• No results found

Kvinnocenter och hamam i Rinkeby

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kvinnocenter och hamam i Rinkeby"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kvinnocenter och hamam i Rinkeby

Bakgrund

Mitt examensarbete började i ett intresse för Stockholms stads framtidsvision i dokumentet Vision 2030. Vad som framför allt intresserade mig var idéerna om promenadstaden och hur man vill att det off entliga rummet i framtidens Stockholm skall se ut. Det fi nns en trend i samtida stadsbyggnad om att se den täta staden som den goda staden som också är tydlig i Vision 2030. Frågan jag ställde mig själv var hur man skall behandla alla delar av Stockholm som inte består av tät kvartersstad.

Ett tydligt exempel på denna problematik fi nns i Järvalyftet som är ett stort renoverings- och ombyg- gnadsprojekt av miljonprogramsstadsdelarna kring Järvafältet i nordvästra Stockholm som består av en arkitektur långt ifrån visionen om den promenadvänliga kvartersstaden. Av stadsdelarna kring Jär- vafältet framställs ofta Rinkeby som den värsta rent arkitektoniskt. Rinkeby var den första stadsdelen som byggdes vid Järvafältet och fi ck tidigt kritik för att vara brutal och omänsklig arkitektur utan ett fungerande off entligt rum.

Planerna för Järvalyftet i Rinkeby består främst av tre större byggnadsprojekt. Alla handlar om att bryta trafi kseparering, förändra gaturummet och skapa en typologi som mer liknar den i innerstaden.

Invånarna i Rinkeby är inte lika kritiska till själva arkitekturen utan efterfrågar är istället samhällsser- vice och nya publika funktioner som man tyckte saknades i stadsdelen. Jag vill hörsamma detta genom att utveckla det off entliga rummet i Rinkeby i en ny publik byggnad.

Ett kvinnocenter har tidigare funnits i Rinkeby och fi nns i Tensta. Det skiljer sig från en kvinnojour i att det är en vardaglig mötesplats och inte en akut tillfl yktsort för kvinnor i kris. Man bedriver bland annat undervisning i till exempel svenska, seminarier och föreläsningar, aktiviteter som syverkstad och sims- kola och anordnar utfl ykter.

Kvinnocentret är kombinerat med ett turkiskt bad, ett hamam. Genom att göra detta hoppas jag att byggnaden skall fungera både som en generell social mötesplats och som en mötesplats för besökar- na till kvinnocentret.

Ett Hamam är en lokal mötesplats dit man går för att tvätta sig, få massage och träff a människor. Det fi nns också en tradition av lokala små badhus i Stockholm som fungerat på samma sätt, till exempel Aspuddsbadet. Min förhoppning är att min byggnad skall fylla en funktion som saknas i de visioner som fi nns för utvecklingen av Rinkeby och vara ett komplement till de off entliga rum som planeras.

De frågeställningar som jag har arbetat med handlar om hur man kan arbeta med off entliga platser och rum i ett upprustningsprojekt som Järvalyftet och mer specifi kt hur man utformar ett kvinnocen- ter som off entlig byggnad.

Kvinnocenter och hamam i Rinkeby

Examensarbete i arkitektur av Erik Fornander

Rinkeby

(2)

Off entliga byggnader i Rinkeby Tomt och planerade projekt i Järvalyftet

(3)

Kvinnocenter och hamam i Rinkeby

Program kvinnocenter

Kvinnocentret i Tensta har fungerat som en referens i arbetet med utformn- ingen av kvinnocentret. Vad som behövs i byggnaden är undervisningslo- kaler, kontor, yta för verkstad och ett café med ett kök som gör det möjligt att bedriva matförsäljning. Det är också viktigt att det är centralt beläget i stadsdelen och att det är lättilgängligt. Könsseparering ses som viktig för en del av kvinnorna för att centret skall fungera som en vardaglig mötesplats.

“Många av våra medlemmar är duktiga på att laga mat, om vi får sälja mat och kaff e kan vi få in pengar till centret.”

“I kvinnocentret ska man känna sig trygg. Det gör jag inte på Tensta torg.”

“Nej, det sitter ju bara gubbar och stirrar på en på caféet vid torget.”

Kommentarer från Tensta Kc:

“Jag tycker man kan ha ett blandat hamam, man kan ju ha baddräkt.”

“Nej! Jag vill inte gå och bada med massa män, då badar jag hemma istället.”

“När vi har simkurser på Tenstabadet måste vi boka hela simhallen.”

“Vissa lokaler kan man dela, vi har ju oftast bara aktiv- iteter på dagarna.”

Badet skall fungera som en social mötesplats snarare än en träningsanläggning. Det fi nns en tradition med badet som en lokal träff punkt både i muslimsk kultur i form av hamam och i Stockholm med kvartersbadhus likt aspuddsbadet.

Program hamam

Omklädning Varmt rum

Hett rum Bassäng

(4)

Tomt

(5)

Kvinnocenter och hamam i Rinkeby Folkets Hus

Vårdcentral

Rinkeby Galleria

Rinkeby Torg Rinkebyskolan

T

A A

Situationsplan Skala 1:1000

Rinkeby Torg Rinkebystråket

Rinkebyskolan

Folkets Hus

Sektion A-A Skala 1:500

(6)

Bassäng

Varmt rum Svalt rum Hett rum

Omklädning

Hamam dam

Hamam herr

Hamam dam

Hamam herr Gemensam

bassäng

Organisation Könsindelning

Hamam dam

Hamam herr Gemensam

bassäng Trädgård

Kvinnocenter

Café

(7)

Kvinnocenter och hamam i Rinkeby

B

C B

C D

D

Plan Skala 1:200

(8)

Norrfasad Skala 1:50

Östfasad Skala 1:100

Västfasad Skala 1:100 Sydfasad Skala 1:100

Material

Galvaniserad korrugerad plåt Kanalplast Plywood Kakel

(9)

Kvinnocenter och hamam i Rinkeby

Entré

(10)

Kvinnocenter

(11)

Kvinnocenter och hamam i Rinkeby

Trädgård

(12)

Hett rum

(13)

Kvinnocenter och hamam i Rinkeby

Del av sektion B-B Skala 1:50

(14)

Del av sektion B-B Skala 1:50

(15)

Kvinnocenter och hamam i Rinkeby

Sektion C-C Skala 1:100

Sektion D-D Skala 1:100

(16)

Omklädning Entré

Trädgård Bassäng

References

Related documents

Genom en väl utprovad metodik jobbar vi för en hälsofrämjande arbetsplats där det friska stärks hos medarbetaren och hos organisationen i stort.. Samtidigt jobbar vi aktivt

Det var en utmaning att hålla i sär rollerna och Camilla är tacksam för det stöd som hon fick från handledaren på Socialhög- skolan.. Hon är positiv till fortsatt arbete

Vi har utarbetat en checklista hur vi utreder fall och vem som skall ansvara för olika områden. Vi berättar även om hur vi sprider denna information till övriga boenden i

Syftet med Europeiska Handikappåret 2003 är att öka medvetenheten om den rätt till skydd mot diskriminering som människor med funktionshinder har och att uppmuntra till diskussion

MÅLGRUPP Föräldrar som har svårhanterliga barn i åldern 3-8 år, barn i riskzon för att utveckla asocialt beteende.. METOD ”De otroliga åren” (”The Incredible

MÅLGRUPP Barn och ungdomar upp till 16 år i Bergsjön som: befinner sig i riskzonen, är elever som för första gången blir gripna av polis för brott och föräldrar till dessa

– Vi gör inte organisationen friskare om vi inte får ut budskapet och engagemanget till varje enskild arbetsplats, konstaterar Helen Rubensson som jobbar med hälsofrämjande arbete

Anmälan ska lämnas till personalchefen i respektive kommun som gör en gruppanmälan till GR. Enskilda