SVANENS KRITERIUM GRÖNA GREPP
En kartläggning av poänggivande åtgärder
EMILIA BORIN
JULIA ENGELFELDT
Akademin för ekonomi, samhälle och teknik
Kurs: Examensarbete i byggnadsteknik Kurskod: BTA205
Ämne: Byggnadsteknik Högskolepoäng: 15 hp
Program: Högskoleingenjörsprogrammet i
byggnadesteknik
Handledare: Dana Twana Examinator: Robert Tryzell
Uppdragsgivare: Emelie Brundin, JM AB Datum: 2021-06-11
E-post:
Jet13001@student.mdh.se Ebn18006@student.mdh.se
ABSTRACT
Purpose: The purpose of this study was to investigate what measures the Nordic building company JM AB are using or plan to use to get points in the criterion, of the nordic eco-labeling company Svanen, that they call “Gröna Grepp”. The criterion “Gröna Grepp” aims to implement measures that benefit ecosystems, social sustainability, and energy efficiency. Methods: Three methods were used to complete the study. A literature study was used for searching facts about the subject and support why these measures are important. An
interview study was made with the project managers at JM to investigate which points in the criterion they had taken or was planning to take. A survey was also performed with the general public to investigate their views of the measures in the criterion Results: The study resulted in that 41 % of the investigated projects at JM are using their basic license which consists of solutions such as that 10% of the parking spaces must be adapted to be able to charge an electric car and at least 50% of the bicycle spaces are placed under a roof. The survey indicated that people in society were most interested in being able to charge electric cars and in being able to measure their energy consumption. But other aspects were also discovered from the survey and presented in the results. Conclusions: The conclusion is that the criterion Gröna grepp contributes in a positive way to several aspects. And that one should therefore invest more in Gröna grepp in the future. Taken together, one should invest more in implementing ecosystems and greenery in cities through well-planned gardens or growing boxes.
Keywords: Green initiatives, Environment, Ecosystem services, Eco-labelling, Green roofs, energy-related measures, Environmentally friendly transport.
FÖRORD
Examensarbetet utfördes på Mälardalens Högskola i Västerås, Högskoleingenjörs programmet i byggnadsteknik. Arbetet omfattade 15 hp som avslut på utbildningen.
Vi vill tacka JM AB för möjligheten att skriva examensarbetet med dem och vill rikta ett stort tack till Emelie Brundin som varit vår kontaktperson hos JM genom hela arbetet. Och även ett stort tack till Thomas Mattsson på JM AB som hjälpte oss komma i kontakt med
hållbarhetsavdelningen.
Vi skulle även vilja tacka vår examinator, Robert Tryzell samt vår handledare Dana Twana som stöttat oss genom arbetet.
Västerås i juni 2021
Emilia Borin & Julia Engelfeldt
SAMMANFATTNING
Våra städer bebyggs tätare och tätare vilket leder till problem då ekosystemen byggs bort. Detta är något Svanen vill förhindra genom kriteriet Gröna Grepp, P14, som är ett valbart kriterium där företag som Svanenmärker sina bostäder kan samla poäng. Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka åtgärder inom Gröna Grepp som byggföretaget JM AB har utfört eller planerar att utföra i sina projekt idag samt undersöka åtgärdernas bidrag ur miljö-, sociala- och energisynpunkt. Syftet var även att ta reda på vad som kan vara av intresse för vidare projekt. Därigenom undersöktes de även vad konsumenterna var intresserade av att ha i närheten av sin bostad.
Examensarbetet utfördes med tre metoder. En intervjustudie användes för att få underlag på vilka åtgärder som har eller planeras att utföras hos JM och en annan enkätstudie för att ta reda på vad konsumenterna föredrar. Den tredje metoden som användes var en
litteraturstudie för att få underlag vad de olika åtgärderna bidrog med.
Resultatet i intervjustudien visar på att kriteriet gröna grepp bidrar till att öka den biologiska mångfalden, minska utsläppen samt öka den sociala hållbarheten. För att samla poäng använde 41 %av projekten inom JM deras grundlicens. Den bestod av 10% elbilsplatser och 50% av cykelparkeringarna under tak. Enkätens resultat tydde däremot på att människor i samhället var mycket intresserade av åtgärder som att kunna ladda elbil, odling, en
välplanerad trädgård samt att kunna mäta sin energiförbrukning i realtid.
Diskussionen lyfter att flera av åtgärder kan dra nytta av varandra och ge de boende bättre närmiljö och hälsa. Den tar även upp att möjlighet för laddning till bilar är en åtgärd som kan behöva få ett högre krav under närmaste framtiden. En metoddiskussion uträttades också där de utföra metoderna reflekterades över.
Slutsatser som drogs i arbetet var att det i framtiden borde satsas mer på att implementera odlingslådor, genomtänkta trädgårdar samt möjlighet till att kunna övervaka sin
energiförbrukning. Dessa åtgärder var av stort intresse i enkätundersökningen samt att JM skulle kunna öka sitt implementerande av dessa åtgärder i framtiden då det var
förhållandevis få projekt i det stora hela som utförde dem. Det kunde även styrkas med att åtgärderna ger ett stort bidrag ur ekosystems-, social- och energibesparande aspekt.
Nyckelord: Gröna Grepp, Svanen, Miljömärkning, Ekosystemtjänster, Miljöanpassade transporter, Energirelaterade åtgärder.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 11 1.1 Bakgrund ...11 1.2 Problemformulering ...12 1.3 Syfte ...13 1.4 Frågeställningar ...13 1.5 Avgränsning ...13 2 METOD ... 14 2.1 Litteraturstudie ...14 2.2 Intervjustudie ...14 2.3 Enkät ...14 3 ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM ... 15 3.1 Ekosystemtjänster ...153.1.1 Förtätning - minskade ekosystem & biologisk mångfald ...16
3.1.2 Bygga för ekosystemtjänster och biologisk mångfald ...16
3.1.2.1. Grönytefaktorn ... 17
3.1.2.2. Gröna tak ... 17
3.1.2.3. Boplatser för insekter, fåglar och fladdermöss ... 18
3.1.2.4. Lokalt omhändertagande av dagvatten ... 19
3.1.2.5. Planering för biologisk mångfald och odlingsmöjligheter ... 20
3.2 Miljöanpassade transporter ...21
3.2.1 Utmaningar med trafiken ...21
3.2.2 Elbilar ...22 3.2.3 Cykel ...23 3.3 Energirelaterade åtgärder ...24 3.3.1 Solskyddsavskärmning ...24 3.3.2 Intelligent monitorering ...24 4 AKTUELL STUDIE ... 26
4.2 Intervjustudie ...26 4.3 Enkätstudie ...27 4.3.1 Identifiering av respondenter ...27 4.3.2 Huvuddel av enkäten ...28 4.3.3 Respondenter ...29 5 RESULTAT ... 32
5.1 Poänggivande lösningar hos JM i kriteriet gröna grepp ...32
5.2 Vad bidrar kriteriet gröna grepp med ...33
5.2.1 Ökad biologisk mångfald ...33
5.2.2 Minskade utsläpp ...34
5.2.3 Ökad social hållbarhet ...34
5.3 Konsumenternas värderingar ...35
5.3.1 Analys av totala antalet respondenter ...35
5.3.2 Analys utifrån åldersgrupper och könstillhörighet ...37
5.3.3 Analys utifrån inkomster ...38
5.3.4 Resultat utifrån län ...38
5.4 Lösningar att satsa på för framtiden ...39
5.4.1 Odlingslådor och genomtänkt trädgårdsplanering ...39
5.4.2 Möjlighet till övervakning av energiförbrukning ...40
5.4.3 Möjlighet till att ladda elbil ...40
6 DISKUSSION... 41 6.1 Metoddiskussion ...41 6.1.1 Litteraturstudie ...41 6.1.2 Enkät ...41 6.1.3 Intervjustudie ...42 6.2 Resultatdiskussion ...43
6.2.1 Intervjustudie ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.2.2 Vad bidrar kriteriet Gröna Grepp med ...43
6.2.3 Konsumenters värderingar ...44
6.2.4 Lösningar att satsa på i framtiden ...45
6.2.5 Arbetets relevans ...46
7 SLUTSATSER ... 47
8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE... 48
BILAGA 1: DIAGRAM 0 – 20 ... 54 BILAGA 2: DIAGRAM 21 – 30 ... 57 BILAGA 3: DIAGRAM 31 – 40 ... 59 BILAGA 4: DIAGRAM 41 – 50 ... 61 BILAGA 5: DIAGRAM 51 – 60 ... 63 BILAGA 6: DIAGRAM 61 – 70 ... 65 BILAGA 7: DIAGRAM 71 + ... 67
BILAGA 8: HUR MYCKET EXTRA RESPONDENTERNA ÄR VILLIGA ATT BETALA, FÖRDELAT ÖVER HUSHÅLLSINKOMST ... 69
BILAGA 9: RESULTAT FRÅN RESPONDENTERNA ÄR VILLIGA ATT BETALA MER FÖR SVANENMÄRKT ... 71
BILAGA 10: EGNA KOMENTARER PÅ ENKÄTEN FRÅGA 6 . FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
FIGURFÖRTECKNING
Figur 1: Insektshotell. (Foto av Emilia Borin) ... 18Figur 2: Bild på väderskyddad cykelparkering. (Foto av Julia Engelfeldt) ... 24
Figur 3: Könsfördelning, %. ... 29
Figur 4: Fördelning av åldrar, %. ... 29
Figur 5: Fördelning län, %. ... 30
Figur 6: Fördelning hushållsinkomst, %. ... 30
Figur 7: Kännedom om Svanen, %. ... 31
Figur 8: Villiga att betala mer för Svanenmärkt. ... 35
Figur 9: Hur mycket extra respondenterna är villiga att betala för Svanenmärkt, %. ... 36
TABELLFÖRTECKNING
Tabell 1: Frågor som ställdes till projektledarna. ... 26
Tabell 2: Följdfrågor ... 26
Tabell 3: Frågor för identifiering av respondenter. ... 27
Tabell 4: Huvuddelen av enkäten. ... 28
Tabell 5: Indelning av län ... 30
Tabell 6: Åtgärder som är planerade att erhålla poäng för i JM projekt eller som är redan är utföra och har fått poäng. ... 33
Tabell 7: Resultat av de mest önskvärda åtgärder fördelat över ålder och kön. ... 37
Tabell 8: Resultat av mest önskvärda åtgärder fördelat över landsdelar. ... 39
FÖRKORTNINGAR
Förkortning Beskrivning
IPBES Intergovernmental Science-Policy Platform on
Biodiversity and Ecosystem Service
LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten
DEFINITIONER
Definition Beskrivning
Gröna Grepp Ett valfritt tilläggs kriterium inom Svanens
miljömärkning. (Nordisk Miljömärkning, 2021b)
Gröna tak Tak med vegetationsbeklädnad, tex sedumtak.
(Boverket, 2019c)
Grönområden ”… ett område av sammanhängande grönytor som
uppgår till minst 0,5 hektar och som är allmänt tillgängligt.” (SCB, 2019b, s11)
Grönyta ” Grönyta, eller total grönyta, avser samtliga gröna
element i tätorterna alldeles oavsett om de är
tillgängliga för allmänheten eller inte.” (SCB, 2019b, s9)
Rödlisteindex Rödlisteindex är en indikation på hur livskraftig en art är. Skalan sträcker sig mellan 0 - 1 där 0 är att arten är utdöd och 1 innebär att arten är livskraftig. (Sveriges miljömål, u.å)
Skelettjord Består av ¾ makadam och ¼ biokol. Skapar extra
plast för rotsystem. (Haninge, u.å)
Social hållbarhet Handlar om att människor ska trivas och vara
inkluderade i samhället. (Folkhälsomyndigheten, 2018)
1
INLEDNING
Att värna om miljön och ekosystemen blir mer och mer aktuellt då befolkningen på jorden ökar, vilket leder till att städerna byggs tätare och mängden föroreningar som släpps ut ökar. Det gynnar inte natur och ekosystem. I och med utsläppen har jordens medeltemperatur stigit markant de senaste åren och förtätningen av städer som utförs riskerar att bygga bort de ekosystem som idag finns runtomkring och i städerna. Om bebyggelsen inte planeras efter ekosystemen och miljön finns en risk att det leder till ännu större miljö och
ekosystemsproblem än idag.
1.1
Bakgrund
Den svenska befolkningsprognosen beräknas till år 2070 överstiga 13 miljoner invånare (SCB, 2021a). Ökningen av befolkning leder till en högre efterfrågan på bostäder. Enligt annan statistik från SCB (2019) så var 8,9 miljoner av Sveriges befolkning bosatta i tätorterna år 2018. Detta skulle kunna leda till att ekosystemtjänster byggs bort. Rapporten från Görling et al (2017) tar upp att samhället på längre sikt vinner på att ha landskap som bidrar till olika funktioner och lösningar som är baserade på ekosystem, tillgången av det bidrar till
högbiologisk mångfald och stadiga ekosystem. Görling et al. (2017) beskriver hur ensidigt användande av miljön bidrar till försvagade ekosystem, som kan leda till exempelvis försämrad hälsa hos människor och ökade risker för översvämningar. Boverket (2021) belyser även vikten av att lyfta fram och värdesätta ekosystemtjänsterna eftersom människorna är beroende av dessa.
Rödlisteindex är en samanställning för att skapa en översikt över statusen hos hotade arter i Sverige, för att ingen förlust av arter ska ske bör detta index ligga på 1 (Sveriges miljömål, u.å). Statistik från SCB (2021b) visar på att Sverige har totalt sett ett relativt stabilt index på 0,88 vid rödlisteindex. Fåglar och bin är två arter som har ett index på 0,82 respektive 0,84. April 1999 togs beslut i riksdagen att 15 nationella miljökvalitetsmål skulle införas och under 2005 tillkom ytterligare ett mål, biologisk mångfald. Målen finns där som vägledning för en bättre miljö (Naturvårdsverket, 17 april 2020). I Svenska miljömål – precisering av
miljökvalitetsmålen och en första uppsättning etapp mål (2012) står det
Etappmålet om betydelsen av den biologiska mångfalden och värdet av ekosystemtjänster innebär att senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt.
Bland de svenska miljökvalitetsmålen finns även målet God bebyggd miljö, målet syftar till att den byggda miljön ska bidra till en god och hälsosam livsmiljö samt bidra till god regional och global miljö (Miljödepartementet, 2012).
Svanen är en nordisk miljömärkning, där märkningen arbetar för att minska inverkan på miljön från konsumtion och produktion (Nordic Ecolabelling, 2021). ”Nordisk
Miljömärkning ställer krav på energianvändning, kemiska produkter,
byggprodukter/byggvaror och en rad innemiljöfaktorer som är relevanta för människors hälsa och för miljön” (Nordisk Miljömärknining, 2021a. s.4).
För att kunna få en miljöcertifiering med Svanen på byggnaden krävs det att alla de
obligatoriska kraven i Svanens kriteriedokument ” småhus, flerbostadshus och byggnader” uppfylls och sedan att ett visst antal poäng hos de poänggivande kraven uppfylls (Nordisk miljömärkning, 2021a). Mellan 2014 och 2015 skedde en revidering av Svanens
kriteriedokument ”småhus, flerbostadshus och byggnader”. Där de obligatoriska kraven minskade från 51 till 41st men en ökning av poänggivande kraven höjdes från 8 till 14st. Där ett av de tillkomna poänggivande kraven är P14, Gröna grepp (Nordisk Miljömärkning, 2021b)
Nordisk miljömärkning (2021b) benämner att framtagningen av kriteriet Gröna grepp är för att uppmuntra nyskapande, där poäng erhålls främst för nyskapande kring
ekosystemtjänster/biologisk mångfald. Poäng kan även tas för anordningar där cykeln prioriteras som färdmedel.
Fokus på denna studie ligger på Svanen märkning av bostäder och specifikt det poänggivande kriteriet P14, Gröna grepp. Studien undersöker vilka av de valbara åtgärder som väljs att integreras vid byggnation av flerbostadshus för att uppfylla kriteriet P14, Gröna grepp. Där bostaden har eller ska märkas med Svanen. Studien undersöker även vad dessa åtgärder bidrar med i förhållande till sociala och miljömässiga aspekter.
1.2 Problemformulering
I takt med att städerna förtätas blir det mer utmanande att hålla i gång fungerande ekosystem. Där fungerande ekosystemen är viktiga för människor, djur och växters överlevnad. En lösning på problemet kan vara att miljömärka byggnader med Svanen och välja att tillämpa deras valbara kriterium Gröna grepp. JM är ett företag som har valt att Svanenmärka alla deras flerbostadshus. Examensarbetet utfördes i samarbete med JM som ville se över vilka åtgärder som de olika projekten inom JM har eller ska utföra som erhåller poäng till kriteriet gröna grepp. Ett intresse fanns även för att se över vilka åtgärder som skulle kunna vara lämpliga att utföra för Gröna grepps poäng i framtiden.
1.3 Syfte
Avsikten med studien är att undersöka vilka åtgärder av Svanens Gröna Grepps kriterium som har implementerats. Samt att se över vilka åtgärder som kan bli aktuella att fortsätta använda inom en snar framtid med hänsyn till ekosystemsnyttan samt människors värderingar och önskemål.
1.4 Frågeställningar
• Hur har ekosystemtjänster, miljöanpassande transporter och energirelaterade åtgärder implementerats med hänsyn till Svanens gröna grepp i byggnader? • Viket bidrag ur ekosystem-, miljö- och sociala aspekter ger kriteriet Gröna grepp? • Vad värderar konsumenter i kriteriet Gröna grepp?
• Vilka tänkbara lösningar kan vara av intresse för kommande projekt?
1.5
Avgränsning
Studien avgränsas till att undersöka vilka lösningar som har används inom JM för att ta poäng för det poänggivande kravet Gröna grepp i miljömärkningen Svanen. Studien kommer enbart att undersöka bostadshus. Studien avgränsas även till att enbart titta på projekt i Sverige.
2 METOD
Examensarbetet utfördes för att undersöka vilka åtgärder som används idag samt vilka åtgärder som kan bli aktuella att använda i framtiden för att erhålla poäng i Svanens
kriterium Gröna grepp. En litteraturstudie utfördes för att samla information om vad dessa åtgärder bidrar med. Undersökningen av vilka åtgärder företagen utfört gjordes i form av en intervjustudie och för att undersöka vad som var av intresse för befolkningen så valdes det även att göra en enkätstudie.
2.1 Litteraturstudie
Litteraturstudien utfördes som underlag för den ämnesmässiga referensramen. Den fakta som finns bygger på digitala källor, sökningar har gjorts via främst Google scholar och det insamlande materialet bygger på bland annat vetenskapliga artiklar, information från boverkets byggregler och naturvårdsverket.
Sökorden som har används är: Ekosystemtjänster, gröna tak, insektshotell, grönytefaktorn, cykel, energiförbrukning, lokalt omhändertagande av dagvatten, biologisk mångfald, urban odling, förtätning.
2.2 Intervjustudie
Semistrukturerade intervjuer beslutades att utföras då en semistrukturerad intervju innebär att alla får besvara samma frågor, vilket ledde till att de stora mängderna resultat kunde ställas upp med enkla medel i form av tabeller.
Den semistrukturerade intervjustudien genomfördes via mejl med projektledarna för de olika projekten inom JM. Detta för att kunna samla informationen som behövdes över vilka
åtgärder som hade utförts eller planerades att utföras i de olika projekten för att erhålla poäng för kriteriet Gröna grepp i de olika projekten.
2.3 Enkät
En undersökning utfördes även i form av en enkät för att få en överblick över vad befolkningen i Sverige har för åsikter kring Gröna Grepp och dess åtgärder. Enkäten
skapades digitalt och var öppen för svar i 14 dagar, där så många svar som möjligt samlades in. Enkäten delades via sociala medier.
3 ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM
Gröna grepp, kriterium P14, i miljömärkningen Svanen kan ge poäng för många typer av lösningar. För att få poängen krävs det enligt Svanen (2021) att åtgärderna som utförts är kreativa och gynnar ekosystemtjänster och social hållbarhet.
Enligt Nordisk miljömärkning (2021a) kan åtgärderna delas in i tre kategorier
ekosystemtjänster, miljöanpassade transporter och energiåtgärder. Åtgärder som finns föreslagna i Svanens kriteriedokument som är poänggivande är bland annat gröna tak, solskyddsavskärmning och åtgärder som underlättar cyklandet. För kriteriet Gröna grepp kan maximalt tre poäng erhållas.
3.1 Ekosystemtjänster
Ekosystem kan vara både stora som små, där allt levande tillhör ekosystemet inom området som undersöks. Allt som finns i ekosystemen hänger ihop och de klarar sig inte utan
varandra (Naturhistoriska riksmuseet, 2020).
Via ekosystemen får vi människor tjänster och produkter, dessa är bidragande för
människors välmående och framgång (Naturvårdsverket, 2020a). De produkter och tjänster som kommer från ekosystemen kallas ekosystemtjänster. Vanligt är att ekosystemtjänsterna delas in i fyra olika kategorier, försörjande, reglerande, kulturella och stödjande. Försörjande är att ekosystemen ger en direkt råvara exempelvis fiberråvara och dricksvatten. I de
reglerande ekosystemtjänster ser man till bland annat rening av vatten och luft, bindning av kol och pollinering av växter. De kulturella ekosystemtjänsterna genererar olika naturmiljöer som ger människor möjlighet till friluftsliv och de stödjande ekosystemtjänsterna är
avgörande för alla de andra tjänsterna ska kunna fungera som exempelvis biogeokemiska kretslopp och fotosyntes.
Naturvårdsverket (2020b) tar upp att begreppet ekosystemtjänster ursprungligen är framtaget för att förtydliggöra att vi människor är beroende av det naturen producerar. Ekosystemtjänsterna är som tidigare nämnt beroende av de levande organismerna, däremot ger naturen många olika resurser som människor använder (Naturvårdsverket, 2020a). Allt tillhör dock inte ekosystemtjänster som tex förnybara resurser som sol, vind och vatten där vi tar kraft ifrån, utan dessa är fysikaliska processer. Även mineraler och fossila bränslen som tillhör icke förnybara resurser tillhör inte ekosystemtjänsterna då dessa inte är i beroende av de levande organismerna. För att ekosystemen på en längre sikt ska kunna producera några ekosystemtjänster så krävs det en biologisk mångfald, däremot räknas inte den biologiska mångfalden som en ekosystemtjänst.
3.1.1
Förtätning - minskade ekosystem & biologisk mångfald
Enligt befolkningsprognosen från SCB (2021a) nådde Sverige år 2017 tio miljoner invånare och till år 2070 beräknas befolkningsmängden i Sverige vara 13 miljoner. I takt med att Sveriges befolkning ökar kommer det leda till att efterfrågan på bostäder ökar. Statistik från SCB (2019) visar att år 2018 bodde 87 procent av den svenska befolkningen i tätorterna. Rapporten Global utvärdering av biologisk mångfald och ekosystemtjänster av
Naturvårdsverket (2020c) är en sammanställning av de viktigaste iakttagelserna hur
situationen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster ser ut som är framtagna av IPBES. Rapporten tar upp att faktorerna som påverkat den biologiska mångfalden negativt under de senaste 50 åren består av direkta och indirekta faktorer. Där de direkta faktorerna är
”förändrad användning av mark och vatten, direkt övernyttjande av arter genom jakt och fiske, klimatförändringar, föroreningar, spridning av främmande arter”
(Naturvårdsverket, 2020c s.11). De ovannämnda direkta faktorerna har sedan många indirekta orsaker som ”våra produktion- och konsumtionsmönster, befolkningsdynamiken och den globala handeln och teknikutvecklingen” (Naturvårdsverket, 2020c s.11). Hur mycket dessa faktorer påverkar den biologiska mångfalden ser olika ut beroende på vart man befinner sig.
Sveriges Kommuner och Landsting (2015) tar upp i en skrift att det syns en tydlighet att det byggs tätare i städerna, det är även mål hos många kommuner att det ska byggas tätare för att minimera att byggnation ska utföras på åkermark eller ängar. Skriften tar även upp att bygga tätare gör de enklare att använda den infrastrukturen som finns, men förtätningen bidrar även med utmaningar. Exempelvis sämre luft, högre bullernivåer och mindre grönområden.
3.1.2
Bygga för ekosystemtjänster och biologisk mångfald
I uppdrag av den svenska regeringen har boverket tagit fram en metod och vägledning för att inkludera och ta vara på stadens grönska och ekosystemtjänster vid planering, byggande och förvaltning (Boverket, 2021). Boverket nämner vidare att senast år 2025 ska
ekosystemtjänsterna tas hänsyn till och integreras vid projektering, byggande och förvaltning.
3.1.2.1.
Grönytefaktorn
Grönytefaktorn är ett hjälpmedel som kan användas vid planering och projektering av nya eller redan befintliga områden (Boverket, 2020). Grönytefaktorn används för att säkerställa att en god kvalitet av grönska uppfylls vid ändrande av mark och därigenom kunna förtäta städer samtidigt som viktiga ekosystem tas med i planerandet. Boverket skriver vidare att syftet med grönytefaktorn är att de ska generera bra livsmiljöer för både människor, djur och växter. För att få fram grönytefaktorn så dividerar man den ”ekoeffektiva ytan” med hela fastighetens eller tomtens yta. Den ”ekoeffektiva ytan” tas fram genom att multiplicera ytan av den gröna delen med ett funktionellt värde som är beroende av vilken yta det är,
exempelvis så har hårdgjorda ytor som är vegetationsfria ytor vanligtvis värde på noll. Grönytefaktorn ser lite olika ut i olika kommuner beroende på vad det finns för behov i kommunen (Boverket, 2018). Det gemensamma hos alla kommuner är att de ska säkerställa att en viss del av de nya exploaterade områdena har grönytor. Detta gör att kommunerna kan lägga vikt i vad som ska lyftas vid olika platser genom att de ger högre värden hos
grönytefaktorn för just den platsen. Exempelvis om ett det i ett område är extra viktigt att hänsyn till dagvattnet ska tas, så styrs detta genom att lösningar som gynnar
omhändertagandet av dagvatten får högre poäng.
3.1.2.2.
Gröna tak
Gröna tak delas vanligen in i två olika kategorier, extensiva och intensiva gröna tak
(Petterson Skog et al., 2017). Kategoriseringen syftar till hur utseendet och skötseln av taket ser ut, där extensiva gröna tak har ett mindre skötselbehov ungefär 1 - 2 gånger per år mot intensiva gröna tak som har ett större behov av skötsel för att behålla en bra växtlighet. Enligt Pettersson Skog et al. (2017) är den viktiga faktorn för det gröna taket hur tjock växtbädd som behövs, för att avgöra hur konstruktionen på bygganden ska dimensioneras och vilka växter som kan överleva på taket. De gröna tak som är utformade för en mer trädgårdkänsla kräver mer underhåll. De taken är även mer utsatta för starka vindar, genom att den jord som används på taken inte är lika kompakt vilket leder till att växterna inte får samma rotsystem (Boverket, 2019c). Därigenom leder det till en ökad uppsikt för att växter kan vara i behov av stöd. En skillnad mot sedumtaken som inte kräver något större underhåll, å andra sidan kan vistelse på sedumtak inte ske.
Enligt Van Renterghem et al. (2013) ger gröna tak en minskning av ljudnivåer på
bostadsgårdar. Enligt deras studier så kan en reducering av ljudet med hjälp av gröna tak minskas med upp till 7,5 dBA, beroende på vilken typ av tak som används. Platta tak kan reducera ljudet upp till 2,4 dBA. De menar även att en viktig aspekt för att få en minskning på ljudet enklare kan uppnås om det är olika nivåer på taken.
Enligt Byggros (u.å) blir temperaturen i städerna högre i jämförelse med landsbygden, detta då de är mer hårdgjorda ytor som absorberar värmen. Taken har en stor bidragande faktor till de högre temperaturerna i städerna, något som skulle kunna förbättras genom att implementera gröna tak. Enligt Byggros (u.å) så reflekterar det gröna taket mer av solens strålar i jämförelse med ett papptak. En mätning i ett rum som har papptak mot ett rum som har grönt tak, så kunde en skillnad visas till att det gröna taket var 6 grader kallare mot papptaket under pappen. Enligt folkhälsomyndigheten (2019) kan de gröna taken även bidra till en mildare inomhustemperatur genom att taken inte värms upp lika mycket av solen.
3.1.2.3.
Boplatser för insekter, fåglar och fladdermöss
Pollinering utgör en mycket viktig del i ekosystemen, utan pollineringen skulle många näringsämnen saknas (Naturskyddsföreningen, u.å). Pollineringen är en naturlig process som inte kostar några direkta pengar, däremot för samhället har det ett stort ekonomiskt värde. Där 90 % av den c-vitamin som konsumeras via grödorna är beroende av att insekter pollinerar. I Sverige är ungefär 30 % av de vilda bina hotade. Enligt rödlisteindex från SCB (2021b) ligger det sammanställda värdet på 0,88 totalt sett till alla arter i Sverige, ett värde som bör ligga kring 1. Där kan utläsas att bin och fåglar är de arter som ligger sämst till, där bin har över de senaste åren haft ett ganska stabilt värde på 0,84. Medan fåglarnas värde ligger på 0,82, ett värde som under de senaste 5 åren gått snabbt nedåt.
Enligt Bergström et al. (2018) är en anledning till minskning av pollinationer att avstånden mellan födan och boplatserna blir för långa i takt med att omgivningen ändras. Vilket kan leda till att mat i närheten av boplatsen fattas. Jordbruksverket (2018) nämner att i
trädgårdsodlingar kan solitärbin gynnas genom att sätta upp boplatser, dessa kan utgöras av rör av bambu, plaströr eller att borra hål i använda lövträd. Genom att bygga boplatser så gynnar de även andra rovinsekter vilket minskar insekter som gör skada. Figur 1 visar exempel på en boplats för insekter.
Under 1992 signerade Sverige ett avtal som sedan kom att träda kraft i januari 1994,
fladdermusavtalet även kallat EUROBATS (Naturvårdsverket, 2006). Ett avtal som syftar till att fridlysa alla fladdermöss, för att skydda dem. Fladdermössens naturliga bostäder har minskat. Då fladdermössen är ett djur som inte bygger bon själva, medför det att de söker sig till byggnader (Naturvårdsverket, 2020d). Fladdermössen utgör inte någon skada på
byggnaden och är mycket positiva för trädgårdarna, i och med att fladdermössen äter skadeinsekter och kan äta 1000 myggor eller liknande i timmen. Däremot kan avföringen från fladdermössen ge en negativ aspekt.
Green et al. (2020) har sammanställt hur populationen av ungefär 200 arter och underarter fåglar sett ut under ett årtionde. Där kan utläsas att det skedde en minskning på arterna på 15 %, en förbättring från tidigare år och en ökning på 19 % av arterna. Genomsnittligt för alla undersökta arter så har det skedd en ökning på 0,09 % per år.
3.1.2.4.
Lokalt omhändertagande av dagvatten
Klimatförändringana som sker leder till ökade mängder nederbörd (SMHI, 2021). Ökningar av hårdgjorda ytor medför försvårande för vatten att tränga ned i jorden (Boverket, 2019a). Det i sin tur medför att dagvattnet måste föras bort, där det redan i det tidiga skedet bör planeras in hur miljön ska anpassas för att hantera de ökade mängder vatten som kan uppstå. Markens egenskaper är avgörande för dess förmåga att infiltrera vatten (Boverket, 2010). Sand är ett material som har en hög infiltrations förmåga tillskillnad mot lera som är mindre lämpad för att ta hand om vatten, markens egenskaper är därigenom en viktig aspekt att undersöka för att avgöra vilka åtgärder som kan behövas.
Enligt Persson et al. (2009) kan dagvattnet omhändertas genom olika metoder, där de olika metoderna tar hand om dagvattnet i olika stor utsträckning. I stora drag delas
dagvattenhanteringen in i två huvudgrupper, slutna och öppna dagvattenledningar. I den slutna dagvattenhanteringen har inte naturen någon påverkan till skillnad mot de öppna dagvattenhanteringen. Persson et al. (2009) beskriver LOD som innebörden när dagvattnet tas hand om på den egna marken. Den mest använda LOD metoden är infiltration. Är fastigheten av större karaktär används även magasin och dikning. Persson et al. (2009) benämner även att man måste se LOD på ett större perspektiv, då de på enskild nivå kan kännas oviktig.
Som nämndes ovan finns de olika metoder för att ta hand om dagvatten i olika stor utsträckning. Magasin under mark är en metod för att kunna ta hand om dagvatten
(Stockholmsstad, 2016). Där läggs magasin under marken, fördelen med dessa är att de tar upp en mycket liten någon yta i markplan. Nackdelen är att det är en dyrare lösning och bridrar inte till något mer, som exempelvis grönska.
Infiltration kan ske genom olika metoder. Som infiltration i grönytor exempelvis gräsmattor, där dagvatten från den hårdgjorda ytan leds bort till gräset (Stockholmstad, 2016). Att använda gräsmattor som metod för infiltration ger även en del grönska vid bebyggelsen och gräsmattan filtrerar även bort en del lösta föroreningar. Däremot så är denna metod
Haninge kommun (u.å) tar även upp skelettjordar som en metod för att omhänderta dagvatten. Skelettjordarna ger även växternas rotsystem extra utrymme och vatten. Då skelettjordarna är av porösare karaktär kan de även magasinera dagvattnet. Stockholmstad (2016) belyser även att träd som planteras i skelettjordar också tar upp en del av
nederbörden utan att vattnet behöver nå markern. Skelettjordarna kan filtrera bort partikelbundna och lösta föroreningar.
Enligt Persson et al. (2016) kan dammar eller vårmarker användas för att omhänderta dagvatten. Dammarna eller våtmarkerna använd när infiltrationen inte räcker till, då dammen eller våtmarken kommer att fungera som ett fördröjningsmagasin. Dammarna ska gärna vara av stora grunda slag för att de ska gynna naturen, då vass eller liknande kan växa i kanterna, detta medför även mindre algblomning. Persson et al. (2016) belyser även att vid implementering av dammar kan de krävas säkerhetsanordningar för att inte barn ska komma till skada.
Ytor där hårdgjord beläggning är att föredra som exempelvis parkeringar och gång- och cykelbanor, är de att föredra att använda beläggningar som har en viss genomsläpplighet (Vaguiden, u.å). Dessa beläggningar kan exempelvis vara fogar eller asfalt som lättare släpper igenom vatten, grus och hålstenbeläggning. Dessa ytor kräver dock en del underhåll för att de inte ska täppas till. Att minska de hårda ytorna och de öppna vattenytorna ger även
avkylande effekt enligt folkhälsomyndigheten (2019).
3.1.2.5.
Planering för biologisk mångfald och odlingsmöjligheter
En väl planerad trädgård för den biologiska mångfalden och plats för urban odling är ytterligare två åtgärder som kan erhålla 1 poäng vardera i kriteriet Gröna grepp (Nordisk miljömärkning, 2021a). Ett av de svenska miljömålen handlar även om att den biologiska mångfalden ska bevaras (Sveriges miljömål, 2021). Som har nämnt tidigare så är den biologiska mångfalden en avgörande faktor för att det ska kunna finnas fungerande
ekosystemtjänster (Naturvårdsverket, 2020a). Enligt Länsstyrelserna Regional Utveckling & Samverkan i miljömålen (u.å) som genom för en samanställning av alla miljömål kan det tydligt avläsas att målet, ett rikt växt- och djurliv, i alla Sveriges län har under 2020 haft en negativ utveckling. För att gynna den biologiska mångfalden krävs det planering vid val av växtlighet (Naturskyddsföreningen, 2019). En variation av olika växtligheter gynnar fler olika pollinatörer, då en pollinatör vanligen pollinerar en växt eller växtfamilj. Försvinner
pollineringen så genererar det att färre växter kan sätta frukt.
Enligt WHO Regional Office for Europe (2016) så är grönska i närheten till bostaden en bidragande faktor till bättre välmående hos människor. Grönskan medför mindre stress, mer avslappning, bättre fysisk aktivitet och bättre luft, samt bidrar även till mindre buller och värme. Boverket (2019b) belyser även att människor blir lugnare och mindre stressade av naturen. De tar även upp att människors ögon är som mest avslappnade när de ser grönt ljus.
Enligt folkhälsomyndigheten (2019) så medför en ökad växtlighet även till att sänka lufttemperaturen, lufttemperaturen kan sänkas flera grader i en tätort och kylningen från växtligheten kan märkas av från flera hundra meter. Under dagtid har större träd den största effekten för kylning genom att träden ger både skugga och har en hög transpiration. Lägre vegetation och gräs har i stället en högre avkylning under nattid. Ett problem som kan uppstå med träd i statsmiljöer, är att de är trånga miljöer och byggnader samt vegetation ska dela på samma yta vilket kan leda till att markytor kan förstöras genom att rötter tränger upp ur marken (Stockholmstad,2020).
3.2
Miljöanpassade transporter
Det svenska miljömålet Frisk luft definieras av regeringen ”Luften ska var så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas” (Naturvårdsverket, 2021a). Enligt Naturvårdsverket (2021a) ser inte målet ut att uppnås inom utsatt tid, det krävs fortfarande en reducering av partiklarna som släpps ut i trafiken, partiklar som även kan vara skadliga för oss människor och miljön.
Svanens kriterium Gröna Grepp kan hjälpa till att driva utvecklingen mot att nå miljömålet Frisk luft då poäng kan erhållas för miljöanpassade transporter enligt Nordisk
miljömärkning (2021). De åtgärder som bland annat kan ge poäng är att det minst finns en bilparkeringsplats med möjlighet att ladda elbil samt en del åtgärder för cykel som
cykelverkstad, 50 % av cykelplatserna under tak samt möjlighet att låsa cykel med ramlås.
3.2.1
Utmaningar med trafiken
Enligt Naturvårdsverket (2021) är en utav de största utmaningarna i modern tid att minska förbränningen av fossila bränslen i trafiken. Dessa bidrar i hög grad till de ökade utsläppen av växthusgaser som resulterar i den ökade medeltemperaturen på jorden. Naturvårdsverket (2021) beskriver även hur utsläppen från transporter inte längre minskar utan har under de senaste åren varit konstanta. För att nå miljömålen och minska utsläppen av växthusgaserna måste utsläppen minska.
Det är dessutom inte bara luften som blir problemet med den utbredda trafik Sverige har idag, utan Naturvårdsverket (2021) belyser även hur den utbredda biltrafiken idag påverkar ekosystemen. Plats för parkeringar och trafik tar upp stora markytor och begränsar de naturliga ekosystemen. Dessutom begränsar de ofta även möjligheten att ta sig fram på cykel vilket leder till att flertalet människor i dagens samhälle väljer att transportera sig med bil då det är betydligt smidigare.
3.2.2
Elbilar
Elbilar kan tänkas vara en lösning på problemet när det kommer till att minska utsläppen, dock krävs det att det reflekteras över hur elen som elbilen laddas med är producerad. Enligt Green match (2021) står elproduktionen för över 40% av koldioxidutsläppen. Det beskrivs även att Sverige till största del genererar el med förnybara källor vilket kommer leda till att elbilar i Sverige är ett betydligt bättre alternativ än diesel och bensinbilar.
Statistik, från elbilsstatistik (2021), visar att 4 % av personbilarna i dagsläget utgörs av laddningsbara bilar. Där 71 % är ladd hybrider och 21 % rena elbilar. Där har det under senaste 12 månaderna skett en ökning på 81 %.
Power circle har utfört en prognos från 2018. Där presenterar skribenterna
Andersson &
Kulin
(2018) insamlat material från elbilsutvecklingen, bilhandlare, undersökningar, konsumenter, politiker och prognosinstitut. Ur prognosen kan avläsas att 2018 var utbudet av laddningsbara modeller 8 % och till 2022 väntas det öka till 34 % för att sedan mot 2025 finnas ett utbud mellan 50 – 80 % laddningsbara modeller på marknaden. Utifrånprognosen kommer det 2030 finnas 2,5 miljoner laddbara bilar i Sverige, där det i dagsläget finns 207 tusen laddningsbara personbilar. Något som inte tas med i deras beräkning över utvecklingen av personbilar är hur ägandet och användandet av fordon kan kommas att ändras. Där har man utgått ifrån att försäljningen ser ut som det har gjort under de senaste 10 åren.
För att det ska fungera med elbilar i samhället krävs det att det finns möjlighet till laddning. Elbilars behov av laddning kommer att leda till krav på bostäders och andra verksamheters parkeringsplatser. Enligt Boverket (2019) så håller man just nu på med ett aktivt arbete som går ut på att både implementera laddnings platser på flera ställen i samhället samt att förbereda för framtida behov av laddning. Enligt Björklund (2021) tappar alla de undersökta elbilarna räckvidd under vinter. En annan artikel av Edgren (2018) även lång tid att ladda en elbil som vid milt klimat.
Från den 10 mars 2021 ställer Plan- och bygglagen nya krav på laddning av fordon vid uppförande av byggnader (Boverket, 2021a). De nya kraven är:
Nya bostadshus med fler än 10 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten ska ha ledningsinfrastruktur (förberedelse med tomrör eller liknande) till alla parkeringsplatser.
Byggnader som inte är bostadshus och som har fler än 10 parkeringsplatser i byggnaden eller på tomten ska ha ledningsinfrastruktur till 20 % av parkeringsplatserna och minst en laddningspunkt för elfordon.
För ouppvärmda byggnader eller byggnader för totalförsvaret ställs inga krav. (Boverket, 2021a)
3.2.3
Cykel
Enligt Trafikverket (2019) är transport med cykel ett av de hållbaraste alternativen att
transportera sig på. Det bidrar till både förbättrad hälsa och ger ett positivt bidrag till miljön, då det i jämförelse med bilåkning avger mindre utsläpp. Om fler skulle börja cykla bidrar det även till en bättre och mer jämlik hälsa i samhället. En tidigare studie av Zajc (2012) som handlar om cykling i Kungsbacka genomförde en enkätstudie där den andel respondenter som cyklade ofta fick svara på varför. Resultaten pekade på att respondenterna i studien cyklar ofta med orsaker i att de inte äger någon bil, för att resan anses vara tillräckligt kort för att kunna göras med cykel och att det cyklas för att man tycker om att cykla. Enligt boverket (2020a) är det bra om det finns en välplanerad infrastruktur för cykel, då det hjälper till att bidra till social hållbarhet i samhället samt till mindre utsläpp. Därför är det enligt Boverket viktigt att man planerar för att underlätta för cyklister. Det kan vara genom väl genomtänkta cykelbanor, säkra cykelplatser samt att se till människor har tillgång till cykelverkstad där cyklar kan lagas eller däck bytas vid behov.
Att se över cykelparkeringar vid bostäder är av stor vikt för att få människor att vilja cykla mer. I rapporten Cykelparkering vid bostaden så undersöker skribenten Andersson (2017) vad som är viktigt för de boende ur cykelparkeringssyfte i Malmö. Det framkommer att det är av hög vikt att det finns gott om cykelplatser och att de är enkla att använda. Det
framkommer även i rapporten att många i studien var intresserade av att deras cyklar kunde stå skyddade mot väder och vind.
I rapporten Planering för cykelparkering vid bostaden görs även en undersökning av hur kraven som ställs på cykelplatser uppfylls eller inte vid tre olika bostäder i Malmö. Dahlqvist & Järpedal (2020) konstaterar att det inte var något av projekten som undersöktes som uppfyllde den planeringsstrategi för cykel som Malmö-stad hade tagit fram när det kom till lättillgängliga parkeringsplatser för cykel. I studien har man bland annat då tagit hänsyn till hur många cykelplatser som faktiskt är brukbara samtidigt och som går att använda i
praktiken. Dahlqvist & Järpedal (2020) utförde även en undersökning i form av en enkät. Enkäten tyder på att mer än hälften önskar att få kunna förvara sin cykel i ett låst utrymme som ett källarförråd eller liknande. De viktigaste faktorerna vid cykelparkering har i studien bedömts vara att cykeln kan stå säkert, cykelställen är lätta att nå, cykeln är lätt att låsa fast och precis som i den andra studien, är det även högt värderat att cykeln står väder skyddat. Enligt denna studie fanns det däremot inte lika stort intresse för att det skulle finnas många lediga platser.
Figur 2: Bild på väderskyddad cykelparkering. (Foto av Julia Engelfeldt)
3.3
Energirelaterade åtgärder
Energirelaterade åtgärder är enligt Svanen (2021) också något som ingår i kriteriet Gröna grepp och kan ge poäng. Två av de åtgärder som ger poäng anges redan i kriterium dokumentet. Det är solskyddsavskärmning och intelligent monitorering.
3.3.1
Solskyddsavskärmning
Solskyddsavskärmningen mot söderlägen på utsidan av byggnaden är en åtgärd som enligt Svanen (2021) ger poäng i gröna grepp. Enligt Svenska solskyddsförbundet (2021) är solskyddsavskärmning utvändigt en bra energirelaterad åtgärd då den hjälper till att spara mycket energi under årets alla årstider. Det beskrivs även hur solskydd utanpå fönsterna på sommaren kan skydda mot uppvärmning på grund av solinstrålning från söderläge vilket leder till en mindre förbrukning av el och aktiv kyla medan solskydd på vintern kan fungera som en extra isolering, framför allt på nätterna då fönsterna ändå inte används för att släppa in ljus. Detta leder till ett minskat behov av uppvärmning.
3.3.2
Intelligent monitorering
Intelligent monitorering innebär enligt Svanen (2021) att de boende ska kunna följa sin egen energiförbrukning i hemmet. För att poängen skall godkännas i Gröna grepp måste
funktionen kunna följas direkt och ska inte skickas i efterhand.
Enligt Jämtkraft (2021) har människor generellt sett dålig koll på vart elen går och hur mycket el deras elektronik drar. Därav skulle el kunna sparas om folk kunde använda sig av intelligent monitorering i sina hem och kunna se i realtid hur mycket el som förbrukas och vilka produkter som drar mest el.
Enligt en studie av Baltzar (2011) finns det stora potentialer till att spara el om man använder sig utav el uppföljning. Man kommer fram till att det skulle vara bättre om man kunde se elförbrukningen så ofta som varje timme samt kunna se vad de olika installationerna i fastigheten förbrukar.
4
AKTUELL STUDIE
Studien inleddes genom en kontakt med hållbarhetsavdelningen på JM där det diskuterades hur arbetet skulle läggas upp samt i vilket syfte undersökningen skulle utföras.
Studien utfördes främst genom kommunikation via mejl med projektledare inom JM som ansvarade för projekten. För att kunna kommunicera med projektledarna och få kunskap om vilka projekt som var Svanenmärkta tillhanda gavs listor och underlag från JM. Det
beslutades även att det kunde vara av intresse att göra en enkät för att få reda på vad människor i samhället har för åsikter kring Svanens kriterium Gröna Grepp.
Resultaten som uppkommit av kommunikationen med projektledarna och svaren på enkäten som skapades sammanställdes i tabeller under resultatet av rapporten.
4.1
Beskrivning av objekten och dess förutsättningar
I studien undersöktes projekt som är uppförda av JM och som är eller planeras bli
Svanenmärkta. Projekten som undersöks i studien består till största del av flerbostadshus samt en mindre del radhus och småhus. Projekten i studien är uppförda/planeras att uppföras i Sverige.
JM har tagit fram en grundlicens för sina projekt där det ingår att 50% av cykelplatserna anläggs under tak samt laddningsstolpar till el-bilar på 10% av parkeringsplatserna.
4.2
Intervjustudie
En semistrukturerad intervjustudie utfördes. I tabell 1 visas de grundfrågor som ställdes till projektledarna för projekten. Frågornas avsikt var att utreda vilka åtgärder för gröna grepp som utförts/planerades att utföras i de olika projekten samt hur många poäng åtgärderna gav. Undersökningen besvarades av cirka 82% av de tillfrågade projektledarna.
Tabell 1: Frågor som ställdes till projektledarna.
Vilka åtgärder har ni fått poäng eller planerar att ta poäng för i kriteriet gröna grepp? Vilket antal poäng har åtgärderna gett?
I de fall där svar kom tillbaka där man hade utfört åtgärder utöver den grundlicens som i normala fall användes ställdes även en del följdfrågor som tabell 2 beskriver.
Tabell 2: Följdfrågor
Varför har de valt åtgärden utöver grundlicensen?
4.3
Enkätstudie
Även enkätstudien var en semistrukturerad intervjustudie då den ställde samma frågor till alla människor som svarade på den. Enkäten riktade sig inte till någon speciell grupp av människor, tanken var att den skulle samla information från så många olika grupper av människor som möjligt.
4.3.1
Identifiering av respondenter
Första delen av enkäten innehöll frågor som skapar en bättre överblick över svarsgruppen. Det valdes att ha olika svarsalternativ för att underlätta för respondenterna samt för att kunna jämföra olika åldersgrupper, delar av landet, inkomster och könstillhörighet med de resultat huvuddelen av enkäten gav. Förhoppningarna var att kunna avläsa några likheter eller olikheter mellan olika grupper av människor. Se de olika frågorna och svarsalternativen i Tabell 3.
Tabell 3: Frågor för identifiering av respondenter.
Fråga: Svarsalternativ: Ålder? 0 - 20 21 - 30 31 - 40 41 - 50 51 - 60 61 - 70 71 +
Vad definierar du dig som? Kvinna
Man
Annat
Vart bor du i dagsläget? (Alla län som svarsalternativ)
Hushållets inkomst? 0 - 15 000 SEK
15 001 - 25 000 SEK 25 001 - 45 000 SEK 45 001 - 70 000 SEK 70 001 - 100 000 SEK 100 001 - 120 000 SEK 120 001 - 150 000 SEK 150 000 +
Känner du till att man kan miljömärka
hus med märkningen Svanen? Ja
4.3.2
Huvuddel av enkäten
I andra delen av enkäten var syftet att undersöka vilken typ av åtgärd inom Gröna Grepp kriteriet som är mest tilltalande. I Tabell 4 visas de frågor och svarsalternativ som ställdes i andra delen av enkäten. Det undersökes även om de svarande kan tänka sig köpa en
Svanenmärkt bostad trots att det eventuellt kostar lite mer, samt hur mycket mer i förhållande till en vanlig bostad som folk kan tänka sig att betala.
Tabell 4: Huvuddelen av enkäten.
Fråga: Svarsalternativ:
Skulle du kunna tänkta dig köpa en bostad du vet är Svanenmärkt till ett lite högre pris
mot en icke märkt bostad? Ja
Nej
(Skriftligt alternativ)
Hur mycket extra, per kvadratmeter, kan du tänka dig att betala för att bo i en
Svanenmärkt bostad? 0% 1 - 10 % 11 - 20 % 21 - 30 % 31 - 40 % > 40 %
Vad skulle du föredra vid din bostad? Gröna tak eller fasad (Välj de 3 mest tilltalande alternativen) Möjlighet till att ladda elbil
Lokalt omhändertagande av dagvatten
Avseddplats för odling
En genomtänkt trädgårdsplanering för ökad biologiskmångfald
Boplatser för insekter, fåglar och fladdermöss
Cykelverkstad
Minst 0,75 cykelplatser per lägenhet under tak
Cykelparkering med ramlås (ej förråd)
Solavskärmning i söderlägen
Möjlighet till övervakning av energiförbrukning
Vad undersökningen lätt att förstå? Ja
Nej
4.3.3
Respondenter
Enkäten delades via Facebook och Instagram och besvarades av 353 personer. Av de som svarade på enkäten var 80,2 % kvinnor och 19,8 % män (se Figur 3).
Figur 3: Könsfördelning, %.
Svar från alla åldersgrupper i skalan gavs och fördelningen av antalet svar inom de olika åldersgrupperna varierade enligt Figur 4.
Figur 4: Fördelning av åldrar, %.
Undersökningen fick även in svar från alla 21 länen i Sverige, även om majoriteten av
respondenterna uppger sig vara bosatta i Södermanland (35,1 %) och Västmanland (29,7 %). Den tredje och fjärde största andelen representerar Stockholm och Västra Götaland (se Figur 5). Denna aspekt ansågs vara av värde för att kunna se om det skiljer något i önskan av åtgärder för gröna grepp mellan de olika länen i Sverige. Då svarsgraden var låg i vissa län beslutades det att samla ihop de olika länen till tre större delar som blev Götaland, Svealand och Norrland (se Tabell 5).
Figur 5: Fördelning län, %.
Tabell 5: Indelning av län
Sveriges landsdelar Ingående län:
Götaland
Blekinge, Halland, Skåne, Västra Götaland, Östergötland, Gotland, Kalmar, Kronoberg, Jönköping
Sveland
Dalarna, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Stockholm, Örebro
Norrland
Jämtland, Gävleborg, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten.
Respondenternas hushållsinkomster efterfrågades i enkäten för att se om eventuella skillnader i villighet att betala för en Svanenmärkning kom att uppstå i hushåll med olika inkomst. Fördelningen av inkomster i de olika hushållen beskrivs enligt Figur 6.
Det undersöktes även hur många av respondenterna som kände till att man kunde
Svanenmärka en bostad innan undersökningen. Denna faktor är av intresse för att se om folk visste från början att Svanenmärkningen av bostäder existerade (se Figur 7).
5
RESULTAT
Följande kapitel beskriver resultatet på studien. Rubriken 5.1 redogör vilka lösningar JM:s projekt har utfört för att få eller planerar att ta poäng för i kriterium Gröna Grepp. Rubrik 5.2 beskriver vad åtgärderna inom Gröna Grepp utgör för nytta för ekosystemen och den sociala aspekten i samhället. I rubrik 5.3 presenteras det resultat som utvanns av svaren på
enkätundersökningen som utfördes. Till sist sammanställs tidigare resultat i en analys kring vilka åtgärder man borde satsa mer på i framtiden under rubrik 5.4.
5.1
Poänggivande lösningar hos JM i kriteriet gröna grepp
Av de tillfrågade projektledarna så inkom det svar från 63 stycken projekt, en svars grad på 82%, svaren som erhölls sammanställdes i Tabell 6. Som Tabell 6 visar så är den vanligast utförda åtgärden hos de undersökta projekten JM:s grundlicens. JM:s grundlicens består av: att minst 50 % av cykelparkeringarna ska befinnas under tak och vid minst 10 % av
bilparkeringarna ska de finnas möjlighet att ladda bilen.
Efter enbart grundlicensen så är de många projekt som har utfört eller planerar att utföra grundlicensen och LOD. Där det via följdfrågorna framkom att det valdes att utföra just LOD för att det var krav för att få upprätta bostäderna. Där efter var de grundlicens och
cykelverkstad som var en åtgärd som de planerades för i ett antal projekt. Där påpekades det att denna åtgärd inte var speciellt dyr att utföras speciellt om de fanns utrymmen som inte direkt användes och cykelverkstaden uppskattades av de boende.
I andra fall då man valt urban odling, gröna tak eller biologisk mångfald så motiveras det ofta med att det är delvis på grund utav de estetiska som ger ett mervärde för de boende i
området. Även en del av dessa åtgärder planerades då de fanns krav ställda för att få upprätta bostaden.
Att utföra extra åtgärder bidrar till högre kostnader för projektet totala kostnader. Men att upprätta åtgärder för urban odling och boplatser för insekter, fåglar och fladdermöss är två åtgärder som sett i förhållande till projekten inte bidrar till så mycket högre kostnader. Utifrån resultaten kan även avläsas att flera av projekten har utfört eller planerar att utföra flera åtgärder än vad som kan tas poäng för. Något som även påpekades av en projektledare, att det inte är möjligt att ta mer än 3 poäng.
Tabell 6: Åtgärder som är planerade att erhålla poäng för i JM projekt eller som är redan är utföra och har fått poäng.
Antal
Projekt Åtgärder Poäng
26 Grundlicens 2
12 Grundlicens + LOD 3
7 Grundlicens + Cykelverkstad 3
2 Grundlicens + Planering för biologisk mångfald 3
1 Grundlicens + Urban odling 3
2 Grundlicens + LOD + Cykelverkstad 3
1 Grundlisens + LOD + Solceller & batteri för lagring av el. + Cykelverkstad. 3
1 Grundlicens + Gröna tak, insektshotell, större träd. 3
1 Grundlicens + Gröna tak + LOD + Boplatser för insekter, fåglar och fladdermöss
+ Cykelparkering med ramlås 3
1 Minst 1,5 cykelparkering + Elbils laddning + Planering för biologisk mångfald 3 2
Cykelparkering under tak + Planering för biologisk mångfald + Urbanodling +
LOD 3
1 1,5 cykelparkering/lgh + 50% av cykelparkering under tak + Gröna tak 3
1 Laddning bil + LOD + Fågelholkar 3
3 Inga poäng -
2 Ej påbörjad -
5.2
Vad bidrar kriteriet gröna grepp med
Detta underkapitel bygger på fakta från litteraturstudien som beskriver varför det är viktigt med åtgärder som Gröna Grepp ger poäng för. Här beskrivs bland annat hur Gröna Grepp bidrar till ökad biologisk mångfald, minskade utsläpp och ökad social hållbarhet.
5.2.1
Ökad biologisk mångfald
Kriteriet Gröna Grepp bidrar till ökad biologisk mångfald. Då det implementeras mer växtlighet och boplatser för insekter, vilket bidrar till att djur och växter kan finnas till och trivas i våra tätbebyggda städer. Sveriges befolkning växer enligt SCB (2021a) och
förtätningen har påverkat våra ekosystem negativt enligt Naturvårdsverket (2020c) då vi har förändrat de naturliga förhållandena av mark och vatten vilket påverkar våra växter och djur. Gröna Grepp bidrar med att öka den biologiska mångfalden i städerna då Gröna tak,
genomtänkta trädgårdplaneringar, avsedd plats för odling och boplatser för insekter och fladdermöss är åtgärder som ger poäng i kriteriet.
Åtgärderna bidrar till att öka grönytefaktorn i städerna då gröna tak och välplanerade trädgårdar implementeras i bebyggelsen. Väl valda grödor i de välplanerade trädgårdarna bidrar även till att olika typer av insekter kan trivas vilket är viktigt för att pollination skall kunna ske. Genom att öka andelen olika typer av vegetation och addera insektsbon i städerna kan det bidra till att bevara och öka den biologiska mångfalden i städerna. Då många arter behöver tillgång till vegetation och bostäder för att kunna leva kvar i städerna.
5.2.2
Minskade utsläpp
Att prioritera cykel som färdmedel i stället för bil är en lösning för att minska utsläppen. Att då prioritera cykelanvändandet vid planering genom att göra det enkelt att parkera cykel och även att ha möjlighet att parkera under tak gör det lättare att välja cykeln. Implementering av en cykelverkstad gör det lättare att laga enklare fel.
Köra en laddningsbar bil ger även mindre utsläpp, för att kunna köra en laddningsbar bil måste det finnas möjlighet att kunna ladda. Där har gröna grepp ett poänggivande kriterium att det ska finnas möjlighet att ladda minst en bil per bostadshus.
Genom omhändertagande av dagvattnet kan man minska att föroreningar och partiklar fortsätter ned i grundvattnet. Detta genom att exempelvis gräsytor eller skelettjordarna binder de olika föroreningarna.
5.2.3
Ökad social hållbarhet
Kriteriet Gröna Grepp bidrar även till det sociala välbefinnandet i samhället. Detta eftersom social hållbarhet innebär att alla människor skall trivas och känna sig inkluderade i
samhället. Gröna Grepp kan bidra till detta på flera sätt.
Dels genom att inkludera grönska i bostadsområden vilket ökar trivseln i områdena. Enligt WHO Regional Office for Europe (2016) så är grönska i närheten av bostäderna en
bidragande förutsägning för människors välmående. Då grönskan är stressreducerande och ger mer avslappning, ger en bättre luft och bidrar till fysisk aktivitet.
Genom att implementera åtgärder för att förenkla cyklingen, bidrar det till att människor enkelt kan transportera sig i samhället. Detta bidrar till en ökad känsla av inkludering och frihet för människor då man inte behöver känna sig beroende av bil eller kollektivtrafik för att kunna transportera sig i samhället.
5.3
Konsumenternas värderingar
I enkätstudien svarade 353 personer på frågor om Svanens kriterium Gröna grepp. Resultatet från enkätundersökningen sammanställdes i diagram som finns under nedanstående
rubriker samt i Bilaga 1 – Bilaga 10.
5.3.1
Analys av totala antalet respondenter
För att få en tydlig överblick över vad respondenterna hade för åsikter gjordes en total sammanställning av alla svar i respektive fråga. I Figur 8 visas att majoriteten ser ut att kunna tänka sig betala mer för att bo i en Svanenmärkt bostad. En del respondenter svarade även med egna svar, se Bilaga 1. Där många av de egna svaren bestod av åsikter som
exempelvis att de inte visste eller inte hade tänkt på det, de ansåg att det berodde på bostaden och läget samt att de hade kunnat tänka sig det om ekonomin tillåter.
Figur 8: Villiga att betala mer för Svanenmärkt.
I Figur 9 bekräftas det som resultatet i Figur 8 visade nämligen att majoriteten kan tänka sig betala mer. Hela 55 % kan tänka sig betala mellan 1 - 10% extra per kvadratmeter medan ytterligare 16 % kan tänka sig betala mellan 11 - 20% extra per kvadratmeter. Ytterligare någon procent kan tänka sig betala ännu mer. 28% svarade även att de inte kunde tänka sig att betala extra för en Svanenmärkt bostad.
58% 33%
8%
Tänka sig betala mer?
Figur 9: Hur mycket extra respondenterna är villiga att betala för Svanenmärkt, %.
I Figur 10 visas det hur respondenterna värderade de olika åtgärderna som ger poäng i Gröna Grepp. Hela 50% av respondenterna svarade att de ville ha möjlighet till att ladda elbil och ytterligare 46 % ansåg att det skulle vara av intresse att kunna övervaka sin
energiförbrukning, tätt efter dessa åtgärder kommer åtgärderna avsedd plats för odling och en genomtänkt trädgårdsplanering. De resterande åtgärderna har fått ett relativt jämt resultat och det går inte att tyda på att det är någon åtgärd som det inte finns något intresse av.
Figur 10: Respondenternas resultat vid val av åtgärder. 28%
55% 16%
1% 0% 0%
Hur mycket extra, per kvadratmeter, kan du tänka
dig att betala för att bo i en Svanenmärkt
bostadsrätt?
0% 1 -10% 11 - 20% 21 - 30% 31 - 40 % > 40% 26% 50% 24% 44% 43% 17% 13% 21% 17% 20% 46% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% G R Ö N A T A K E L L E R F A S A D M Ö J L I G H E T A T T L A D D A E L B I L L O K A L T O M H Ä N D E T A G A N D E A V D A G V A T T E N A V S E D D P L A T S F Ö R O D L I N G E N G E N O M T Ä N K T T R Ä D G Å R D S P L A N E R I N G F Ö R … B O P L A T S E R F Ö R I N S E K T E R , F Å G L A R O C H … C Y K E L V E R K S T A D M I N S T 0 , 7 5 C Y K E L P A R K E R I N G U N D E R T A K P E R … C Y K E L P A R K E R I N G M E D R A M L Å S S O L A V S K Ä R M N I N G I S Ö D E R L Ä G E N M Ö J L I G H E T T I L L Ö V E R V A K N I N G A V …5.3.2
Analys utifrån åldersgrupper och könstillhörighet
Resultaten av enkäten analyserades ur olika synvinklar. En av aspekterna som analyserades var vad respondenter i de olika åldersgrupperna svarade. Svaren från de olika
åldersgrupperna sammanställdes i diagram som redovisas i Bilaga 2 – Bilaga 8.
Diagram i Bilaga 2 - 8 visar att det i alla åldersgrupper var nästan 3 gånger fler kvinnliga respondenter än vad det var män. Vilket speglar totalen.
De önskade åtgärderna inom varje åldersgrupp och respektive kön räknades och
sammanställdes i Tabell 7 nedan. Tabellen visar tydligt på att möjlighet till att ladda elbil är något som är rankat högt i alla åldersgrupper och hos båda könen men framför allt bland män då den finns med i topp två hos män i alla åldrar. En annan trend som går att utläsa ur tabellen är att kvinnor har genomtänkt trädgårdarsplanering och möjlighet till odling högt rankat. Odlingen tycks även vara högt rankat för människor över 51 år i förhållande till yngre åldrar.
Tabell 7: Resultat av de mest önskvärda åtgärder fördelat över ålder och kön.
Åldersgrupp: Kön: Åtgärd 1: Antal röster: Åtgärd 2: Antal röster: 0 - 20 Kvinna
Avsedd plats för odling 3 Gröna tak eller fasad 2
En genomtänkt
trädgårdplanering 3
Man Möjlighet att ladda elbil 3
Möjlighet till övervakning
av energiförbrukning 2 Lokalt omhändertagande av dagvatten 2 21 - 30
Kvinna Avsedd plats för odling 25
En genomtänkt
trädgårdsplanering 24
Man
Möjlighet att ladda elbil 9
Möjlighet till övervakning
av energiförbrukning 6
31 - 40
Kvinna Möjlighet att ladda elbil 35
En genomtänkt
trädgårdsplanering 6
Man Möjlighet till övervakning
av energiförbrukning 5 Möjlighet att ladda elbil 4
41 - 50
Kvinna Möjlighet att ladda elbil 38
Möjlighet till övervakning
av energiförbrukning 37
Man Möjlighet att ladda elbil 11
Möjlighet till övervakning
av energiförbrukning 9
51 - 60
Kvinna En genomtänkt
trädgårdplanering 23 Avsedd plats för odling 22
Man Möjlighet till övervakning
av energiförbrukning 11 Möjlighet att ladda elbil 10
61 - 70
Kvinna Avsedd plats för odling 16
En genomtänkt
trädgårdsplanering 15
Man
Avsedd plats för odling 6
Cykelparkering med
ramlås (ej förråd) 5
Möjlighet att ladda elbil 6
71 +
Kvinna
En genomtänkt
trädgårdplanering 4 Avsedd plats för odling 3
Man
Möjlighet till övervakning
av energiförbrukning 3
En genomtänkt
trädgårdsplanering 2
5.3.3
Analys utifrån inkomster
Det jämfördes även hur grupper med olika hushållsinkomster hade svarat på enkäten och vad de kan tänka sig betala extra för en Svanenmärkt bostad. Dessa resultat presenteras i from av cirkeldiagram i Bilaga 9. Enligt diagrammen i Bilaga 9 som är sorterade efter de olika
hushållsinkomsterna och redovisar på hur mycket mer respondenterna är villiga att betala för en Svanenmärkt bostad. Diagrammen visar tydligt att inkomsten inte spelar någon större roll i hur mycket extra de är villiga att betala. I alla olika inkomstkategorier så är det minst 44 % av respondenterna som kan tänkta sig att betala 1 – 10 % mer för Svanenmärkt.
En del av respondenterna kan även tänka sig att betala 11 - 20 % extra för en Svanenmärkt bostad. Där kan det utläsas en trend då det var mellan 9 – 38 % av respondenterna som kunde tänka sig att betala 11 - 20 % mer och andelen ökade med inkomsten, med undantag för de som hade en hushållsinkomst mellan 120 tusen och 150 tusen där ingen kunde tänka sig betala 11 – 20 % extra.
I Bilaga 10 redovisas även resultaten om respondenterna kan tänka sig att betala mer eller inte för en Svanenmärkt bostad. Där det kan utläsas ett tydligt resultat att i alla
inkomstklasser utom de mellan 0 – 15 tusen kan minst 54 % tänka sig att betala mer för en Svanenmärkt bostad.
5.3.4
Resultat utifrån län
Intresset i att undersöka vart i landet som respondenterna bor låg i att se om åtgärder rankades annorlunda beroende på vart i Sverige de var bosatta. Eftersom att få svar gavs inom vissa län så valdes det att ställa upp en lista där länen är kategoriserade enligt Götaland, Svealand, Norrland. Tabell 8 ger en överblick över de åtgärder som var högst rankade i de tre olika delarna av Sverige.
I Tabell 8 redovisas tydligt vilka åtgärder som var de två mest önskade åtgärderna inom varje landsdel. Tabellen tyder på att intresset för att ladda elbil är stort i både Svealand och
Götaland men att de inte är lika stort intresse för att kunna ladda elbil i Norrland enligt enkäten. I Norrland är det i stället störst intresse för att kunna övervaka sin
energiförbrukning. Men även en genomtänkt trädgårdsplanering och avsedda platser för odling ser ut att ligga högt önskat i alla landsdelarna.
