Fakulteten för
Lärande och samhälle
Självständigt arbete i fördjupningsämnet (Idrott och
lärande)
15 högskolepoäng, grundnivå
Effekterna av kampsportsinspirerad
undervisning i den svenska skolan
The effects of martial art inspired teaching
in Swedish schools
Mohammed Fadhil
Melker Högborg
Ämneslärarutbildning: Grundskolans årskurs 7–9, förstaämne idrott, 270 högskolepoäng
Examinator: Joacim Andersson Handledare: Kutte Jönsson
Självständigt arbete i fördjupningsämne, 15 hp
Förord
Under vår skolgång och verksamhetsförlagda kurs har vi båda märkt att kampsportsinspirerad undervisning inte lyfts upp inom ämnet idrott och hälsa. Vårt gemensamma intresse av kampsport fick oss att granska ämnet närmare. I detta arbete har vi försökt så gott det går att ha fysiska träffar för att arbeta tillsammans. Men på grund av omständigheterna och restriktionerna av corona ändrade vi strategi. Källorna som vi behandlat har vi läst enskilt för att sedan sammanställa de tillsammans genom digitala möten. Vi tackar vår handledningsgrupp och handledare för all hjälp som de bidragit med genom konstruktiv feedback och diskussioner. Avslutningsvis kommer vi mest största sannolikhet att följa upp och fördjupa oss inom detta område när vi skriver vårt examensarbete.
Sammandrag/Abstract
Kunskapsöversikten undersöker forskning kring vilka effekter kampsportsinspirerad undervisning har på elever. Syftet är att framföra vilka effekter kampsportsinspirerad undervisning har på elever samt om det är applicerbart i svenska skolor utifrån de psykiska och fysiska effekterna. Frågeställningen i kunskapsöversikten är följande: Kan kampsportsinspirerad undervisning användas för att främja elevers livslånga lust till en mer aktiv livsstil? Och om det är applicerbart i svenska skolor. Metoden har bestått av systematisk sökning via databasen libsearch och SPORTDiscuss för att hitta relevanta studier. Resultatet visar att kampsportsinspirerad undervisning har goda effekter på kroppsminnet, tålamodet och att hantering av stressfulla situationer bland eleverna. Även självkänslan, självförtroendet och självkontrollen bland elever utvecklades. Resultaten visar även på att lämpliga anpassningar av undervisningen kan användas för att jobba med kampsport som ett verktyg för att förebygga skador samt för att främja den allmänna fysiska hälsan. Skaderiskerna som ofta associeras med olika kampsporter kan även effektivt förebyggas genom att anpassa undervisningen.
Innehållsförteckning
Inledning...4
Begrepp...5
Syfte och frågeställning...8
Metod...9 Sökprocess...,...9 Resultat...13 Psykiska effekter...13 Fysiska effekter...14 Diskussion...19 Metoddiskussion...19
Utmaningar med kampsports inspirerad undervisning...20
Nytta med kampsports inspirerad undervisning...21
Vidare forskning...25 Referenslista...26 Sökschema...29
Inledning
Under de senaste femtio åren har depression, stress, och ohälsa successivt ökat. Det har bland annat att göra med att människor är mer stillasittande. Idag präglar vårt samhälle av individer som lider av ångest och depression. Det är under de senaste åren människor blivit allt mer stillasittande. Faskunger och Nylund (2014) skriver att den moderna människan är stillasittande i över 9 timmar varje dag. I Sverige är det över hälften av befolkning som inte når upp till de rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Situationen ser värre ut bland ungdomar där endast 1/3 når målen för den rekommendationen för fysisk aktivitet och hälsa.
Denna uppsats kommer att redogöra vilken påverkan kampsportsinspirerad undervisningen har på elever. Under våra idrottslektioner i både grundskola och gymnasium har vi inte stött på kampsport. En undersökning från skolinspektionen (Skolinspektionen, 2018) visar att det inte finns eller finns i väldigt liten grad undervisning i form av kampsport. Vårt gemensamma intresse av kampsport, har gjort oss intresserade av hur vi i framtiden som blivande idrottslärare kan
använda vår kunskaps på bästa möjliga sätt. Detta fick oss att undersöka om kampsport kan bli en integrerad del av idrottslektionerna. Ericsson (2009) och Sandahl (2005) förklarar att idrottslärare ofta undervisar inom de ämnen hen har goda kunskaper i och känner sig trygga med. I Sverige är kampsport inte så stor. Vår erfarenhet av kampsport är att det ger goda effekter på den psykiska och fysiska hälsan samt att det är något exotiskt som kan motivera fler elever till att vara mer fysiskt aktiva. Kampsport är accepterat i vårt civiliserade samhälle men är den lämplig som aktivitet i skolidrotten? Vår studie kommer söka svar på vilka konsekvenser kampsportsinspirerad undervisning i skolidrotten har på elever. Studien kommer även innefatta vilka riskmoment som kan uppstå med kampsport.I grundskolans läroplan står det att elever ska ges möjligheter till att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa. Det står även att elever ska få möjligheten till att utveckla goda levnadsvanor och få kunskap om hur fysiska aktiviteter förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Vår frågeställning är bland annat om kampsportsinspirerad undervisning kan bidra till att förstärka elevers motivation till fysisk aktivitet och på så sätt förebygga vår stillasittande livsstil.I Skolverkets läroplan lgr11 för elever i årskurs 4-6 står det att inom ämnet idrott och hälsa ska elever bland annat ges möjlighet att prova olika idrotter. Detta tolkar vi som att det finns utrymme för att undervisa kampsport i skolan. Även för de äldre eleverna finns det möjlighet att ha med kampsportsinspirerad undervisning som stödjer läroplanen.
Nyckelord: Elever, Kampsport, Skolan, Lektion, Läroplanen, Idrott och Hälsa, Depression
Begrepp
Vad är hälsa?
Hälsa är ett svårdefinierat begrepp och diskuterat begrepp som ofta definieras på olika sätt beroende på vilket perspektiv man ser på hälsa. Johansson (2007) definierar hälsa som att kroppen ska vara frisk och att man har en hög livskvalité. Det handlar lika mycket om själen som kroppen. Alltså att människor utvecklas och lever ett liv som tillfredsställer gemenskap och upplevelser. Ottosen (1922) definierar hälsa som smärtfrihet, livskraft, arbetslust, livsglädje, arbetsförmåga, välbefinnande och livslust. Otteson (1922) menar att dessa sju tecken kännetecknar hälsa. Winroth och Rydqvist (2008) har en annan syn på hälsa och menar att hälsa är kopplad till välmående. Genom att ha tillräckligt med resurser för att klara av vardagens krav och uppfylla personliga mål uppnår man god hälsa. World Health Organization (WHO) (1948)
som ett tillstånd av fullständig fysisk, psykisk och socialt välbefinnande. Trots olikheterna av definitionen hälsa är författarna enade om att god hälsa är ett tillstånd man ska sträva efter.
Motivation
Faskunger och Nylund (2014) beskriver motivation som ett sinnestillstånd om ”benägenhet till ett visst beteende” (s. 40), alltså hur driven man är att agera mot ett önskat mål. Det är motivationen som avgör vad man gör och med vilken intensitet man gör det på samt hur villig man är att fortsätta när man stöter på hinder. Motivation handlar även mycket om viktighet som talar om hur viktig en förändring av nuvarande situation är. Författarna anser att motivation även kan definieras som sannolikheten att en individ börjar och fortsätter en specifik förändringsstrategi.
Self – efficacy
Ett annat begrepp är self-efficacy som tillsammans med motivation kan höja benägenheten till förändringar och uppmuntra fysisk aktivitet. Self-efficacy syftar till tron på en specifik handling i en särskild situation för att uppnå ett specifikt mål. Self-efficacy kan beskrivas med andra ord som förtroendet till sin förmåga och kompetens alltså att man tror på sig själv. Detta visa sig vara extremt effektivt för olika hälsorelaterade begrepp såsom motion, viktnedgång eller att sluta röka. Self-efficacy är den mest avgörande faktorn inom ”social cognitive theeory” (Weinberg & Gould 2015).
Motion
Studier har visat att motion kan bidra till minskning av depression, oro och stress. Dessa effekter kan ses i alla typ av grupper oavsett ålder, kön, eller hälsostatus. Vid konsistent träning som är längre än 9 veckor ger motion större antidepressiv effekt. Det finns även en stark koppling mellan minskning av akut ångest och motion. Motion kan även lindra effekten av akut och kortvarig ångest, detta gäller för alla oavsett kön, ålder eller träningsbakgrund. Medelintensiv aerob aktivitet har särskilda effekter för personen med grov ångest. Det finns inget entydigt grund till hur motion kan bidra med dessa positiva fördelar men man har sett att längre tid av motion bidrar till många hälsofördelar. Folkhälsa myndigheterna bekymrar sig över människors fysiska inaktivitet. Genom att motionera och öka intensitetsnivån på fysisk aktivitet kan man uppnå bättre skydd mot kroniska sjukdomar. Människor som tränar sina grundmotoriska rörelser som
balans, styrka och rörlighet är bättre skyddade mot fallolyckor när de blir äldre (Weinberg & Gould 2015).
Motion har även en stark påverkan på psykologiska hälsan, motion används även som hjälp i terapi, eftersom motion tillsammans med kost är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för god hälsa är fysisk aktivitet. För att förändra människors inställning behöver vi sprida kunskap om motionens effekt på fysisk och mentala hälsan (Weinberg & Gould 2015).
Empowerment
Begreppet empowerment kan identifieras som att stärka individens inre resurser genom att motivera och få individen till att se sin egna förmåga och potential. Genom att få individen att självreflektera kring sin egen förmåga och potential kommer man kunna förbättra sin egna hälsa, välbefinnande och livssituation (Elgán & Fridlund, 2009).
Vad anses vara våld?
Många associerar kampsport med våld, detta i sig kan vara kontroversiellt när det kommer till skolundervisning. Begreppet våld kan definieras på olika sätt. NE definierar våld som ofta en aggressionshandling som innebär att man avsiktligt tillfogar en annan person fysisk, psykisk, emotionell eller social skada. Carlsson & Wordens (2005) skriver att våld är inbäddad i vår kultur på många olika sätt. Författarna menar vidare att våld har olika betydelse beroende på vem utövaren är och i vilket sammanhang det tillämpas. Carlsson & Wordens (2005) menar att exempelvis boxning anses inte vara våldsamt om det sker i en boxningsring till skillnad om det skulle ske utanför. Skribenterna menar att det i slutändan handlar om individens upplevelse för vad som anses som våld.
Syfte och frågeställning
Syftet med denna kunskapsöversikt är att på ett teoretiskt plan kartlägga vilka effekter kampsportsinspirerad undervisning tar sig i uttryck inom ämnet idrott och hälsa. Målet är sedan att resonera kring implikationerna av en sådan form av undervisning i den svenska skolan. I denna kunskapsöversikt har vi valt att besvara dessa frågor:
- Vilka psykiska effekter finns det av kampsports undervisning på elever - Vilka fysiska effekter finns det av kampsportsundervisning på elever
- Vilka skaderisker finns det när kampsports undervisning används i en skolkontext
Metod
I följande avsnitt tar vi upp avgränsningarna som gjort inför sökprocessen. Vi kommer även behandla vår sökprocess och urval av källor. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ och inte kvantitativ informationssökning. Bryman (2018) skriver att kvantitativa sökningar ofta består av siffror och statistik medan en kvalitativ bygger på ord. Vi anser därför att en kvalitativ informationssökning är bäst lämpad för oss.
Metoden som används i detta arbete är systematisk informationssökning av vetenskapliga artiklar. Vi har valt att avgränsa vår sökning till artiklar som behandlar kampsport i skolor. Detta har vi gjort genom att inkludera begrepp som “school, “teens” och “students”. Vi begränsade språket på forskningen till svenska och engelska. Vi märkte snabbt att det inte finns svenska artiklar som behandlar vår frågeställning och har därför endast använd oss av engelska artiklar. Ytterligare har vi avgränsat genom att endast söka på peer-reviewed artiklar. Anledningen är att vi sätter stort krav på att artikeln ska vara vetenskaplig granskad. Eftersom det inte finns svenska artiklar som behandlar vår frågeställning bestämde vi oss att undersöka vår kunskapsöversikt med ett internationellt perspektiv. En annan begränsning har varit att begränsa årtalen på artiklar från 1990-talet undantag var att artiklar som behandlade de psykiska effekterna begränsades till år 2005 eftersom artiklarna är mer aktuella och relevanta för ämnet.
Sökningen inleddes med en pilotsökning om “material arts and school”, avgränsningarna som användes var att artiklarna ska vara efter 1990-talet och att de ska vara vetenskapligt granskade samt på engelska. Sökningen gav 2872 resultat. Därefter bestämde vi oss för att dela upp
sökningen efter ämne. Det blev totalt 3 ämnen: Fysiska fördelar med kampsport, fysiska nackdelar med kampsport och psykiska effekter av kampsport
Sökprocess
Artiklar söktes genom databasen Libsearch med blocksökningar. Dessa blocksökningar inkluderade synonymer till respektive ämnesord i blocksökningarna. De ämnesorden som användes var: psykiska och sociala effekter, elever, kampsport och undervisning.
Enligt Östlundh (2017) är användning av booleska termer ett relevant sätt att söka efter vetenskapliga artiklar. Varje blocksökning gjordes på engelska och sökningen gjordes med operator OR och sedan kombinerades alla blocken och sökningen gjordes med AND. Detta för att sammankoppla alla fyra ovannämnda sökblock (Se bilaga: Sökschema).
Trunkering användes på vissa ord för att utvidga sökningen och få fram ett bredare resultat, exempelvis: educ*. För att få fram alla böjningsformer på ett begrepp menar Östlundh (2017) att trunkering är ett förmånligt sätt.
Sökningen kring kampsportens psykiska effekter gjordes i databasen Libsearch gav ett resultat på 1096 artiklar. Därefter implementerades olika begränsningar i form av artiklar skrivna mellan 2005–2020, peer-reviewed artiklar samt att artiklarna skulle vara skrivna på engelska. Efter begränsningarna blev resultatet 861 artiklar.
Då resultatet var brett så lästes inte alla artiklar igenom, dock lästes ca 200 titlar, ca 50 abstracts och 9 artiklar. Av dessa 9 artiklar som lästes valdes fyra artiklar ut som behandlade psykiska effekter av kampsport.
Kontext
För att vidare försäkras om att resultaten som hittas går att appliceras på skolundervisning valdes mycket litteratur bort som enbart fokuserade på kampsports utövande ämnat för tävling. Även litteratur som inte uttryckligen nämnde syftet bakom deltagarnas kampsport utövande valdes bort. Exempelvis träning för tävling, som fritidsaktivitet, som del av skolundervisningen m.m. Orden som användes för att göra denna avgränsningen var pe, physical education och phys ed.
Tema
Sökningen kring de fysiska aspekterna av kampsport utövningen delades upp i negativa och positiva aspekter. Sökorden som användes för att söka information kring de negativa spekterna var disadvantages injuries, injury, accident, negative effects och trauma. Undersökningen kring de positiva aspekterna använde orden benefits, advantages och positive effects. För båda sökningarna används samma ord gällande ämne, åldersgrupp och kontext.
Fysiska nackdelar
Den initial sökprocessen berörde artiklar kopplade till de fysiska nackdelarna associerat med kampsports utövande och gjordes i sökmotorn SPORTDiscus. Detta är en internationell databas med forskning som fokuserar på idrottsvetenskap och sportmedicin. Sökmotorn görs tillgänglig för oss via Malmö universitets bibliotekstjänster.
Sökorden som användes var combat sports OR martial arts OR fighting sport AND injury OR injuries OR accident OR trauma AND Children OR adolecents OR youth OR child OR teen AND school OR education OR classroom OR k-12.
Denna sökningen gav 25 träffar varpå samtliga titlar granskades. Av dessa 25 bedömdes åtta relevanta nog att få sina abstract lästa. Inga av dessa bedömdes dock som relevanta.
Vid nästa sökning ersattes sökorden school, education, classroom och k-12 med physical education och pe. Dessutom togs sökorden relaterat till ålderskategori bort. Detta gjordes dels för att öka antalet träffar men framförallt för att rikta sökresultaten mot en skolkontext. Vid förra sökningen framkom det att mycket av forskningen som redogjordes hade utförts enbart i kontexten av kampsport utövande i koppling till kampsportsklubbar. Detta ämnade vi att komma ifrån genom att lägga till sökorden pe samt physical education. Ändringen gav resultat och vår sökning gav 131 träffar. Titlarna till samtliga artiklar granskades, runt 20 abstrakt lästes och fyra artiklar bedömdes som relevanta för vårt arbete (Shin et al, 2008) (Krtinic & Duric, 2019) (Ariaza et al, 2015) (Chan et al, 2020)
När väl sökorden för ämne, åldersgrupp, kontext och tema var fastslagna utfördes en jämförbar sökning i sökmotorn libsearch. Detta gav 78 träffar men tyvärr hittades inga nya artiklar som bedömdes relevanta för arbetet.
Fysiska fördelar
Sökningen kring detta tema gjordes i databaserna libsearch samt SPORTDiscus. Samma sökord beträffande ämne, åldersgrupp och kontext förekom i olika kombinationer vilket resulterade i totalt 128 träffar. Samtliga artiklars titlar granskades och var på runt 30 abstrakt lästes. Av dessa bedömdes två artiklar relevanta för vårt arbete (Mroczkowski, 2020) (Nauta et al, 2013).
Trots de mycket restriktiva sökorden hittades stora mängder litteratur som inte bedömdes vara relevant för arbetet. Denna litteraturen uteslöts framförallt på grund av att den föll inom en eller flera av följande tre kategorier; berörde inte rätt åldersgrupp, att det inte tydligt framgick hur kampsporten utövades samt att fokus låg på tävlingsidrott. Gällande åldersgruppen så var det många studier där vuxna människor undersöktes tillsammans med de önskade åldersgrupperna. Studier där dessa tydligt särskildes i resultaten granskades. Många studier sållades bort på grund av att försökspersonernas idrottsvanor inte tydligt framgick. Exempel på detta kan vara studier som ser till skaderiskerna med karate men som inte tar hänsyn till om försökspersonerna är amatörer, professionella eller utövar sporten som fritidsaktivitet. Studier som jämförde t.ex. kampsport i skolan med kampsport som fritidsaktivitet beaktades.
En stor mängd litteratur sållades även bort på grund av att fokus enbart låg på effekterna av kampsport som tävlingsidrott. Resultaten av litteratursökningen visar på att det finns stora skillnader mellan skolanpassad kampsport, amatör kampsport, kampsport som fritidsaktivitet samt tävling inom kampsport. Med detta i åtanke gjordes valet att exkludera stora mängder litteratur där fokuset enbart låg på att granska tävlings influerad kampsport. För att kunna föra en diskussion rörande effekterna av tävlings influerad kampsport inkluderades viss litteratur med fokus på tävling, detta på grund av svårigheterna att hitta bra studier med total avsaknad av tävlingsinslag (Shin et al, 2008) (Krtinic & Duric, 2019) (Arriaza et al, 2015) (Chan et al, 2020).
Resultat
Psykiska effekter
Ponteza, Konukman, Yu och Gumusdag (2014) skriver att vid korrekt utlärning av självförsvar kan eleverna få en förstärkt känsla av empowernment. Detta bekräftar även Ghosh, Sengupta, Biswas och Chowdury (2020) som nämner att elever som inte provat på taekwondo tidigare visat bland annat intresse och att det hjälpte till med individens förstärka elevens känsla av empowernment.
Ett annat fynd var att självkänslan, självförtroendet, självförverkligande samt självkontrollen ökade efter kampsport utbildning. Föräldrarna beskrev att deras barn blev mer fysiskt aktiva efter att taekwondo introducerades till eleverna. En förälder upplevde att redan efter fyra veckor av deltagande i taekwondo programmet fick sin son mycker mer självförtroende (Ponteza et al, 2014; Ghosh et al, 2020; Akehurst, Southcott och Lambert, 2020).
”Pre-test and post- test assessment clearly found a significant difference (p<0.01, t =21.1) in perception on self belief.” - Ghosh, Sengupta, Biswas och Chowdury (2020).
Ghosh et al. (2020) nämnde även begreppet ”mental confidence”, det vill säga mentalt självförtroende. Eleverna kunde känna mer att de trodde på sig själva efter kampsport undervisning.
Ett annat viktigt fynd vad disciplinen (Ghosh et al, 2020; Akehurst et al, 2020; Neskovic, 2020). Lärarna upplevde eleverna som mer disciplinerade och även eleverna kände samma sak. Med disciplinen kom även mer respekt (Akehurst et al, 2020).
Neskovic (2020) skriver att även kroppsminnet, tålamodet och lugnet utvecklades, detta efter att barnen tränade kungfu under studiens 16 månaders långa fälttid. Det märktes även att eleverna
fick lättare att hantera stressfulla situationer. Något mer som nämndes var att eleverna verkade få ökad motivation till motion.
Fysiska effekter
Fallskador
Under vår informationssökning fann vi två studier vars syfte var att undersöka om kampsport kan bidra till att reducera skaderisker förknippade med att trilla. Dessa var en studie från Pålen (Mroczkowski, 2020) samt en studie från Holland (Nauta et al, 2013). Dessa studierna visade båda på resultat som tyder på att tekniker hämtat från kampsport kan vara ett effektivt sätt reducera risken för skada vid fall.
Studien gjord av Nauta et al (2013) baseras på ett åtta veckors program som implementerades i holländska skolor. Här ersattes elevernas ordinarie idrottsundervisning med ett program designat för att lära ut falltekniker hämtat från kampsport. Instruktioner gavs till de undervisande lärarna både skriftligt samt via videoklipp där övningarna demonstrerades. Dessa övningarna gick i grova drag ut på att eleverna skulle skydda sitt huvud vid fall samt placera armarna på ett sådant vis att kraften vid nedslaget fördelas jämt över armen för att minska risken för fraktur. Lärarna instruerades även att inkorporera delar av programmet i deras ordinarie undervisning utöver de åtta veckor som programmet pågick. Uppföljning skedde tre månader efter att programmet avslutades. Detta genom en insamling av frågeformulär där eleverna varje vecka fick registrera om de råkat ut för några fallrelaterade skador. Medelåldern på barnen i studien var 10,7 år. Resultaten visade inte på en minskning av antalet fallskador mellan experimentgruppen och kontrollgruppen på ett generellt plan. När hänsyn togs till deltagarnas aktivitetsnivå visade det sig dock att de minst aktiva eleverna i experimentgruppen gynnades av interventionen och rapporterade färre antal fallskador än de minst aktiva eleverna i kontrollgruppen. Ingen signifikant skillnad på hur allvarliga fallskadorna var kunde upptäckas mellan experimentgruppen och kontrollgruppen.
I en studie gjord av Andrzej Mroczkowski (2020) undersöktes, i likhet med föregående studie (Nueta et al, 2013) hur kampsport kan bidra till att människor lär sig att falla på ett säkert sätt. Här lades dock fokus på att minimera huvudskador istället för skador på armen. I studien gjordes
även en jämförelse mellan två olika falltekniker; en som efterliknar rörelsemönster hämtat från MA samt en fallteknik som efterliknar rörelser hämtat från gymnastik.
Experimentet gick ut på att två grupper, grupp A och grupp B, tvingades falla baklänges Försökspersonerna var mellan 19 och 25 år gamla. Försökspersonerna i grupp A angav att de sedan tidigare inte haft några erfarenheter av att kampsport som fritidsaktivitet eller annat deltagande i föreningsidrott. Försökspersonerna i grupp B angav sig ha tidigare erfarenheter av kampsport utövande som fritidsaktivitet. Författarna resonerar sedan att den fallteknik som används av grupp A kan liknas vid rörelser från gymnastik.
Resultaten av studien visar på att försökspersonerna i grupp B faller på ett sådant sätt att huvudet skyddas bättre jämfört med personerna i grupp A. Detta genom att personerna i grupp B instinktivt roterade kroppen på ett sätt där kontaktytan med marken kan liknas vid en diagonal linje över ryggen som går från skinkan till axeln. På grund av detta är huvudet vinklat på ett sätt där det skyddas från att träffa marken. Fall tekniken för grupp A kan förklaras med att en linje som representerar markens kontaktyta med kroppen dras från svanskotan till huvudet. Detta innebär att kroppen formas som en ”vagga” (Mroczkowski, 2020) vilket innebär att baksidan av huvudet kommer i direktkontakt med marken.
Författaren diskuterar sedan hur att resultaten kan tolkas som att de fall teknikerna som lärs ut inom kampsporter kan komma till användning även i det vardagliga livet för att reducera risker för huvudskador vid fall. En diskussion för även kring att detta är något som är relativt unikt för kampsport eftersom det inte är logiskt att utövare av andra sporter såsom fotboll och vollyboll tränar på dessa rörelser eftersom det inte är en lika naturlig del av sporten.
Styrka, kondition och benhälsa
I en studie av Nogueira et al (2014) undersöktes effekterna av ett träningsprogram ämnat att förbättra unga flickors fysiska hälsa. Specifikt mättes faktorer kopplade till skelettets hälsa, övervikt och styrka. Av särskilt intresse för detta arbetet var att träningsprogrammet byggde på kampsportsinspirerad övningar hämtat från capoeira, en Brasiliansk sport med inslag av både kamp och dans (Nogueira at el, 2014). Träningsprogrammet gavs även i en grundskola under skoldagen. Experimentet pågick i nio månader där eleverna tre dagar i veckan under ledning av en instruktör genomförde det 10 minuter långa träningsprogrammet.
Resultaten visar på att detta lätta att implementera programmet gav positiva resultat på elevernas styrka, kondition, benhälsa samt motverkar övervikt.
Författarna diskuterar även hur en av fördelarna med programmet var att det var lätt att implementera samt genomförbart för samtliga deltagare.
Träningsintensitet som riskfaktor
I ett digitalt utdelat frågeformulär undersökte Chan et al (2020) kopplingen mellan knä relaterade skador och sportutövande som fritidsaktivitet. Undersökningen riktade sig mot vuxna (18 till 24 år) universitetsstudenter i China. Flera olika sporter togs hänsyn till men av särskild relevans för detta arbetet var boxning, Muay thai, taekwondo, judo och karate som tillsammans kategoriseras som ”kampsporter”. Resultaten av studien visar på ett samband mellan ökad träningsintensitet och ökad skaderisk. Resultaten visade att deltagare med tidigare knäskador löpte större risk för knäskador samt att detta även gällde för deltagare med andra former av skador så som på skador på nacke, fingrar, rygg, axlar, handleder, fingrar och anklar.
En signifikant skillnad hittades mellan kampsportsutövare som tränade för att tävla och dem som tränade för rekreationella skäl. Författarna resonerar även kring att den ökade skaderisken för tävlings fokuserade utövare inte beror på hur många timmar i veckan som sporten utövas. Istället argumenteras det för att den ökade förekomsten av knäskador beror på en kombination av intensiteten av träningen av ackumulationen av tidigare skador.
Skyddsutrustning föreslås som ett sätt att minska risken för skador.
I en studie av Krtinic & Duric (2019) undersöktes kopplingarna mellan intensiv fysisk aktivitet och skaderisk hos 15 – 19 åringar. Studien pågick under tolv månader där deltagarna fick svara på ett standardiserat frågeformulär som berör nivån av fysisk aktivitet. I kontexten för vårt arbete är många av resultaten svåra att se som relevanta eftersom de berör fysisk aktivitet generellt och inte specifikt kampsport. Resultaten visar dock på ett tydligt samband mellan ökad skaderisk och hög intensitet av fysisk aktivitet där en koppling görs mellan exponering av aktiviteten och ökad skaderisk. Fallskador beskrivs som den vanligaste orsaken till skada. Störst skaderisk var under träning eller match tillfälle, redovisades dessa inte separat i studien. Resultaten tyder även på att användningen av skyddsutrustning inte minskar risken för att utsättas för skador.
Miljö som riskfaktor
Shin et al (2008) dokumenterar i en artikel förekomsten av en skada inom utövare av sporten taekwondo. Författarna resonerar kring hur höga sparkar utsätter stortån på det stöttande benet för stora krafter vilket kan resultera i denna skadan. De föreslår att adekvate modifikationer på underlaget görs för att minska friktionen mellan fot och golv eller att deltagare inte tränar barfota. Enligt författarna är detta den första studien som dokumenterar denna specifika skada i nom denna kontexten.
I en studie av Lariosa et al (2017) kartläggs skador som uppkommit under judoträning. Denna ägde rum som en del av idrottsundervisningen på ett college, medelåldern för deltagarna var 18,49 år. Detta innebär att deltagarna var nybörjare samt att de utövade sporten fritt från en tävlingskontext fast ändå med kompetenta instruktörer. Enligt författarna själva är detta första studien som de känner till av detta slaget skrivet på engelska. Studien pågick från juni 2011 till maj 2016 och ämnade att kartlägga de skador som förekom under lektionstillfällena.
De vanligast förekommande skadorna var på ben, armar, händer och fötter och inkluderade bland annat skrapsår, sträckningar, vrickningar och stukningar.
Författarna visade även i en jämförelse med andra studier en betydligt lägre skaderisk jämfört med judoträning med starka tävlingsinslag.
Att deltagarna var nybörjare angavs som en betydelsefull faktor till varför skador förekommer i denna studien. Författarna resonerar att deltagarna bedöms som oförberedda rent fysiskt på att utföra många av övningarna. Författarna föreslår att ett större fokus på att förbereda deltagarna fysiskt för att göra kroppens leder och ligament bättre rustade för sporten.
Ett resonemang kring att underlaget kan bidra till en ökad skaderisk förs även. Detta på grund av att utslitna mattor kan vara olämpliga för de fall som förekommer inom judo
Tävling som riskfaktor
I en studie utför at Arriaza et al observerades ett VM i karate för 14 – 15 åringar. Syftet var att kartlägga skaderisken i denna miljön styrd av strikta tävlingsregler. Under 1020 matcher registrerades 61 skador varpå tre bedömdes som akuta, dessa tre var en hjärnskakning, en bruten
näsa och en bruten stortå. Fyra näsblödningar dokumenterades och övriga skador var olika former av blåmärken.
Författarna för sedan en diskussion kring den låga skaderisken som presenteras i studien. Mycket kan enligt författarna härledas till det strikta regelverket under turneringen som enbart tillåter lätt kontakt och där slag och sparkar mot huvudet helt utesluts samt den skyddsutrustningen som bars av deltagarna. Författarna jämför detta med olika former av taekwondo där skade profilen ser mycket annorlunda ut och resonerar kring att detta kan bero på regelverken. En diskussion för även gällande hur tidigare litteratur har visat på att skickligare utövare av kampsport löper större risk för skador. Detta på grund av att de kan utföra teknikerna hårdare, snabbare och med högre precision. Resultaten av denna studien stöttar dock inte detta vilket författarna resonerar kring kan bero på det regelverk som användes under turneringen.
Diskussion
Detta avsnitt kommer att inledas med en metoddiskussion, följt av en resultatdiskussion. Frågorna som kommer att behandlas i resultatdiskussionen är följande: hur kampsportsinspirerad undervisning kan påverka elevers hälsa? Hur möjligt/lämpligt är det att använda sig av kampsportsinspirerad undervisning i skolverksamheten? Vi kommer även att ta upp likheter och skillnader från artiklarna för att diskutera det utifrån kunskapsöversiktens syfte och frågeställning. Syftet med detta arbete är att kartlägga hur kampsportsinspirerad undervisning tar sig i uttryck inom ämnet idrott och hälsa samt vilka konsekvenser det kan medföra. Vidare kommer vi även ta upp om idrotts inspirerad undervisning kan användas som ett sätt att motivera elever till att vara mer fysisk aktiva.
Metoddiskussion
Arbetet inleds med en pilotsökning för att se vad som finns kring ämnet. Efter att vi skummat igenom materialet hamnade vi på andra tankar. I efterhand kan vi konstatera att mycket av fokuset lades ner på att diskutera vad syftet skulle vara. Vilket gjorde att vi förlora dyrbar tid som hade istället kunnat användas för att komma igång snabbare och få mer tid till att skriva. Detta ledde till att vi under arbetets gång kontinuerligt arbetat med sökprocessen. En annan aspekt som vi hade kunnat förbättra är vår frågeställning eftersom vi känner att den är något bred och hade kunnat avgränsas. Vi har tyvärr inte hittat svenska artiklar som behandlade vår frågeställning och bestämde oss för att söka internationella studier som svarar på vår frågeställning. Vi får anta att elever i de olika studierna beter sig likt de svenska elever. Detta på grund av att det inte var rimligt för oss att inom arbetets ram granska de olika ländernas kursplaner. Vi har märkt att det inte finns mycket forskning kring ämnet vi valt trots det har vi ändå lyckats fynda. Vår kommunikation och upplägg är även något vi tycker har fungerat bra under arbetets gång. Vi bestämde att vi först skulle läsa artiklarna enskilt för att sedan diskutera källorna gemensamt. Detta har bidragit till att vi fått varandras perspektiv vid diskussionen. Vi anser även att både har bidragit och varit lika mycket delaktiga i denna kunskapsöversikt.
Utmaningar med kampsportsinspirerad undervisning
När det kommer till att diskutera lämpligheten av kampsportsinspirerad undervisning är skaderisken ett centralt ämne. Anledningen till detta är att det explicita syftet med många former av kampsport är att i ett en mot en scenario orsaka sin motståndare skada. Detta är dock inte alltid fallet och vi kan se hur Arriaza et al (2015) visar på att det finns sätt att tävla i kampsport på elitnivå under regelverk som förbjuder att skada sin motståndare. När skador sker är även viktigt att beakta eftersom flertalet studier (Typ alla artiklar jag har med) visar på att skador inom kampsport framförallt inträffar under träning där kamp momentet inte finns med. Krtinic & Duric (2019) drar slutsatsen att mängden träning är en viktig faktor för att bedöma skaderisk där fler träningstimmar leder till fler skador. I studien av Chan et avslöjas dock att detta nödvändigtvis inte stämmer. Slutsatsen de drar är istället att syftet bakom träningen spelar en betydande roll där individer som tränar för att tävla löper större risk att utsättas för skador. Även om dessa studierna utfördes på personer i skolåldern så är det inte helt okomplicerat att översätta resultaten till en skolkontext. En jämförelse kan dock göras med Lariosa et al (2017) där kampsportsträningen ägde rum i en skolkontext. Resultaten visar även här på en ökad risk för skador när tävling blev en del av lektionerna. Implikationerna för skolundervisning är därmed att moment med tävlingsinslag bör exkluderas för att göra undervisningen säkrare för eleverna. Inte nödvändigtvis för att tävling leder till skador, utan för att träning för tävling leder till skador. Denna exkluderingen av tävlingsinslag är dock något som redan arbetas med i de svenska skolorna. Det kan dock vara relevant för lärare som vill ta med inslag av kampsport i sin undervisning att känna till vilka delar av kampsport utövande som bidrar till en ökad risk för skador. Flertalet studier (Chan et al, 2020) (Krtinic & Duric, 2019) (Shin et al, 2008) (Lariosa et al, 2017) visar på att det inte enbart är själva kampmomentet som leder till majoriteten av skadorna. En otränad elev som försöker slå eller sparka på ett par mitsar eller en säck löper större risk för att skada sig än två tränade kampsportsutövare som försöker skada varandra (Arriaza et al, 2015) (Lariosa et al, 2017). Om lärare inte känner till detta tror vi att risken blir denna läraren tror sig eliminera skaderisken genom att plocka bort kampmoment från undervisningen. Mer produktivt vore att efterlikna det som presenteras i en del av de studier som vi granskat (Nauta et al, 2013) (Nogueira, Weeks & Beck, 2014) (Pontenza et al, 2014) där aspekter av kampsport extraherats och skol anpassats för undervisning.
Hur kampsportsinspirerad undervisning genomförs är dock inte det enda som kan påverka skaderisk utan var är även en faktor. I artiklarna av Shin et el (2008) samt Lariosa et al (2017) förs
det argument kring att miljön kan utgöra en riskfaktor. En utmaning för idrottsläraren blir därmed att bedöma om idrottshallen är anpassade för att säker kampsportsinspirerad undervisning ska kunna bedrivas. Alternativt kan läraren anpassa undervisningen utefter förutsättningarna. Ett exempel på hur läraren kan anpassa undervisningen kan hämtas från Nogueira et al (2014) där dans och kampsport kombineras för att uppnå fördelar associerat med fysisk aktivitet. Ett exempel på där miljön anpassas är Nauta et al (2013) där tjocka mattor används för att träna fall tekniker hämtade från kampsport. I artikeln av Pontenza et al (2014) utformades övningarna på ett sådant sätt att fördelar kopplat till självförsvar uppnåddes samtidigt som skaderiskerna minimeras. Dessa tre sätt är alla exempel på hur undervisning i den svenska skolan skulle kunna anpassas så att miljön inte längre utgör en betydande riskfaktor för kampsportsinspirerad undervisning.
Nytta med kampsportsinspirerad undervisning
Fysisk hälsa
Kampsport, liksom många andra, är en form av fysisk aktivitet vilket innebär att det medför en rad fördelar på den fysiska hälsan. Effekterna av fysisk aktivitet på hälsan har utförligt beskrivits i en rad forskningslitteratur. Fokus i detta arbete lades därmed inte på att kartlägga de generella fördelarna med fysisk aktivitet utan istället se till några av fördelarna som kan anses vara unika för kampsport. Vad som dock är intressant är att se till olika metoder där kampsport används för att främja den fysiska hälsa och koppla detta till de svenska styrdokumenten. Exempel på implementeringen av kampsportsinspirerad övningar kan finnas i studien av Nogueira et al (2014). Här blandas dans med övningar hämtade från kampsport för att träna den fysiska hälsan. Syftet med skolundervisningen är dock inte att träna utan snarare att skapa ett intresse för eleverna att själva vara fysiskt aktiva (skolverket 2020). Denna typen av träningsprogram kan dock användas för att visa för eleverna hur kampsport kan vara ett alternativ för att uppnå bättre fysisk hälsa.
Skadeförebyggande
Något som kan ses som säreget för kampsport är det säkerhetstänk som genomsyrar sporterna. Detta på grund av att det explicita målet med många av sporterna är att orsaka sin motståndare fysisk skada, detta innebär dock att utövare måste skydda sig själva nästan lika mycket, om inte mer, som de attackerar. Ser vi till resultaten som presenterats av Mrozkowski (2020) synliggörs det hur utövande av kampsporter som judo och aikido tränar dess utövare att falla på ett säkert sätt. Med tanke på antalet ofrivilliga fall till marken som förekommer inom dessa sporter blir säker fallteknik en nödvändighet för ett säkert utövande av sporten. Nauta et al (2013) visar sedan hur detta konceptet kan läras ut till barn i en skolmiljö. Även om studien gav blandade resultat gällande effektiviteten av programmet så visar det ändå på potentialen skadeförebyggande arbete med inspiration från kampsport.
Självförsvar
Ponteza et al, (2014) skriver att det finns många fördelar med att lära ut självförsvar i skolan. Skribenterna menar att undervisningen skyddar eleverna genom att skapa medvetenhet, utveckla självdisciplin, utveckla fysiska färdigheter och får erfarenheter om hur man ska agera om en hotfull situation uppstår. Författarna betonar vikten att när man lär ut självförsvar så är det viktigt att nämna att man måste omedelbart söka efter en vuxen som kan får ta över situationen. Risken finns att elever utnyttjar det de lärt sig för att tillfoga andra skada på exempelvis rasterna eller att lärare tappar kontroll över en klass under idrottslektionen. Ponteza et al, (2014) noterar vikten med att man måste skapa en säker och bekväm miljö i klassen innan man påbörjar undervisningen av självförsvar. Författaren förklarar att det är olika mognadsnivåer bland elever. Som pedagog måste man se till att alla elever känner sig säkra och förstå att missbruk av de färdigheter som undervisas i klassen kan tillfoga skada på andra och inte tolereras. Vi anser att detta kan implementeras hos äldre elever från årskurs nio om eleverna är tillräckligt mogna och förstår vilka möjligheter samt skyldigheter man har när man lär sig självförsvar.
I artikeln lyfts det upp att det är mycket viktigt att den som lär ut självförsvar är bekväm med det och är rutinerad. Annars kan man hyra in någon som vet hur man gör för att det ska lyckas och försäkra elevernas säkerhet i undervisningen. Ponteza et al, (2014) och Akehurst et al (2020)
påstår att man kan begränsa våld i skolan och förebygga att situationen eskalerar genom att lära ut självförsvar till eleverna.
Ghosh et al. (2020) lärde man också ut självförsvar men endast i en fem dagars workshop. Alla deltagare var eniga att deras uthållighet och mentala självförtroende ökat samt ansåg att de är mindre rädda att gå ensamma. Pedagogerna som utfört workshopen förklarar att det är viktigt att man tar den tiden som behövs för att optimera lärandet. Tränarna upprepar och menar att om eleverna inte får den tid de behöver kommer man inte heller kunna framkalla det önskade resultatet. Därför är det även viktigt att överväga om man som lärare verkligen har den tiden som krävs för ett undervisa självförsvar.
Akehurst et al (2020) skriver att en av de stora utmaningarna att införa kampsport i australiska skolor är det faktum att lärare inte är lämpligt utbildade. Inom idrottslärarutbildningen i Sverige ingår inte heller självförsvar eller kampsportsinspirerad undervisning vilket också kommer vara en stor utmaning. Ett annat hinder kan vara att kampsport ofta förknippas med aggression och potentiella skador. De aspekterna av kampsport som bidrar till hög skaderisk hör dock inte hemma i den svenska skolan vilket innebär att noga planerad kampsportsinspirerad undervisning inte skulle bidra till att eleverna skadar sig mer än under annan idrottsundervisning. Tvärtom har Mroczkowski (2020) och Nauta et al (2013) visade på hur övningar hämtat från kampsport kan användas för att jobba skadeförebyggande. Akehurst et al (2020) menar att det inte finns något som tyder på att elever skulle bli mer våldsamma genom att träna kampsport. Istället har studier visat att kampsortsinpirierad undervisning bidrar med bland annat artighet, respekt och självdisciplin.
En annan anledning till varför man ska införa kampsport i skolan är eftersom sport förändras menar idrottsläraren i artikeln. Studenter som kommer idag är inte de traditionella fotbolls/innebandy spelarna. Pedagogen poängterar att han infört tio nya sporter de senaste tio åren och att detta är nya möjligheter för elever. Det framkommer även i studien att elever motiveras mer till motion när de får prova på nya moment. Syftet med vår studie är att bland annat undersöka om kampsportsinspirerad undervisning kan motivera elever till att vara mer fysisk aktiva. Utifrån resultaten kan vi konstatera att elever blev mer motiverade till motion. Kampsport är en individuell sport. Vanligtvis är det två personer som arbetar mot varandra med respekt och tillit för att det ska fungera. Utifrån resultaten från studierna kan man antyda att kampsportsinspirerad undervisning även bidra till att stärka sociala relationer, samarbete och skapa en gemenskap på skolan. Detta kan vara ett bra sätt att kombinera arbete med värdegrund
med mål att skapa en skola för alla, där alla elevers välmående står i fokus psykiskt, fysiskt och socialt. Detta kan kopplas till läroplanen. Första kapitlet i läroplanen står det följande:
Skolan ska vara en plats som präglas av respekt, alla som verkar i skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för skolans gemensamma miljö. Skolan ska även arbeta förebyggande mot diskriminering (Skolverket, 2011). Källorna vi granskat har visat att införande av kampsport i skolverksamheten skapar mer mer respekt bland eleverna.
Vidare forskning
Författarna till detta arbetet anser att vidare forskning inom detta område är aktuellt. Det har försökt hitta svenska artiklar som behandlar frågeställningen utan resultat. Därför har det varit svårt att konstatera hur applicerbart resultaten som presenterats i denna texten är på skolundervisning i Sverige. Författarna till detta arbetet anser att det hade varit intressant att undersöka vilka effekter kampsportsinspirerad undervisning har på svenska elever och hur den typen av undervisning potentiellt kan bedrivas. Detta är något som författarna till denna texten troligt kommer undersökas vidare under ett examensarbete.
Referenslista
Artiklar och böcker
Akehurst, E., Southcott, J., & Lambert, K. (2020). Kick start – martial arts as a non-traditional school sport: an Australian case study of taekwondo for years 7-12 students. Curriculum studies in
Health and Physical education 11(1), 83-98. doi: 10.1080/25742981.2019.1635507
Arriaza, R., Inman, D., Arriaza, A., & Saavedra, M. A. (2016). Low Risk of Injuries in Young Adolescents Participating in Top-Level Karate Competition. American Journal of Sports Medicine, 44(2), 305–308.
Carlsson E, B & Worden, P,A. (2005) Attitudes and Beliefs About Domestic Violence: Results of a
Public Opinion Survey I. Definitions of Domestic Violence, Criminal Domestic Violence, and Prevalence.
Chan, L. L. Y., Wong, A. Y. L., & Wang, M. H. (2020). Associations between sport participation and knee symptoms: a cross-sectional study involving 3053 undergraduate students. BMC Sports Science, Medicine & Rehabilitation, 12(1), 1–8.
Elgán, C. & Fridlund, B. (2009). Vuxet vardagsliv. F. Friberg. & J. Öhlén. (red.), Omvårdnadens
Grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s. 147-172). (1.5. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Faskunger, J. & Nylund, K. (2014). Motivation för motion: hälsovägledning för ökad fysisk aktivitet. (1. uppl.) Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Ghosh, N., Sengupta, S., Biswas, J. & Chowdury, A. (2020). Self-empowered Boosts Confidence: Assessing Experience of Martial Arts Workshop among Undergraduate Students in Notyh Bengal Medical College. Journal of Comprehensive Health 8(1). 1-3.
Johansson, B. (2007). Idrott och hälsa. (4. uppl.) Stockholm: Liber.
Krtinic, G., & Duric, P. (2019). A Prospective Cohort Study on Injuries Among Intensely Physically Active High School Students. Journal of School Health, 89(1), 31–37.
Survey of judo injuries in physical education classes: a retrospective analysis. Journal of Physical Education & Sport, 17(3), 2034–2042.
Mroczkowski, A. (2020). Susceptibility to Head Injury during Backward Fall with Side Aligning of the Body. APPLIED SCIENCES-BASEL, 10(22). https://doi.org/10.3390/app10228239 Nauta, J., Knol, D. L., Adriaensens, L., Wolt, K. K., van Mechelen, W., & Verhagen, E. A. L. M. (2013). Prevention of fall-related injuries in 7-year-old to 12-year-old children: a cluster randomised controlled trial. British Journal of Sports Medicine, 47(14), 909–913.
Neskovic, M. (2020). Intercultural pedagogies: experiencing the kungfu teaching methods at the Shaolin Temple. International Journal of Anthropology and Ethnology, 4(13), 1–22. doi: 10.1186/s41257-020-00040-3
Nogueira, R. C., Weeks, B. K., & Beck, B. R. (2014). An in-school exercise intervention to enhance bone and reduce fat in girls: The CAPO Kids trial. Bone, 68, 92–99. https://doi.org/10.1016/j.bone.2014.08.006
Ottosen, Carl (1922): Vägen till hälsa. Stockholm: Svenska bokförlaget.
Potenza, G., Konukman, F., Yu, J-H. & Gumusdag, H. (2014). Teaching Self-Defence to Middle School Students in Physical Education. The journal of Physical Education, 85(1).47-50.
Winroth, J. & Rydqvist, L. (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Yong-Woon Shin, In-Ho Choi, & Nam-Kyou Rhee. (2008). Open Lateral Collateral Ligament Injury of the Interphalangeal Joint of the Great Toe in Adolescents During Taekwondo. American Journal of Sports Medicine, 36(1), 158–161.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (3.uppl., s. 59–82). Lund: Studentlitteratur.
Internetkällor
Folkhälsomyndigheten (2018-03-14). Folkhälsans utveckling - årsrapport 2018.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling--arsrapport-2018/ Nationalencyklopedin. (u.å). Våld.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/v%C3%A5ld
World Health Organization, WHO. (1948). Official Records of the World Health Organization.
http://libdoc.who.int/hist/official_records/2e.pdf
Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7 – 9. Skolinspektionen. https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter- statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2018/kvalitetsgranskning-av-amnet-idrott-ochhalsa-i-arskurs-79/
Sökschema
Databas: Libsearch Datum: 2020-11-13Sökning Sökord Antal träffar Valda artiklar
1-Elever Student* OR pupil* OR teenagers 25,448,345 2-Undervisning Educ* OR learn* OR teach* 14,132,881 3- Psykiska och
sociala effekter Physiolog* OR ”social imp*” OR ”student attitud*” OR self* 190,972 4-Kampsport ”self defense” OR ”Personal protection*” OR ”martial arts*” OR ”self prot*” 1,096
5- Sökning med AND samt begränsningar 1 AND 2 AND 3 AND 4 861 4
