Nyckeltal Korttidsvistelse för unga
0 – 21 år 2008
i Göteborgsregionen
Innehåll Sida
Sammanfattning och förord 4
Deltagare i sammanställningen 5
Kommunernas arbete med korttidsvistelse 2008 6
Korttidsvistelse; diagram 11
Korttidshem; diagram 13
Läger 16
Sammanfattning och förord
GR har tillsammans med
medlemskommunerna årligen mellan 2002 - 2005 tagit fram nyckeltal för
kommunernas LSS-verksamhet.
Nyckeltalen gällde alla insatser enligt LSS. (Samtliga nyckeltalsrapporter finns på GRs hemsida under fliken publicerat;
www.grkom.se). Efter nyckeltalen för
2005 beslutade medlemskommunerna att göra ett uppehåll med nyckeltal för LSS. För 2008 önskade flera av GRs
medlemskommuner att ta fram nya nyckeltal, men denna gång fördjupat för LSS-insatsen korttidsvistelse för unga till och med 21 år. De medlemskommuner som valt att delta i arbetet med dessa nyckeltal är Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund samt Tjörn. Enligt förordningen till lagen (Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade – LSS 1993:387) definieras insatsen
korttidsvistelse som:
”Insats i form av kortare vistelse utanför det egna hemmet för att en person med funktionsnedsättning ska få miljöombyte och rekreation och anhöriga avlastning. Vistelsen kan förläggas i korttidshem, hos stödfamilj eller som lägervistelse.”
I den här rapporten redovisas nyckeltal för 2008, dels hela insatsen korttidsvistelse för unga till och med 21 år samt delinsatserna korttidshem, läger och stödfamilj.
Kungälvs kommun har valt att avstå från att redovisa insatsen stödfamilj, eftersom den insatsen är organiserad annorlunda än den övriga korttidsvistelsen.
Varje deltagande kommun redovisar också en presentation över hur man arbetar med insatsen korttidsvistelse.
GRs medlemskommuner har sedan 1995 arbetat med nyckeltal för olika områden. Möjligheten till jämförelser mellan
kommunerna har lett till att respektive GR-kommun har kunnat utveckla sina
verksamheter.
Föreliggande nyckeltal, när det gäller korttidsvistelse visar på stora skillnader i framförallt kostnader för verksamheten. Det finns många olika skäl till detta, vårdtyngd, verksamhetsuppläggning, effektivitet och annat. Den här studien gör inga analyser av varför en kommun har höga kostnader i förhållande till en annan. Meningen med studien är att respektive kommun själva gör sina egna analyser och inspireras att kontakta andra kommuner för att kunna göra fördjupade jämförelser.
Deltagare i sammanställningen av nyckeltal korttidsvistelse:
Marine Laurin, Härryda Lena Tilly, Härryda
Lisbeth Johansson, Kungsbacka Patrik Sjögren, Kungsbacka Camilla Strandborg, Kungälv Michael Mårtensson, Lerum Alfrid Lindmark, Lerum Camilla Dahlin, Mölndal Charlotte Andersson, Mölndal Ann-Brith Davidsson, Partille Camilla Blomqvist, Stenungsund Elisabeth Andersson, Stenungsund
Ingegärd Gundersvik, Tjörn Susanne Lundell, Tjörn Projektledning och sammanställning: Hans Troedsson, GR Lars-Göran Jansson, GR
Kommunernas arbete med
korttidsvistelse 2008
I det följande presenteras respektive deltagande kommuns verksamhet för korttidsvistelse. Presentationen baseras på intervjuer med respektive kommun. Det är ingen uttömmande faktaredovisning utan avsikten är att visa på hur kommunerna utvecklat sina verksamheter. Det kan sedan leda till inspiration att titta närmare på varandras verksamheter för att få tips och idéer till den egna verksamheten.
HÄRRYDA
I Härryda tillhör enheten för korttidsvistelse sektorn för de tre omsorgerna. Korttidshemmet finns i särskilda lokaler i Björkhaga mellan Landvetter och Partille. Korttidsboendet delar lokaler med daglig verksamhet. Vanligtvis fungerar det väl att dela lokaler eftersom insatserna genomförs vid olika tidpunkter under dygnet. Daglig
verksamhet på vardagar och
korttidsboendet på kvällar, nätter och helger.
Korttidshemmet i Björkhaga, som är kommunens enda korttidshem, startade verksamheten 2003.
I Härryda finns en särskild enhet för handläggning och beslut om bistånd. Beslutet anger hur många dygn korttidshem man ska få under året. Personalen i korttidshemmet består i huvudsak av personer med vård- och habiliteringskompetens. Det finns emellertid ett fortbildningsbehov av personalen som det saknas tillräckliga medel för.
Härryda anser inte att korttidshemmet är rätt insats för barn med neuropsykiatriska diagnoser.
Kommunen klarar av att verkställa alla beslut och har ingen resursbrist. Däremot behövs det större lokaler. Härryda köper platser för speciellt komplicerade diagnoser.
Härryda har ingen egen lägerverksamhet, utan köper insatser av andra. Det finns ett uppdrag att undersöka möjligheterna att bygga upp och starta en lägerverksamhet i kommunen.
KUNGSBACKA
I Kungsbacka är all korttidsvistelse samlad i ett barnteam som består av en
verksamhetschef, två enhetschefer och tre handläggare.
Kungsbacka har tre hus för korttidsvistelse (korttidshem) med tillsammans femton platser varav ett delas med daglig
verksamhet och har verksamhet enbart på helger. Utöver detta finns korttidsläger för ett antal grupper barn/ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser.
Kungsbacka köper för närvarande korttidsvistelse i form av läger till 24 personer.
Just nu får 25 barn/ungdomar sin
korttidsvistelse i stödfamilj, ofta handlar det om yngre barn i förskoleålder. I Kungsbacka skiljer man på beslutande och utförande funktioner. Beslutet anger antal dygn i korttidshem under året, sedan schemalägger utförarenheten dygnen. Kungsbacka har en metodutvecklare som har till uppgift att stärka den övriga personalen i sin yrkesroll.
Metodutvecklaren har också varit ett stöd för habiliteringspersonalen vid
kartläggning i barnets naturliga miljö inför träff med barnet/ungdomen och dess företrädare kring utförandet av en habiliteringsplan för varje barn.
För närvarande täcks behovet av insatser, men Kungsbacka planerar att öppna ytterligare ett nytt korttidsboende med inriktning funktionshinder autism.
Det har varit stor ökning av antalet ärenden de senaste två åren, vilket förmodligen kommer att öka ytterligare på grund av den stora inflyttningen till kommunen.
KUNGÄLV
Kungälv har en enhet för unga, Villa Tveten, som utför korttidshem och läger samt ledsagar- och avlösarservice enligt LSS. Äldre brukares behov sköts av en annan enhet.
Stödfamiljer sköts av myndighetsenheten och det har varit svårt för Kungälv att ta fram uppgifter avs. stödfamiljerna till den här undersökningen.
I Kungälv är det enheten för handläggning och administration som handlägger alla bistånd enligt LSS medan andra enheter utför insatserna.
Korttidshemmet i kommunen startade redan för 30 år sedan och har aldrig haft någon särskild profil vad det gäller diagnoser; alla barn och ungdomar med behov och biståndsbeslut har erbjudits insatser.
Föräldrarna har stort inflytande över utförandet av korttidsverksamheten. Verksamhetens viktigaste mål är att ge avlösning och rekreation för föräldrar och barn med funktionsnedsättningar.
Sedan 1999 har Villa Tveten tillgång till en pedagog som bl.a. har till uppgift att ge
personalen vägledning, lära ut olika pedagogiska arbetssätt och tillsammans med personalen göra genomförandeplaner för barnen.
Kommunens egen lägerverksamhet används i första hand för beviljad insats men vid specialfall upphandlas läger. Kungälvs Villa Tveten har inga svårigheter att rekrytera personal och föredrar personal som har genomgått Barn- och
Fritidsprogrammet i gymnasieskolan. I takt med att LSS-insatserna har blivit mer kända hos allmänheten ökar efterfrågan av insatser, framförallt när det gäller barn och ungdomar med neuropsykiatriska
diagnoser. LERUM
Lerum har som de flesta andra kommunerna handläggning och biståndsbedömning vid en egen enhet, medan utförandet av insatserna finns på andra enheter.
I Lerum finns korttidsvistelsen på avdelningen för utförande av alla LSS-insatser.
I korttidshemmet riktar man sig i huvudsak till målgruppen med intellektuella
funktionsnedsättningar från förskoleåldern till att man avslutat gymnasiet.
Lägerverksamheten riktar sig först och främst till målgruppen med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Numera preciseras endast antalet dygn per år i beslutet om korttidshemmet och utförandeenheten fördelar och
schemalägger dygnen. Detta i syfte att skapa den bästa gruppsammansättningen. Tidigare var det inte så, utan föräldrarna kunde välja vilka dygn man ville ha korttidshem. Fortfarande finns en del av
dessa beslut kvar, vilket medför en del svårigheter i dagens verksamhet. Det medför bland annat att det blir svårt att sätta samman bra grupper.
Alla i personalgruppen har någon form av utbildning inom området, allt ifrån lärare till barnskötare.
Kommunen har hittills inte haft egna insatser för läger, men från och med hösten 2009 kommer Lerum att genomföra egen lägerverksamhet. Ambitionen är att kommunen på sikt ska bli självförsörjande när det gäller läger.
Lerum bedriver, i begränsad omfattning daglig verksamhet i korttidshemmets lokaler. I anslutning till korttidshemmet finns även ett mindre serviceboende riktat till unga vuxna. Personal samordnas mellan de olika verksamheterna.
Lerum anser sig i nuläget ha tillräckliga resurser att genomföra korttidsvistelsen enligt LSS.
Periodvis är det svårt att rekrytera
stödfamiljer. Även om det finns tillgång till mor- och farföräldrar som kan tänka sig att ställa upp som stödfamiljer, anser Lerum det som en otillfredsställande lösning. MÖLNDAL
Efter att LSS-handläggare utrett och beviljat insatsen så tar någon av de tre enhetscheferna ansvaret för att verkställa beslutet. För att möta barn och familjers olika behov så har flera former av korttidsvistelse skapats.
Mölndals korttidshem består av två
verksamheter, Ängen och Gläntan för barn och ungdomar upp till 16 år. Ängen är för barn med autism och utvecklingsstörning medan Gläntan är för barn med
flerfunktionshinder.
Verksamheten säljer enligt ramavtal platser till kranskommunerna. En förskola för barn
med flerfunktionshinder drivs på uppdrag från barn och utbildningsförvaltningen i korttidshemmets lokaler.
För att tillgodose behovet av fler platser och högre åldersspann så startas ytterligare ett korttidshem i januari 2010.
Under våren 2008 startades Ankaret, ett korttidshem för att möta ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Behovet för denna målgrupp har visat sig vara viktig främst under skolveckor. Mölndal har en lång tradition av att bedriva läger för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar. Verksamheten bedrivs främst på Tjörn och Orust. Under senare år har temaläger med olika
inriktning såsom Ridning, Djur o Natur, Äventyr med mera utvecklats.
Verksamheten säljer enligt ramavtal platser till kranskommunerna.
För de barn och ungdomar som inte känner sig redo för övernattningsläger erbjuder Mölndal dagläger på helger och lov. Det är inga större svårigheter att rekrytera kompetent personal till verksamheterna. Bland personalen finns bland annat
barnskötare, socionomer, undersköterskor. Stödfamiljer rekryteras i huvudsak bland personer i nätverket kring familjen. PARTILLE
Partille har skilt på biståndsbedömning och utförande av insatser enligt LSS.
Kommunen har satsat speciellt på stödfamiljer och väljer noga ut lämpliga familjer. Partille har valt att ge högre arvoden till familjerna än SKL:s
rekommendationer. Man har heller inga större svårigheter att rekrytera stödfamiljer. Korttidshemmet i Partille har en tydlig inriktning på barn med autism. Man har
flera barn på korttidshemmet med stora svårigheter som kräver dubbelbemanning. Partille arbetar med en tydliggörande pedagogik för alla personer inom autismspektrat, barn och vuxna. All tillsvidareanställd personal får gå en grundkurs under en vecka. Utbildningen följs upp genom årlig fortbildning. Den personal som genomgått del två i
utbildningen används som resurspersonal. Personalen har handledning tillsammans med skolan runt vissa barn och
metodhandledning med olika teman. Partille efterfrågar pedagogisk utbildning bland personalen. Det finns flera
beteendevetare i personalgruppen. Det är vanligare att personal som rekryteras till verksamheten har skolbakgrund än vårdbakgrund.
Kommunen köper korttidshem och läger för mulitfunktionshindrade barn.
De läger man genomför är framförallt riktade till barn och unga med autism. Lägerverksamheten hyr gårdar för
genomförandet och aktiviteterna planeras utifrån deltagarnas behov.
Partille har för närvarande tillräckliga resurser för verksamheten, men behöver utöka nästa år bl.a. med ytterligare ett läger. Inflyttningen till kommunen är en bidragande orsak till utökning av
verksamheten.
Man kommer att öppna ett nytt boende för unga vuxna med autismdiagnos.
STENUNGSUND
I Stenungsund ligger LSS-verksamheten tillsammans med IFO.
Biståndsbedömningen är skild från
utförandet av LSS. Handläggaren beslutar
om antal dygn i korttidsvistelse, sedan schemalägger verksamheten
genomförandet.
Läger genomförs av fritidsavdelningen i Stenungsund på uppdrag av
LSS-verksamheten.
Korttidshemmet är öppet varje dygn. Behovet av avlastning är störst på helger, men föräldrar upplever det också som positivt att kunna få korttidshem på vardagar.
Korttidshemmet är en avlastning i omvårdnadsarbetet för föräldrar samt en möjlighet för rekreation och miljöombyte för barnet/ungdomen. Hemmet har en tydlig pedagogisk profil och ska stimulera barnen utifrån utvecklingsnivå och
förmåga. Aktiviteter och sammansättning av barngrupper utgår ifrån barnet behov och föräldrars önskemål, så långt det är möjligt.
När korttidshemmet ”Pärlan” startade 2001 fanns ambitionen att personalgruppen till hälften skulle bestå av pedagoger och hälften av habiliteringspersonal. Idag består verksamheten av fyra pedagoger och 12 habiliteringspersonal. Pedagogerna planerar innehållet i barnens aktiviteter samt fungerar som bollplank till övrig personal. Pedagogerna ger personalen handledning internt och därmed har inte extern handledning behövts.
Stenungsund har inga svårigheter att rekrytera kompetent personal till verksamheten.
Kommunen har i dagsläget tillräckliga resurser för att kunna möta
avlastningsbehovet. Framöver ser man att föräldrar har behov av flera
avlastningsdygn. Man ser också ett ökande behov för barn med neuropsykiatriska diagnoser och andra mer ovanliga diagnoser.
Stödfamiljer i Stenungsund rekryteras i huvudsak bland närstående till barnen.
TJÖRN
På Tjörn har man samlat all LSS-verksamhet till Hannagården, en gård belägen utanför Skärhamn. På gården finns korttidsboendet som är öppet torsdag till och med söndag. På Hannagården utförs också daglig verksamhet, med bland annat hunddagis, bageri och matlagning. Barn och unga i korttidshemmet deltar i gårdens aktivteter.
Korttidsavlastningen har olika inriktning på helgerna, så också inom daglig verksamhet.
En utgångspunkt för verksamheten är att alla ska delta utifrån behov och präglas av en helhetssyn.
Andra LSS-insatser genomförs på andra ställen på Tjörn, men styrs från
Hannagården. Det innebär att man kan använda personal i olika insatser. Till exempel kan en personlig assistent som för
tillfället saknar uppdrag, användas i korttidshemmet. Personalen har
kombinationstjänster för bättre samordning och samverkan.
Tjörn låter intellektuellt, psykiskt, fysiskt och socialt funktionsnedsatta att vara tillsammans i verksamheterna. Man ser enbart positiva individuella
utvecklingseffekter av att göra så. Det är inga svårigheter att rekrytera kompetent personal till verksamheterna. Tjörn har ingen egen lägerverksamhet utan köper det av Stenungsunds kommun. Vad gäller stödfamiljer är det inte alltid så lätt att rekrytera, oftast blir det närstående. Framåt ser Tjörn ett ökande behov av insatser för neuropsykiatriska diagnoser och är osäkra på om man i så fall kan fortsätta låta intellektuellt, psykiskt, fysiskt och socialt funktionsnedsatta att vara tillsammans i verksamheterna eller om man måste ha parallella grupper.
Korttidsvistelse 2008
Korttidsvistelse är samlingsnamnet för LSS-insatsen som kan innehålla korttidshem, läger eller stödfamilj.
Följande nyckeltal avser kostnader för hela insatsen korttidsvistelse
Nettokostnad kronor per invånare; korttidsvistelse Här redovisas vad insatsen korttidsvistelse
kostar netto för unga till och med 21 år,
utslaget per invånare den 31 december 2008.
Nettokostnad kronor per beslut; korttidsvistelse Nedanstående diagram visar
nettokostnaden per beslut som fattats i kommunen för insatsen korttidsvistelse. För LSS finns ett utjämningssystem mellan landets kommuner. Vid beräkning av vad kommunernas avgift eller bidrag ska bli, prissätts respektive insatsbeslut. För 2008 redovisar SCB den 1 oktober 2009
genomsnittskostnaden per LSS-beslut i riket. För insatsen korttidsvistelse är riksgenomsnittet 213 150 kronor per beslut. Det betyder att samtliga undersökta kommuner ligger på en beslutskostnad som är lägre än riksgenomsnittet.
Antal beslut korttidsvistelse per 1000 invånare För att få en slags uppfattning om hur
många i kommunen som är i behov av insatsen korttidsvistelse, har antalet fattade
beslut satts i relation till per 1000 invånare i respektive kommun.
Korttidshem 2008
Ovanstående diagram visade några
nyckeltal för insatsen korttidsvistelse totalt. I fortsättningen redovisas nyckeltal för de
olika delinsatserna, korttidshem, läger och stödfamilj.
Nettokostnad kronor per invånare; korttidshem I nedanstående diagram redovisas
nettokostnaden per invånare för korttidshem för respektive kommun.
Bruttokostnad kronor per utfört dygn; korttidshem Anledningen till att det är bruttokostnaden
per utfört dygn som redovisas är att flera kommuner utför korttidsdygn för andra
kommuner. Det blir missvisande
Nettokostnad kronor per beslut; korttidshem I det nedanstående diagrammet redovisas nettokostnaden per beslut för korttidshem som fattats under 2008 i respektive
kommun. Här är det stora skillnader mellan kommunerna, men mycket av skillnaderna kan härledas till antal och vårdtyngd.
Utförda dygn per årsarbetare; korttidshem Antal utförda dygn i korttidshemmet per årsarbetare i verksamheten, är ett slags mått på personaltäthet. Men samtidigt
säger det ingenting om behovet av antal dygn eller vårdtyngd för personerna i insatsen.
Kostnader för köpt korttidshem kronor per dygn Flera av kommunerna, förutom
Kungsbacka och Stenungsund, upphandlar ett antal dygn korttidshem. Det kan vara att man upphandlar av både andra kommuner
och icke-kommunala utförare. Nedan redovisas vilka dygnskostnader respektive kommun har för upphandlat korttidshem.
Läger 2008
Nettokostnad kronor per invånare läger I nedanstående diagram redovisas
nettokostnaden per invånare för läger för respektive kommun. Det visar att
kostnaderna för läger är avsevärt lägre än invånarkostnaderna för korttidshem.
Bruttokostnad kronor per utfört dygn läger Anledningen till att det är bruttokostnaden per utfört dygn som redovisas är att flera kommuner utför läger för andra
kommuner. Det blir missvisande
Nettokostnad kronor per beslut; läger I nedanstående diagram redovisas
nettokostnaden per invånare för läger för respektive kommun.
Utförda dygn per årsarbetare; läger Härryda, Lerum och Tjörn har ingen egen lägerverksamhet, utan upphandlar insatsen av andra. För övriga kommuner redovisas antalet utförda dygn per årsarbetare, delvis
som ett mått på personaltäthet. Men det visar ingenting om deltagarnas vårdtyngd eller inriktning på verksamheten.
Kostnader för köpt läger kronor per dygn Samtliga undersökta kommuner
upphandlar ett antal dygn läger. Det kan vara att man upphandlar av både andra kommuner och icke-kommunala utförare.
Nedan redovisas vilka dygnskostnader respektive kommun har för upphandlat läger.
Stödfamilj 2008
Nettokostnad kronor per invånare stödfamilj Nettokostnaden per invånare när det gäller insatsen stödfamilj, för respektive
undersökt kommun, visar att den insatsen är minst kostsam av alla korttidsinsatser.
I det här sammanhanget har Kungälvs kommun avstått att lämna uppgifter för stödfamiljskostnader av organisatoriska skäl.
Bruttokostnad kronor per utfört dygn; stödfamilj Även bruttokostnaden per dygn är
betydligt lägre än för de andra insatserna för korttidsvistelse, korttidshem och läger.
Nettokostnad kronor per beslut; stödfamilj I nedanstående diagram redovisas
nettokostnaden per invånare för stödfamilj för respektive kommun.
I nettokostnaden ingår kommunernas totala kostnader för stödfamilj, administration, arvoden samt omkostnadsersättningar, minskat med eventuella intäkter.
Arvodeskostnad kronor per dygn; stödfamilj Sveriges Kommuner och Landsting har
tagit fram en norm för hur mycket respektive kommun ska arvodera sina stödfamiljer. Trots det är det stora
skillnader mellan de undersökta kommunerna. Det kan delvis bero på kvalifikationer och kompetens i stödfamiljerna.
Omkostnadsersättning kronor per dygn; stödfamilj Omkostnadsersättningen till stödfamiljerna
Goda GRannar
Göteborgsregionens kommunalförbund
GR är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige. Tillsammans har medlemskommunerna cirka 900 000 invånare. Förbundets uppgift är att verka för samarbete över
kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. GR arbetar med frågor inom bl.a. följande områden: regionplanering, miljö, trafik, arbetsmarknad, välfärd och socialtjänst,
kompetensutveckling, utbildning och forskning. GRs förbundsfullmäktige har 91 ledamöter och förbundsstyrelsen 22 ledamöter och 11 ersättare.
Verksamheten vid GR finansieras dels genom årsavgifter från medlemskommunerna (cirka 22 %)
och dels genom intäkter från konferens- och utbildningsarrangemang, utredningsarbete eller olika
sambrukserbjudanden till medlemskommunerna. Besök Gårdavägen 2 | Post Box 5073, 402 22
Göteborg
Tel 031–335 50 00 | Fax 031–335 51 17 e-post gr@grkom.se | www.grkom.se Rapporten finns även tillgänglig i pdf-format på
