• No results found

Framtida/Modern/Ny/Samtida Svensk bostad: Hur kan vi inspireras av historien för att rita bostäder idag?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Framtida/Modern/Ny/Samtida Svensk bostad: Hur kan vi inspireras av historien för att rita bostäder idag?"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

  



Johan Fransson

Handledare/ Anders Berensson, Ebba Hallin Supervisor

Examinator/ Anders Johansson Examiner

Examensarbete inom arkitektur, avancerad nivå 30 hp Degree Project in Architecture, Second Level 30 credits

5 June 2015



Framtida/Modern/Ny/Samtida Svensk bostad

Future/Modern/New/Contemporary Swedish Dwelling



(2)

FRAMTIDA/MODERN/NY/SAMTIDA SVENSK BOSTAD

Hur kan vi inspireras av historien för att rita bostäder idag?

En studie av den svenska bostadens historia från forntid fram till modernismens genombrott, vilket resulterar i fyra typhus som undersöker hur den historiska bostaden kan vara aktuell idag.

Historien har alltid varit en källa till inspiration för arkitekter. Vi ville genom vårt examensarbete undersöka hur en tillbakablick kan användas för att skapa intressant, samtida arkitektur. Vår utbildning har till stor del varit kopplad till 1900-talets historia eller till nutida arkitekters arbete. Vi valde därför att avgränsa undersökningen till tiden före år 1930. Arbetet avgränsades även till Sverige och den svenska bostaden, då vår relation till den och studieobjektens geografi ska närhet underlättade undersökningen. Bostaden är intressant att studera då den både berör rent arkitektoniska frågor och mer allmänmänskliga aspekter.

Hur levde man då och hur lever man idag? Hur har detta påverkat arkitekturen?

Under den första delen av examensarbetet studeras den svenska bostadshistorien genom att läsa litteratur, främst ”Svensk bostad” av arkitekten Erik Lundberg och ”Svensk byggnadskultur” av etnologen Sigurd Erixon. Historien delades in i fyra epoker:

Forntiden (13000 f. Kr. - 1050 e. Kr.) Medeltiden (1050 e.Kr. - 1527 e. Kr) Klassicismen (1500-talet - 1700-talet) Romantiken (1800-talet – sekelskiftet)

Undersökningen fokuserade på de bostadtypologier som uppkommit under de olika epokerna.

Ett antal representativa exempelbyggnader från varje epok valdes ut, vilka analyserades i diagramform utifrån ett antal begrepp:

Funktion

Organisation av rum Rörelse

Riktningar och axialitet Siktlinjer

Öppningar Gränser Zoner Skala Proportioner Ljus

Utöver detta studerades material, konstruktion och tekniker, ornamentik och färg.

Resultatet av den första delen blev en tidslinje med en översikt av bostadshistorien under de olika epokerna, tillsammans med exempel av varje typologi i skala 1:200. Analyserna av exempelbyggnaderna samlades i en bok där epokerna och typologierna beskrivs. Typologiernas utveckling sammanställdes även till ett översiktligt diagram i form av ett släktträd.

Lärdomar om hur man levde genererade koncept utifrån varje epok, vilka användes till att skapa egna samtida bostäder. Vi använde oss av historiska byggtekniker, planformer och rumsorganisation, men anpassade dessa till nutida förutsättningar och en modern kontext. Vi såg ritandet av bostäderna som en fortsatt del i undersökningen av historien och som ett sätt att förklara den. Resultatet blev fyra enfamiljshus (200 kvm), som vardera representerade en av de fyra epokerna. Byggnaderna fi ck även en typtomt (1500 kvm) för att kunna beskriva hur landskapet har förhållit sig till bostaden.

J O H A N F R A N S S O N & O L I V I A N O R L I N / / S T U D I O 1

eldhus

hydda långhus

enkelstuga gavelförstustuga

sidokammarstuga

sidokammarstuga gavelkammarstuga

parstuga femdelad plan

korsplan

sexdelad plan sexdelad plan + korridor

parstuga + gavelkammare

högloftstuga

länga

niodelad plan korshus

korshus + gavelkammare / flyglar

sexdelad plan + gavelkammare / flyglar tiodelad plan + gavelkammare / flyglar

sexdelad plan + gavelkammare + korridor

Hallorienterad villa sammansatt villa

PLANTYPOLOGIER

SLÄKTTRÄD

(3)

Analysmetod:

Metoden som användes när exempelbyggnaderna studerades är inspirerad av Ola Nylanders diagramatiska analyser som används i Bostadens gestaltning: “Analys av arkitektoniska egenskaper i fyra fallstudier“. Även “Decoding homes and houses” av Julienne Hanson har inspirerat till bland annat sättet att synliggöra organisationen av rum

Rummen numreras utifrån huvudentrén och de olika funktionerna skrivs ut på ritningen. Entrén markeras med en entrépil.

kammare kammare

förstuga kök

2 1

3 4 Funktion

Rörelsen illustreras med en kontinuerligt dragen pil genom byggnadens rum. Detta förtydligar exempelvis om rörelsens form är cirkulär eller linjär.

Rörelse

Axlar som beror av byggnadens organisation, öppningar eller form markeras med pilar. Pilarna har olika tjocklek och färg för att separera primäraxlar från sekundäraxlar och mer svårdefi nierade riktningar.

Riktingar och axlar

Siktlinjer eller synfältet ritas ut med en vinkel på 60° från varje öppning i byggnaden. Detta synliggör vad som är i blickfånget när man vistas i byggnaden. Ser man genom fl era rum? Ser man ut? Ser man korta eller långa distanser?

Siktlinjer

Siffrorna från funktionsdiagram länkas samman till en trädliknande struktur som visar rörelsen mellan rummen. Diagrammet utgår från en

“nollpunkt” som representerar allt utrymme utanför byggnaden. Om byggnaden endast har en entré kopplas “nollpunkten” endast till rum nummer ett. Om fl er entrér förekommer utgår fl er grenar från nollpunkten.

I exemplet är rummen ordnade så att en rörelse från rum 3 till 4 är omöjlig att genomföra utan att pasera rum 2 och 1. Eftersom endast en entré fi nns i exemplet är det omöjligt att lämna byggnaden, utan att passera genom rum 1.

3

2 4

1

Organisation av rum

En planritning där väggen markeras med en tjock svart linje för att förtydliga öppningarna.

Öppningar

Faktiska gränser, såsom väggar, höjdskillnader samt fast inredning, och imaginära som beror av sociala koder, redovisas med heldragna eller streckade linjer beroende på deras bedydelse.

Gränser

Upplevda zoner inom rummen redovisas med sträckade fält. Exempelvis kan fälten representera en privat zon och en offentlig zon.

Zoner

Byggnadens mått redovisas och skalenliga personer placeras in i ritningarna för att lättare uppfatta byggnadens storlek.

~ 1,8 m

Skala

Måttförhållanden mellan byggnadens olika delar redovisas med delar, inte med faktiska mått. Är byggnaden 10 x 5 m är alltså kortsidan en del och långsidan två. Samband, medvetna eller inte, som går att utläsa i byggnaden markeras med förtydligande linjer.

y x y

Proportioner

Imaginära ljusfält från varje öppning illustrerars i ritningarna för att få en snabb uppfattning om rummens ljusförhållanden.

Ljus

Referenser:

“Carl Larsson’s home”, Ulf Hård af Segerstad

“Decoding homes and houses”, Julienne Hanson

”Allmogens byggnadskultur: förvandling och upplösning intill 1900-talets början”, Finn Werne

”Arkeologi på Gotland”, Erik Nylén

”Arkitekten Carl Westman 1866-1936”, Bertil Palm

”Arkitekternas århundrade : Europas arkitektur 1800-talet”, Olle Svedberg

”Bostaden som arkitektur”, Ola Nylander

”Bostaden”, Hildur Krantz-Jensen

”Bostadens gestaltning : analys av arkitektoniska egenskaper i fyra fallstudier”, Ola Nylander

”Byggnadskonsten i Sverige: Sengotik och renässans 1400-1650”, Erik Lundberg

”Böndernas bygge : traditionellt byggnadsskick på landsbygden i Sverige”, Finn Werne

”Carl Hårleman : en studie i frihetstidens arkitekturhistoria”, Åke Stavenow

”Den stora hälsingegården : gårdar och befolkning i Voxnans dalgång”, Fredric Bedoire, Lis Hogdal

”Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten”, Sigurd Erixon

”Den äldre vasatidens svenska borgar”, Augus Hahr

”En bok om Svindersvik”, Andreas Lindblom

”Ett hem”, Ragnar Östberg

”Gripsholm under Vasatiden : en byggnadshistorisk undersökning”, Per-Olof Westlund

”Hemma hos Carl Larsson”, Eva von Zweigbergk

”Herremannens bostad”, Erik Lundberg

”Hus och härd: hur vi byggt och bott genom tiderna”, Gunnar Dravnieks

”Husbibeln : möten med gårdar”, Maj-Britt Andersson, Nina Ericson

”I Sölvesborg på 1800-talet”, Rut Liedgren

”Isak Gustaf Clason”, Hans Edestrand, Erik Lundberg

”Kalmar : karolinska borgarhus i sten”, Manne Hofrén

”Konsten i Sverige - Medeltiden”, Sven Sandström

”Landshövdingehusens Göteborg”, Ursula Larsson

”Landskapshus : svensk byggtradition”, Karin Ohlsson-Leijon

”Medeltida byggmästare i Norden”, Jan Svanberg

”Middelalderen bygger i stein”, Hans-Emil Lidén

”Middelalderen bygger i tre”, Håkon Christie

”Palladio idag”, Christer Ekelund, Staffan Nordlund, Mats Widbom

”Rummet i arkitekturen: historia och nutid”, Elias Cornell

”Skånelängor”, Ove Torgny

”Svensk arkitektur - från Sigtuna ruiner till Gärdeshusen”, August Hahr

”Svensk arkitektur 1900-1930: nationalromantik och funktionalism”, Ulla Antonsson, Stefan Lundin

”Svensk bostad”, Erik Lundberg

”Svensk byggnadskultur”, Sigurd Erixon

”Svensk stad: liv och stil i svenska städer under 1800-talet”, Gregor Paulsson

”Svenska allmogehem”, Gustaf Carlsson

”Svenska herrgårdshem under 1700-talet”, Gösta Selling

”Så bodde vi: arbetarbostaden som typ- och tidsföreteelse”, Rut Liedgren

”Så byggdes husen 1880-2000”, Cecilia Björk, Per Kallstenius, Laila Reppen

”Tolv hus: byggnadsskick och tradition på den svenska landsbygden”, Finn Werne

”Villabebyggelse i Sverige 1900-1925”, Elisabet Stavenow-Hidemark

(4)
(5)

Framtida Flexibel Forntid

» ett rum - alla funktioner

» central eldstad

» nivåskillnad

» zonindelning - smutsig och ren

» stolpkonstruktion

» lite väggar

» mycket tak

» loft

» öppen eld

Byggnadens form och konstruktion är främst inspirerad av långhuset. Väggar och golv, som i långhusets fall bestod av hårt packad jord är nu gjutna i betong. En stolpkonstruktion av stålpelare bär upp taket, som är beklätt med takpapp och solpaneler. Pelarna är ordnade i dubbla rader mot vilka de stora väggarna står lutade.

I likhet med långhuset varierar pelarnas rytm för att defi niera zoner med olika användningsområden. Tätt placerade pelare markerar en “grövre” zon, närmast utgången, som är mer lämpad för förvaring och grovjobb. Vid de ytor som är ämnade för

vardagsaktivitet och rekreation ökar pelarnas avstånd till varandra, vilket genererar mer öppna användbara ytor. Bilen har tagit djurens plats i långhuset och är tillsammans med en verkstadsdel, förvaring och wc placerad i “grovzonen”. Den renare zonen separeras från den grövre genom att vara upphöjd. Att defi niera olika zoner i rummet genom höjdskillnader är något som går att härleda ända tillbaka till de tidigaste hyddorna. I den gjutna trappan mellan zonerna ligger badkar och dush placerade. Avlopp från badkaret mynnar ut i samma golvbrunn som är ämnad att samla

upp vatten och smuts från hela grovzonen. Ännu en zon skapas kring sängen genom ytterligare en nivåskillnad.

I mitten av bostadsdelen, på en enkel betonghäll fi nns en öppen eld. Röken leds via en plåtkåpa in i skorstenen. Köket, matplatsen och umgängesytor är orienterade kring elden. Den tjocka, låga betongväggen som löper kring hela byggnaden fungerar även som hyllplan. Väggarnas knappa höjd i förhållande till takets har, tillsammans med den forntida “regeln” att endast använda rökhålet i taket som ljusinsläpp, lett fram till användandet av takfönster. De fönster som perforerar

taket öppnas med hjälp av vinschar som är monterade på stålbalkarna. Byggnaden består, precis som på forntiden av ett enda stort rum och saknar helt innerväggar. Möjlighet att addera väggar mellan pelarna, eller ett loft på det stabiliserande horisontella stålbalkarna, fi nns och gör bostaden mer fl exibel.

Byggnaden är placerad på en relativt oordnad tomt med orörd natur. Enda manipuleringen av naturen är kring entré och garageport, där marken är bortgrävd för att skapa möjlighet att ta sig in genom de låga väggarna.

Vi tror att den forntidsinspirerade bostaden kan passa den som vill ha mycket stora öppna ytor som är lätta att använda på olika sätt. Pelargriddets mått som möjligör adderandet av väggar gör byggnaden än mer fl exibel och tillåter att byggnaden andras i takt med användarens liv, exempelvis när familjen växer eller behoven ändras. Byggnaden kan även passa för en person med ett kreativt eller hantverksliknande yrke då den grövre zonen, med sitt norrljus och tillåtande atmosfär, läpar sig väl som ateljé.

Beskrivning: Förslag på tomt: Vem bor här?

grovzon finzon

(6)

Modern Festlig Medeltid

» parstuga

» fl er rum

» två våningar

» festvåning (övre)

» tunga väggar (enhetliga)

» lätta takkonstruktioner

» väggnischer

» väggfasta möbler

» valv

» öppen spis

» gästrum

Bostaden består av två våningar. Precis som på medeltiden utgör den nedre våningen en privatare del, i detta fall med med två mindre sovrum och ett större sovrum med arbetsrum, inspirerat av den medeltida herremannens kabinett som låg i anslutning till hans kammare. Ovanvåningen används som en socialare del med plats för matlagning, middagar, samt umgänge och benämns festvåning.

Parstugans form har använts som utgångspunkt.

Byggnaden består av bärande ytterväggar och kärna,

vilka bildar en parstugeliknande form. Den bärande konstruktionen är murad av ett tjockt lager lecablock.

I väggens tjocklek är nischer urtagna, vilka ger plats åt väggfasta möbler. På medeltiden var väggfasta möbler norm i murade högreståndsbyggnader så väl som i enklare timrade hus. Ytterväggarna bär upp bjälklaget och rymmer alla installationer. Tanken med de tjocka väggarna är att byggnaden ska fungera som ett passivhus.

Tak, innertak och golv består, precis som på medeltiden,

av lättare träkonstruktioner i form av synliga takbjälkar och valv. Även icke bärande väggar är byggda av trä.

Väggarna är vitputsade på ut- och insidan. Taket är beklätt med plåt och har formen av ett tredingstak.

Konstruktionen vilar på två längsgående balkar som spänner mellan byggnadens trappgavlar.

I festvåningen utgör ovansidan av den tjocka väggen sittplatser och kök. Sittplatserna och insidan av tredingstaket är beklätt med plywood. I sovrummen bildar nischerna skrivbord och garderober.

Byggnadens tomt är omgärdad av en betongmur som bildar en enkel laburintliknande form. Marken är relatvit enkelt ordnad och byggnaden omringas av en grund vattendamm. Entrén nås via en spång. Muren döljer även en enklare odlingsplats som med hjälp av väggar är uppdelad i mindre sektioner.

Vi tror att byggnaden idag skulle passa personer med ett rikt socialt liv. Festvåningen, som innehåller köket, rymmer många människor och passar för större tillställningar med mat och fest. Den är samtidigt skiljd från bostadens privatare del vilket gör att det sociala blir mer socialt och det privata mer privat. Idag har många fl exibla arbeten och det är vanligt att jobba hemifrån och då passar det bra med ett arbetsrum.

Beskrivning: Förslag på tomt: Vem bor här?

festvåning

wc kabinett

badrum/tvättstuga kammare

kammare

kammare förstuga

(7)

sal

vestibul

förmak förmak

förmak förmak

tvättstuga bad/wc

kammare kammare

kammare

Ny Representativ (Ny)Klassicism

» symmetri

» proportioner

» axialitet

» ordning

» sexdelad plan

» privata rumssviter (förmak + rum)

» sal - dubbelhöjd

» korridor

» indelade väggar

» fl yglar

» säteritak

Bostaden har en sexdelad plan med en representativ del, salen, i mitten. Rumssviter med förmak och rum utgår från salen. Ytterligare två rumssviter, i form av fl yglar, har adderats till bostaden och kopplas samman till salen via förmaken, vilka även fungerar som korridor.

Byggnaden består av betongelement där skarvarna ger en pilasterliknande ornamentik. I och med renässansen, den första delen av epoken klassicismen, övergick de medeltida enhetliga väggarna till att bli mer uppdelade i mindre enheter som visade konstruktionen och gjorde väggen mer greppbar i fråga om skala. Elementen

fungerar som en samtida variant av detta fenomen då de synliggör och förklarar väggens uppbyggnad.

Varje element är försett med plywoodpaneler, för att underlätta upphängning och montering på väggarna, samt för att förtydliga väggens indelning. Byggnaden är symmetriskt ordnad enligt två huvudaxlar och sex sekundära axlar. Byggnadens logik bygger på betongelementets dimensioner och axlarnas bredd, vilket i sin tur ger glaspartier och dörrar dess mått.

En tolkning av säteritaket har använts för att ge överljus till salen och rummen. På betongelementen vilar en

träkonstruktion och ett parti av glasbetong. Salen är i dubbelhöjd och synliga, korsande takbalkar av stål bildar ett kassettliknande innertak.

Landskapet och tomten är styrda enligt byggnadens axlar. Entréaxlar betonas med alléer och den norra delen av tomten är belagd med grus. I söder ges plats för plantering i upphöjda bäddar.

Byggnaden passar för den som värdesätter en representativ del i hemmet. De stora öppna pampiga rummet, som innehåller alla de sociala och offentliga funktionerna som t.ex köket, ligger mitt i byggnaden medan de mindre och mer basala utrymmena fi nns mer avskilda och dolda i byggnadens utkant.

Beskrivning: Förslag på tomt: Vem bor här?

(8)

hall vardagsrum

matsal veranda

glasveranda

dusch/wc

tvättstuga/wc

sovrum sovrum

sovrum

Samtida Sammansatt VardagsR omantik

» tillbaka till landet

» hemmet

» hallen

» sociala rum i fi l kring hallen

» sovrum på övervåning

» verandor

» sammansatt karaktär

» storlek av funktion

» träkonstruktion och ornamentik

» torn

» varierande takformer

Byggnaden har en intention att visa en striktare fasad, inspirerad av 20-tals klassicismen, mot gatan och att ha en mer uppbruten, sammansatt karaktär, infl uerad av de nationalromantiska sekelskiftsvillorna, in mot tomten.

Varje del av huset artikuleras som egen byggnadskropp och varierar i takform. Takutsprånget löper som en kon- tinuerligt dragen linje och sammanfogar byggnadens alla olika tak till en enhet. Byggnaden öppnar sig mot trädgården genom en terrass och en inglasad veranda.

Rummen i bostaden orienterar sig kring en stor hall, där köket, det nutida hemmets sociala mittpunkt, ryms.

De övriga umgängesrummen på den nedre våningen (matsal, vardagsrum och uteplats) ligger i fi l kring hal- len. Hallen är i dubbelhöjd och omsluts av en loftgång på den övre våningen. Loftgången bildar ett tak över entrén och från den nås de separata sovrummen.

Den täta orienteringen av rummen kring den sociala mittpunkten och exponeringen av vardagslivet med tillexempel vardagsrum placerat i den offentliga rums- viten kan byggnaden kopplas till det tidiga 1900-talets

och sena 1800-talets romantisering och betonandet av bostaden som ett hem.

Byggnaden består av en träkonstruktion som omringar en kärna av betong. I kärnan ryms kök, två badrum och en trappa. Betongkärnan fortsätter över byggnadens två våningar och bildar ett tornrum som kröns av en tak- terass. Exteriört är byggnaden beklädd med träpanel och intriört med pärlspont. Panelens utförande skapar en ornamentverkan i fasad.

Tomten kopplar till den längtan tillbaka till landet som var en efterföljd av epokens urbanisering.

Självförsörjning och odling uppmuntras genom att olika planteringsplatser lagts till i trädgården. Den inglasade verandan kan fungera som växthus för att komplettera trädgården.

Bostaden sätter hemmet och familjelivet i centrum där alla rum, både sociala och privata är orienterade kring köket. Den stora trädgården tillåter att mycket tid spenderas utomhus. Självhushållning och ekologiskt tänkande är samtida idéeströmningar som känns lätta att koppla till trädgårdens odlingsytor.

Beskrivning: Förslag på tomt: Vem bor här?

References

Related documents

Det jag tittade efter på platsen var därför hur glasbruket använder storytelling på olika sätt, följaktligen var det också givande att ställa frågor till personalen på

Elving et al (2012) beskriver hur många företag missar employer branding eftersom det är för strikt sammankopplat med marknadsföring. Det är marknadsföringsavdelningen

30 Genom att framställa sina godhjärtade handlingar och påvisa sitt arbete stärker H&M bilden av företaget mot en mer positiv riktning som skiljer sig från den bild

»’Det vetande som är sant är det som förändrar världen’ skulle det i hegeliansk anda heta hos Böök under den tyska uppmarschens år», säger Forser (s.

att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat 2005-09-21, samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att

Tankar, idéer och förslag som kommit fram under rådslagen En del av förslagen har diskuterats i flera kommuner, andra har endast lyfts fram av en kommun....

handlar just om de arketypiska temata i renässanspjäser som en samtida publik kan relatera till; exempelvis kärlek, äktenskap, makt, sorg, döden, religion och frihet –

One of these - the LINESET project - builds on the results of the Nordic Wood project Spårbarhet (the Swedish word for Traceability) which was run between 1995 and 1997.