PROJEKTPLAN - Spontanidrottsplats Huaröd

(1)

Elisabeth Tjärnvall Clarin Ordförande

Huaröds Häst- & Sportförening Karlins väg 6, 298 93 Huaröd elisabeth@halfabee.se

Datum 2012-09-12

PROJEKTPLAN - ”Spontanidrottsplats Huaröd”

Projektidé

”En belyst träningsplats för alla att sporta och ha kul på, när som helst på året. Ta med hunden, hästen, volleybollen, träningsskorna eller vad du nu vill hitta på!”

Bakgrund

Idén till en spontanidrottsplats föddes hos ett gäng aktiva ryttare i byn med ett stort behov av ett ridhus eller en upplyst ridbana som inte fryser under vinterhalvåret.

Eftersom det inte finns något ridhus inom rimligt avstånd från byn och inte heller någon ridbana som är öppen för allmänheten är ryttarna hänvisade till skog och landsväg under det mörka vinterhalvåret. Även våra motionärer joggar/stavgår/styrketränar/hundtränar på våra mörka skogs och landsvägar.

Spontanidrottsplats? Varför kallar ni inte en ridbana för en ridbana undrar kanske några?

Jo, det skulle vi kunna göra om det var det enda den skulle vara till för.

Vi är 40 aktiva ryttare i byn, men det är en liten by och det känns både oekonomiskt och enfaldigt att inte utnyttja anläggningen till mer än bara ridning. Hur kan det här bli bra för alla i byn?

Eftersom underlaget på en ridbana lämpar sig mycket väl för olika typer av aktiviteter och storleken skapar möjlighet för olika typer av evenemang så kommer vi att hålla den öppen för alla som kan dra nytta av den.

Vi presenterade vår idé på ett av oss initierat byamöte där vi bjudit in alla föreningar och bybor och grannbybor. Idén togs emot mycket positivt från både Huarödsbor och folk från de kringliggande byarna. Här fick vi höra många tänkbara användningsområden såsom bågskytte, konditons- och styreketräning, boule, beachhandboll, volleyboll, hundklubbar (bruks, rallylydnad, agility etc), konditionsträning, fotboll etc.

Därför kallar vi detta inte för en ridbana utan en Spontanidrottsplats. Den är öppen för alla, alltid.

Huaröds Häst- och Sportförening Karlinsväg 6 298 93 Huaröd T 0709-924140

elisabeth@halfabee.se eller lisa.clarin@me.com

(2)

Behovsanalys

Vår by är som de flesta landsorter i behov av inflyttning framförallt av barnfamiljer. Vi har en stark gemenskap i byn och ett rikt föreningsliv med 9 aktiva föreningar* som så långt det är möjligt samverkar med varandra för att stärka byn och driva gemensamma projekt. Vi har en gemensam tro på att vi kan locka hit nya invånare genom att vi har ett öppet socialt klimat och att vi kan erbjuda barn och ungdomar en meningsfull fritid med möjlighet till val av olika aktiviteter.

De flesta föreningar i byn drivs av och engagerar vuxna, Huaröds företagarförening skänker enligt stadgar all sin vinst till barnen i byn (lekstuga till förskolan, godis på julavslutning etc) Huaröds IF är byns fotbollsförening och har av tradition lockat till sig främst pojkar och män från byn.

Vi startade Huaröds Häst- och Sportförening eftersom vi kände ett starkt behov av att ta tillvara och skapa förutsättningar för de andra fritidsintressen som finns i byn.

Hästintresset har alltid varit mycket stort i byn framförallt bland kvinnor och flickor men även män och pojkar är representerade här. Vi har familjen Carey bland annat bosatt i byn och de tävlar på de internationella hoppbanorna med stor framgång.

Av ca 500 invånare är ca 40st hästägare eller ryttare. Antalet hästar bara i Huaröd är runt 100 st. Behovet av en tryggare och bättre träningsmiljö är stort under den mörka tiden av året. Idag hänvisas ryttare och motionärer till hala vägar eller mörka skogar. Detta är varken säkert, effektivt eller roligt. Dessutom blir våra jaktlag störda av oss som försöker hinna träna i skymningen efter jobbet, just när viltet är som mest tillgängligt. Relationen med markägare och jaktlag är i dag relativt god men skulle kunna bli bättre om vi slapp klampa in och störa jaktpassen.

Utöver ryttare har vi flera aktiva hundtränare och till och med ett hundsim i byn för rehablitering av hundar. Allt från bruks till agility och rallylydnad är representerade här och spontanidrottsplatsen skulle var ett utmärkt ställe för dessa ändamål.

Det är är fullt möjligt att använda anläggningen för bollsport och konditionsträning året runt.

Genom att samverka kan vi nyttja anläggningen till gränsöverskridande verksamheter samt dra nytta av varandras kompetens, kunskap, erfarenhet och kontaktnät. Det kan också skapa nya spännande tävlings-/träningsformer samt möjlighet att samordna olika tävlingsformer vid samma tillfällen, där man drar nytta av både gemensam

marknadsföring, publik och funktionärer.

*Huaröds Byalag, Huaröd Invest ekonomisk förening, Huaröds föräldrarförening, Huaröds idrottsförening, Företagarföreningen, Huaröds Häst & Sportförening, Syförening, Cafée Möllan, Huaröds badförening.

(3)

En spontanidrottsplats kommer att samla människor som annars inte får tillfälle att träffas, det underlättar den sociala samvaron och integrationen av nya och befintliga invånare i byn av alla kön och i alla åldrar.

Vår idé har ett stort lokalt stöd från både invånare, föreningar och företagare.

Anläggningen kommer att vara till nytta för många och bidra till att skapa en levande landsbygd samt ge ett attraktionsvärde för byn med omnejd. Att placeringen är mitt i byn och nära butiken hoppas vi kunna ge en positiv effekt för handeln när vi anordnar evenemang, träningar och träningstävlingar på anläggningen.

Som turist kan man med eller utan häst utnyttja anläggningen och för oss

permanentboende skapar det ett attraktivt boende med möjlighet till fysisk aktivitet. I området finns flera olika sevärdheter och boendemöjligheter för turister. Träningsplatsen skulle ge ytterligare en upplevelsemöjlighet för turister.

Behovsanalysen har visat att både ridning och hundsport är på stark frammarsch i Huaröd och i de kringliggande byarna och alla discipliner är representerade. Det är ont om träningsbanor som håller hög standard för detta.

Anläggningen skulle kunna erbjuda möjlighet att arrangera träningar och tävlingar i samtliga grenar under samma event. Det skulle ge stor publik och många medverkande.

Hästtätheten är stor i östra Skåne och träningsbanan skulle vara attraktiv för alla i Huaröds närområde.

Visionen är att att kunna hålla träningar och s k ”clinics”, träningar av olika idrottsgrenar, träningstävlingar och klubbtävlingar samt att bygga ut anläggningen med fler

aktivitetsmöjligheter efterhand som behoven ökar.

Clinic = En föreläsning, där föreläsaren antingen rider själv under föreläsningen eller också har några ekipage till hjälp för att visa vad hon/han menar.

Nulägessituation

Det finns ingen träningsplats som riktar sig till fritidsaktiviteter av den karaktär som kombinerar de vi ovan nämnt eller som tillgodoser byns kvinnor och flickors intressen i byn.

I dag rider ca 40 ryttare en eller flera hästar ut dagligen i Huaröd och i skogarna runt om.

Jaktlagen störs under jaktsäsongen och vintertid är det mörkt och halt och vi är många som lastar våra hästar dagligen för att köra 3-4 mil till närmsta ridhus. Vi vill att folk skall stanna i byn, inte åka härifrån.

(4)

Det finns ingen gränsöverskridande anläggning i närområdet som riktar sig till häst-, hund- och andra motionärer och som har ett underlag som är optimerat för att klara frysgrader eller klarar de krav som ställs för att kunna rida på det.

Vår research har visat att det finns ett underlag vid namn Paddex som tål frysgrader mycket bra och som är mycket uppskattat ridbaneunderlag bland internationella ryttare.

Vi har goda kontakter med markägare i Huaröd och flera har erbjudit oss arrende av mark för anläggningen.

Koppling till den lokala LEADER strategin

Vår idé är nytänkande och unik då vi ser helt nya användningsområden av en vanlig ridbana. Genom att kalla det en ”spontanidrottsplats” bjuder vi in en större publik vilket främjar föreningslivet och skapar förutsättningar för utbildning och aktiviteter av olika slag. Då intresset och uppbackningen av vår idé är stort i byn, även bland de utan hästintresse, tror vi att detta även kommer att stärka boendemiljön i Huaröd med omnejd.

Anläggningen finns synlig och lättillgänglig vilket bidrar till att skapa en levande landsbygd.

Vi ser stora möjligheter att utnyttja anläggningen vid de olika tillställningarna som traditionsenligt görs i Huaröd - Karneval - Huarödsdagen - Huaröds Loppis - Julgransresning - Julmarknad etc.

När anläggningen är på plats kommer vi att samarbeta med företag och föreningar i omgivningen exempelvis föreningen Änglamarken, Huaröds Idrottsförening, Huaröds byalag, Huaröds Företagarförening, Huaröds Föräldrarförening samt Huaröd invest ekonomisk förening för att vidareutveckla användningsområden och för att bjuda in till aktiviteter.

Projektet kommer på sikt skapa förutsättningar för utveckling av framtida företag inom exempelvis hästnäringen.

Vilka som är intressenter i projektet Kärnintressenter

Huaröds Häst- och Sportförening med medlemmar.

Primärintressenter

Huarödsbor och grannbyarnas invånare, Huaröds Lanthandel, PRO och Huaröds IF, markägare, jaktlag, besökare och lokala företag, lokala föreningar.

(5)

Sekundärintressenter

Finansiärer, sponsorer, politiker, media, leverantörer.

(Tre företag är klara för sponsring. Half A Bee AB, Skånska Högtrycksspolarna AB och MT Montage)

SWOT S -

Ett relativt enkelt och snabbt projekt att genomföra om finansieringen finns.

Främjar social samverkan och integration på landsbygden . Stort stöd bland byns invånare

Främjar fysisk och psykisk hälsa Ökar attraktionsvärdet i byn

Vi har kompetens inom byggnation, el, VA, ekonomi och marknadsföring

Projektet kommer att vara till gagn för många av byns flickor och kvinnor som är överrepresenterade inom hund- och hästsport som är stora intressen i byn Relativt billigt och enkelt att driva och underhålla anläggningen

Byn har inte tidigare satsat på att förenkla för aktiva motionerande kvinnor och flickor.

W -

Liten tillgång till egna likvida medel O -

Ökar attraktionvärdet av byn (turism och motionärer som behöver en träningsanläggning) Utveckling av framtida företag

Främjar handeln i byn Sätter Huaröd på kartan

Integration & jämställdhet -gränsöverskridande verksamheter.

T -

Liten tillgång till likvida medel.

(6)

Varför skall projektet genomföras

Vi är en modern landsbygd som vill se till både mäns och kvinnors rätt till lika möjlighet att utöva sina fysiska aktiviteter. Detta projekt kommer att framför allt ge kvinnorna och flickorna i byn ett lyft och en möjlighet att pussla ihop sin vardag med familj, jobb och fritidsaktiviteter. Vi kommer på ett tryggt sätt kunna utöva våra fysiska aktiviteter, året runt.

Antalet hästar i Sverige uppskattas till ca 300 000. Hästen svarar för 20% av lantbrukets omsättning och har stor potential för utveckling på landsbygden, inte minst bland kvinnliga företagare. 8 jan 2004 lämnade regeringen över en handlingsplan för

utvecklingen av hästnäringen till riksdagen. Hästnäringen anses vara en stark faktor för landsbygdsutvecklingen i Sverige. I handlingsplanen fokuserar man bland annat på hästens betydelse för landsbygden, för barn och för fritidsverksamheter (skriver

Jordbruksdepartementet i ett pressmeddelande). I Sörmland finns fler hästar än mjölkkor, ungefär 16 000 hästar och 11 000 mjölkkor. Och hästsektorn är lantbrukets femte största inkomstkälla i Sverige och omsätter 18 miljarder kronor.

Nedan presenteras siffror hämtade ur ”Sverige som hästland”:

Hästsverige i siffror

500 000 - 700 000 människor har regelbunden och fysisk kontakt med hästar.

2,4 miljoner stycken besök på trav- och galoppbanor per år.

cirka 180.000 besök till Göteborg och Globen Horse Show samt Falsterbo Horse Show.

Antalet hästar uppskattas till 300.000 st.

Trav och galopp, totalisatorspelens omsättning: 10,7 miljarder kronor.

Lotteriskatt från totalisatorspel:1,2 miljarder kronor.

Hästarnas omsättning av foder, strö, stallplats och hovslagare är cirka 5,4 miljarder kr/år.

8 miljoner ridskoletimmar genomförs varje år. Till det kommer turridning m.m.

Sammanlagt, ett värde på minst 1 miljard kr.

Hästköpen i Sverige uppskattas omsätta drygt 1,3 miljard kr.

Hästarna i Sverige representerar ett sammanlagt värde av cirka 9 miljarder kr.

Hästtransporterna uppskattas ha ett värde på cirka 1,4 miljarder kr.

(7)

All inköpt utrustning till häst och människa samt hästförsäkring, vaccinationer och hästregistrering har ett sammanlagt konsumtionsvärde på minst 1,1 miljarder kr.

250 hästturistgårdar som tar emot 590 hästturistdygn för 750 kr dygnet, motsvarar en total intäkt på drygt 100 miljoner kronor per år.

(Slut på utdrag ur Sverige som hästland K.P)

*”Sverige som hästland” är en förstudie och rapport publicerad 2003, utförd av Elsa Bexelius på uppdrag av Turistdelegationen, Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande, LRF och Agria.

Huaröd skall vara en aktiv by. Vi måste se var intressena finns och anpassa oss efter dessa. Vi är många som inte spelar fotboll eller samlar frimärken. Det är vi kvinnor, ryttare, hundfolk och vanliga motionärer som nu vill ta byn ytterligare ett steg framåt! Fler valmöjligheter ger ett attraktivare boende.

Detta är ett komplement till den redan fantastiska lilla byn Huaröd som har en unik sammanhållning och är vida känt för att välkomna nya människor oavsett social-/ eller etnisk bakgrund. Naturen är storslagen med bokskog och raviner, en liten intim skola och förskola, friluftsbad, föreningar och en lanthandel.

Vi vet att en ny träningsplats skulle gynna bygdens unga och vuxna, kvinnor som män, då den skulle skapa förutsättningar till olika fritidsaktiviteter och evenemang året runt.

Projektet gör Huaröd mer attraktivt för inflyttning av barnfamiljer vilket i sin tur skapar förutsättningar för en positiv effekt för vår butik, skola och förskola och byn kan fortleva.

Det är ett enkelt projekt att genomföra. Det går att slutföra det på 6-8 veckor och kommer att ge så mycket tillbaka under minst 20 år framöver.

Med träningstävlingar och event på anläggningen kommer vi att locka hit besökare från andra orter och på så vis kommer fler att upptäcka pärlan i skogen. Huaröd.

Mätbara mål

Målet är att stärka boendemiljön i Huaröd och öka möjligheterna till fritidsaktiviteter för barn, ungdomar och vuxna i Huaröd med omnejd.

1. Vid projektets slut skall vi ha en belyst träningsanläggning som mäter minst 30x60m

2. Efter årets slut 2013 skall minst 4 event ha ägt rum på spontanidrottsplatsen och minst 2 olika sporter utövas aktivt på anläggningen.

3. Vid projektets slut skall utbudet av spontanidrottsplatser i byn öka med 100%.

(8)

Målgrupp

Målgruppen är kvinnor, barn och ungdomar, vuxna och pensionärer i Huaröd med omnejd. Där den primära målgruppen är barn och ungdomar.

Aktiviteter

Projekt-/produktionsledning. Ta in offerter, skriva avtal med markägare, och leverantörer, planera och leda leverantörer/moment för schaktning, dränering när och var olika leverantörer och installatörer skall anlända.

Vi vet redan nu att Paddex-underlaget kommer att levereras i omgångar för att hålla leveranskostnaderna nere. Detta är det sista momentet för att färdigställa anläggningen.

2. Hur skall det göras?

Tidsplan: (avser ej några datum utan ledtider. Vi vet datum för projektstart vid ett ok från LEADER och medfinansiärer.)

v.1 v.2v.2 v.3v.3 v.4 v.5 v.6 v.7 v.8 Aktivitet 1

Schakt EL VA Snickeri Projektled

Delaktivitet 1: Schaktning, markarbete (dränering, va, el) Projekt- och produktionsledning

Håller kontakt med leverantörer och ser till att tidsplanen håller och passar leverantörer så att var man är på rätt ställe vid rätt tid.

Schakt, el och va

Anläggningen har olika schaktmoment. Först schaktas grässvålen av och ifyllnadsmassor skalll levereras och byggas upp för att skapa fundamentet för anläggningen.

ANläggningen skall bomberas efter speciella anvisningar från Merox, leverantör av

(9)

Paddex. Eventuell dränering läggs samtidigt som elkablar för belysning skall grävas ner kopplas och belysningsstolpar skall sättas på plats.

Snickeri

Snickeri och montage av staket och grindar. När dessa är på plats schaktas Paddex ut.

Paddex levereras i omgångar i ett spann av ca 3 vekor. Utplaning sker efterhand som det levereras alt. när allt är levererat.

Projektorganisation

Projektägare - Huaröds Häst & Sportförening (HHS) Projektledare - Elisabeth Clarin, ordf i HHS

Elisabeth ansvarar för att sammankalla till möten, skriva projektplan och budget samt projektleda byggnationen av spontanidrottsplatsen.

Projektgrupp

Styrelsen i HHS. Ordförande Elisabeth Clarin, Ledamot Charlotta Dahlin, Ledamot Catharina Mårtensson, Ledamot Ann Christine Palmberg.

Styrgruppen har i uppgift att stötta projektet och projektledaren i arbetet med att ta fram information, offerter samt söka bidrag och sponsring.

Styrgrupp

Huaröds Häst- och Sportförening, LEADER, Half A Bee och Sparbanken1826, Kristianstads kommun. Sammankallande är projektledaren.

Utvärdering

Kriterier för vad som skall utvärderas.

- Antalet aktiva användare.

- Antal gränsöverskridande aktivitetsmöjligheter i byn.

Mottagare av projektresultatet - LEADER, Huaröds Häst & Sportförening

Vi kommer att sprida kännedom om anläggningen genom att göra informationsblad som skickas ut till alla i Huaröd samt de kringliggande byarna. VI har för avsikt att även lägga informationsmaterial i alla butiker i byarna och även de stora matvarubutikerna i Kristianstad och Hörby såsom ICA MAXI och WILLYS.

(10)

Alla sport-, häst, och hundrelaterade butiker kommer att få material i form av affischer och foldrar att lägga ut till sina kunder.

De ridhus som finns i Kristianstads kommun kommer att få affischer.

Vi kommer även att skriva pressreleaser i samband med invigningen av anläggningen där vi planerar att ha olika aktiviteter såsom hästuppvisning, agilityuppvisning, hinderbana för barn och vuxna samt korvgrillning, för att locka besökare.

Resultatet kommer att spridas via vår hemsida, kontakt med lokala tidningen (Kristianstadsbladet) samt genom föreningen Änglamarken som arbetar för att sätta området mellan Huaröd och Juleboda på kartan.

Hur lever resultatet vidare?

Anläggningen har en livstid på minst 20 år och kräver ganska enkelt underhåll. Det bör

”sladdas” med en speciell platt-harv ca 1 gång i månaden och det bör aldrig harvas djupare än 5 cm. Med ett par års mellanrum behöver man harva underlaget med 10-15cm. Underlaget kan behöva fyllas på efter 8-10 år med ett lastbilssläp Paddex.

Harvning får vi hjälp av genom ideella krafter som har tillgång till både traktor och sladd/

harv.

Bevattning av underlaget bör ske under torr och varm väderlek för att behålla optimal konsistens.

Belysning, bevattning och harvning av anläggningen finansieras till viss del av ideella krafter och en del med en mindre anläggningsavgift som betalas till HHS. Vi kommer även att söka sponsring från lokala företagare samt driftsbidrag från kommunen för att kunna hålla denna avgift så låg som möjligt då vi vill att alla skall ha möjlighet att utnyttja anläggningen.

Staketet vi har valt är A-Staket vilket ger ett underhållsfritt staket som kommer att hålla i många år. Det är dessutom ett säkert staket om man skulle ramla in i det då materialet

”ger” sig, Inga vassa kanter, hörn eller annat som kan skada. Tillverkat av återvunnen HD-polyetenplast. Materialet är miljövänligt och klimattåligt.

Paddex som är materialvalet till underlaget har samma sammansättning som KRAV- märkta M-kalk och kan utan vidare spridas ut på våra åkrar när det är uttjänt på anläggningen.

Belysning kommer att vara 8 st 250W metalllhalogenlampor på stolpar. Metallhalogen är det senaste inom miljöalternativa belysningar utomhus och ger i princip dagsljus. Förr använde man gärna kvicksilver för att få en bra utomhusbelysning. Detta krävs alltså inte längre. Det kommer att kosta ca 2 kr per KW timme att hålla anläggningen belyst.

(11)

Budget

Vi kommer att finansiera projektet med hjälp av företagssponsring, samt ideellt arbete och vår förhoppning är att även få ett bidrag från LEADER.

KOSTNAD ANLÄGGNING

Kr/ink moms

timmar KR TOTAL

KOSTNAD PADDEX för 30x60

m

A-Staket 30x60, 1,7m ovan mark 3 slanor

Belysning Schakt Paddex Oförutsedda kostnader

172000 172 000

56000 56 000

55000 55 000

50000 50 000

20000 20 000

Projektledning Bokföring/ekonomi Ideellt arbete

353000 353 000

120 950 114 000 Ideell tid

20 450 9 000 Ideell tid

200 175 35 000 Ideell tid

340 1575 158 000 511 000

Bidrag/stöd/sponsring Kr likvida medel

Summa Klartecken

LEADER Skånska

Högtrycksspolarna AB MT Montage

Half A Bee AB Sparbanken1826

300000 300 000

2000 2 000 Klart

5000 5 000 Klart

50000 50 000 Ansökan inlämnad

väntar på svar

(12)

Bidrag/stöd/sponsring Kr likvida medel

Summa Klartecken

Sparbanken1826 utv stift

Kristianstads kommun

30000 30 000 Ansökan inlämnad

väntar på svar

64 000 64 000 Ansökan om

investeringsbidrag inlämnad väntar på svar

453000 453 000 0

8 % 5 %

10 %

49 %

1 % 26 %

Ideellt arbete Sponsring LEADER

Kommunalt investerings bidrag

Sparbanken1826 bidrag utvecklings stift.

Sparbanken 1826 sponsring

(13)

Statistik från Jordbruksverket

• Det fanns vid hästräkningen år 2010 cirka 362 700 hästar i landet, 70 % av hästhållarna är kvinnor. Undantaget är A-tränare inom trav och galopp där 85 % är män. Ökningen av antalet hästar i Sverige uppskattas till 10–20 % mellan år 2004 och år 2010.

• 70 % av hästhållarna har hästar för hobbybruk, 15 % för näringsverksamhet.

Resterande 15 % har en kombination av båda, t ex en näringsidkare kan välja att ha en egen häst privat.

• Över 60 % av landets hästhållare har ingen utbildning med anknytning till hästhållning.

Av hästar som används för hobby är dryga 85 % ridhästar. En tredjedel kör sina hästar och lika många har hästar för betesvård. En tredjedel av hobbyhästarna tävlas, mest i ridsportgrenar.

• Näringsverksamhet bedrivs mer inom tätort och landsbygdsnära tätort än i ren landsbygd. Den vanligaste företagsformen är enskild firma bland näringsidkarna. AB är mest vanligt hos A-tränare. Över hälften av ridskolorna drivs som ideella föreningar

• Bland ridskolor/turridning domineras verksamheten av undervisning, läger och inackordering och drygt 20 % har hästturism/turridning som

näring. Sammanfattningsvis är det grupperna A-tränare och ridskolor/turridning som säljer tjänster i högre grad än riket som helhet som har mer markbaserade

näringsgrenar såsom uppfödning (nära 50 %), inackordering (35 %) och även skogs- och jordbruk.

Drygt 15 % av hästhållarna som har näringsverksamhet har inga egna hästar, majoriteten av dessa bedriver inackordering.

Aktuella viktiga undersökningar:

Jordbruksverket: Hästar och anläggningar med hästar 2010, läs här.

Jordbruksverket: Hästhållning i Sverige 2010, läs här. Kortversionen här.

Jordbruksverket: Hästskattningarna 2004 och 2010, läs här. Kortversionen här.

HNS: Arbetsmarknad och yrken inom svensk hästnäring, läs här.

Så här säger Hästnäringens Nationella Stiftelse

Idag finns cirka 360 000 hästar i Sverige. På tusen invånare går det 39 hästar, vilket gör Sverige till det näst hästtäta landet i Europa.

Hästen har en viktig betydelse för vår samhällsekonomi. De senaste trettio åren har antalet hästar i Sverige nästan femdubblats.

(14)

En halv miljon människor rider regelbundet. Ytterligare en halv miljon människor har regelbunden kontakt med hästar.

Ridsporten är, efter fotbollen, den näst största ungdomsidrotten men med tydlig inriktning på flickor. Trav- och galoppsporten Sveriges näst största publiksport.

Hästnäringen skapar en samhällsekonomisk omsättning på totalt 48 miljarder kronor och sysselsättning för motsvarande cirka 28 000 betalda helårsarbeten. Hästen är en viktig del i utvecklingen av den svenska landsbygden. Hästintresset är för många en drivkraft för att flytta från stad till landsbygd. Nya yrken och tjänster utvecklas och ger grund för ett allt större småföretagande i tätortsnära landsbygd, men också i glesbygd.

Inom hästnäringen finns 11 000 direkta helårsarbeten. Det framgår av rapporten

Arbetsmarknad och yrken inom svensk hästnäring som publicerades i februari 2011. Det innebär att antalet helårsbeten har ökat med tio procent sedan 2004 då den senast undersökningen som gjordes av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) publicerades.

Källa: HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse, 2011-03-30

Hästnäringen är det svenska jordbrukets fjärde största inkomstkälla. Hästen ingår som en naturlig del i kretsloppet och bidrar i stor utsträckning till att bevara

odlingslandskapets biologiska mångfald, kultur- och skönhetsvärden. Det hästarna äter motsvarar mer än 600 000 fotbollsplaner eller en yta lika stor som halva Skånes åkermark. Markerna brukas och slås för att ge hästfoder men hästarna bidrar också genom betning till att hålla landskapet öppet.

Exempel på yrken direkt kopplade till hästsektorn:

Tränare inom trav, galopp, ridsport, körning, voltige, western, islandshäst med flera discipliner, kusk, jockey, unghästutbildare, beridare, tävlingsryttare, stallchef, ridskolechef, ridinstruktör, hästskötare, ungdomsledare, veterinär, djursjukskötare, hovslagare,

hästtandläkare, hästmassör, terapeut, sadelmakare, uppfödare, inseminatör, hingsthållare, hästhandlare, ridterapeut, ridguide

(Källa: HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse, 2011-05-18) Huaröds Häst- och

Sportförening Karlinsväg 6 298 93 Huaröd T 0709-924140

(15)

Medias bevakning av ridsport

Åtta dagstidningars rapportering om ridsport under åren 2005-2007 har undersökts ur ett genusperspektiv.

Forskarna Susanna Radovic och Petra Andersson vid Göteborgs universitet fann att det vanligaste sättet att rapportera om ridsport i relation till ryttarens kön är ganska neutralt, men att det även finns många exempel på könsstereotypa framställningar av ryttarna.

Tidigare studier av medias sportbevakning visar att kvinnliga respektive manliga

idrottsutövare ofta framställs på ett stereotypt sätt, ett faktum som delvis stöds av denna undersökning.

Den övervägande delen av artiklarna är kortfattade och med sakliga rapporter om tävlingsresultat. Här skildras ryttare av båda könen mycket likartat och på ett sätt som inte kan sägas befästa stereotypa uppfattningar om kön.

I längre reportage kan man dock finna exempel där ryttare beskrivs på könsstereotypa vis. Exempel på detta är att manliga ryttares "traditionella manlighet" betonas och de kvinnliga ryttarna skildras oftare i relation till sin familj.

Ansvarig författare: Stiftelsen Hästforskning 2011-04-08

Forskningsprojekt: Ridsporten i svensk dagspress ur ett genusperspektiv.

Ansvarig forskare: Susanna Radovic, år 2008

Hästen inom EU

Siffror från det Europeiska Hästnätverket över hästnäringens betydelse inom EU visar att näringen ger 400 000 heltidsjobb och generar en omsättning på mer än 100 miljarder euro.

Europeisk hästnäring i siffror enligt det Europeiska Hästnätverkets rapport

• Mer än 100 miljarder euro i total samhällsekonomisk påverkan

• 400 000 heltidsjobb

• 6 miljoner hästar

• 6 miljoner hektar betesmark

Mer information finns på www.europeanhorsenetwork.eu Källa:HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse, 2011-04-04 Huaröds Häst- och

(16)

INTRESSANT LÄSNING

Utdrag ur ”Hästar lockar kvinnor till landsbygden – en studie av hästägare och hästgårdar i Leksands kommun” Institutet för bostads- och urbanforskning och Uppsala Universitet, Karin Tillberg Mattsson (2004), s 25

Studien visar vidare att särskilt kvinnornas fritidsintresse haft en stor betydelse som flyttmotiv för de hästägande hushållen. Det är oftast vuxna kvinnors personliga hästintresse som varit styrande; i högre grad än männens eller barnens. Denna

könsaspekt torde vara intressant även ur ett regionalpolitiskt perspektiv. I många delar av Sveriges landsbygd råder ett kvinnounderskott, och i tidigare forskning har den

mansdominerade fritidskulturen (såsom jakt, fiske och snöskoteråkning) lyfts fram som en av orsakerna till att fler unga kvinnor än män under de senaste decennierna lämnat landsbygden.

Landsbygdsdepartementet lät genomföra en SIFO-undersökning i maj 2011 Den visar bland annat att

• 45 % av de som idag inte bor på landet kan tänka sig att göra det

• 70 % av kvinnor i åldern 15-29 år kan tänka sig att flytta till landsbygden

• De främsta anledningarna till att människor vill bo på landet uppges bl a vara ett lugnare tempo

• Tillgång till jobb och bra kommunikationer är avgörande faktorer för var man vill bo och leva

Hästens come back intresserar landsbygdsforskare. Kjell Andersson, professor i landsbygdsforskning:

– Som en symbol för den nya landsbygden och den förändrade relationen mellan stad och landsbygd, för det så kallade rurbana samhället, utgör hästnäringen ett utmärkt objekt för landsbygdsforskarna, säger Kjell Andersson, professor i landsbygdsforskning vid ÅA i Vasa.

Med snabbt ökande antal ridskolor, kommersiella och föreningsbaserade stall, rid- och travcenter och andra verksamheter kring hästar, har hästhushållningen snabbt blivit en viktig del av den nya ekonomiska basen för landsbygdens fortlevnad. Och då handlar det framför allt om ridsporten trots att också travbusinessen i pengar mätt omsätter stora summor.

(17)

– Det att hästen igen är viktig för landsbygden, beror främst på att vi har en växande och rätt välmående medelklass med företrädesvis flickor och kvinnor som tilltalas av hästen som djur och av de direkta och naturliga djur- och naturupplevelser de får då de rider.

Könsaspekten i den nya hästhushållningen är också ett av perspektiven i en nyutgiven bok i ämnet. Bokens titel är "Hästsam – konturer av en ny hästhushållning" med Kjell Andersson och hans föregångare på landsbygdsprofessuren Erland Eklund som redaktörer.

– I våra projekt har vi ofta försökt lyfta fram just könsaspekten och dess olika markörer i olika sammanhang och det är något som ytterligare på olika sätt kunde följas upp i forskningen, påpekar Kjell Andersson.

Det att samhället, till exempel kommunerna, inte satsar lika mycket på kvinnors fritidsintressen som på männens och att de som till exempel rider får klara sig själva, säger enligt Andersson mycket om dolda könsspecifika och ojämlika strukturer i samhället. Också därför är hästens alltså ett intressant forskningsobjekt även för sociologer.

Hästnäringen har fått mycket kritik för att den liksom golf är en onödig lyxnäring som kräver massor med dyra specialfoder, specialtransporter och stora utrymmen för bete, ridning, maneger och stall. Och som dessutom genererar ökande problem med spillning och andra olägenheter bara för ett oekologiskt lyxnöjes skull. Men professor Andersson ser det hela ur en annan synvinkel. Han ser inte hästen enbart som en ny ekonomisk möjlighet för landsbygden, utan också som en fostrande verksamhet i ett postmodernt samhälle.

– Det är nästan tvärtom. De som rider har en längtan till naturen och till det enkla. De kommer i närkontakt med naturen och ju fler som får den kopplingen, desto bättre förutsättningar finns det för att lyckas med naturskyddet och med att bevara en levande landsbygd överlag. Just via sådant som ridning kan den urbaniserade människan på nytt integreras i naturen och livet på landsbygden.

Den nya hästhushållningen kan alltså snabbt bli något i hästväg då det handlar om landsbygdens fortlevnad i Svenskfinland.

Källa: http://web.abo.fi/meddelanden/forskning/2011_16_heppa.sht Huaröds Häst- och