Användning av träningsapplikationer och motivation till fysisk aktivitet

Institutionen för informatik och media

Höstterminen 2019

Informationssystem C: Examensarbete

15 Högskolepoäng

Användning av träningsapplikationer och

motivation till fysisk aktivitet

Författare:

Fredrik Mattsson & Karim Tuffaha

Handledare:

Abstract

Swedish media has during the last year reported on the World Health Organization’s

investigation about general health. The reports have concerned Swedes showing an unusually low level of physical activity, which could be a cause of negative health effects.

The scope of this paper is to investigate training-applications’ effects on their users. The main focus is to see how the training applications affect the users motivation for physical activity. This is investigated to determine if the use of training applications can lead to long term physical activity.

The study is based on a quantitative approach and a survey was spread in a couple of

Facebook groups with a focus on training, motivation and health. The answers to the survey have then been reviewed and examined in relation to two theoretical models, Fogg Behavior Model (FBM) and Achievement Goal Theory (AGT). FBM is a behavior model which explains how an individual's behavior changes. AGT is a model that describes how an individual can be motivated to complete certain goals.

The result of the study is that training applications have a general positive effect on the user. The ones who use training applications experience greater motivation towards exercising physical activity. The users feel like the training application is a tool that both eases training and makes one perform better. The most common reasons why the respondents use training applications is to log statistics, compete against their own goals and to get a better

understanding about how they exercise.

The conclusion for the study is that the usage of training applications leads to a higher motivation for physical activity for the user, which then leads to an easier way of performing physical activity. Continuous usage of a training application would then lead to long term physical activity.

Sammanfattning

Svenska medier har under det senaste året rapporterat med stöd från World Health Organization att svenskars fysiska aktivitet är ovanligt låg vilket kan bidra till flertalet negativa hälsoeffekter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka individer som nyttjar träningsapplikationer och hur dessa påverkar deras motivation till fysisk aktivitet. Detta för att identifiera om användandet av träningsapplikationer kan leda till långsiktig fysisk aktivitet.

Studien är baserad på ett kvantitativt förhållningssätt där en enkät spreds i ett antal

Facebookgrupper med fokus på träning, motivation och hälsa. Svaren från enkäten har sedan sammanställts och granskats i förhållande till två teoretiska modeller, Fogg Behavior Model (FBM) samt Achievement Goal Theory (AGT). FBM är en beteendemodell som beskriver hur en individs beteende förändras. AGT är en modell som beskriver hur en individ kan motiveras till att uppfylla ett specifikt mål.

Resultatet av studien var att träningsapplikationer har generellt positiva inslag för

användaren. De som nyttjar träningsapplikationer upplever att de får en starkare motivation till att utöva fysisk aktivitet. Användarna upplever att träningsapplikationer är ett verktyg som både underlättar träning samt gör att man presterar bättre. De största

användningsområdena som användarna nyttjar träningsapplikationer är för att logga statistik, tävla mot sina egna resultat samt att få bättre koll på hur man rör sig.

Slutsatsen för studien är att användande av träningsapplikationer kan leda till en högre motivation för fysisk aktivitet hos användaren, vilket i sin tur leder till att användaren har lättare att genomföra fysisk aktivitet. Ett kontinuerligt nyttjande av träningsapplikationer skulle därför leda till långsiktig fysisk aktivitet.

Förord

Vi vill tacka vår handledare Steve McKeever som har hjälpt och väglett oss under hela processen samt under skrivandet av denna uppsats. Vi vill även rikta ett stort tack till

medverkande respondenter som tagit sig tid att delta och besvara vår enkätundersökning och gjort det möjligt att genomföra denna studie. Slutligen vill vi tacka våra opponenter för konstruktiv kritik och ideér om hur vi vidare kan förbättra vårt arbete.

Tack!

Innehållsförteckning

1.6 Definition och Begrepp 10

1.7 Kunskapsintressenter 11

2. Teoretiskt ramverk 13

2.1 Tidigare forskning 13

2.2 Fogg Behavior Model 15

2.3 Achievement Goal Theory 16

3. Metod 18 3.1 Formulering av forskningsstrategi 18 3.1.1 Forskningsparadigm 18 3.1.2 Validitet 18 3.2 Genomförande 19 3.2.1 Datainsamlingsmetod 20 3.3 Urval 21 3.4 Dataanalysmetod 22 3.5 Etiska överväganden 22 3.6 Källkritik 23 4. Resultat 23 4.1 Resultat från enkäter 24

5. Analys & Diskussion 32

Figurförteckning

Kapitel 1. -

Kapitel 2, Teoretiskt ramverk.

2.1 Fogg Behavior Model (Fogg, 2009). s.15

2.2 Achievement Goal Theory (Passer & Smith, 2007). s.17 Kapitel 3. - Kapitel 4, Resultat. 4.1 Könsfördelning. s.24 4.2 Åldersfördelning. s.25 4.3 Fysisk aktivitet. s.25 4.4 Val av träningsapplikation. s.26

4.5 Varför respondenterna valt träningsapplikationen. s.26

4.6 Upplevd motivation. s.27

4.7 Uppskattad förmåga till fysisk aktivitet. s.27

4.8 Primärt mål. s.28

4.9 Förändrat träningsbeteende. s.28

4.10 Påminnelser. s.29

4.11 Påverkad motivation av träningsapplikation. s.29

4.12 Prestation genom träningsapplikation. s.30

4.13 Sociala medier. s.30

4.14 Träning efter definierade mål. s.31

4.15 Motivation efter avklarat specifikt mål. s.31 Kapitel 5, Analys och diskussion.

5.1 Billys motivation innan träningsapplikation. s.34 5.2 Billys motivation efter träningsapplikation. s.34

5.3 Motivation över tid. s.35

FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARINGAR

AGT Achievement Goal Theory App Applikation

AI Artificiell Intelligens FBM Fogg Behavior Model SvD Svenska Dagbladet

1. Inledning

Nedan presenteras en bakgrund till studien, om hur mobila applikationer har blivit en mer integrerad del av dagens samhälle och hur dem har påverkat vår dagliga aktivitet.

Inledningen presenterar även hur hälsotrenden har skapat ett ökat intresse för att bibehålla en hälsosam livsstil. Vidare behandlas problemformuleringen, syftet, forskningsfrågor och studiens avgränsningar. Slutligen redogörs även ett antal definitioner och

begreppsbeskrivningar som är relevanta för att förstå undersökningen och analysen.

1.1 Bakgrund

Utvecklingen inom kommunikationsteknologin har under de senaste två decennierna fram till idag varit stor. Under denna tidsförlopp har de datorlika mobiltelefonerna kallade

smartphones blivit en revolutionär och magisk produkt som förändrat världen och som fortsätter att öka i popularitet. (Statista, 2019). En orsak till denna tilltagande utvecklingen är användarens möjlighet att hämta och installera programvaror på smartphones, så kallade applikationer. Den snabba och ständiga utvecklingen av nya applikationer har medfört till att de även nyttjas i större grad. (Business of Apps, 2019).

Denna mobila utveckling har på senare tid medfört till en kraftig ökning av tränings-och hälsoapplikationer (Dallinga et al, 2015). Alternativen för hälsoapplikationer växer ständigt på applikationsmarknaden inom kategorierna fitness och träning med årlig tillväxttakt på 25 % (Peng et al. 2016). Hälsoapplikationer har skapat incitament för användaren att öka den fysiska aktiviteten, fysiska kapaciteten och främjar användaren till att förändra sitt

hälsobeteende och uppnå en bättre livsstil (Romeo et al, 2019). Nya tekniska funktioner och innovativa lösningar inom hälsoapplikationer fortsätter att utvecklas och som får en stor påverkan hos användarens motivation till fysisk aktivitet och till ett förändrat

I en tid när samhället i större utsträckning digitaliseras ökar risken till att allt fler människor hamnar i stillasittande miljöer som leder till fysisk inaktivitet, till exempel via skärmbaserad underhållning, motoriserade transporter och skrivbordsjobb (Boverket, 2012:22). Enligt World Health Organization (2010) är sex procent av globala dödsfall förknippad till fysisk inaktivitet. Idag är fysisk inaktivitet den fjärde största dödsorsaken i världen och ett av de viktigaste folkhälsoproblemen. Genom att träna och motionera kan riskerna för

folkhälsosjukdomar kopplade till fysisk inaktivitet minska avsevärt (WHO, 2010).

1.2 Problemformulering

Samtidigt som träningsapplikationer fortsätter att öka i antal och används av en bredare målgrupp, så visar tidigare forskning (Middelweerd et.al (2015); Romeo et al. 2019) att användningen av träningsapplikationer bara har en kortsiktig effekt. Enligt Romeo et al. (2019) visar studier att användarna upphör att nyttja träningsapplikationer för att mäta sina individuella fysiska prestationer efter ett tidsförlopp mellan 2-3 månader. Enligt den tidigare forskning menar man att det krävs mer studier inom området för att undersöka hur

träningsapplikationer kan nyttjas under en längre period.

1.3 Syfte

Denna studie ämnar att undersöka användandet av träningsapplikationer, samt hur

användningen kan gynnas under en långsiktig period. En långsiktig period innebär i detta fall ett kontinuerligt användande som löper över flera månader eller ännu längre. Detta förväntas att resultera i en mer gynnsam miljö för fysisk aktivitet.

Rapporteringar om bristande fysisk aktivitet och ohälsosamma livsstilar innebär att denna studie är relevant i tiden. Studien fokuserar på vuxna människor i Sverige som nyttjar träningsapplikationer.

Studien utgår från beteendemodellen Fogg Behavior Model som jämför hur samspelet mellan förmåga, motivation samt trigger påverkar en individs beteende. Även målmodellen

Achievement Goal Theory som förklarar hur olika individers målsättning kan skiljas åt kommer att ingå i studiens teoretiska ramverk. Dessa två teorier förklarar på ett enkelt sätt hur beteende och motivation samspelar med varandra. Detta är en viktig grundsten för att förstå hur en individs beteende och motivation förändras under en längre period. I denna studie kommer det att undersökas i förhållande till användning av träningsapplikationer.

1.4 Forskningsfråga

Studiens huvudsakliga forskningsfråga lyder:

Underfrågor som kommer att besvaras genom studiens gång och stå som stöd för forskningsfrågan är:

● Varför använder man sig av träningsapplikationer?

Denna underfråga är formulerad för att ge en mer nyanserad bild om hur respondenterna nyttjar träningsapplikationer.

● Hur påverkas träning av träningsapplikationer?

Detta är intressant för att undersöka hur respondenternas träning påverkas av träningsapplikationer.

● Har träningsapplikationer någon påverkan på motivation?

Detta undersöker om träningsapplikationer har någon påverkan på motivation, med stöd från FBM.

● Kan uppfyllandet av specifika mål uppfylla en starkare motivation?

Denna frågeställning avser att undersöka förhållandet mellan motivation, enligt FBM samt målsättning via AGT.

● Hur kan träningsapplikationer gynna långsiktig motivation för fysisk aktivitet? Frågan är formulerad för att identifiera hur träningsapplikationer kan gynna långsiktig

motivation för fysisk aktivitet. Detta genomförs med stöd från AGT och FBM.

1.5 Avgränsning

I dagsläget finns det en uppsjö av träningsapplikationer som användaren kan ladda hem till sin smartphone med syftet att uppmuntra olika träningsformer samt för att registrera data efter genomförda träningsmoment.

I denna undersökning kommer avgränsningen baseras på att undersöka svenska (svenska invånare) vuxna individer som använder sig av träningsapplikationer i samband med fysisk aktivitet. Bakgrunden till att studien avgränsas till denna målgrupp grundar sig i

Fysisk Aktivitet- Definieras som all kroppsrörelse som är ett resultat av

skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning (Thivel et al. 2018). Fysisk aktivitet är ett alldagligt begrepp och innefattar olika former av

kroppsrörelser under såväl arbete som fritid (Caspersen, Powell & Christenson, 1985). Fysisk aktivitet innefattar även träning och motion, men de har olika syften.

Träning- Träning är en subkategori till fysisk aktivitet, som är planerad, strukturerad fysisk aktivitet och repetitivt som har ett slutligt eller mellanliggande mål med en tydlig målsättning att förbättra prestationsförmågan och som används i stor utsträckning inom idrotten (Thivel et al., 2018).

Mobila Applikationer- En mobilapplikation är en IT-programvara som är utvecklad för mobila operativsystem och installerade på handhållna enheter, till exempel smartphones eller surfplattor. Applikationer släpps och sprids från oberoende tillverkare på

applikationsmarknaden via operativsystemens onlinebutiker. Det finns flera olika marknader för nedladdning av applikationer. Några av de stora aktörerna är Apples “App Store”, som är tillgänglig för Apples mobila enheter iPhone och som använder sig av operativsystemet iOS. En annan väletablerad aktör är Android med sin marknad “Google Play” (Hoehle &

Venkatesh, 2015).

Träningsapplikationer- Är applikationer som placerats inom kategorin på hälsa och fitness. Vanligtvis genomför användaren någon form av fysisk aktivitet i samband med användningen av träningsapplikationer.

Sociala funktioner- En vanlig förekommande inbyggd funktion som finns hos olika träningsapplikationer är sociala funktioner. Sociala funktioner gör det möjligt att

kommunicera och interagera med andra användare med ändamålet att känna mer motivation till fysisk aktivitet (Dallinga et al. 2015). Genom sociala funktioner kan användarna dela med sig av sin personliga data och statistik från genomförda träningsaktiviteter på sociala medier med hjälp av applikationens delningsfunktionen.

Smartmobil/Smartphone- Är en mobiltelefon som har en tryckkänslig pekskärm med inbyggd operativsystem. Med hjälp av dessa telefoner kan en ägare hämta och installera applikationer för olika ändamål.

Användare- I denna undersökning avser användare personer som använder träningsapplikationer i samband med fysisk aktivitet.

1.7 Kunskapsintressenter

2. Teoretiskt ramverk

I kapitlet beskrivs de teorier som ligger till grund för studien. Först presenteras tidigare forskning som är relevant för studiens genomförande. Sedan redogörs de teorier som används, Fogg Behavioral Model och Achievement Goal Theory.

2.1 Tidigare forskning

I tidigare forskning förekommer undersökningar som berör fysiska aktivitet med stöd av träningsapplikationer. Ämnesområdet är fortfarande aktuellt när det gäller

träningsapplikationer och deras inverkningar på den fysiska aktiviteten hos användaren på längre sikt (Middelweerd et al, 2015; Dallinga et al, 2015). I en studie av Dallinga et al. (2015) analyseras relationen mellan fysisk aktivitet och användandet av träningsapplikationer hos löpare i Amsterdam. Undersökningen genomfördes genom att distribuera en webbenkät och samla in data om löparnas hälsa och livsstil, uppskattning på deras fysiska aktivitet samt om de använder någon träningsapplikation. Studiens resultat visade att löpare som använder sig av en träningsapplikation var mer fysiskt aktiva och mer motiverade till fysiska aktiviteter samt att de hade större chans att bibehålla sitt träningsbeteende i längre utsträckning än de som inte använde någon träningsapplikation alls.

Tidigare forskning (Peng et al, 2016; Middelweerd et al, 2015; Tong et al, 2018; Harries et al, 2016) har även till stor del koncentrerat sig på användarperspektivet när det gäller den

tekniska aspekten eftersom inbyggda funktioner och preferenser har en väsentlig roll på användningen till träningsapplikationer. Eftersom nya träningsapplikationer introduceras på applikationsmarknaden med avancerade funktioner har Peng et al. (2016) genomfört en studie som har fokuserat på användarperspektivet och den tekniska aspekten. I undersökningen fick 44 deltagare beskriva sitt förhållningssätt och tidigare erfarenheter från användningen av träningsapplikationer. Resultatet av undersökningen visade att ungefär 57 % av

respondenterna har träningsapplikationer installerade på sina smartphones, men som inte används på grund av; kostnader, omedvetenhet, okunnighet, omotivation och tidsmässiga skäl. Den resterande andelen var positivt inställda till att använda träningsapplikationer som en hälsofrämjande åtgärd för att uppnå ett bättre hälsobeteende. I denna grupp var motivation, social konkurrens och spelifiering viktiga faktorer för användarna (Peng et al. 2016).

Enligt Peng et al. (2016) är det viktigt att hänsyn till deltagarnas upplevelser med

träningsapplikationer till den framtida utvecklingen och utformningen för att få användningen att bli mer långvarigare och effektivare. Vidare har Tong et.al (2018) forskat vidare på

individens fysiska prestationen och på aktivitetsnivån. På sociala inverkningar ansåg

respondenterna att det var viktigt att få konkurrera och jämföra sina fysiska prestationer med andra användare. När det gäller de teknologiska faktorerna, så uppskattade respondenterna att träningsapplikationerna lagrade personlig data och relevant information om deras framsteg (ibid).

I en studie av Harries et al. (2016) formuleras tre olika hypoteser för att ta reda på hur träningsapplikationer med inbyggda funktioner som stödjer personlig återkoppling främjar hälsobeteende och motivationen hos slutanvändaren. I undersökningen fick varje deltagare en smartphone och som var utrustad med en förinstallerad träningsapplikation på enheten för att användas som en stegräknare hos deltagarna. Deltagarna blev slumpmässigt indelade i tre skilda grupper med olika premisser för att jämföra skillnaderna på motivationen i respektive grupp. I första gruppen fick ingen av deltagarna någon personlig återkoppling på deras framsteg från stegräknaren, till skillnad från den andra gruppen. I den sista gruppen fick samtliga deltagare en återkoppling på deras framsteg från stegräknare och som sedan jämfördes med andra deltagare i samma grupp. Studiens resultatet efter att jämfört dessa grupper mot varandra, är att mobila applikationer har en signifikant förbättring på motivationen till fysisk aktivitet när träningsapplikationer registrerar hälsodata och ger personlig återkoppling på fysiska framsteg (ibid).

Slutligen har Middelweerd et.al (2015) undersökt träningsapplikationer och hur deras tekniska funktionalitet påverkar slutanvändarens hälsobeteende och motivation till fysisk aktivitet. Vid genomförandet av undersökningen bestod urvalet av totalt 64

2.2 Fogg Behavior Model

Figur 2.1 Foggs beteendemodell ovan beskriver hur de tre elementen motivation, förmåga och trigger samspelar inom FBM (Fogg, 2009)

Undersökningen kommer att utgå från Fogg Behavior Model eftersom det är en lämplig teori om beteendeförändring. Studien kommer således följa teorins olika delar för att undersöka om träningsapplikationer kan påverka en användares beteende kring fysisk aktivitet. Fogg Behavior Model (FBM) är en modell utformad för att ge insikt hur beteende kan förändras över tid. FBM bygger på tre element som tillsammans påverkar vårt beteende. För att beteende ska ändras kräver det att samtliga element är i samspel tillsammans. Om inte hälsobeteendet förändras så kan det bero på att något av elementen inte är med eller att någon av dessa element har för lågt värde. De tre elementen som modellen baseras på är motivation, förmåga och triggers (Fogg, 2009).

2.2.1 Motivation

Den första huvudfaktorn motivation är bestående av tre emotionella faktorer och där alla består av två olika sidor. Dessa är tillfredsställelse/smärta, hopp/rädsla och social

acceptans/uteslutning. Motivationsfaktorerna tillfredsställelse/smärta innebär en reflexmässig respons från användarna, människor reagerar direkt på vad som händer. Den andra

2.2.2 Förmåga

Den andra huvudfaktorn förmåga har sex egenskaper som relaterar till varandra och som inverkar på användarnas målbeteende. Förmågan att utföra en aktivitet kan försvåras om målbeteendet kräver något av följande sex punkter:

● Tid - Är tidskrävande.

● Pengar - Kräver en del investeringar.

● Fysisk Ansträngning - Målbeteendet kräver en regelmässig fysisk insats. ● Tankegång - Behöver mycket övervägande och reflektion om målbeteendet. ● Socialt avvikande - Om beteendet strider mot vedertagna samhällsnormer. ● Icke-rutin - Förändringar i rutiner och levnadsmönster. (ibid)

2.2.3 Trigger

Det sista elementen i FBM är triggers. En trigger är någonting som talar om för användaren att beteenden bör utföras omgående (Fogg, 2009). Triggers behövs för att användaren ska uppfylla sitt beteendemål. Utan en trigger kommer användaren inte utföra sitt beteende oavsett om de två andra elementen förmåga och motivation är uppfyllda.

Det finns tre typer av triggers som definierats och som har olika funktioner på användaren. Den första uppmärksammar beteendenmålet och syftet med denna trigger är att

understödja användaren vid låg motivation. Den andra triggern hjälper till med att uppfylla beteendemålet och är lämplig när användaren uppvisar en hög motivation, men saknar förmågan. Den tredje triggern står för tecken och fungerar som bäst när användaren uppvisar hög motivation och förmåga. Denna trigger har syftet att påminna och uppmärksamma användaren att målbeteendet ska utföras (Fogg, 2009).

2.3 Achievement Goal Theory

Figur 2.2 Achievement Goal Theory

Master-approach goals är när individens huvudsakliga fokus är att förbättra sina personliga färdigheter och förmågor, göra så gott han/hon kan samt utveckla nya färdigheter. Vad som är kännetecknande för master-orienterade personer, är att dessa drivs av en hög inre motivation till att lära sig nya saker och känner en stark lust och intresse vid utförandet av aktiviteter, med avsikten till att detta ska leda till en personlig förbättring. När individer lyckas åstadkomma sina målsättningar genom master-perspektivet, så medför det till en förstärkt känsla av framgång och förbättring (Passer & Smith, 2007).

Master-avoidance goals visar på en rädsla att inte prestera sitt yttersta och till sina förutsättningar. Huvudmålet är inte att överträffa sina förmågor eller färdigheter vid

genomförandet av en aktivitet, utan målet vilar på att prestera tillräckligt väl för att undvika ett negativt utfall (Passer & Smith, 2007).

Ego-approach goals är mer lämpad till prestationsinriktade människor som konkurrerar mot andra och som känner ett behov att framstå som bättre än alla andra och som ständigt jämför sin egna förmåga med andra människor. Ego-orienterade människor strävar till att uppnå hög förmåga och skicklighet med lite så kraft och ansträngning för att få likvärdiga resultat som andra människor. Inom ego-perspektivet uppvisar människor en motivation som är starkt förknippad till goda prestationsmönster och uthållighet. Människor inom denna kategori fokuserar till stor del på att överträffa andras förmågor och hur dessa förmågor kan bevisas (Passer & Smith, 2007).

3. Metod

I detta avsnitt presenteras de olika metoder vilket studien använder. Först presenteras forskningsstrategin med en övergripande förklaring till studiens förhållningssätt. Vidare presenteras studiens genomförande och urval samt dataanalysmetod som förklarar hur studien genomförts, hur respondenterna identifierats samt hur resultatet har behandlats. Avslutningsvis tas etiska överväganden i beaktning och hur studien förhåller sig till dem.

3.1 Formulering av forskningsstrategi

Undersökningen tillämpar en kvantitativ forskningsansats och utgår från ett positivistiskt paradigm. Studien kommer bygga på en surveyundersökning som sprids till potentiella respondenter i olika forum där de är aktiva. Målet är att identifiera ett representativt urval från en större population. Enkäter är ett standardiserat verktyg som nyttjar förkodade kategorier som kan användas för att genomföra matematiska och statistiska analyser. (Bryman, 2016).

3.1.1 Forskningsparadigm

Studien utgår från ett positivistiskt forskningsparadigm. Positivismen är en epistemologisk ståndpunkt som förespråkar tillämpning av naturvetenskapliga metoder för att studera samhällsvetenskapliga områden (Bryman, 2016). Positivismen utgår från fem stycken huvudpunkter. Dessa huvudpunkter är principen om fenomenalism, principen om

deduktivism och principen om induktivism samt kravet på objektivitet och kravet på en tydlig skillnad mellan vetenskapliga och normativa påståenden. (ibid).

Positivism är starkt förknippat med enkätundersökningar eftersom det granskar omvärlden för att på ett objektivt förhållningssätt motbevisa eller bevisa en observerad företeelse. Det positivistiska paradigmet ämnar att identifiera mönster och generaliseringar. (ibid). Därför anser vi att detta paradigm lämpligt och har ett fokus som är i linje med studien.

hur forskningsresultatet kan generaliseras över andra områden än de som primärt är undersökta i studien. (ibid).

Objektivitet

Studien har genomförts som en del av utbildningen inom systemvetenskap vid Uppsala universitet. Forskarna är oberoende av externa aktörer och har ej tillhandahållits några externa medel. Arbetet sker utifrån forskarnas egna bästa förmågor, och är medvetna om att de ej är experter inom de området som undersöks, därför kan det inte utesluta att det finns en risk med omedveten påverkan av resultatet.

Reliabilitet

Studiens data har behandlats av internetbaserade enkätverktyg, som kan tänkas uppdateras eller ändra utseende i framtiden. Samt använt sig av växande Facebookgrupper, där det kan tänkas att studien exponeras för en annan typ av individer i takt med att gruppernas

medlemmar förändras. Detta är värt att uppmärksammas, då det kan ske eventuella

förändringar i urvalet för en liknande studie i framtiden. Träningsapplikationer fortsätter även att utvecklas, och det kan därför tänka sig att i framtiden utgör träningsapplikationer en annan funktion än idag.

Innan enkäten skickades till respondenterna genomfördes ett test där forskarna skickade ut ett utkast på enkäten till testpersoner för att säkerställa att frågorna uppfattades på rätt sätt. Även tekniska aspekter kring enkäten testades, detta inkluderar felhantering och lagring av svar. Intern validitet

I undersökningen har enkäten spridits på platser där målgruppen finns representerad i stor utsträckning med ett följande informationsblad som förklarar studiens målgrupp och syfte. Det har dock inte hindrat utomstående från att svara på enkäten. Det har försökt motverkas genom att i enkäten ha en kontrollfråga där man undersöker om respondenten nyttjar träningsapplikationer. Urvalet för resultat har sedan sammanställts utifrån om respondenten nyttjar träningsapplikationer och exkluderat svaren från individer som ej nyttjar

träningsapplikationer. Extern validitet

Studien undersöker motivation i samband med användning av träningsapplikationer med fokus på fysisk aktivitet. Studiens resultat kan vara till nytta för att undersöka teorier kopplat till motivation med applikationer inom andra discipliner.

3.2 Genomförande

3.2.1 Datainsamlingsmetod

Studien har genomförts med ett kvantitativt förhållningssätt, detta tillåter genomförandet av mätningar och möjligheten att identifiera samband av en större population. Bryman (2016) förklarar hur detta tillåter oss att mäta resultatet, en mätning tillför tre huvudsakliga fördelar.

○ Mätningar tillåter att identifiera mönster och skillnader mellan individer - Detta är användbart eftersom då kan mönster identifieras i mindre skala, sådant som inte vanligtvis upptäcks genom andra undersökningsmetoder.

○ Mätningar ger mer konsekvent data över tid - Detta är gynnsamt för två områden. För förmågan att kunna se konsekventa resultat över tid samt att kunna jämföra resultat mellan forskare. Att mätningen är konsekvent innebär då också att forskaren behöver vara objektiva och utesluta att utomstående faktorer påverkar resultatet såsom

situationens tidpunkt eller forskarens egna föreställningar.

○ Mätningar ger förutsättningar för mer precisa uppskattningar av resultatet - detta kan säkerställas genom att man undersöker korrelation i resultatet. (ibid).

Enkäter är vedertaget för området av informationssystem och är ett sätt att systematiskt samla in standardiserade data från en större grupp individer. Dessa data kan sedan jämföras med varandra för att identifiera mönster i svarsalternativen. Forskningen genomförs då på ett sådant sätt så att man har möjlighet att nå ut till många respondenter på ett effektivt sätt. Resultatet presenteras som generaliseringar för en ännu större population än den man som forskare undersökt. (Bryman, 2016).

Enkäten är utformad med tratt-teknik där enkäten inleds med ett par lättsamma och öppna frågor för att sedan gå på djupa och specifika frågor. Frågorna som är kopplade till den teoretiska ram har slutna svarsalternativ, vilket innebär att respondenten har givna

svarsalternativ den kan välja mellan och behöver därför inte formulera ett eget svar. Detta gör det lättare både för respondenten att ta ställning i frågan, samt underlättar det för forskaren att få enhetlighet i svaren vilket gynnar analysen av resultaten.

I enkätens informationsblad redogörs vilken data som samlas in och hur den behandlas. När studien väl är genomförd och vi genomfört vår lottning så kommer all personlig data raderas.

3.3 Urval

Principen kring urval innebär att forskare vill undersöka en mindre del av en större population. Den delen som undersöks ska representera den större gruppen, det är därför viktigt att forskaren fokuserar på att identifiera rätt individer till urvalsgruppen. Genom att ett gediget arbete genomförs innan datainsamlingen sker så ges en större säkerhet att nå ut till rätt typ av respondenter. Urvalet för studien har varit svenska personer som använder sig av träningsapplikationer. För att göra studien effektiv och få stor spridning på ett smidigt sätt genomfördes en kortare analys över Facebook-grupper. Där identifierades ett antal grupper som skulle tänkas vara intressanta för undersökningen. Studien har fokuserat på att

distribuera enkäten till dessa speciella grupper på Facebook som riktar sig till träning, motivation och hälsa. Enkäten spreds i tre grupper på Facebook, en fokuserad på

styrketräning med cirka 6000 medlemmar, samt två grupper med mer generellt fokus på träning, motivation och hälsa med cirka 4800 samt 70 000 medlemmar.

Studien baseras på ett strategiskt urval, vilket är ett icke-sannolikhetsurval för att identifiera de respondenter som varit aktuella för studien. Genom att fokusera på individer som nyttjar träningsapplikationer så har det fallit sig naturligt att leta efter grupper där respondenterna finns aktiva. Detta har då underlättat spridningen på enkäten eftersom man hittat rätt respondenter på ett effektivt sätt. Bryman (2016) beskriver ett strategiskt urval där forskare väljer sina respondenter utifrån hur väl de förväntas producera nyttig information för studien. Detta är till fördel om man redan vet vad och vilka man vill undersöka.

3.4 Dataanalysmetod

Enkäten är konstruerad genom Googles egna verktyg för enkäter. Verktyget räknar ut statistik kontinuerligt och underlättar på så sätt arbetet med att sammanställa resultatet. Vi kan med hjälp av detta se diagram över svaren i realtid. Detta kan under datainsamlingen ge en indikator av slutresultaten innan svaren helt är sammanställda. Analysen grundar sig i att mäta frekvensen för de insamlade svaren. Svaren sammanställs sedan i cirkeldiagram och stapeldiagram, eftersom dessa är vanligt förekommande vid kvantitativa analyser och

underlättar att visualisera resultatet (Bryman, 2016). Frekvensen av svaren sammanställs och jämförs gentemot de totala antalet svar för att räkna ut procentsatsen för respektive

svarsalternativ. På detta sätt går det att analysera och identifiera samband eller trender från respondenternas svar.

Vissa svar analyseras genom ytterligare metoder där det kan vara lämpligt. Svaren analyseras då genom aritmetiskt medelvärde och spridning för att få en mer nyanserad bild av svaren och identifiera genomsnitt. En del av svaren kommer sammanställas direkt i Googles verktyg för enkäter. De svaren som inte kan hanteras av Googles verktyg kommer vi behandla i Microsoft Excel. Där kommer vi sammanställda resultaten likt de är sammanställda från Googles verktyg för att resultaten ska se enhetligt ut.

3.5 Etiska överväganden

Vi har valt att genomföra studien med möjlighet till total anonymitet för respondenterna. Det har dock funnits en möjlighet att tilldela oss sin mail-adress, det har varit en frivillig del av enkäten. Det har även presenterats information om hur vi behandlar mail-adresserna för att vara transparenta med respondenterna.

Forskningsetik handlar om rättigheter för studiens respondenter. För att vidhålla en god forskningsetik bör forskaren se över alla som involveras av studien, både direkt och indirekt. Det grundar sig i att man som forskare bör bemöta alla som inkluderas i studien på ett hederligt och ärligt sätt, samt utgör sig i att följa fem rättigheter.

○ Rätten att ge informerat samtycke

Respondenterna har rättigheten att vara fullt informerade kring studien. Vi har informerat respondenterna i samband med att vi spridit enkäten, samt presenteras ett mer detaljerat informationsbrev i enkäten.

○ Rätten att vara anonym

Respondenterna har rätten att behandlas anonymt, vilket innebär att deras identitet och platsinformation ska vara skyddat. Vi har valt att göra det möjligt att vara helt

anonym i studien, vilket innebär att vi inte har någon form av koppling till personliga data om respondenten så vill.

○ Rätten till konfidentialitet

Respondenterna har rättigheten att deras svar behandlas konfidentiellt. Detta har vi gjort genom att vara konsekventa i vår datahantering och använda system där enbart vi som forskare har tillgång till svaren. (Bryman, 2016).

3.6 Källkritik

Urvalskriterierna för studiens litteratur har tillämpat ett källkritiskt förhållningssätt i urvalet av vetenskapliga litteraturkällor. Därför grundar studiens teoretiska ramverk i material som uppvisat en tydlig forskningsevidens. Tyngdpunkten i urvalet av samtliga källor har noggrant blivit granskade och utgått utifrån kriterierna pålitlighet, aktualitet och auktoritet. I det teoretiska ramverket är samtliga källor peer reviewed. Studiens underlag baseras på källor som är relevanta för studiens ändamål. Detta innebär att enbart källor som är relevanta i tiden och behandlar studiens områden används.

4. Resultat

I detta avsnitt presenteras informationen som vi samlat på oss från datainsamlingen. Det resultat som presenteras här kommer sedan stå som grund för analys och diskussion senare i rapporten.

4.1 Resultat från enkäter

Nedan kommer resultatet från vår studie presenteras i form av diagram med en kortare presenterande text. Totalt fick enkäten in 258 svar, varav 25 har svar räknats bort som ej uppfyller kraven för att delta i studien. Vi har valt att bortse från svaren där respondenten är under 18 år eller ej nyttjar träningsapplikationer. Detta eftersom vi ser till rekommendationen från WHO som fokuserar på individer över 18 år samt att vår studie undersöker påverkan av träningsapplikationer.

n = 233.

Deltagande och resultat från grupperna har varierat. Vår enkät fick ett större genomslag i Facebookgruppen med fokus på styrketräning. Detta är uppseendeväckande eftersom den potentiella exponeringen är skev med en fördelning mellan 6000 gentemot 74 800.

Åldersfördelningen är bred och inkluderar respondenter mellan 18 till 65 år. Genomsnittsåldern är 35 år (34,88).

Figur 4.2 - Åldersfördelning

Respondenterna fick uppskatta hur mycket tid de lägger på fysisk aktivitet per vecka. Svaren har sedan blivit kategoriserade om man uppfyller 150 minuter per vecka eller inte.

Respondenterna uppger att 60 av 233 (26%) har en fysisk aktivitet som är lägre än 150 minuter per vecka. Vilket är i linje med vad WHO har rapporterat om att var fjärde vuxen rör på sig för lite. Genomsnittet av studien är 298 (298,21) minuter per vecka.

Sammanställning av de olika applikationer som används av respondenterna. Överlägset störst är träningsapplikationer med fokus på styrka med 40%. Resultatet har summerats i

gruppering eftersom det inkom ett flertal unika applikationer som vi sedan sammanställt under “App till träningsklocka”, “Styrkeapp”, “Konditionsapp” eller en kombination mellan dessa.

Figur 4.4 Val av träningsapplikation

Det finns en tydlig positiv trend hos respondenterna till upplevd motivation för fysisk aktivitet.

Figur 4.6 - Upplevd motivation

Den upplevda förmågan till fysisk aktivitet från respondenterna är generellt positiv. En majoritet av respondenterna tycker det är lätt att genomföra fysisk aktivitet.

Det finns en större spridning mellan de primära målet med träning hos respondenterna. De största grupperna som studien har identifierat är i följande ordning: “Bli starkare” 39,1%, “Hälsomässiga skäl” 24,9%, “Ett specifikt mål (tex tävling eller milstolpe)” 13,3%, “Öka min kondition” 9,9%, “Se bra ut” 8,2%. Dessa utgjorde totalt 95,4% av studiens respondenter. Resterande 4,6% har svarat unika svar som inte utgjort en så stor del att de kan grupperas. Några exempel om vad dem unika svaren har behandlat är områden som att ha roligt, mental hälsa och att bli bättre på träning i sig.

Figur 4.8 - Primärt mål

Majoriteten av respondenterna uppger att deras träningsbeteende förändrats genom träningsapplikationer. Respondenterna visar en tydlig trend där de upplever att

Respondenterna redogör en tvetydig bild om deras inställning till hur träningsapplikationer ger dem påminnelser om att träna. Den största gruppen av respondenterna uppger varken om påminnelser påverkar negativt eller positivt medan det går att se en svag negativ inställning. Ett visst bortfall kan noteras eftersom frågan var frivillig.

Figur 4.10 - Påminnelser

En majoritet på 77,7% uppger att deras upplevda motivation till träning har påverkats av användandet av träningsapplikationer. 18% säger att deras motivation inte har förändrats på grund av träningsapplikationer, samtidigt svarar 4,3% vet ej.

Prestationsmässigt beskriver 76,4% av respondenterna att de får ut mer av sina pass där dem nyttjar träningsapplikationer, 15,9% svarar att de inte får ut mer av passen och 7,7% vet ej.

Figur 4.12 - Prestation genom träningsapplikation

Vad gäller spridning av träning så uppger 63,9% av respondenterna att de inte delar med sig av sin träning via sociala medier, medan 36,1% gör det.

En svag trend tyder på att respondenterna tränar utifrån definierade mål, svaren är dock inte tillräckligt tydliga för att dra några slutsatser. Respondenterna visar en otydlig bild där de flesta ställer sig neutrala mot påståendet med en svag positiv indikator.

Figur 4.14 - Träning efter definierade mål.

Respondenterna uppger en tydlig trend att de upplever en ökad motivation en kort stund efter att de uppnått ett specifikt mål.

5. Analys & Diskussion

I den här delen kommer resultatet från rapporten analyseras och diskuteras i förhållande till problemformulering och underfrågor. Avslutningvis kommer även metodvalet att behandlas.

5.1 Underfrågor

- Varför använder man sig av träningsapplikationer?

Respondenterna uppger att den överlägset mest populära anledningen till att använda

träningsapplikationer är att kunna logga och se statistik från sina träningspass. Andra faktorer som presenteras är även att tävla mot sina egna resultat, få bättre koll på hur mycket man rör sig. Detta är alla faktorer som står inom ramen för Master-approach i AGT som tidigare förklarats. Majoriteten av respondenterna väljer att använda sina träningsapplikationer i mån för att förbättra sina egna prestationer, med ett fokus på sin egen prestation. Även faktorer som skulle gå genom andra perspektiv från AGT så som sociala faktorer som att ens vänner använder träningsapplikationer, möjlighet att dela med sig av resultat, samt att kunna inspireras av andra användare i träningsapplikationer presenteras. Respondenterna uppger även att de nyttjar träningsapplikationer som en form av träningsdagbok och använder sig av färdigkonstruerade träningspass. Detta kan tyda på okunskap inom området och att

träningsapplikationen då blir en förlängd kunskapsbank där användaren har möjlighet att optimera sin träning. Flera svar tyder också på att det gör det lättare för användaren att genomföra sin träning, vilket kan väcka en del misstanke då träningsapplikationen blir en ytterligare faktor i träningen och därmed blir träningen mer komplicerad genom att addera fler moment till träningen. Detta är något som vi under studiens gång har förstått beror på vilken typ av träningsapplikation som användaren nyttjar. Det finns en viss skillnad mellan träningsapplikationer där man som användare loggar statistik själv och aktivt matar in data i träningsapplikationen under passets gång. Sedan finns det även applikationer som mäter data åt användaren och användaren får då efter passet en summering av prestationen som

genomförts.

- Hur påverkas träning av träningsapplikationer?

- Har träningsapplikationer någon påverkan på motivation?

Resultatet visar att träningsapplikationer har antingen en neutral eller positiv effekt på användarens motivation men fri från negativ påverkan. Med stöd från Fogg (2009) och FBM kan vi då konstatera att träningsapplikationer leder till en förenklad beteende förändring. En förhöjd motivation innebär att beteendet inte kräver lika hög förmåga för att genomföras, samt kan initieras av en svagare trigger.

Att använda sig av en träningsapplikation kan därför underlätta att förändra sitt beteende för att utöva fysisk aktivitet. Vilket i sin tur leder till att utöva fysisk aktivitet kräver mindre förmåga och känns lättare att genomföra. När motivationen blir starkare och förmågan oförändrad krävs det även en mindre trigger för att genomföra beteendet. Desto mer man utövar beteendet kommer man även naturligt bli bättre på det och kravet på förmåga sänks. I slutändan leder detta till att träningsapplikationer skapar en mer gynnsam miljö för att utöva fysisk aktivitet.

- Kan uppfyllandet av specifika mål uppfylla en starkare motivation?

Resultatet från studien tyder på att uppfyllnaden av specifika mål ger en starkare motivation. Det tyder dock inte på en långsiktig motivation, utan snarare under ett specifikt tillfälle kortsiktigt efter uppfyllnaden av det specifika målet. Detta förekommande kan sedan anpassas för att gynna motivation för långsiktig fysisk aktivitet genom kontinuerlig målsättning från träningsapplikationen.

Dock är det viktigt att poängtera, som AGT beskriver att individer ofta strävar efter olika mål (Passer & Smith, 2007). Vad vi har kommit fram till är att träningsapplikationer kan bidra med en starkare motivation efter uppfyllnaden av det specifika målet, dock kan själva målet konstruerat från träningsapplikationen inte vara i linje med vad individen eftersträvar. Detta innebär krav på tekniken bakom träningsapplikationen behöver vara anpassad efter

användaren.

Figur 5.1 - Billys motivation innan träningsapplikation

- Hur kan träningsapplikationer gynna långsiktig motivation för fysisk aktivitet? Studien visar att nyttjande av träningsapplikationer kan leda till mer fysisk aktivitet som en följd av förhöjd motivation. För att beteendet av träningsapplikationen blir långvarigt innebär det att användaren fortsätter använda träningsapplikationen. Hur träningsapplikationen används är ett område utanför denna studie. Det går dock att genomföra ett par hypotetiska generella tankar kring hur träningsapplikationen bör interagera med användaren för att gynna en långsiktig motivation för fysisk aktivitet.

Respondenterna uppger att de upplever en starkare motivation i samband med att de uppfyller specifika mål. Detta skulle kunna innebära att träningsapplikationer som kontinuerligt ger användaren nya specifika mål att träna mot skulle därmed även leda till att användaren använder sig av träningsapplikationen under en längre tid och därmed även en långsiktig fysisk aktivitet. Nedan illustreras detta hypotetiskt via en graf som mäter motivation över tid. Träningsapplikationer ger individen kontinuerligt nya mål i takt med att den klarar sina tidigare mål. Detta skulle isåfall gynna en långsiktig motivation.

Figur 5.3 - Motivation över tid

5.1.1 Sammanfattning underfrågor.

Vår uppfattning och studiens resultat är att träningsapplikationer kan bidra till långsiktig fysisk aktivitet. Men en träningsapplikation i sig leder inte direkt till en långsiktig fysisk aktivitet, på grund av att det samtidigt krävs prestationer från användaren i symbios med träningsapplikationen. Med detta som grund kan träningsapplikationer innebära ett verktyg för användaren att höja sin egen motivation för fysisk aktivitet. I det långa loppet leder detta till att användaren genomför fler moment av fysisk aktivitet, och den långsiktiga fysiska aktiviteten ökar. Dock så behöver träningsapplikationen vara konstruerad på ett sådant sätt att den gynnar individen under långa perioder, med tex långsiktiga mål eller kontinuerligt

5.2 Metodkritik

Efter att vi har behandlat resultaten och tänkt över de frågor vi ställt i enkäten går de inte att undvika att identifiera saker som skulle kunnat gjorts annorlunda. Till en början så är enkäten öppen för vem som helst att ta del av om de är med i de Facebookgrupper där vi valt att sprida den. Där finns det ingen garanti för att individerna som väljer att delta kommer vara rätt målgrupp för oss. Vi är därför beroende av att medlemmarna som befinner sig i

Facebookgrupperna är sådana som går i linje med gruppens syfte.

Under studien så hände två mindre incidenter med administratörer från olika

Facebookgrupper när vi spred vår enkät. En administratör bad oss om gentjänster eftersom vi nyttjade gruppen. Detta tyckte vi var underligt eftersom det vi gjorde var i linje med gruppens aktivitet. En annan administratör tog bort vår post i enlighet med en av deras regel “Ingen reklam eller skräppost - Ge mer än du tar i den här gruppen. Marknadsföring av egen verksamhet, skräppost och irrelevanta länkar är inte tillåtna.“. Vi valde då att prata med administratören kring ärendet och lösa situationen. Vi fick då efter diskussionen posta vår undersökning igen. Detta hade kunnats lösa att vi från en början var tydligare och haft tätare kontakt med administratörerna.

Överlag så anser vi att det var rätt val att genomföra en kvantitativ studie. Vår ambition var att undersöka ett område på ytan där vi kunde få resultat från en stor samlad population, vilket vi fick. Att använda oss av Facebookgrupper var troligtvis även den smidigaste lösningen att sprida enkäten på. Mest på grund av gruppernas inriktning, vilket bidrar till att individer med samma intressen samlas på ett och samma ställe. Det gör det då enkelt för oss att sprida undersökningen effektivt.

Det är även värt att poängtera urvalsgruppen. Vi har genomfört ett arbete för att identifiera användare av träningsapplikationer. Dock är den största gruppen av vårt urval individer som nyttjar träningsapplikationer i samband med styrketräning. Detta innebär att studien kan ha ett resultat som är mer riktat mot styrketränande individer snarare än den absoluta

känns orimliga eftersom de är väldigt låga och ojämna. Vi hade även genomfört felhantering i svarsalternativet som gjorde att respondenten var tvungen att ange ett tal, dock fanns inte någon restriktion på hur lite eller mycket den kunde ange. Vi tror detta kan bero på att en del respondenter har missuppfattat frågan och svarar i timmar istället för minuter. Detta blir då ett problem om vi ska genomföra statistik och dra slutsatser utifrån dem parametrarna om urvalet inte är representativt och riktigt. Vi baserar detta på att flertalet av svaren var orimligt låga och kändes konstigt med tex “3 minuter fysisk aktivitet per vecka”. Att lösa detta i efterhand blir svårt eftersom det strider mot etiken att ändra svaren i efterhand. Att ha

6. Avslut

I detta avsnitt sammanfattas resultatet genom att återknyta till studiens syfte och forskningsfråga. Vidare dras slutsaser utifrån det analyserade materialet.

6.1 Slutsatser

I denna studie har träningsapplikationens effekt på motivation och fysisk aktivitet studerats i syfte för att undersöka hur användare kan bibehålla långsiktig fysisk aktivitet med stöd av träningsapplikationer. Denna studie har grundat sig på teorierna Fogg Behaviour Model samt Achievement Goal Theory eftersom dessa två teorier har tydliga förklaringsmodeller som behandlar motivation och individens prestationsbaserade målsättningar som är nödvändiga och relevanta till denna undersökning. Vidare bygger denna undersökning på empiriskt material insamlat genom en enkätundersökning med 258 respondenter, varav 233 svar har varit relevanta för studiens underlag, det vill säga 233 av respondenterna har varit över 18 år, samt nyttjat en träningsapplikation.

Den forskningsfråga som studien ämnade att besvara var:

● Kan användande av träningsapplikationer leda till långsiktig fysisk aktivitet? Slutsatsen för studien är att det går att gynna en långsiktig motivation genom

träningsapplikationer om dem är konstruerade på rätt sätt. Detta varierar beroende på individens mål med sin träning och vad träningsapplikationen har för funktionalitet. Träningsapplikationer kan då bidra till en förhöjd motivation, om träningsapplikationens funktionalitet går i linje med användarens mål som förklarats genom AGT och triggers som förklarat genom FBM.

träningsapplikationen nyttjar AI att lära sig själv om användarens mål skulle detta underlättas.

6.2 Framtida forskning

Vi har i den här studien undersökt hur träningsapplikationer påverkar motivation till fysisk aktivitet. Det har varit en generell undersökning och fokus har inte varit på någon speciell grupp individer, utan enbart hur den fysiska aktiviteten kan gynnas med hjälp av dessa träningsapplikationer. Vi insåg dock att en stor del av våra respondenter använder sig av träningsapplikationer med fokus på styrka och specifikt styrkelyft, resterande av

respondenterna är ganska splittrat. Därför skulle det vara intressant att i framtiden undersöka specifika grupper inom fysisk aktivitet och se hur dem skiljer sig mellan varandra. Det hade även varit intressant att undersöka mer på djupet i en annan typ av undersökning, tex en kvalitativ studie eller fallstudie. Det skulle då ge en mer nyanserad bild för användandet av träningsapplikationer.

Det skulle även vara intressant att se framtida forskning inom ett annat område än enbart fysisk aktivitet. Det finns exempel på applikationer inom E-sport som används flitigt för att mäta statistik under spelsessioner. Denna statistik presenteras sedan för användaren som kan dra lärdomar från sina prestationer. Det skulle vara intressant att se hur användningen av applikationer med fokus på prestation ter sig inom olika discipliner.

7. Referenser

Boverket. (2012). Samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet. Karlskrona: Boverket.

Bryman, A. (2016). Social Research Methods (5th ed.). London: Oxford University Press. Caspersen, Carl J., Powell, Kenneth E. & Christenson, Gregory M. (1985). Physical Activity, Exercise, and Physical Fitness: Definitions and Distinctions for Health-Related Research. Public Health Reports. Vol. 100 (2): 126-131.

Dallinga, J. M., Mennes, M., Alpay, L., Bijwaard, H. & de la Faille-Deutekom, M. B. (2015). App use, physical activity and healthy lifestyle: a cross sectional study. BMC Public Health. Vol. 15 (1): 1-9. doi:10.1186/s12889-015-2165-8.

Enkätfabriken. (u.å.). Hur fungerar incitament?

Tillgänglig: https://www.enkatfabriken.se/artikel/incitament-bra-eller-daligt/ [Hämtad

2020-01-05]

Fogg, B. J. (2009). A Behavior Model for Persuasive Design. Persuasive Technology:

Proceedings of the 4th International Conference, p.1-7. doi: 10.1145/1541948.1541999. Folkhälsomyndigheten (2019). Fysisk aktivitet – rekommendationer. Tillgänglig:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/ [Hämtad 2019-11-16].

Harries, Tim., Eslambolchilar, Parisa., Rettie, Ruth., Stride, Chris., Walton, Simon. & van Woerden, Hugo C. (2016). Effectiveness of a smartphone app in increasing physical activity amongst male adults: a randomised controlled trial. BMC Public Health. Vol. 16 (1): 1-10. doi : 10.1186/s12889-016-3593-9.

Middelweerd, Anouk., Mollee, Julia S., Van der Wal, Natalie C., Brug, Johannes. & te Velde, Saskia J. (2014). Apps to promote physical activity among adults: a review and content analysis. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. Vol. 11 (1): 1-9. doi: 10.1186/s12966-014-0097-9.

Myhrén, Lotta. (2019). 8 av 10 unga rör sig för lite. Sveriges Radio. Tillgänglig:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7349387 [Hämtad

2019-11-24].

Passer, Michael W & Smith, Ronald E. (2007). Psychology: The Science of Mind and Behavior. 4. ed. Published 2007 by Mcgraw-Hill Humanities/Social Sciences/Languages. Peng, Wei., Kanthawala, Shaheen., Yuan, Shupei. & Hussain, Syed Ali. (2016). A qualitative study of user perceptions of mobile health apps. BMC Public Health. Vol 16. (1): 1-11. doi:

10.1186/s12889-016-3808-0.

Romeo, Amelia., Edney, Sarah., Plotnikoff, Ronald., Curtis, Rachel., Ryan, Jilian., Sanders, Ilea., Crozier, Alyson. & Maher, Carol. (2019). Can Smartphone Apps Increase Physical Activity? Systematic Review and Meta-Analysis. Journal of medical Internet research. Vol. 21 (3): 1-14. doi: 10.2196/12053.

Svenska Dagbladet (2018). Varningen: Var fjärde vuxen rör sig farligt lite. Tillgänglig:

https://www.svd.se/var-fjarde-vuxenror-sig-farligt-lit [Hämtad 2019-11-17]

Thivel, David., Tremblay, Angelo., Genin, Pauline M., Panahi, Shirin., Riviere, Daniel. & Duclos, Martine. (2018). Physical Activity, Inactivity, and Sedentary Behaviors: Definitions and Implications in Occupational Health. Frontiers in public health. Vol. 6: 1-5.

doi: 10.3389/fpubh.2018.00288.

Tong, Ly, Huong., Coiera, Enrico. & Laranjo, Liljana. (2018). Using a Mobile Social Networking App to Promote Physical Activity: A Qualitative Study of Users’ Perspective. Journal of medical Internet research. Vol. 20 (12): 1-13. doi: 10.2196/11439.

World Health Organization. (1948). Official records of World Health Organization, no.2. Tillgänglig: https://www.who.int/suggestions/faq/en/ [Hämtad 2019-11-22]. World Health Organization. (2010). Global strategy on diet, physical activity & health. Tillgänglig: https://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_recommendations/en/