygga i skolan. Utifrån dessa tre målsättningar betraktas elevhälsans arbete för grundskolan som mycket viktigt – dels utifrån ett inkluderande arbetssätt som bland annat förväntas ge fler elever förutsättningar att nå längre, och dels ur ett hälsofrämjande perspektiv att alla ska känna trygghet i skolan och förmå att prestera så väl som möjligt. Barn- och ungdomsnämndens ansvar i arbetet för denna ambition – som också kallas Skolresan – uttrycks av samtliga respondenter

(11)

vara att visa vad som ska uppnås i form av målsättningar. Utifrån den

verksamhetsuppföljning som kommer Barn- och utbildningskontoret till del och som delges nämnden uppges det sedan vara upp till förvaltningschefen och chefen för avdelningen för stöd och utveckling (i fråga om elevhälsan) att lyfta det som de ser att nämnden behöver fatta principiella beslut om.

2.3.2. Former för att säkerställa tillgången till en likvärdig elevhälsa

Resursfördelningen till grundskolan i Sollentuna kommun sker via en skolpeng, av vilken en viss del tar hänsyn till socioekonomiska faktorer. Enligt uppgift ska så mycket som möjligt av nämndens resurser fördelas ut till skolorna via skolpengen, som utöver finansiering av undervisning och verksamhet ska finansiera elevhälsan på respektive skola. Då tillgång till skolsköterska, kurator och specialpedagogiska insatser ska finnas enligt skollagen och dessa kompetenser inte tillhandahålls från centralt håll, är det upp till varje rektor att tillse att de kompetenserna finns. Från centralt håll tillhandahålls skolpsykologer och skolläkare. Syftet med att samla skolpsykologerna centralt och fördela deras tid mellan skolorna är enligt uppgift att tillse att alla skolor har tillgång till en skolpsykolog. Ett par av de skolor som

medverkat genom intervjuer i granskningen upplever dock att tillgången till sin skolpsykolog är för begränsad i förhållande till skolans behov, och att den tid som skolpsykologen får i verksamheten i princip enbart nyttjas till bedömningar och utredningar och inte som en del i skolans långsiktiga hälsofrämjande och

förebyggande arbete. Enligt uppgift från avdelningen för stöd och utveckling är det MLA för skolpsykologerna som styr fördelningen av skolpsykologernas arbetstid inom sina respektive skolområden.

Några ytterligare justeringar i fördelningen av resurser som har skett är att de centrala medlen för tilläggsbelopp har minskats och bedömningskriterierna för att beviljas tilläggsbelopp har skärpts. Istället ska de medel som tidigare fördelades ut via tilläggsbelopp istället fördelas till verksamheterna via den socioekonomiska delen i skolpengen. Enligt uppgift arbetar förvaltningen också med att styra resurser för bland annat förstelärare utefter skolresultat, vilket ska medföra att resurserna riktas till skolorna med lägre skolresultat som förefaller ha störst behov av resurserna.

2.3.3. Bedömning

Bedömningen är att det genom den nuvarande organisationen av elevhälsan (centralt på förvaltningen såväl som lokalt på skolorna) och principerna för finansiering av elevhälsan finns möjlighet att säkerställa en likvärdig tillgång till elevhälsa för eleverna på de olika skolorna. Det finns tillgång skolpsykologer, men det framstår som att fördelningen av skolpsykologernas tid inte i tillräcklig

utsträckning ger likvärdiga förutsättningar för samtliga skolor att nyttja skolpsykologernas kompetens i det främjande och förebyggande arbetet på respektive skola.

(12)

2.4. Rutiner för uppföljning och återrapportering till nämnden

2.4.1. Nämndens och förvaltningens verksamhetsbesök

Varje år gör nämnden verksamhetsbesök på alla grundskolor i kommunen, vilket inkluderar de fristående skolorna. På dessa verksamhetsbesök träffar nämnden lärarna eller en samlad grupp med medarbetare, skolledning och ibland även fack och elevråd. Inför verksamhetsbesöken får nämnden del av information och rapportering om den aktuella skolan i förberedande syfte, vilket kan utgöras av exempelvis Olweusresultaten eller resultaten från Våga visa. Genom denna rapportering upplever nämndens presidium att det går att få en bra bild av hur det ser ut på skolan och vilka eventuella problem som föreligger. Varje skola har också kontaktpolitiker och det förekommer dessa blir inbjudna till flera av skolans möten som inte är avsedda som kontaktpolitikermöten. Från Barn- och utbildningskontorets sida är uppfattningen att det finns en bra intern kommunikation nämnd och förvaltning emellan samt att de som vänder sig till Barn- och utbildningskontoret med frågor får svar inom en god tidsrymd.

2.4.2. Elevhälsoplan

Syftet med en elevhälsoplan är att stödja ett likvärdigt elevhälsoarbete där personalen arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Den allmänna bilden är att de kommunala skolorna i kommunen arbetar aktivt med sin elevhälsoplan, samt att flertalet av skolorna har en nyutvecklad eller nyligen reviderad elevhälsoplan.

Revideringarna har gjorts utifrån att nya blanketter kring åtgärdsprogram och särskilt stöd tagits fram. En skola lyfter fram att elevhälsoplanen måste bli mer förankrad i verksamheten och kommuniceras tydligare för att få den effekt som det är tänkt. Genomgående anser rektorerna och elevhälsoteamen att det är viktigt att hela skolpersonalen står bakom elevhälsoarbetet. På en skola hade elevhälsoteamet en genomgång av elevhälsoplanen för lärarna, vilket upplevdes som positivt då lärarna kände sig delaktiga när de fick bidra till arbetet med planen.

2.4.3. Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår. Det ska framgå vad verksamheten gjort för att identifiera, analysera och reducera risker i vården. Berättelsen ska skrivas senast 1 mars varje år. Nämnden uppger att patientsäkerhetsberättelsen för de medicinska delarna av elevhälsan behandlas och godkänns på marsmötet varje år. På detta möte diskuteras brister som framkommer i berättelsen och förslag på åtgärder tas fram. Från och med mars år 2016 kommer även psykologernas patientsäkerhetsberättelse att behandlas av nämnden.

2.4.4. Stöd- och utvecklingsavdelningens verksamhetsberättelse

Stöd- och utvecklingsavdelningens verksamhetsberättelse presenteras för nämnden, men förvaltning och nämnd ser verksamhetsberättelsen mer som en sammanfattning av det gångna verksamhetsåret. De stora frågorna lyfts upp till nämnden under året, till exempel vid utredning om åtgärdsplaner. Dock så har beslut nu tagits om att Stöd- och utvecklingsavdelningen inte längre kommer skriva någon egen verksamhetsberättelse, utan den kommer fortsättningsvis vara en del av

(13)

den samlade verksamhetsuppföljningen inom Barn- och utbildningskontoret. Syftet med förändringen är att det ska bli effektivare och tydligare att följa upp verksamheten genom att alla delar följs upp i ett och samma system, samt att det inte ska förekomma någon särställning för någon avdelning utan alla avdelningar ska vara en del av Barn- och utbildningskontoret i Sollentuna.

2.4.5. Initiativ till aktiviteter och åtgärder

Vid genomgång av nämndprotokoll och enligt de genomförda intervjuerna framgår det att nämnden fokuserar på styrningen av elevhälsan och låter tjänstemännen fokusera på hur verksamheten sköts. Utifrån genomförda intervjuer samt genomgång av protokoll och rapportering förefaller det vara Barn- och utbildningskontoret som i huvudsak tar initiativ och vidtar åtgärder som syftar till att säkerställa en likvärdig elevhälsa. I nämndprotokollen framgår det att nämnden under 2015 har beslutat om att godkänna 2014 års verksamhetsberättelse samt patientsäkerhetsberättelse. I sammanfattningen av verksamhetsberättelsen i nämndprotokollet noteras att andelen elever som känner sig mobbade fortsätter att ligga på en låg nivå jämfört med andra kommuner, vilket indikerar att Olweusarbetet ger önskat resultat. Nämnden har också godkänt en rapport från Barn- och utbildningskontoret som syftade till att, på uppdrag av nämnden, ta fram förslag till rutiner för att säkerställa hög kvalitet i alla insatser som görs för barn i behov av särskilt stöd.

2.4.6. Bedömning

Det finns fungerande rutiner för uppföljning och återrapportering till nämnden avseende elevhälsans verksamhet. Den skriftliga uppföljningen gällande just

elevhälsans arbete har fram till verksamhetsåret 2014/2015 huvudsakligen bestått i verksamhetsberättelsen för avdelningen för stöd och utveckling samt

patientsäkerhetsberättelsen. Från och med läsåret 2015/2016 kommer uppföljningen av avdelningens arbete att ske inom ramen för förvaltningens verksamhetsuppföljning (i systemet Stratsys) och nämnden kommer även att få ta del av en patientsäkerhetsberättelse för skolpsykologernas arbete inom elevhälsan.

(14)

3. Revisionell bedömning

3.1. Säkerställer Barn- och ungdomsnämnden att elevhälsan i grundskolan bedrivs

ändamålsenligt?

Den sammanfattande bedömningen efter gnomförd granskning är att Barn- och ungdomsnämnden säkerställer att elevhälsan i grundskolan bedrivs ändamålsenligt.

Den sammanfattande bedömningen baseras på de individuella bedömningarna för nedanstående kontrollmål.

3.1.1. Kontrollmål 1

Elevhälsan har ett tydligt uppdrag och det finns en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan medarbetarna inom elevhälsan och skolornas övriga medarbetare. På förvaltningsnivå finns det en tydlig uppdelning gällande verksamhetsansvaret och en delegation avseende det medicinska ledningsansvaret. Utifrån genomförda intervjuer framgår att det är tydligt vilka resurser som finns att tillgå hos

avdelningen för stöd och utveckling och vilka resurser som ska finnas på respektive skola.

3.1.2. Kontrollmål 2

Samtliga skolor som har besökts inom ramen för granskningen kan bidra med ett flertal exempel på hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet bedrivs. Att skolorna har strukturerat sitt arbete på olika sätt och nyttjar olika metoder är till följd av att det råder olika förutsättningar skolorna emellan och arbetet anpassas för att motsvara behoven hos respektive skola. Gällande gemensamma projekt och satsningar (enligt ovanstående) inleds implementeringen via piloter på ett antal skolor innan successivt fler skolor anammar projektens metoder och arbetssätt.

3.1.3. Kontrollmål 3

Genom den nuvarande organisationen av elevhälsan (centralt på förvaltningen såväl som lokalt på skolorna) och principerna för finansiering av elevhälsan finns

möjlighet att säkerställa en likvärdig tillgång till elevhälsa för eleverna på de olika skolorna. Det finns tillgång skolpsykologer, men det framstår som att fördelningen av skolpsykologernas tid inte i tillräcklig utsträckning ger likvärdiga förutsättningar för samtliga skolor att nyttja skolpsykologernas kompetens i det främjande och förebyggande arbetet på respektive skola.

3.1.4. Kontrollmål 4

Bedömningen är att det finns fungerande rutiner för uppföljning och

återrapportering till nämnden avseende elevhälsans verksamhet. Den skriftliga uppföljningen gällande just elevhälsans arbete har fram till verksamhetsåret

2014/2015 huvudsakligen bestått i verksamhetsberättelsen för avdelningen för stöd och utveckling samt patientsäkerhetsberättelsen. Från och med läsåret 2015/2016 kommer uppföljningen av avdelningens arbete att ske inom ramen för

(15)

förvaltningens verksamhetsuppföljning (i systemet Stratsys) och nämnden kommer även att få ta del av en patientsäkerhetsberättelse för skolpsykologernas arbete inom elevhälsan.

3.2. Rekommendationer

Vi har i granskningen noterat att det finns tillgång skolpsykologer, men utifrån genomförda intervjuer framstår det som att det inte fullt ut råder likvärdiga

förutsättningar för de olika skolorna att nyttja skolpsykologernas tid och kompetens i det förebyggande och främjande arbetet. Då det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet är centralt för att arbetet långsiktigt ska kunna vara framgångsrikt framstår den iakttagelse som gjorts rörande tillgången till skolpsykologer som viktig att lyfta särskilt.

Vår rekommendation är därmed att Barn- och ungdomsnämnden vidtar åtgärder för att säkerställa att det finns förutsättningar för skolpsykologerna att delta i skolornas främjande och förebyggande elevhälsoarbete i en likvärdig utsträckning.

(16)

2015-10-01

Magnus Höijer Anders Haglund

Projektledare Uppdragsledare