• No results found

Porträtteringen av Israel-Palestinakonflikten i läromedel för gymnasieskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Porträtteringen av Israel-Palestinakonflikten i läromedel för gymnasieskolan"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

Porträtteringen av Israel-Palestinakonflikten i

läromedel för gymnasieskolan

En komparativ läromedelsanalys

Ismael Zerroug Strömstedt

2020

Examensarbete, Grundnivå (högskoleexamen), 15 hp Religionsvetenskap

RVG801

Handledare: Torkel Lindqvist Examinator: Peder Thalén

(2)

i

Abstrakt

Titel: Porträtteringen av Israel-Palestinakonflikten i läromedel för gymnasieskolan Title: The portraying of the Israel-Palestine conflict in Swedish textbooks for upper secondary school

Författare: Ismael Zerroug Strömstedt

Typ av arbete: Grundnivå (högskoleexamen), 15 hp Examinator: Peder Thalén

Nyckelord: Läromedelsanalys, religion, erbjuden mening, påbjuden mening, semiotik Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera hur Israel-Palestinakonflikten por-trätteras i läromedel som används i religionskunskapsundervisningen i gymnasieskolan. I studien har jag undersökt hur tre olika läromedel som används i gymnasieskolan por-trätterar konflikten med utgångspunkt i tre olika teoretiska ansatser för att urskilja sub-jektivitet, partiskhet och hur semiotik används för att insinuera underliggande meningar. Metoden som ligger till grund för analysen är den komparativa dokumentanalysen med ideationell struktur som syftar till att urskilja teman på mikro- och makronivå. Med ut-gångspunkt i uppsatsens syfte och frågeställningar, således hur Israel-Palestinakonflikten porträtteras i läromedel, har jag med hjälp av metoden och det teore-tiska perspektivet synliggjort mikro- och makroteman i respektive läromedel och jäm-fört dem utifrån vilka teman som urskiljer i texterna. Genom ett målinriktat urval har jag valt ut tre läromedel som används i gymnasieskolan för att öka studiens validitet och reliabilitet. Resultaten som synliggjordes i läromedelsanalysen var att läromedel som används i gymnasieskolan skiljer sig åt i hur dem porträtterar konflikten. Kontrasten i de teman som urskilts mellan läromedel visar sig genom att konflikten dels porträtteras subjektivt med en politisk agenda, dels porträtteras mångfacetterat där läsaren får tolka och nyansera bilden av konflikten. Resultaten i denna studie visar i enlighet med tidi-gare forskning att det finns en diskrepans mellan läromedel som används i gymnasie-skolan och detta kan leda till missledande information som inte enbart förmedlar felakt-iga fakta utan även skapar deviation i fakta.

(3)

1

Innehållsförteckning

Inledning ... 2

Syfte och frågeställningar ... 3

Avgränsningar ... 3

Definitioner ... 3

Bakgrund ... 3

Disposition ... 6

Tidigare forskning ... 7

Läromedel utifrån ett historiskt perspektiv ... 7

Samtida läromedelsforskning ... 7

Metod och material ... 9

Dokumentsanalys ... 9

Analysmetod ... 9

Urval ... 10

Etiska ställningstaganden ... 10

Trovärdighet, tillförlitlighet och giltighet ... 11

Teoretiskt perspektiv ... 12

Erbjuden mening ... 12

Semiotik ... 12

Påbjuden mening ... 13

Applicering av det teoretiska perspektivet ... 14

Resultat och analys ... 15

Huvudresultat ... 15

1.1 Religion 1 för gymnasiet ... 17

2.1 Religion och sånt 1 ... 19

3.1 Religion och andra livsåskådningar 1 och 2 ... 21

Diskussion ... 23

Resultatdiskussion ... 23

Metoddiskussion ... 24

(4)

2

Inledning

Israel-Palestinakonflikten är en av världens mest kända konflikter som sträcker sig över 60 år tillbaka i tiden. Under min verksamhetsförlagda utbildning är min upplevelse att trots att Israel-Palestinakonflikten är en av världens mest kända religiösa konflikter, så behandlas inte konflikten i klassrummet. Tingsten (1969) beskriver hur det under flera decennier varit ett problem i den svenska skolan att de undervisningsmaterial som an-vänts varit partiska och subjektiva i sin beskrivning av olika historiska händelser. Trots att det finns en förutfattad mening om att Israel-Palestinakonflikten är komplex så ska inte komplexiteten i konflikten sätta stopp för lärare på gymnasiet att undervisa om den. Med utgångspunkt i att lärare väljer att inte undervisa om Israel-Palestinakonflikten har jag valt att undersöka vilket stöd som verksamma lärare får i läromedel när det kommer till att undervisa om konflikten. Trots att konflikten kan anses vara komplex och svår att förenkla utan att bli partisk åt något håll så är konflikten inget som kan för-bises under religionskunskapsundervisningen på gymnasiet. Med utgångspunkt i styr-dokumenten för gymnasieskolan är Israel-Palestinakonflikten något som inte heller kan undvikas av lärare. Skolverket (2016) redogör i det centrala innehållet att undervisning-en i religionskunskapsämnet ska innehålla hur både individer och grupper formas av historiska och nutida religiösa händelser.

Jag menar att istället för att Israel-Palestinakonflikten ska ses som något som man som religionskunskapslärare vill undvika för att det är komplext och känsligt så vore det bra om lärare fick stöd i läromedel som behandlade konflikten. Jag har därför valt att använda mig av en dokumentanalys som metod med ideationell struktur för att analy-sera och jämföra hur olika läromedel behandlar konflikten och vilka teman som går att urskilja i hur konflikten porträtteras på mikro- och makronivå. Med utgångspunkt i komplexiteten i Israel-Palestinakonflikten och den historiska subjektiviteten i svenska läromedel syftar denna uppsats till att undersöka vad läromedel riktade till religionskun-skapsundervisningen på gymnasieskolan skriver om konflikten i fråga.

(5)

3

Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läromedel som används i svenska skolan an-vänds för att porträttera politiskt laddade fenomen. Syftet är således att identifiera och analysera hur Israel-Palestinakonflikten porträtteras i olika läromedel som används i religionskunskapsundervisningen på gymnasieskolan.

Utifrån syftet är det dessa frågeställningar som har undersökts

• Hur porträtteras Israel-Palestinakonflikten i de utvalda läromedlen? • Hur skiljer sig porträtteringen av konflikten åt i respektive läromedel?

Avgränsningar

De avgränsningar jag har gjort för att studien ska bli genomförbar är att jag har dels avgränsat hur många läromedel som ska analyseras i uppsatsen, dels avgränsat min me-tod. Jag valde att analysera tre olika läromedel där ett målinriktaturval användes.

De läromedel som jag har valt att analysera är Religion 1 för gymnasiet av Göth, Lycken & Wirström (2018), Religion och andra livsåskådningar av Börge Ring (2015) och Religion och sånt av Börge Ring (2013). Med min avgränsning och metod undersö-ker jag hur Israel-Palestinakonflikten porträtteras i olika läromedel.

Definitioner

Värdeladdade ord: ord som insinuerar bra eller dåligt, gott eller ont eller ämnar

besk-riva något implicit. Exempelvis; terrorisera, förfölja, förtrycka.

Erbjuden mening: Ämnet lämnas tolkningsbart till läsaren. Läsaren får bilda sin egen

uppfattning utifrån det skrivna ordet.

Påbjuden mening: Ämnet lämnas inte tolkningsbart utan beskrivningen av ämnet

syf-tar till att informera snarare än att förklara.

Semiotik: Hur den textuella funktionen ämnar gestalta en underläggande, implicit

me-ning utan att beskriva fenomenet.

Bakgrund

Långström (1997) beskriver att läromedels påverkan på undervisningen i Sverige under det senaste seklet varit monumental. Lärare har under det senaste århundradet förlitat sig på att läromedel ska täcka det stoff som är formulerat i styrdokumenteten. Den histo-riska signifikansen som läromedel har innebär att det är av stor vikt att lärare kritiskt

(6)

4

granskar det som läromedlet förmedlar. Långström (1997) fortsätter med att identifiera att så inte alltid är fallet, sålunda att läromedlet granskas kritiskt innan det implemente-ras i klassrummet. Både lärare och elever förhåller sig ofta okritiska till läromedel och det innebär att lärare kan förmedla osanningar och eleverna blir indoktrinerade med dessa osanningar som sedan kan få stora konsekvenser i samhället, inte minst på ett po-litiskt plan (Långström, 1997). Med utgångspunkt i lärares och elevers okritiska inställ-ning till läromedel finns det därför en risk att det skapas en undervisinställ-ningsdiskrepans mellan vad som förmedlas på exempelvis svenska gymnasieskolor och vad som förmed-las från svenska nyhetskällor. Vikten av att granska läromedel kritiskt är därför bety-dande för att undervisningen ska sträva efter att vara så objektiv som möjligt.

Juhlin Svensson (2000) beskriver att innan 1991 regleras läromedel av staten vilket bidrog till att det fanns en likvärdighet i information och desinformation bland skolor runt om i Sverige. Detta betydde att det rådde konsensus om den information som för-medlades av skolor i Sverige, så är inte fallet idag (Juhlin Svensson, 2000). Detta kan givetvis ha varit både negativt och positivt. Negativt i den mening att lärare kan ha för-hållit sig än mer okritiskt än idag till den information som läromedel förmedlade till elever. Positivt i den mening att det finns ett regelverk som kontrollerade och granskade de läromedel som användes i skolan. Juhlin Svensson (2000) beskriver att efter skolre-formen 1991 så slopades granskningen av läromedel. Detta innebär att det är upp till huvudmännen inom respektive skola att välja vilka läromedel som den specifika skolan ska använda. Detta innebär att den information som förmedlas på en gymnasieskola om exempelvis Israel-Palestinakonflikten kan skilja sig monumentalt beroende på vilket läromedel som används.

Med utgångspunkt i Juhlin Svenssons (2000) och Långströms (1997) beskrivning av läromedels användning och dess centrala roll i undervisningen i Sverige har jag valt att undersöka hur Israel-Palestinakonflikten porträtteras i olika läromedel. Läroplanen för gymnasieskolan (2011) framhäver:

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och ut-vecklar kunskaper om religioner, livsåskådningar och etiska förhållningssätt och olika tolkning-ar när det gäller dessa (Läroplanen för gymnasieskolan 2011:137).

Detta innebär att när eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om exempel-vis judendomen och islam kan en av de mest aktuella konflikter mellan dessa religioner

(7)

5

utelämnas från undervisningen ifall läromedlet inte tar upp det. Israel-Palestinakonflikten som har en tydlig religiös koppling och som kan användas som en ingång för att beskriva likheter och skillnader mellan islam och judendomen kan helt utelämnas eller förvridas om läromedel inte granskas kritiskt. Jag anser därför med ut-gångspunkt i den historiska betydelsen att det är av stor vikt att läromedel granskas kri-tiskt innan de används på svenska skolor.

(8)

6

Disposition

Denna uppsats har tre centrala delar. Den första delen är introduktionen där avsikten och en kontextualisering till arbetet ges. Introduktionen följs av arbetets syfte och vilka frå-geställningar som kommer att behandlas. Detta kan ses som grundstommen i arbetet då resultatet och analysen hela tiden kopplas till syftet och frågeställningar. Vidare i den första delen går det att hitta en bakgrund till arbetet och vilka avgränsningar som gjorts. Bakgrunden syftar till att kontextualisera och redogöra för arbetets relevans och av-gränsningarna syftar till att beskriva vad det är exakt som kommer att undersökas och vad som inte kommer att undersökas i arbetet. Avslutningsvis i den första delen presen-teras tidigare forskning, metod och teoretiskt perspektiv som ligger till grund för den andra centrala delen.

Den andra delen av uppsatsen är resultatet och analysen. Detta avsnitt syftar till att besvara de frågeställningar som angetts i det första avsnittet och för att redogöra vad jag har kommit fram till. Detta gör jag genom att först presentera hur de olika läromedlen porträtterar konflikten i en resultatdel för att sedan analysera resultatet med utgångs-punkt i resten av frågeställningarna.

Den sista centrala delen är diskussionen som syftar till att redogöra och tydliggöra att uppsatsen har besvarat frågeställningarna och uppfyllt syftet. Detta avsnitt är således en återkoppling till syftet och frågeställningarna med utgångspunkt i resultatet och ana-lysen. Avslutningsvis återfinns en metoddiskussion där jag diskuterar för- och nackdelar med appliceringen av metoden.

(9)

7

Tidigare forskning

I följande avsnitt presenteras den tidigare forskning som legat till grund för studien.

Läromedel utifrån ett historiskt perspektiv

Tingsten (1969) beskriver läromedel utifrån ett historiskt perspektiv. Läromedel har sedan det började användas på 1800-talet förmedlat propaganda i olika utsträckning. Även under 1900-talet när läromedel granskades av staten fanns det en partisk, subjek-tiv underton som inte alltid informerade och porträtterade politiska sanningar (Tingsten, 1969). Tingsten (1969) fortsätter med att identifiera kontrasterna mellan vad som för-medlas i läromedel runt om i Europa. I Sverige hade läromedel ett specifikt syfte och det syftet var inte att förmedla neutrala, objektiva fakta om olika historiska och religiösa event utan att förmedla en svensk essens. Den svenska essensen skulle fångas och för-medlas genom att porträttera världen med svenska ögon för att bilda en slags enighet om vad Sverige är i kontrast till omvärlden (Tingsten, 1969). Tingsten (1969) beskriver hur de svenska skolboksförfattarna utifrån ett historiskt perspektiv har förmedlat en samhällslära som sätter fosterlandskärlek, Gudsfruktan och religiös patriotism före ob-jektivitet. Läromedlets syfte var snarare att sprida propaganda om fosterlandet än att utbilda och informera om omvärlden.

Med utgångspunkt i Tingstens forskning menar jag att det är högst relevant att un-dersöka och kritisk granska läromedel som används i den svenska skolan idag. På samma sätt som skolboksförfattare då spred propaganda menar jag med utgångspunkt i tidigare forskning att det finns en risk att det ser likande ut idag.

Samtida läromedelsforskning

Som tidigare beskrivet upphörde läromedelsgranskning 1991 vilket har bidraget till att det är upp till skolboksförfattare att utifrån egen agenda konstruera läromedel (Juhlin Svensson, 2000). Detta innebär att samma problematik som Tingsten beskriver, således att det är fritt fram för skolboksförfattare att konstruera sin egen sanning om omvärlden, kan finnas i läromedel som används i dagens klassrum 2020.

Hornsley, Knuden & Selander (2003) beskriver att lärare förlitar sig i sin undervis-ning på att använda läromedel och att lärare inte heller upplever att de har tid till att själva granska läromedel. Trots detta råder det en skepticism bland lärare när det kom-mer till läromedels trovärdighet. Det innebär sålunda att lärare, på grund av tidsbrist, riskerar att förmedla osanningar och propaganda när undervisar utifrån läromedel som inte är granskade. Hornsley, Knuden & Selander (2003) fortsätter med att beskriva att i

(10)

8

kontrast till lärares skepticism mot läromedel finns det forskning som visar på att elever ofta ställer sig positivt till användningen av läromedel i undervisningen. Eleverna ställer sig i större utsträckning okritiskt till det innehåll som läromedel förmedlar, det innebär sålunda att elever upplever i större utsträckning att det som förmedlas i läromedel att vara objektiva fakta.

Hornsley, Knuden & Selanders (2003) tidigare forskning ligger till grund för mitt antagande om att läromedel används av lärare även om de upplever att läromedlet av olika anledningar kan vara missledande. Forskningen visar även på att elever godtar det som läromedel förmedlar och anser att det är en säker informationskälla som de upp-skattar att ta del av. Detta innebär således att det finns forskning som antyder på att läromedel måste granskas kritiskt eftersom elever godtar informationen som lärare var-nar för.

Walls (2010) beskriver att det även finns en avsaknad av kontextualisering och kon-traster i de läromedel som används. Walls (2010) beskriver utifrån intervjuer utförda med verksamma lärare det ofta endast finns tillgång till ett läromedel i undervisningen. Detta gör att det som förmedlas i läromedel sällan ställs i kontrast till hur någon i oppo-sitionen skulle beskriva samma händelse. För att exemplifiera problematiken som Walls beskriver i att läromedel endast belyser en sida av myntet har jag använt mig av Pers-sons (2013) beskrivning av Israel-Palestinakonflikten. Persson (2013) beskriver hur den politiska sionismen växte fram genom den politiska antisemitismen som menade att judarna skulle institutionaliseras eller assimileras. Ifall ett läromedel enbart beskriver den politiska sionismen eller den arabiska nationalismen, riskerar elever att få en ensi-dig bild av en mycket komplex konflikt och sålunda även skev uppfattning. Om läro-medel dessutom har en politisk agenda kan beskrivningen och gestaltningen och kon-flikten bidra till falska fakta som kan leda till radikalisering.

Med utgångspunkt i den tidigare forskningen kommer jag att kritisk granska hur läromedel porträtterar Israel-Palestinakonflikten. Detta gör jag för att den tidigare forskning visar att läromedel inte längre granskas och att det finns en historisk aspekt som påvisar att läromedel är partiska och ofta författande med en politisk agenda. Vi-dare så visar den tidigare forskningen på att läromedel används och att lärare upplever att de inte har tid att granska läromedel och trots detta så visar den tidigare forskningen på att läromedel är den centrala informationskällan i klassrummet. Den tidigare forsk-ningen påvisar även att elever gillar läromedel i undervisforsk-ningen och beskriver även att de anser det som står i läromedlet håller en hög sanningshalt.

(11)

9

Metod och material

I detta avsnitt kommer jag att beskriva vilken metod jag använt för att utföra min läro-medelsanalys och vilka läromedel som jag har analyserat. Jag har delat upp detta avsnitt under fem olika underrubriker, dokumentsanalys, analysmetod, urval, etiska ställnings-taganden samt trovärdighet, tillförlitlighet och giltighet, för att underlätta navigeringen av information om min använda metod och mitt använda material.

Dokumentsanalys

Bryman (2016) beskriver att dokumentanalysen som metod har två olika övergripande strukturer, dessa två strukturer är den kvalitativa innehållsanalysen och den kvantitativa innehållsanalysen. Dessa skiljer sig åt genom att den kvalitativa innehållsanalysen un-dersöker ett mer avgränsat innehåll för att kunna göra en djupare analys av den insam-lade data (Bryman, 2016). Den kvantitativa innehållsanalysen åsyftar att kvantifiera den insamlade data med utgångspunkt i att belysa och urskilja ett särskilt antal utvalda aspekter. Den kvantitativa innehållsanalysen presenteras ofta i resultatdelen i form av en tabell medan den kvalitativa innehållsanalysen presenteras genom en analys av olika teman (Bryman, 2016).

Jag har valt att använda mig av den kvalitativa innehållsanalysen med en ideationell struktur. Detta innebär att jag kommer att analysera den data jag funnit i förhållande till mitt syfte och mina frågeställningar med utgångspunkt att urskilja mikro- och makrote-man.

Analysmetod

Hellspong (2011) beskriver att dokumentanalysen med ideationell struktur syftar till att genom att analysera innehållet i en brukstext urskilja övergripande teman och implicita teman. Dessa teman ligger sedan till grund för analysen i uppsatsen. Jag har även valt att göra en komparativ studie vilket innebär att jag kommer inledningsvis analysera alla läromedel separat för att sedan avslutningsvis när jag sammanställt resultatet för varje enskilt läromedel jämföra dem med varandra. Hellspong (2011) beskriver att den kom-parativa studien åsyftar att ålägga skillnader och likheter i de identifierade teman som funnits i exempelvis det valda läromedlet.

Mitt tillvägagångssätt i analysen är att med hjälp av metoden är att urskilja mikro- och makroteman med hjälp av den ideationella strukturen där jag analyserar vad texten förmedlar explicit och implicit genom att granska innehållet i texten och den textuella funktionen. Den textuella funktionen beskrivs av Hellspong (2011) som att analytikern

(12)

10

analyserar och granskar om värdeladdade ord används och i vilken utsträckning de an-vänds för att värdera olika fenomen. Dessa värdeladdade ord kan sedan ligga till grund för ett mikro- eller makrotema. Genom att analysera innehållet i texten, vad den förmed-lar, och den textuella funktionen fick jag en övergripande bild av olika teman som kunde urskiljas i respektive text.

Urval

Jag har använt mig av ett målinriktat urval då jag har valt specifika läromedel som är ämnade för undervisning i religionskunskapsämnet på gymnasiet. Bryman (2016) be-skriver att det målinriktade urvalet syftar till att välja ut exempelvis specifika läromedel som fyller en funktion för analysen i förhållande till syftet. Jag valde tre läromedel som jag har sett används under min verksamhetsförlagda utbildning på lärarprogrammet. Jag valde dessa läromedel för att jag vet att de porträtterar Israel-Palestinakonflikten olika och med utgångspunkt i det urval får jag ett avgränsat innehåll att analysera.

De läromedel jag har valt att undersöka är Religion 1 för gymnasiet av Göth, Lycken & Wirström (2018), Religion och andra livsåskådningar av Ring (2015) och Religion och sånt av Ring (2013). Med utgångspunkt i problematiken som nämndes i bakgrunden om att det inte finns någon läromedelsgranskning i Sverige längre anser jag att det är relevant att undersöka den största religiösa konflikten och hur den porträtteras i lärome-del som förekommer i undervisning i religionskunskapsämnet. Jag valde att avgränsa mig vid att undersöka tre läromedel för att kunna fokusera på att göra kvalitativa inne-hållsanalyser. Med en begränsad tidsram för uppsatsen finns det inte utrymme för att undersöka fler läromedel. Denna uppsats kan således ligga till grund för en mer omfat-tande läromedelsgranskning. De etiska ställningstaganden jag gör är att jag inte värderar de analyserade läromedlen utan jag jämför dem endast för att försöka håll mig så neutral som möjligt. Det är viktigt att påpeka att denna studie inte heller blir objektiv då det är jag som genom min analysmetod tolkar och urskiljer särskilda teman.

Etiska ställningstaganden

De etiska ställningstaganden som jag har tagit i beaktning utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2021). Eftersom jag har valt att använda en dokumentanalys som metod har jag inga respondenter eller informanter att ta hänsyn till

(13)

11

i min uppsats vilket gör att jag inte behövt söka något samtycke för att genomföra denna uppsats.

Trovärdighet, tillförlitlighet och giltighet

Bryman (2016) beskriver att för att en studie ska bli trovärdig krävs det att den interna validiteten upprätthålls. Det innebär sålunda att de frågeställningar och syfte jag har utgått från ska besvaras i resultatet av uppsatsen. Trovärdigheten bygger på att det finns en tydlig röd tråd från frågeställningarna och syftet till resultatet och analysen där det ska gå att urskilja att samtliga frågor är besvarade.

Tillförlitlighet beskrivs av Bryman (2016) som att samma resultat ska kunna uppnås om studien utförs på samma sätt. Om samma analysmetod används och samma lärome-del finns det en övervägande sannolikhet att resultatet blir liknande. Eftersom jag under-söker den textuella funktionen i texten så bör resultatet bli liknande. Urskiljningen av mikro- och makrotemat kan dock skilja sig åt eftersom det är upp till betraktaren att urskilja temat.

Giltighet beskrivs av Bryman (2016) som att en studie som är giltig är generaliser-bar. Min studie går inte att generalisera på ett generellt plan för hur läromedel porträtte-rar Israel-Palestinakonflikten. Uppsatsen blir enbart generaliserbar i förhållande till de undersökta läromedlen.

(14)

12

Teoretiskt perspektiv

I uppsatsen har jag använt mig av Ammerts (2011) teoretiska verktyg för att granska läromedel. Ammerts (2011) teoretiska perspektiv utgör en grund för att analysera läro-medels påverkan på elever. Ammert (2011) använder sig av tre olika teoretiska stånd-punkter för att analysera läromedel. Dessa tre teoretiska ståndstånd-punkter beskrivs som på-bjuden mening, erpå-bjuden mening och semiotik. Vidare följer en konkretiserade beskriv-ning av respektive begrepp.

Erbjuden mening

Ifall läromedel enbart syftar till att förmedla kunskap till mottagaren och mottagaren får tolka kunskapen utefter sin erfarna värld är det en erbjuden mening (Ammert, 2011). Om läromedel syftar till att erbjuda en tillgänglig och tolkningsbar version av ett feno-men är det sålunda en erbjuden feno-mening. Avsaknaden av information kan vara ett tecken på att det är påbjuden mening istället för erbjuden. I den erbjudna meningen är det upp till läsaren att tolka informationen som erbjuds av läromedlet, det finns ingen underlig-gande agenda att porträttera konflikten med en viss infallsvinkel. Intentionen med läro-medlet är att förmedla en så rättvis och opartisk bild som möjligt (Ammert, 2011). Ammert (2011) fortsätter med att beskriva att den erbjudna meningen gestaltar sig på så vis att texten interagerar med mottagaren genom exempelvis frågor som ska syfta till att mottagaren granskar texten. Den erbjudna meningen innebär således att läromedlet inte har någon agenda eller försöker implementera kunskap. Det centrala inom den erbjudna meningen är att mottagaren ska konstruera sitt eget lärande där läromedlet enbart ska fungera som en handledning till ämnet (Ammert, 2011).

I min uppsats försökte jag urskilja den erbjudna meningen i de undersökta läromed-len genom att dels undersöka om och vilka värdeladdade ord som används i texten, dels genom att undersöka ifall texten tillåter mottagaren att bilda sin egen uppfattning. Att urskilja om mottagaren får möjligheten att bilda sin egen uppfattning bygger på att tex-ten ställer frågor till mottagaren snarare än att enbart statuera fakta (Ammert, 2011).

Semiotik

Att urskilja hur semiotik används i text syftar till att undersöka den textuella funktionen och vad den textuella funktionen förmedlar. Likt den erbjudna meningen analyseras användningen av värdeladdade ord men även hur texten talar till mottagaren (Ammert, 2011). Ammert (2011) beskriver att den språkliga undertonen undersöks genom att språket analyseras, således ordval, ordförråd, användningen av adjektiv för att beskriva

(15)

13

snarare än att förklara och även användningen av bilder. Bilder kan exempelvis använ-das likt ordval för att förmedla något implicit eller explicit till läsaren. I kontrast till den erbjudna meningen kan den textuella funktionen i text vara att förmedla en ideologi eller ett trossystem istället för att förmedla kunskap och låta mottagaren konstruera sitt eget lärande (Ammert, 2011). Den semiotiska funktionen i en text kan använda sig av värdeladdade ord, bilder och ett generellt ordval för att manipulera läsaren på samma sätt som den semiotiska funktionen kan bidra till en rättvis beskrivning av ett fenomen (Ammert, 2011).

Jag kommer med hjälp av den semiotiska funktionen som teoretiskt perspektiv un-dersöka hur bilder, ordval och ordförråd används för att antingen bidra till en mer objek-tiv och rättvis bild av porträtteringen av Israel-Palestinakonflikten eller bidra till en sub-jektiv bild med exempelvis en subsub-jektiv agenda.

Påbjuden mening

Ammert (2011) beskriver att påbjuden mening syftar till att informera och upplysa mot-tagaren om informationen i texten. Den påbjudna meningen lämnar inget eller ett litet utrymme till mottagaren att tolka texten och konstruera sin egen uppfattning om det som beskrivs (Ammert, 2011). Det innebär att läsaren lätt kan manipuleras av texten till att tro, tycka och tänka på ett särskilt sätt. Den påbjudna meningen brukar ofta återfinnas i matematikläromedel där lite till ingenting lämnas upp till läsaren att tolka. Det är även vanligt att den påbjudna meningen förhåller sig till informationen som något objektivt vilket i sin tur inte lämnar något utrymme för läsaren att tolka texten. I kontrast till den erbjudna meningen beskriver Ammert (2011) att den påbjudna meningen inte syftar till att exempelvis elever ska ges möjligheten att konstruera sitt eget lärande utan att texten syftar till att lära eleven något.

Ammert (2011) beskriver att den påbjudna meningen karaktäriseras av en textuell funktion som liknar imperativ, sålunda befallningar. Dessa befallningar kan både ge-stalta sig implicit och explicit. Ifall befallningarna gege-staltar sig implicit innebär det att det finns en underliggande ton med exempelvis en politisk agenda som beskriver Israel-Palestinakonflikten med utgångspunkt i den arabiska nationalismen eller den politiska sionismen. Ifall detta gestaltar sig explicit beskrivs enbart konflikten utifrån ett perspek-tiv som utger sig för att vara objekperspek-tivt.

(16)

14

Applicering av det teoretiska perspektivet

I min läromedelsanalys kommer jag med utgångspunkt i min analysmetod där jag un-dersöker mikro- och makroteman med hjälp av den ideationella strukturen undersöka läromedlen utifrån hur texten talar till läsaren. Innehållet i texten analyseras utifrån vil-ken eller vilka typer av meningen eller semiotik som används för att porträttera Israel-Palestinakonflikten. Jag applicerar sålunda Ammerts (2011) teoretiska ramverk i min analys för att urskilja hur läromedel förmedlar, informerar eller upplyser eleverna om innehållet i läromedlet. Det är viktigt att poängtera att analysen av denna uppsats med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet inte utger sig för att vara objektiv utan att det är jag som skribent som analyserar och ger min tolkning av vad läromedlen förmedlar. Uppsatsen syftar inte heller till att rangordna läromedlen i bra respektive dåliga utan enbart till att analysera hur dem porträtterar Israel-Palestinakonflikten utifrån erbjuden mening, semiotik och påbjuden mening.

(17)

15

Resultat och analys

Resultatdelen har disponerats på så sätt att jag först presenterar mitt huvudresultat för att sedan presentera ett resultat för varje läromedel. Varje specifikt resultats presentation efterföljs av en analys som där jag exemplifierar hur Israel-Palestinakonflikten har por-trätterats genom exempelvis citat från läromedlen. De teman som jag analyserar i re-spektive läromedel grundar sig i erbjuden mening, semiotik och påbjuden mening. I huvudresultatet gör jag även en direkt jämförelse som syftar till att jämföra de olika läromedlen med utgångspunkt i skillnader.

Huvudresultat

Resultatet från läromedelsanalysen är varierande och beroende på vilket läromedel som används i religionskunskapsundervisningen synliggörs olika kritiska aspekter. I Religion 1 för gymnasiet synliggörs en påbjuden mening som enbart porträtterar Israel-Palestinakonflikten från en israelisk synvinkel. Den påbjudna meningen används för att informera om den israeliska utsattheten och de terroriserande arabiska nationalisterna. I kontrast till Religion 1 för gymnasiet synliggörs andra aspekter i Religion och sånt 1. I Religion och sånt 1 synliggörs en erbjuden mening där eleverna får tolka och konstruera sin egen uppfattning om konflikten genom att nyansera för- och nackdelar med olika lösningar på konflikten. Här ges tre olika infallsvinklar på hur konflikten kan beskrivas gentemot en enda porträttering av konflikten som erbjuds i Religion 1 för gymnasiet. I Religion och andra livsåskådningar 1 och 2 undviks viktiga fakta gällande Israel-Palestinakonflikten i ett försök att förhålla läromedlet neutralt. Den erbjudna meningen är för bristfällig för att konflikten beskrivs för kortfattad för att eleverna ska hinna bilda en uppfattning. I kontrast till de andra två läromedlen erbjuder Religion och andra livs-åskådningar 1 och 2 en kortare och mer generaliserad bild av konflikten.

Slutsatsen blir således att makrotemat i Religion 1 för gymnasiet karaktäriseras av en påbjuden meningen och att mikrotemat som är subjektivitet gestaltas av en ensidig bild av konflikten. I Religion och sånt 1 är makrotemat erbjuden mening då läsaren får tolka och nyansera bilden av konflikten utifrån olika påståenden och mikrotemat är nyans då läsaren får kritisk granska de subjektiva påståenden som finns i texten. I Religion och andra livsåskådningar 1 och 2 är makrotemat erbjuden mening då läsaren få tolka kon-flikten utifrån den fakta som ges och mikrotemat bristfälliga fakta då konkon-flikten besk-rivs kort vilket kan leda till att eleverna får en felaktig bild eftersom de inte får tillräck-ligt med information.

(18)

16

Nedan återfinns en tabell som med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet och metoden syftar till att förtydliga analysens resultat.

Läromedel Makrotema Mikrotema

Religion 1 för gymnasiet. Påbjuden mening: förmed-lar fakta.

Subjektivitet: porträtterar enbart konflikten från ett perspektiv

Religion och sånt 1. Erbjuden mening: läsaren får tolka och ta ställnings-taganden till texten.

Nyans: läsaren får genom olika perspektiv på konflik-ten väga för- och nackdelar med lösningar.

Religion och andra livså-skådningar 1 och 2.

Erbjuden mening: läsaren få tolka och ta ställningsta-ganden till texten.

Bristfälliga fakta: för lite information ges för att läsa-ren ska få en bild av kon-flikten.

Nedan följer en analys av respektive läromedel där resultatet för varje enskilt läromedel presenteras och analyseras och där motiveringar i form av citat och referat ges för att exemplifiera det funna temat.

(19)

17

1.1 Religion 1 för gymnasiet

1.2 Porträtteringen av Israel-Palestinakonflikten i Religion 1 för gymnasiet

Israel-Palestinakonflikten porträtteras främst genom en påbjuden mening då det inte lämnas särskilt mycket upp till läsaren att tolka. Konflikten porträtteras enbart utifrån ett israeliskt perspektiv där det beskrivs hur islamiska fundamentalister spär på antisemit-ismen i Israel. Detta innebär att konflikten porträtteras subjektivt vilket kan leda till att eleverna blir vilseledda i vad som ligger till grund för konflikten. Det finns således ett makrotema i porträtteringen av Israel-Palestinakonflikten som jag väljer att beskriva som politisk subjektivitet som resulterar i misinformation eftersom delar av fakta sak-nas. Israel-Palestinakonflikten porträtteras sålunda enbart utifrån ett israeliskt perspektiv i Religion 1 för gymnasiet. Mikrotemat som urskiljer sig i porträtteringen av konflikten är partiskhet då konflikten enbart beskrivs utifrån ett israeliskt perspektiv. I enlighet med Tingstens

1.3 Analys av Israel-Palestinakonflikten i Religion 1 för gymnasiet

I Religion 1 för gymnasiet beskriver författarna under rubriken Förföljelse och förtryck att det är något som drabbat alla stora världsreligioner men att det främst fått förödande konsekvenser för judar och muslimer. Vidare nämns det ingenting om dem förföljelser och förtryck som utövats i Israel och Palestina under 60 års tid utan det nämns bara att judendomen och islam är särskilt drabbade av antisemitism respektive islamofobi. Ingenting nämns om att det råder antisemitism i det muslimska lägret och vice versa och ingenting nämns om att Israel-Palestinakonflikten har bidragit till att antisemitism och islamofobi ökat. För att exemplifiera detta har jag valt följande citat: ”det finns anled-ning att särskilt nämna två slags fientlighet mot religiösa grupper som har fått förödande konsekvenser för vår samtid: antisemitismen och islamofobin” (Göth, Lycken Ruter & Wirström, 2018:43)

Ovanstående stycke och citat påvisar både semiotik och påbjuden mening i förhål-lande till Israel-Palestinakonflikten. Den påbjudna meningen gestaltar sig på så sätt att läsaren presenteras för judendom och islam genom att båda religioner porträtteras som två offer och hatobjekt. Ingenting nämns om att dessa religioner har varit i en världslig politisk konflikt med varandra. Semiotiken gestaltar sig genom de värdeladdade ord som används för att beskriva förtrycket ”är förödande konsekvenser och samtid” (Göth, Lycken Ruter & Wirström, 2018:43). Detta stärker den påbjudna meningens retorik om att dessa religioner är offer under förtryck av andra religioner men inte av varandra

(20)

vil-18

ket riskerar att ge eleverna en förvrängd utgångspunkt när de introduceras för Israel-Palestinakonflikten.

Vidare introduceras begreppen antisemitism och islamofobi och det är under rubri-ken antisemitism som läsaren först introduceras för Israel-Palestinakonflikten. Här por-trätteras Israel-Palestinakonflikten som en konflikt som eskalerat antisemitismen under 2000-talet vilket enbart kan tolkas som påbjuden mening. Konflikten beskrivs som komplex och formad av krig vilket har lett till smärta och eländighet. Eftersom detta är skrivet utifrån ett antisemitiskt perspektiv lämnas en erbjuden mening till läsaren att tolka att det skrivna ordet. Ursprunget till konflikten nämns inte utan konflikten besk-rivs utifrån följande citat: ”Däremot finns det reaktioner på situationen i Mellanöstern som bottnar i eller påverkas av antisemitiska tankar och reaktioner. I vissa fundamental-istiska islamiska grupper är antisemitismen central.” (Göth, Lycken Ruter & Wirström, 2018:45).

Ovanstående stycke och citat gestaltar en påbjuden mening som beskriver Israel-Palestinakonflikten enbart med en infallsvinkel, en israelisk. Den påbjudna meningen visar sig genom att texten antyder att konflikten beror på att det finns islamiska funda-mentalister som vill förtrycka och driva ut israeler ut ur Mellanöstern. Detta kan vara sant, men det är bara en del av sanningen. En annan aspekt som också exemplifierar den påbjudna meningen som spär på den partiska beskrivningen av konflikten är att anti-semitismen beskrivs på tre sidor med två bilder medan avsnittet om islamofobi present-eras på en sida utan bild. Detta stärker tesen om att elever kan tolka att Israel-Palestinakonflikten beror på islamiska fundamentalister.

I avsnittet om islamofobi erbjuds ingen beskrivning av Israel-Palestinakonflikten utan enbart en generell beskrivning av hur muslimer förtryckts och förföljts i allmänhet. Detta stärker tesen om att konflikten skulle enbart bero på islamiska fundamentalister. Ingenting nämns heller om den politiska sionismen som vill ta tillbaka det heliga landet Kanaan vilket innefattar Palestina. Avsaknaden av objektivitet som åsyftar att porträt-tera Israel-Palestinakonflikten utifrån en palestinsk och israelisk utgångspunkt saknas. Avsaknaden av denna form av objektivitet kan enbart ses som en påbjuden mening då läsaren riskerar att vilseledas att tro att konflikten enbart beror på islamiska fundamenta-lister.

(21)

19

2.1 Religion och sånt 1

2.2 Porträtteringen av Israel-Palestinakonflikten i Religion och sånt 1

Israel-Palestinakonflikten porträtteras både med påbjuden mening och erbjuden mening. I beskrivningen av konflikten finns det semiotik som antyder på att det finns en påbju-den mening i texten. I påbju-den efterföljande uppgiften förväntas dock eleverna ta ställning till konflikten utifrån tre förslag på lösningar. Upplägget på uppgiften erbjuder eleverna att själva tolka och motivera varför deras val av lösning är positiv och vilka negativa sidor som finns med den valda lösningen. Slutsatsen blir således att porträtteringen av Israel-Palestinakonflikten beror på individens tolkning av den. Konflikten porträtteras i enlighet med en till mestadels erbjuden mening. Makrotemat som urskiljer sig i porträt-teringen av konflikten är således erbjuden mening som syftar till att läsaren ska få tolka och nyansera bilden av konflikten. Mikrotemat som urskiljer sig i texten är nyans och objektivitet då läsaren får tolka konflikten utifrån tre påståenden vilket ger läsaren flera olika perspektiv på konflikten.

2.3 Analys av porträtteringen Israel-Palestinakonflikten i Religion och sånt 1

I Religion och sånt 1 ges en explicit förklaring i text som syftar till att eleverna ska få en bild av Israel-Palestinakonflikten. Det finns sålunda ett avsnitt som är ämnat till att in-formera eleverna om Israel-Palestinakonflikten. Efter den korta beskrivningen av kon-flikten ska eleverna ta ställning till tre olika påståenden om konkon-flikten och välja ett på-stående som de tycker är den bästa lösningen på konflikten. Efter eleverna har valt ett påstående som de tycker är den bästa lösningen på konflikten ska de beskriva vilka ne-gativa effekter som deras lösningen kan få och vilka positiva effekter de andra lösning-arna kan få. Beskrivningen av texten och påståendena ligger således till grund för ele-vernas tolkning av konflikten. Beskrivningen av konflikten lyder:

Sedan 1948 har Israel levt i konflikt med omkringliggande arabländer. Palestinier som bodde i landet fick fly i hundratusental redan i det första kriget. Sedan dess har många levt i exil och de palestinier som kunna bo kvar har alltid varit andra klassens medborgare i Israel. (Ring, 2013:82)

Citatet ovan syftar till att eleverna ska få bild av konflikten så att de är kapabla till att ta ställningen till den utifrån olika påståenden. Det ska tydliggöras att detta är slutet på ett kapitel om judendomen där bland annat antisemitism, diasporan och judiska urkunder behandlats. I ovanstående citat går det att urskilja en påbjuden mening då citatet syftar till att informera om konflikten, eleverna får således inte tolka eller bilda en egen upp-fattning om konflikten utan de förväntas ta ställning till citatet. I citatet finns det olika

(22)

20

kritiska aspekter som ger indikationer om en subjektiv tolkning av konflikten. Israel beskrivs ha ”levt i konflikt” (Ring, 2013:82) vilket indikerar att det är Israel som är i konflikt med arabländer och inte tvärtom. Sedan beskrivs enbart det palestinska utanför-skapet som är sprunget ur konflikten skapad av att Israel levt i konflikt med arabländer. En mer ingående bakgrund till varför Israel och Palestina har levt och lever i konflikt hade gett en mer neutral bild av konflikten. Semiotiken bidrar även till en subjektiv bild av konflikten då värdeladdade ord används. Ett exempel på detta är ”de palestinier som kunnat bo kvar” (Ring, 2013:82) där de värdeladdade orden syftar till att palestinierna velat bo kvar men inte kunnat på grund av förtryck och förföljelser. Detta kan vara sant men det ger enbart en ensidig bild av konflikten, sålunda att konflikten beskrivs utifrån ett palestinskt perspektiv.

De efterföljande påståendena räddar dock upp den påbjudna, ensidiga, beskrivningen av konflikten genom att påståendena erbjuder två subjektiva lösningar och en neutral lösning. Eleverna får sedan ta ställning till vilken lösning som är mest trolig att lösa konflikten för att sedan ta fram negativa sidor med den valda lösningen och positiva sidor med de andra lösningarna. Detta upplägg är synonymt med erbjuden mening. Ele-verna får själva tolka konflikten och påståendena utifrån sin egen erfarna värld vilket innebär att det inte finns en påtvingad politisk agenda. Uppgiften där eleverna ska besk-riva kritiska aspekter med sin egen lösning och positiva aspekter med de andra lösning-arna bidrar till den erbjudna meningen genom att de får reflektera och nyansera olika lösningar med olika politiska agendor.

I ett av dem partiska påståendena beskrivs en lösning i enlighet med den politiska sionismen. I påståendet beskrivs palestinierna som terrorister som det inte går att dela ett land med. Detta är ett exempel på hur semiotik och påbjuden mening kan användas för att manipulera elever att tillförlita sig på en ensidig bild av en komplex konflikt. Ett exempel på den påbjudna meningen och de värdeladdade ord som används i texten är: ”Palestinierna vill inte bara ta jobben, de bilbombar gator och torg dessutom.” (Ring, 2013:82). De är ett exempel på hur inget lämnas upp till tolkning utan syftar enbart till att informera. Ordvalen att ”ta jobben” och ”vill inte bara” (Ring, 2013:82) används för att måla upp en fientlig bild och en vi och dem kultur vilket bidrar till den påbjudna meningen. I det andra partiska påståendet används en likande retorik och en påbjuden mening för att gestalta konflikten utifrån ett arabiskt nationalistiskt synsätt.

Den neutrala lösningen beskrivs som att den enda vägen framåt är genom dialog och att det behövs tid och nya generationer för att en sådan komplex konflikt ska få en

(23)

lös-21

ning. Likt ovanstående analys av de partiska lösningarna används även här värdeladdade ord såsom fredssamtal för att stärka den påbjudna meningen om att detta är den enda vägen framåt. Den neutrala lösningen kan även den ses som att den har en politisk agenda även fast det inte föreslår en konkret lösning som de andra gör.

Eleverna får sedan välja en lösning och peka ut negativa aspekter med den och posi-tiva aspekter med de andra vilket innebär att de får nyansera och reflektera vilket ligger till grund för en mer objektiv bild av konflikten då konflikten beskrivs utifrån olika in-fallsvinklar.

3.1 Religion och andra livsåskådningar 1 och 2

3.2 Porträtteringen av Israel-Palestinakonflikten i Religion och sånt 1

Israel-Palestinakonflikten porträtteras i enlighet med erbjuden mening. I ett kort stycke beskriver läromedlet konflikten som eleven får tolka utifrån sin egen erfarna värld. I och med att konflikten endast beskrivs kort utelämnas viktiga fakta som behövs för att kunna bilda en uppfattning om konflikten såsom hur konflikten uppstod och vilka som krigar mot varandra. I stycket om konflikten beskrivs det att israeler krigar mot palesti-nier men inte varför. Detta innebär att konflikten porträtteras neutralt men med bristfäl-liga fakta vilket kan leda till misinformation när eleverna sedan ska tolka utifrån den bristfälliga fakta. Makrotemat är således erbjuden mening få läsaren får tolka konflikten utifrån den fakta som ges. Mikrotemat är bristfälliga fakta vilket leder till att läsaren inte får tillräckligt med fakta för att kunna bilda sig en uppfattning av konflikten.

3.3 Analys av porträtteringen Israel-Palestinakonflikten i Religion och andra livså-skådningar 1 och 2

I kapitlet om judendom beskrivs Israel-Palestinakonflikten under rubriken ”Identitet och motsättningar” (Ring, 2018:82). Konflikten beskrivs i ett stycke som föranletts av en beskrivning om hur judarna förföljts och förtryckts genom historien fram till idag. Detta upplägg riskerar att resultera partiskhet eftersom författaren byggt upp en sympati hos läsaren eftersom det judiska folket behandlats som andraklassens medborgare sedan 400 f.Kr. Denna partiskhet symboliseras i texten av exempelvis ”Från allra första början fanns förföljelser och lidande med i den judiska historien” (Ring, 2018:82). Semiotiken i citatet utgör ett exempel, de värdeladdade orden som används i citatet bygger upp en sympati som kan leda till att elever har en partisk utgångspunkt när de stycket efter ska börja läsa om konflikten. De värdeladdade orden i citatet är ”Från allra första början” och ”Lidande” (Ring, 2018:82). Hade konflikten beskrivits senare i kapitlet istället för

(24)

22

direkt efter detta citat hade övergången mellan förföljelsen och förtrycket av judar och porträtteringen av konflikten inte riskerat att bli lika partisk.

Vidare följer en explicit beskrivning av Israel-Palestinakonflikten som en oförbätter-lig och ohjälpoförbätter-lig konflikt. Ingen historisk bakgrund ges till konflikten utan läsaren får själv tolka utifrån sin egen erfarna värld vad som kan ligga till grund för konflikten. Detta kan leda till misinformation eftersom läromedlet saknar en grundläggande skrivning till vad konflikten handlar om. Genom att försöka förhålla sig neutral i be-skrivningen av konflikten misslyckas läromedlet med att adressera fundamentala fakta såsom ursprung och religiösa samt politiska ståndpunkter hos israeler och palestinier. Att lämna det upp till läsaren att konstruera sitt eget lärande genom att tolka utifrån lä-sarens erfarna värld är synonymt till erbjuden mening. Bristen på påbjuden meningen kan dock leda till att elever inte har en någorlunda fullständig bild för att kunna göra en adekvat tolkning.

I försök av att förhålla läromedlet neutral porträtteras konflikten mer som en intern konflikt inom judendomen där ortodoxa judar beskrivs stå i motsättning mot liberala judar i hur konflikten ska hanteras. Det framgår inte vad konflikten skulle handla om, exempelvis kampen om vem som har rätt till landet och vad radikala israeler och pales-tinier anser lösningen att vara. Utifrån följande citat ska läsaren själv tolka den erbjudna meningen i texten:

Från båda sidor krigar man i Guds namn, murar byggs, granater faller och tilliten är närmast noll. Kon-flikter mellan judiska grupper skapar spänningar i Israel när ortodoxa står mot liberaler, fredsapostlar mot hökar; palestinska grupper strider om makten och den ena fredsöverenskommelsen efter den andra faller samman. (Ring, 2018:82).

I citatet ovan finns det tydliga inslag av erbjuden mening då läsaren själv får tolka och urskilja vad konflikten egentligen handlar om. I citatet erbjuds således ingen explicit motsättning mellan israel och palestinier. Författaren beskriver att båda sidor strider i Guds namn men inte vad de strider om, läsaren lämnas enbart till sin egen erfarna värld för att tolka vad texten insinuerar. Den erbjudna meningen är så pass bristfällig i citatet ovan att vitala detaljer utelämnas för att försöka beskriva konflikten neutral. Citatet som syftar till att porträttera konflikten beskriver dispyter inom judiska grupper och att pa-lestinier strider om makten. De frågor som kan väckas hos läsaren är varför är det finns konflikter inom judiska grupper och vilka anledningar finns det att palestinska grupper strider om makten? Den erbjudna meningen i texten behöver sålunda kompletteras av

(25)

23

läraren för att läromedlet har en bristfällig beskrivningen av konflikten för att den ute-lämnar vitala fakta.

Diskussion

I detta avsnitt diskuteras resultatet med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna. Resultatdiskussionen syftar till att beskriva hur syftet med uppsatsen har uppnåtts samt att besvara uppsatsens frågeställningar. I resultatdiskussionen kopplas resultatet till den tidigare forskningen, bakgrunden och uppsatsens inledning för att synliggöra uppsatsen röda tråd och hur ämnet skulle kunna forskas vidare på. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion där tillämpningen av metoden och det teoretiska perspektivet diskute-ras med utgångspunkt i tillförlitlighet, giltighet och trovärdighet.

Resultatdiskussion

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Israel-Palestinakonflikten porträtteras i läro-medel som används i religionskunskapsundervisningen i svenska skolan. Syftet med uppsatsen har uppnåtts då jag genom användningen av mitt urval, metodverktyg och teoretiska perspektiv undersökt läromedel som används i religionskunskapsundervis-ningen på gymnasiet. Jag har analyserat hur dem porträtterat konflikten genom att ana-lysera innehållet i respektive läromedel utifrån det teoretiska perspektivet.

Slutsatsen utifrån uppsatsens frågeställningar blir att Israel-Palestinakonflikten por-trätteras olika beroende på vilket läromedel som används i klassrummet och att det finns kontraster som visar att beroende på vilket läromedel som används i klassrummet kan eleverna få en mer eller mindre vinklad bild av konflikten. Skillnaderna mellan porträt-teringen av Israel-Palestinakonflikten visar sig i vilket övergripande och vilket under-liggande tema som synliggörs i läromedlet. Svaret på uppsatsens frågeställning: Hur porträtteras Israel-Palestinakonflikten i de utvalda läromedlen? Är således subjektivt i form av påbjuden mening i Religion 1 för gymnasiet. Med objektiva inslag i Religion och sånt 1 i form av erbjuden mening där läsaren själv får nyansera konflikten utifrån påståenden och slutligen missledande i form av bristfällig information på grund av för ytlig och generell beskrivning i form av erbjuden mening i Religion och andra livså-skådningar 1 och 2. Konklusionen blir således att konflikten porträtteras varierande med utgångspunkt i påtvingad information, för lite information eller information som uppmanar läsaren att nyansera konflikten. Det ska även tilläggas att det är i princip

(26)

24

omöjligt att porträttera ett läromedel som förhåller sig helt objektivt till Israel-Palestinakonflikten.

I den tidigare forskningen som presenterats i uppsatsen beskrivs det hur läromedel idag inte granskas vilket kan leda till missledande, felaktig och subjektiv information (Julin Svensson, 2000 & Tingsten, 1969). I enlighet med den tidigare forskningen visar även denna läromedelsanalys att det är av stor vikt att läromedel granskas för att und-vika missledande eller felaktig information. Med hjälp av metodverktyget och det teore-tiska perspektivet kunde jag urskilja de underliggande och övergripande teman som innehållet i texten förmedlade. För att kategorisera de olika teman som fanns i texten använda jag mig av det teoretiska perspektivet som Ammert (2018) skriver om där jag kategoriserade mikro- och makroteman utifrån innehållet och den textuella funktionen i läromedlen.

Metoddiskussion

Metoden som använts i denna studie är den kvalitativa dokumentsanalysen med ideat-ionell struktur och den har genomförts som en komparativ studie. Genom den kvalita-tiva dokumentanalysen som metod kunde jag med hjälp av den ideationella strukturen och den komparativa metoden kunnat synliggöra erbjuden mening, semiotik och påbju-den mening i texten vilket underlättade utformningen och jämförelsen av resultatet. Appliceringen av denna metod hjälpte mig att strukturera mitt resultat och undersöka ett antal begränsade aspekter för att kunna urskilja hur konflikten porträtterades och hur respektive läromedel skiljde sig åt. Det går därför att argumentera för att studiens tro-värdighet och tillförlitlighet är hög då det finns en tydlig koppling mellan vad som har undersökts och vilka frågeställningar och vilket syfte som finns i uppsatsen. Metoden har dock begränsat uppsatsens generaliserbarhet då det är en tidskrävande metod ef-tersom varje läromedel måste analyseras med utgångspunkt i innehållet och den textu-ella funktionen för att urskilja mikro- och makroteman. I denna studie har tre läromedel analyserats men för att få ett generaliserbart resultat hade majoriteten av de läromedel som används på gymnasieskolan i Sverige behövts analyseras. Det finns således ut-rymme för vidare forskning för att få ett resultat som har större giltighet. Uppsatsens urval påvisar dock att denna studies giltighet då jag har använt mig av ett målinriktat urval och säkerställt mig om att detta är tre läromedel som används i religionskunskaps-undervisning i gymnasieskolan idag.

(27)

25

Litteraturlista

Ammert, N. (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Student-litteratur.

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Studentlitteratur.

Hornsley, M. et al., 2005. "Has past passed?" Textbooks and educational media for the 21st century. Stockholm : Stockholm Institute of Education Press; 2005. Juhlin Svensson, Ann-Christine (2000). Nya redskap för lärande: studier av lärarens

val och användning av läromedel i gymnasieskolan. Diss. Stockholm: Univer-sitet.

Lycken, K., Göth, L., & Wirström, V., (2018) Religion 1 för gymnasiet. Natur & Kultur Långström Sture (1997) Författarröst & Lärobokstradition. En historiedidaktisk studie.

Borea Bokförlag

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gym-nasieskola 2011. Skolverket.

Persson, S. (1994). Palestinakonflikten. Studentlitteratur. Ring, B. (2015). Religion och andra livsåskådningar. Liber. Ring, B. (2013). Religion och sånt 1. Liber.

Tingsten, H. (1969). Gud och fosterlandet: studier i hundra års skolpropaganda. Norstedt.

Walls, M., Göteborgs universitet. Institutionen för globala studier & Centrum för ut-bildningsvetenskap och lärarforskning, 2010. Framing the Israel/Palestine conflict in Swedish history school textbooks. Göteborg: School of Global Stud-ies, University of Gothenburg: Centre for Educational Science and Teacher Re-search, University of Gothenburg

(28)

References

Related documents

• Alla patienter gör en nattlig andningsregistrering men alla träffar inte en ÖNH läkare. • Alla patienter har dock möjlighet att träffa

• Sjuksköterska titrerar självständigt blodtryckssänkande läkemedel tills målvärde uppnåtts, och ansvarar för provtagning (kreatinin och kalium) vid dosökning av och

God hudhälsa och nollvision för sexuellt överförda sjukdomar för invånarna i Jönköpings län.. MPG hud

Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European Academy of allergy and clinical immunology 2011, www.eaaci.net... Fakta

Förändring att pröva: Vårdcentralerna Habo, Kungshälsan, Rosenhälsan ska i samverkan med Hudkliniken Ryhov under verksamhetsåret 2013 aktivt arbeta tillsammans för ökad

Sättet på vilket Vi uttrycker sig om ungdomsdebatten ekar igen på andra sidor och ett bestående intryck ges läsaren att i denna tidning finns inte bara rena

En speciell variant är att betrakta v34 som absolut, men som korintiernas uppfattning (Fitzmyer, se vidare nedan). Detta lämnar öppet för samma alternativ som ovan vad gäller v36,

Även om en hypotetisk reform lyckades ta bort all rasdiskriminering vid polisingripanden skulle svarta ändå vara gravt överrepresenterade i dödsstatistiken, eftersom svarta oftare