Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Utmaningar i mötet med personer med
psykossjukdom
En allmän litteraturstudie
Matilda Wester
Susanne Hellman Isberg
Handledare: Boel Sandström
Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1512
Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad Juni 2021
Utmaningar i mötet med personer med
psykossjukdom
Matilda Wester
Susanne Hellman Isberg
Sammanfattning
Bakgrund: Psykossjukdom är en svår sjukdom som kräver en komplex omvårdnad och
skapar många olika utmaningar som vanföreställningar, hallucinationer och osammanhängande tal där tillståndet förekommer i episoder. För att personer med
psykossjukdom ska kunna uppnå en personcentrerad vård krävs det att sjuksköterskan har en god självkännedom, kunskap om olika symtom och ett gott bemötande.
Syfte: Syftet var att undersöka vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför i mötet med
personer med psykossjukdom.
Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio artiklar.
Resultat: Studien resulterar i tre kategorier. : Sjuksköterskans känsla av otillräcklighet, skapa relationer och förtroende samt kunskap och färdigheter. Samtliga kategorier beskrev vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför och hur det i sin tur påverkar hälso- och sjukvården för personer med psykossjukdom.
Slutsats: Sjuksköterskan möter dagligen många olika personer med diverse sjukdomar och
tillstånd inom området för psykossjukdomar. Det innebär att sjuksköterskan ställs infor många olika utmaningar kring bemötande för dessa personer. Aspekten självkännedom och hur personcentrerad vård ska kunna tillgodoses är viktigt för sjuksköterskan att erhålla vid mötet med personer med psykossjukdom. Utmaningar i form av kunskapsbrist och ett tidsbegränsat arbete påverkar den vård som bedrivs och ställer sjuksköterskan inför många svårigheter i sammanhanget. Känslan av att inte räck till som sjuksköterska beskrevs hos många som en stor utmaning.
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 4
BAKGRUND ... 5
PSYKOSSJUKDOM ... 5
ÖVERSJUKLIGHET ... 6
Översjuklighet inom den somatiska vården ... 6
JÄMLIK VÅRD ... 6
PERSONCENTRERAD VÅRD ... 7
BEMÖTANDE ... 8
TEORETISK REFERENSRAM ... 8
PROBLEMFORMULERING OCH TIDIGARE FORSKNING ... 9
SYFTE ... 10 METOD ... 10 DESIGN ... 10 URVAL ... 10 DATAINSAMLING ... 11 KVALITETSGRANSKNING ... 13 DATAANALYS ... 13 ETISKT ÖVERVÄGANDE ... 14 RESULTAT ... 15
SJUKSKÖTERSKANS KÄNSLA AV OTILLRÄCKLIGHET ... 15
SKAPA RELATIONER OCH FÖRTROENDE ... 17
KUNSKAP OCH FÄRDIGHETER ... 18
DISKUSSION ... 20
METODDISKUSSION ... 20
RESULTATDISKUSSION ... 24
SLUTSATS OCH KLINISKA IMPLIKATIONER ... 26
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 27
SJÄLVSTÄNDIGHET ... 28
REFERENSER ... 29
BILAGA.1 GRANSKNINGSPROTOKOLL ... 33
Inledning
I Sverige insjuknar ungefär 1500–2000 personer i psykos varje år (Wigzell, 2018). Personer med en psykisk sjukdom har en kortare livstid med upp till 15 år och dem är i mindre utsträckning fysiskt aktiva. Det resulterar i en högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, högt BMI och diabetes, vilket kan bidra till en för tidig död (Vancampfort, 2017).
Sjuksköterskor i hälso- och sjukvården behöver en ökad kompetens kring vad det innebär att drabbas av en psykossjukdom och vilka konsekvenser det kan resultera i (Blomqvist, 2019).
Weissinger et al. (2019) beskriver att många personer med psykossjukdom upplever sin sjukhusvistelse som en intensiv upplevelse som är både fysiskt och psykiskt påfrestande. Intensiva känslor, komplexa vårdbehov och strategier för självhantering är tre aspekter som många personer med psykossjukdom beskriver som utmanande att hantera. Det resulterar i sin tur till en högre belastning på hälso- och sjukvården eftersom dessa personer bidrar till en högre grad av fysisk börda. Conneely et al. (2020) benämner att många personer med psykossjukdom upplever sin sjukdom i relation till olika identitetsförändringar. Dessa identitetsförändringar är konsekvenser av stigmatisering relaterad till den psykossjukdom personen har. Olika förändringar uttrycks bland annat i känslan av att hållas borta från saker och ting, inte tillhöra en viss gemenskap eller att uteslutas från omvärlden.
Sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården möter dagligen personer med
psykossjukdom i flera olika miljöer. Det kan leda till att mötet anses vara utmanande och det ställer krav på att sjuksköterskan har rätt kompetens. Bristen på kunskap om personer med psykossjukdom kan resultera i att sjuksköterskan har svårt att ge en god vård till dessa personer (Culimay Padagas et al., 2020).
Bakgrund
Psykossjukdom
Psykos är en svår psykisk störning med bristande verklighetsuppfattning och mer eller mindre fullständig avsaknad av sjukdomsinsikt. Psykos är ett samlingsnamn för alla psykossjukdomar där schizofreni är en av de allvarligaste av dessa (Mattsson, 2010). Psykos definieras som “förlust av egogränser” vilket gör det svårt att uppfylla de vanliga kraven i livet (Arciniegas et al., 2015). Vanliga symtom vid psykos är vanföreställningar, hallucinationer och
osammanhängande tal där tillståndet förekommer i episoder (Jarbin & Msghina, 2018, Arciniegas et al., 2015).
Tillståndet psykos innebär att personen kan uppleva hallucinationer eller vanföreställningar med eller utan sjukdomsinsikt. Hallucinationer innebär att personen kan få visuella seende eller hörselhallucinationer. Vanföreställningar kan ge personen falska övertygelser om verkligheten eller falska övertygelser om sig själv. Det är vanligt förekommande med vanföreställningar vid primära och sekundära psykotiska tillstånd (Arciniegas et al., 2015).
Flera vitala funktioner som viljeliv, känsloliv, uppmärksamhet och kontakt med andra människor påverkas när en person drabbats av psykossjukdom. Social isolering och minskat umgänge med vänner eller anhöriga är exempel på vanliga tecken vid psykossjukdom.
Personen drar sig undan från arbete eller skola under en längre tid, ändrar uppfattning om den egna personen, känner inte igen sig själv och ändrar verklighetsuppfattning. Personen kan också drabbas av svårbegripliga känsloutbrott, ökad känslighet för sinnesintryck och- eller ändrad dygnsrytm (Jarbin & Msghina, 2018).
En psykos kan utvecklas vid andra allvarliga psykiska sjukdomar, till exempel sekundärt till hjärnskador, förgiftningar och läkemedelsbiverkningar. Schizofreni, schizoaffektiv syndrom, vanföreställningssyndrom, kortvarig psykos och substansutlöst psykos är några av de
vanligaste psykossjukdomarna (Arciniegas et al., 2015, Jarbin & Msghina, 2018). Många ur befolkningen kan ha karakteristiska symtom utan att det föreligger någon psykossjukdom. I mellan fem och tio procent hos en normalbefolkning förekommer det att personer har hörbara röster eller icke-korrigerbara vanföreställningar, men endast en till två procent har en
Översjuklighet
Personer med psykossjukdom eller med psykotiska störningar har en minskad livslängd på 14,5 år jämfört med den allmänna befolkningen (Rodrigues et al., 2020). En för tidig dödlighet beror till stor del på skillnader i fysisk hälsa och olika förebyggande fysiska tillstånd eftersom personer med en psykisk sjukdom är mer benägna att vara stillasittande (Rodrigues et al., 2020, Vancampfort et al., 2017).
Många personer med psykossjukdom drabbas i större utsträckning av flera kroniska sjukdomar än övriga patientgrupper. En ökad risk för dessa kroniska hälsotillstånd kan till viss del bero på pågående behandling med andra generationens antipsykotiska läkemedel, vilket kan leda till viktökning och nedsatt glukosmetabolism hos personen. En del av dessa personer drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes mellitus i större utsträckning och har högre förekomst av rökning, sämre matvanor, rubbade sömnmönster och inaktivitet i relation till den allmänna befolkningen. Olika hälsofaktorer om hur personen lever sitt liv påverkar risken för att insjukna i diverse andra sjukdomar och kroniska tillstånd (Rodrigues et al., 2020).
Översjuklighet inom den somatiska vården
Den somatiska översjukligheten hos personer med psykossjukdom beror till stor del på en kombination av ogynnsam livsstil och överviktsinducerande läkemedelsbehandling. Fetma, fysisk inaktivitet och rökning är vanligt förekommande hos personer med psykossjukdom. Tillgången på vård och regelbundna hälsokontroller ges inte i samma utsträckning för personer med psykossjukdom än hos den övriga befolkningen. Det innebär till exempel att somatisk sjuklighet upptäcks senare hos dessa individer och de får även ett sämre somatiskt omhändertagande inom hälso- och sjukvården (Torgerson, 2018).
Jämlik vård
ur ett historiskt perspektiv som beskriver övergrepp mot människor som ansetts sjuka,
normbrytande eller bara annorlunda. Flertalet personer med en psykisk sjukdom eller med en psykisk funktionsnedsättning behandlades på ett oetiskt och ovärdigt sätt eller utsattes för diverse tvångsåtgärder (Holm, 2015).
Personer med psykiska funktionsnedsättningar upplever sin situation som otillfredsställande, vilket är avgörande för utvecklingen att kommuner, regioner och landsting ansvarar för att det finns tillräckliga resurser för utveckling av vård, stöd och rehabilitering. Många blir istället avskärmade från samhället och befintlig stigmatisering kring personer med psykiska
funktionsnedsättningar ökar. Det innebär att en ny situation uppstår för både sjuksköterskan och personen i fråga, som handlar om att öka integriteten och personens självbestämmande. I vilken utsträckning hälsan och möjlighet till växt påverkas ligger till grund för hur relationen mellan patient och sjuksköterska utformas inom hälso- och sjukvården. Det innebär vid flera olika situationer att sjuksköterskan måste anta ett förändrat arbetssätt gentemot dessa personer (Foldemo, 2010).
Personcentrerad vård
Personcentrerad omvårdnad handlar om respekt för personen, rätt till självbestämmande, ömsesidig respekt och förståelse. Personcentrerad omvårdnad och personcentrering är ett förhållningssätt till hur det i praktiken inom hälso- och sjukvården bör fungera. Det förhållningssätt som uppstår etableras i sin tur när terapeutiska relationer formas genom utveckling mellan samtliga vårdgivare, patienter och övriga personer som är betydelsefulla i deras liv. Utförandet av personcentrerad omvårdnad blir möjlig i miljöer som främjar ett kontinuerligt utvecklingsarbete (McCance & McCormack, 2019).
Bemötande
Sjuksköterskan behöver tillhandahålla en god kommunikation i mötet med personer med psykossjukdom för att skapa ett lugn hos personen. Skapandet av rutiner och struktur är viktiga aspekter för att ett gott bemötande till personen ska kunna tillgodoses. Sjuksköterskan är många gånger den första kontakten som personer med psykossjukdom träffar när han eller hon besöker hälso- och sjukvården. Det är viktigt att sjuksköterskan skapar ett lugn,
intresserar sig för personen och har förmågan att kommunicera. Att uppmuntra personen ökar motivationen att fortsätta och bidrar till en förbättrad återhämtning. Många personer upplever en tacksamhet och ett gott bemötande när sjuksköterskan ger personen tid och visar ett intresse för att vilja lära känna personen bakom tillståndet eller sjukdomen (Lankeren et al., 2020).
Teoretisk referensram
Joyce Travelbees (1971) omvårdnadsteori är inriktad på omvårdnadens mellanmänskliga dimension mellan patient och sjuksköterska. För att kunna förstå vad omvårdnad är och bör vara, menar Travelbee att förståelsen bör finnas i det som sker mellan patient och
sjuksköterska, hur deras interaktion kan upplevas samt vilka konsekvenser det kan innebära för patienten och dess tillstånd. Teorin grundar sig i en existentialistisk åskådning och har sin utgångspunkt i att människan är unik och oersättlig. Människan är en varelse som enbart existerar en enda gång i denna värld. I teorin betonas flera viktiga begrepp inom teorin, vilka är människan som individ, lidande, mening, mänskliga relationer och kommunikation. Travelbee förkastar begreppen patient och sjuksköterska där hon tar starkt avstånd från en generaliserande människosyn.
sjuksköterskan ansvarar för att relationen etableras och upprätthålls. En viktig förutsättning för en mellanmänsklig relation innebär att samtliga individer som är berörda i sammanhanget reagerar på den andres mänsklighet. Sjuksköterskan har även behov som hon anser är viktiga i relationen, vilket den andre bör acceptera. Tas det inte på allvar kommer den omvårdnad som bedrivs att avhumaniseras (Travelbee, 1971).
Travelbees omvårdnadsteori användes i den här studien som teoretisk utgångspunkt med hänsyn till den mellanmänskliga relationen som teorin syftar till och betonar. Där vikten av en god omvårdnad bygger på acceptans för varandras livserfarenheter och mänsklighet.
Problemformulering och tidigare forskning
Weissinger et al. (2019) beskriver att personer med psykossjukdom löper större risk att drabbas av längre sjukhusvistelser än andra patientgrupper. Dessa personer har även en ökad risk för att erhålla sämre behandling och rehabilitering inom hälso- och sjukvården. I
sammanhanget finns det betydande nivåer av stigmatisering mot personer med
psykossjukdom, vilket även inkluderar sjuksköterskans perspektiv. Många sjuksköterskor som arbetar inom hälso- och sjukvården beskriver konsekvent hur de inte har tillräckligt med kunskap och utbildning för att kunna tillgodose en medicinsk vård för personer med ett högt psykiatriskt behov. Det innebär att dessa personer insjuknar i flera sjukdomar och behandlas annorlunda på grund av sitt tillstånd (Weissinger et al., 2019).
Personer med psykossjukdom eller någon form av psykisk funktionsnedsättning är i stor utsträckning beroende av människor i sin omgivning, men många har svårt att lita på andra personer. Det ställs därmed stora krav på samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården som möter personer med psykossjukdom. Många nyexaminerade sjuksköterskor arbetar i utmanande miljöer som innefattar en begränsad kunskap och kompetens. Det innebär att en del sjuksköterskor upplever att de inte är fullt utrustade med rätt förutsättningar och
bristande kunskap om psykisk sjukdom hos sjuksköterskor där känslan av trygghet och rätt yrkeskompetens ligger till grund för det (Culimay Padagas et al., 2020).
En del personer med psykisk sjukdom upplever sämre delaktighet i hälso- och sjukvården. Många sjuksköterskor upplever att det är svårt att få dessa personer delaktiga eftersom många förväntar sig att sjuksköterskan ska utföra allt arbete i den vård som bedrivs. Ofta har dessa personer svårt att se konsekvenser av de handlingar som utförs. Den psykiatriska hälso- och sjukvården är komplex där sjuksköterskor ständigt ger insatser för att kunna balansera personernas rättigheter och behov (Magnusson et al., 2020).
Syfte
Syftet var att undersöka vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför i mötet med personer med psykossjukdom i hälso- och sjukvården.
Metod
Design
Denna studie genomfördes som en allmän litteraturstudie. Det innebar att till en början ställa en specifik undersökningsfråga, därefter kritiskt värdera och till sist sammanställa litteraturen. Det innebar att söka efter artiklar i olika databaser inom det område undersökningsfrågan berör. Kristensson (2014, Kapitel 8) beskriver att en allmän litteraturstudie utförs systematiskt genom att tidigare studier sammanställs inom ett visst område för att kunna besvara syftet. Kvalitativ forskning utgår från att varje människa är unik, att människans
verklighetsuppfattning är individuell och formas samt präglas genom olika tolkningar. Syftet med den kvalitativa forskningen är att nå en djup och detaljerad förståelse för ett fenomen genom att skapa en trovärdig bild, modell eller teori (Kristensson, 2014, Kapitel 8).
Urval
granskade och accepterade innan de publiceras, vilket innebar att de är primärpublikationer som aldrig tidigare varit publicerade (Kristensson, 2014, Kapitel 11). Samtliga artiklar som valdes ut skulle vara publicerade mellan år 2011 och 2021 för att få en aktuell och relevant forskning till resultatet. Exklusionskriterier var psykossjukdomar hos barn under 13 år, alkoholproblematik, förlossningsdepression, trauma och bipolär sjukdom.
Datainsamling
Samtliga artiklar som användes samlades in genom databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL), PubMed och PsycInfo. Karolinska Institutet (2020) beskriver att CINAHL är en databas som innehåller referenser till tidskriftsartiklar, främst inom omvårdnad, arbetsterapi, fysioterapi och medicin. CINAHL använder engelska som sökspråk men det finns tidskriftsartiklar skrivna på andra språk. PubMed är den största medicinska databasen och innehåller referenser till tidskriftsartiklar inom bland annat medicin, omvårdnad och odontologi. Engelska är det sökspråk som PubMed använder, men artiklar kan också vara skrivna på andra språk. (Karolinska institutet, 2020). Databasen Psychinfo är en databas som innehåller artiklar inom psykologi och beteendevetenskap. Psychinfo tillhandahålls av American Psychological Association (APA). Samtliga databasers vetenskapliga omvårdnadsområden ansågs utgöra en bra grund för genomförandet av
datainsamlingen (Kristensson, 2014, Kapitel 11).
Kristensson (2014, Kapitel 11) beskriver att sökoperatorn AND används i syfte att kombinera två sökord med varandra, OR för att söka på närliggande begrepp och NOT för att exkludera begrepp. Båda sökoperatorerna AND och OR ökar sökningens sensitivitet medan NOT ökar dess specificitet (Kristensson, 2014, Kapitel 11).
Det gjordes ytterligare en sökning i CINHAL med sökorden psychiatric nursing, work experience, attitudes och qualitative i ämnesordlistan. Sökningen gav 46 artiklar och efter avgränsningarna kvarstod 36 artiklar där två var dubbletter. Fem artiklar lästes på
abstraktsnivå, två lästes sedan i fulltext och till sist gick en artikel vidare för kvalitetsgranskning.
I PubMed användes Medical Subject Headings (MeSH) med sökorden psychosis OR psychotic disorders AND mental health AND nursing care OR nurse AND experience OR view OR perspective. Sökningen gav 13 artiklar och efter avgränsningarna kvarstod tio artiklar som lästes på titelnivå. Två lästes på abstraktsnivå där en artikel därefter lästes i fulltext. Artikeln som lästes i fulltext besvarade inte syftet med studien och valdes därför bort. Sökningen gav inga relevanta resultat.
Utifrån litteraturstudiens syfte användes psychosis AND nursing care AND experience som sökord i databasen PsycInfo för att därefter få fram relevanta vetenskapliga artiklar.
Sökningen gav 362 artiklar och efter avgränsningarna kvarstod det 275 artiklar. Samtliga artiklar lästes på titelnivå och 20 av dessa på abstraktsnivå. Tre artiklar lästes därefter i fulltext och en av dessa valdes ut för kvalitetsgranskning.
CINAHL Sökningar
Sökningskombinationer Datum Antal Träffar Lästa titelnivåer Lästa abstrakt Lästa fulltext Antal artiklar S1 Psychotic disoders OR Psychosis 210506 22,231 0 0 0 0 S2 Nurse OR staff 210506 655,836 0 0 0 0 S3 Experience OR Perception OR attitudes OR view OR feelings OR qualitative OR perspective 210506 983,093 0 0 0 0 S1 AND S2 AND S3 210506 280 0 0 0 0
Avgränsningar Peer-Review, engelska,
år 2011–2021
Kvalitetsgranskning
Tio artiklar uppfyllde kriterier och lästes i fulltext samt kvalitetsgranskades därefter utifrån Willmans et al. granskningsprotokoll (2016, Kapitel 8) för kvalitativa studier.
Granskningsprotokollet innehöll 14 frågor som antingen gav ett poäng eller noll poäng för respektive fråga. Därefter räknades poängen samman och med hänsyn till hur många poäng granskningen gav artikeln, bedömdes kvaliteten av den totala andelen poäng som var möjligt att uppnå. Om studien var av låg kvalitet var procentandelen mellan 60 och 69, medel kvalitet hade studien om den uppfyllde 70 till 79 procent och hög kvalitet om studien uppfyllde 80 till 100 procent. Under kvalitetsgranskningen kunde protokollet modifieras, vilket innebar att någon fråga som inte var relevant för den aktuella studien som granskades kunde uteslutas. Syftet med det var att bedömningen av kvaliteten inte skulle bli orättvist låg (Willman et al., 2016, Kapitel 8). (Se bilaga 1)
Dataanalys
Dataanalysen genomfördes utifrån Fribergs analysmodell och artiklarna var av kvalitativ forskning. Det material som besvarade studiens syfte från artiklarnas resultat valdes ut och analyserades utifrån de fyra steg som beskrivs i Fribergs analysmodell. Friberg (2017, Kapitel 12) beskriver att oavsett om en allmän eller en integrativ litteraturöversikt utförs måste det genomgå ett antal analyssteg.
Det första steget i dataanalysen var att varje artikel lästes igenom flera gånger för att därefter kunna förstå innehåll och sammanhang bättre. Samtliga delar av artikelns resultat som besvarade syftet valdes ut och sammanställdes i ett dokument för att sedan kunna granskas vidare. Friberg (2017, Kapitel 12) beskriver att detta steg innebär att få en bredare förståelse och en tydligare helhetsbild av innehållet. Det andra steget i dataanalysen innebär att
dokumentera artiklarna i en översiktstabell. En artikelöversikt gjordes för varje artikel där syfte, metod, urval och annan relevant information dokumenterades. Vikten av att utföra det andra steget i analysmodellen är för att få en tydligare struktur och översikt av det material som behandlas.
metodologiskt tillvägagångssätt, teoretiska utgångspunkter och till sist artiklarnas resultat. Friberg (2017, Kapitel 12) beskriver att tredje steget i analysprocessen är viktig för att kunna få fram aktuell och relevant information.
Det sista steget av analysen utfördes genom att sortera de aspekter som berörde samma område. Artiklarna som lästes beskrev sjuksköterskors känslor av otillräcklighet, vikten av relationer och förtroende samt bristen på kunskap. Det framkom tre kategorier;
Sjuksköterskans känsla av otillräcklighet, Relationer och förtroende och Kunskap och färdigheter. Det framgick olika skillnader och likheter i artiklarnas resultat. Det innebar därmed att likheter hittades i de olika artiklarna som därefter bildade följande tre kategorier. Friberg (2017, Kapitel 12) belyser hur syftet med de olika kategorier som väljs ut ska ge läsaren en tydligare och bättre förståelse av det område som diskuteras. Summan av de olika artiklarnas resultat ska därmed resultera i en ny helhet av det som beskrivs.
Etiskt övervägande
Artiklarna i studien har undersökts i syfte om det finns ett etiskt ställningstagande och om det var etiskt granskade. Enligt Olsson & Sörensen, (2011, Kapitel 4) är det övergripande målet med forskning att kunna tillföra ny kunskap, vilket i sin tur ligger till grund för skapandet av positiva förändringar. Personer som deltar i forskningsprojektet skyddas av olika regelverk som konfidentialitet, sekretess och anonymitet. Helsingforsdeklarationen innehåller dessa grundläggande aspekter med etiska riktlinjer och forskningen måste vara av vetenskaplig bärkraft. Forskning får endast utföras med respekt för människovärdet och att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter beaktas i etikprövningen. De grundläggande etiska principerna är autonomiprincipen, godhetsprincipen, att inte skada och rättviseprincipen (Olsson & Sörensen, 2011, Kapitel 4).
Resultat
I denna studie redovisas tre kategorier som belyser vilka sjuksköterskans utmaningar är i mötet med personer med psykossjukdom. Dessa tre kategorier är sjuksköterskans känsla av otillräcklighet, svårigheten att kunna skapa en förtroendefull relation och bristen på
nödvändiga kunskaper och färdigheter.
Sjuksköterskans känsla av otillräcklighet
Skapa relationer & förtroende Kunskap & färdigheter
Sjuksköterskans känsla av otillräcklighet
Många sjuksköterskor beskrev en känsla av otillräcklighet i mötet med personer med psykossjukdom. Exempelvis beskrevs svårigheter att involvera dem i behandling och det visade sig att personerna var ovilliga att ta emot den behandling som erbjöds (Moe et al., 2013, Gronholm et al., 2017, Gabrielsson et al., 2016, Stensrud et al., 2016).
Att nå ut i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet visade sig vara en utmaning eftersom
sjuksköterskorna upplevde att de inte räckte till. Det innebar känslan av otillräcklighet och en del sjuksköterskor uttryckte svårigheter i att komma vidare med den aktuella omvårdnaden personen erhöll. Att fånga personen i ett tidigt skede resulterade i många fall till kortare vårdtid. Känslan av otillräcklighet uttryckte sig hos många sjuksköterskor i form av att de blev känslomässigt involverade i den vård som bedrevs, vilket ansågs vara svårt för de att hantera. Det beskrevs som en utmaning att upprätthålla ett professionellt förhållningssätt i samband med känslan av otillräcklighet hos sjuksköterskan (Thompson et al., 2019, Stensrud et al., 2016, Mairs et al., 2012).
“It’s about learning to detach that bit more and to not get so
involved and frustrated at things that you can’t change” (Thompson, 2019, s. 80).
socioekonomiska svårigheter, vilket innebar att sjuksköterskan hade svårigheter att uppmuntra till rätt behandling (Odeyemi et al., 2018, Mairs et al., 2012).
Många sjuksköterskor beskrev att flera personer med psykossjukdom upplevde en rädsla för att bli förknippad med psykiatrin eller den mentala hälsovården. Eftersom en del av
personerna höll sig undan hälso- och sjukvården uttryckte sjuksköterskan i sammanhanget en frustration för att inte kunna hjälpa personen till en god omvårdnad (Odeyemi et al., 2018). Känslan av otillräcklighet upplevdes även hos många sjuksköterskor i samband med att kunna ge personerna en personcentrerad vård utifrån de individuella behov (Gronholm et al., 2017). Sjuksköterskors arbete syftade vanligtvis till att involvera personerna i samhället och i den vård som bedrevs, vilket upplevdes vara en utmaning för sjuksköterskan i mötet (De Oliveira et al., 2017).
Enligt Sundberg et al. (2021) är personer med psykossjukdom en stor patientgrupp med komplexa vårdbehov. Det ställs höga krav på sjuksköterskan, vilket i många fall resulterade i känslan av otillräcklighet. Känslan av otillräcklighet beskrevs även i samband med det tidsbegränsade arbetet som bedrevs inom hälso- och sjukvården.
I'm responsible for six patients and it doesn't work, I don't keep track of them at all, I must say, and that's too bad. The others in the staff deal with most things there, at least I think so,
but it's sad that there isn't a lot of time to talk with the patients and follow up and know the planning, and how then can I lead any psychiatric nursing care?. (Sundberg, 2021, s. 7 ).
Enligt LeBlanc et al. (2018) upplevde många sjuksköterskor känslan av otillräcklighet i förhållande till att kunna ge personerna en god omvårdnad utifrån de förutsättningar som fanns. Flertalet av de personer som sjuksköterskan var i kontakt med var svåra att engagera och var heller inte samarbetsvilliga i den vård som bedrevs. En del sjuksköterskor kände sig mentalt och känslomässigt utmattade av de krav och ansträngningar det innebar att möta och vårda personer med psykossjukdom (specifikt delirium). Det uppstod även en frustration hos sjuksköterskan i relation till att kunna tillgodose personens säkerhet, där aspekten om att känna sig tillräcklig var en bidragande anledning.
Skapa relationer och förtroende
Personer med psykossjukdom kan vara svåra att uppmuntra och det är en utmaning för sjuksköterskan att kunna skapa ett förtroende till personen i den relation som skapas. Många sjuksköterskor beskrev att det var en utmaning eftersom flertalet personer med
psykossjukdom inte hade full sjukdomsinsikt och viljan att bli frisk. Att skapa en relation till personer som uppsöker vård eller som är under behandling kräver energi och tid från
sjuksköterskan. Det innebar att skapa en tillit och ett förtroende vilket många gånger var en utmaning för sjuksköterskan. Det är viktigt att sjuksköterskan skapar en god kontakt med personen för att det sedan ska kunna utvecklas till en relation mellan båda parter. Även om en relation kan skapas på flera olika sätt, uppkom det begränsningar i vilken utsträckning
sjuksköterskorna fick och kunde upprätthålla en god relation till personen. För att kunna tillgodose personer med psykossjukdom en god omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan ser personen bakom sjukdomen (Moe et al., 2013, Thompson et al., 2019, Gabrielsson et al., 2016).
Sjuksköterskan har ett personligt ansvar för personen och den omvårdnad som ges ska utgå från respekt, förtroende och självkännedom. Genom att personen får förtroende för
sjuksköterskan resulterar det i minskad risk för självskadebeteende och vårdtiden blir kortare. Förtroendet är sårbart och kan lätt förstöras genom att sjuksköterskan bryter löften, kränker personens integritet eller inte ger tydlig information (Gabrielsson et al., 2016). Det upplevdes av många sjuksköterskor som en stor utmaning att kunna skapa en relation till personen eftersom dessa befann sig under akut vård, då tid och rum var begränsad till att kunna skapa en terapeutisk relation (Thompson et al., 2019). Det terapeutiska förhållande i den relation som skapas är viktigt för båda parters psykosociala behov. I sammanhanget utvecklas självkännedomen, olika begränsningar och potentialen att i sin tur återupprätta förhållandet mellan sjuksköterska och personer med psykossjukdom (De Oliveira et al., 2017). Vid
kommunikationen kunde sjuksköterskan skapa en relation och uppleva empati (Gabrielsson et al., 2016).
En del sjuksköterskor upplevde en viss ångest eftersom dem var tvungna att ansvara för skapandet av en relation till personen (Odeyemi et al., 2018). Skapandet av tillit och förtroende var viktiga aspekter för en god relation mellan sjuksköterskan och personen (Gronholm et al., 2017, Odeyemi et al., 2018).
Att sjuksköterskan ägnade tid och befann sig hos personen var en viktig aspekt för att det skulle kunna skapas tillit och någon form av relation mellan båda parter. Många
sjuksköterskor beskrev att det var en stor utmaning i den vård som bedrevs, eftersom tiden inte alltid räckte till. Sjuksköterskan var tvungen att acceptera den höga arbetsbelastningen som resulterade i begränsade tid i omvårdnaden och med hänsyn till förmågan att skapa en relation till personen (Thompson et al., 2019, Gabrielsson et al., 2016). Känslan av att inte kunna tillgodose personen en ansvarsfull relation upplevdes av många sjuksköterskor som en stor utmaning, vilket påverkade omvårdnaden personen erhöll eller var berättigad till
(Sundberg et al., 2021, Gabrielsson et al., 2016).
Kunskap och färdigheter
Bristande kunskap var för flertalet sjuksköterskor en stor utmaning i mötet med personer med psykossjukdom. Det resulterade till sämre vård för dessa personer och deras förutsättningar till återhämtning fanns inte i samma utsträckning. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna använda sig av vetenskaplig kunskap i arbetet, men många beskrev att de hellre använde sunt förnuft i omvårdnaden. Det kunde resultera i att sjuksköterskan inte var tillräckligt informerad om personen. Att ha tillräckligt med kunskap är viktigt för att sjuksköterskan ska kunna arbeta professionellt (Odeyemi et al., 2018). Omvårdnad av personer med psykossjukdom är starkt kopplad till symtom på sjukdomen, vilket ställer stora krav på sjuksköterskan att ha kunskap om dessa symtom. Den vård som bedrivs ska vara ömsesidig, bygga på kunskap och respekt till personen som vårdas. Många sjuksköterskor beskrev att det var svårt att förhålla sig till att många personer med psykossjukdom hade ett stort vårdbehov, vilket innebar att vården försenades på grund av detta. Bristande kunskap om vanliga symtom var också en anledning till att vården drog ut på tiden och försenades (De Oliveira et al., 2017, Gabrielsson et al., 2016).
Det innebar också att sjuksköterskan inte alltid visste vilka arbetsuppgifter som skulle utföras i förhållande till det personen uttryckte sig vara i behov av (Moe et al., 2013, Thompson et al., 2019., LeBlanc et al., 2018).
Med hänsyn till bristen på kunskap om personer med psykossjukdom och vanliga symtom relaterat till sjukdomen är det en utmaning för sjuksköterskan att ge en god omvårdnad. Flertalet av de omvårdnadsåtgärder personer med psykossjukdom tillhandahåller från sjuksköterskan involverar aspekter som syftar till att utveckla självbestämmande och självständighet (De Oliveira et al., 2017, Gabrielsson et al., 2016). Kunskapen hos
sjuksköterskor är i behov av att förbättras för att kunna tillgodose noggranna beskrivningar av hur psykiatrisk vård bör vara utformad. Många sjuksköterskor upplevde att det var besvärligt att ge psykiatrisk omvårdnad till personer med psykossjukdom eftersom den vård som krävs inte alltid var av psykiatrisk karaktär. Det innebar en risk för att vården inte skulle utföras korrekt och utifrån personens integritet och autonomi. Med hänsyn till att dessa personer vanligtvis har komplexa vårdbehov ställer det i sin tur höga krav på sjuksköterskans kunskap och färdigheter inom området. Många sjuksköterskor beskrev att de saknade kunskap och erfarenhet av att vårda dessa personer (Sundberg et al., 2021).
Bristen på kunskap är relaterad till många svåra val för sjuksköterskan och innebar att ha kännedom om vad som är rätt och vad som är fel, vilket kan resultera i olika utmaningar för sjuksköterskan i vårdandet av personer med psykossjukdom (De Oliveira et al., 2017). Förutfattade meningar som skapar rädsla och osäkerhet är aspekter som hindrar
sjuksköterskan att ta kontakt med personen och vise versa (Gabrielsson et al., 2016). I sammanhanget krävs det att sjuksköterskan har förståelse för vad som är bra respektive mindre bra för personen (De Oliveira et al., 2017). Många sjuksköterskor beskrev att de ställdes inför utmaningen att kunna anta en roll som yrkesprofessionell sjuksköterska, vilket påverkades av den kunskap och de färdigheter som fanns sedan tidigare hos personen (Gronholm et al., 2017).
förstå och utföra vissa handlingar. Detta speglas i sin tur under omhändertagandet av dessa personer och skapar olika utmaningar för sjuksköterskan.
Gabrielsson et al. (2016) beskrev att bristen på kompetens kunde leda till konflikter, längre vårdperioder och att dessa personer inte erhöll en god behandling. Avsaknad av resurser leder till en ovärdig vård där sjuksköterskan inte kan tillgodose de individuella behoven. Det resulterar till frustration och ångest hos sjuksköterskan. Många sjuksköterskor beskrev att de var i behov av stöd från verksamheten för att i sin tur kunna utveckla sin kompetens inom området. Det grundade sig i flertalet fall i en begränsad kunskapsnivå samt färdighetsnivå hos sjuksköterskan.
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför i mötet med personer med psykossjukdom inom hälso- och sjukvården. En allmän litteraturstudie
användes vid genomförandet med en kvalitativ ansats. Kristensson (2014, Kapitel 8) beskriver att kvalitativ forskning används i syfte att undersöka människors upplevelser eller
uppfattningar gällande ett visst område eller fenomen (Kristensson, 2014, Kapitel 8). En allmän litteraturstudie har ett litet urval som grund för den aktuella studien som genomfördes. Med utgångspunkt i ovanstående fakta är det viktigt att studien har ett kritiskt förhållningssätt under hela processen från urval till analys. En kvalitativ ansats valdes för att därefter kunna redogöra för vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför och vilka upplevelser eller
erfarenheter som ligger till grund för syftet med studien. Om inte en allmän litteraturstudie hade valts som design hade en kvalitativ studiedesign kunnat genomföras. Det hade inneburit intervjuer med sjuksköterskor och deras berättelser eller upplevelser av vilka utmaningar de ställs inför i mötet med personer med psykossjukdom. Med utgångspunkt till det
tidsperspektiv som fanns tillgängligt, innebar det att en allmän litteraturstudie valdes.
Att använda kvalitativ studiedesign med intervjuer för att samla in data till resultatet skulle möjliggöra för flera djupgående och variationsrika fynd kring olika upplevelser och
att använda en allmän litteraturstudie, där material och data samlades in från artiklar i olika databaser. Därefter kunde materialet sammanfattas vilket i sin tur genererade ett resultat utifrån syftet med studien. En nackdel med valet av kvalitativ forskning är att resultatet inte är lika generaliserbart som i en kvantitativ studie eftersom det krävs ett stort urval för att studien som genomförs ska vara överförbar. Urvalet i en kvalitativ studie är inte lika stort men ansågs vara av en mer personlig karaktär som ger en mer djupgående information om
forskningsfrågan.
Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo användes i studien med hänsyn till kunskap om databaserna. Samtliga databaser innehåller omfattande och informationsrik
omvårdnadsforskning som kunde appliceras i studiens resultat. Studiens tillförlitlighet hade kunnat ökas om flera databaser använts eftersom den mängd artiklar i urvalsprocessen ökar möjligheten att identifiera fler artiklar som besvarar syftet. Kristensson (2014, Kapitel 9) beskriver att tillförlitlighet handlar om sanningshalten i de resultat som presenteras och i vilken utsträckning de tolkningar som gjorts är grundade i det insamlade materialet. Det innebar att förutfattade meningar eller olika fantasier inte ligger till grund för den data som resultatet belyser och heller inte det material som samlats in under genomförandet av studien.
I de sökningar som genomfördes användes både inklusionskriterier och exklusionskriterier för att öka relevans och trovärdighet i den aktuella artikelsökningen (Henricson, 2017). Med hänsyn till att filtrera bort oväsentligt datamaterial från artikelsökningen i de olika
databaserna begränsades sökningen. Följande avgränsningar var att artiklar var från år 2011 till 2021, var peer-review samt skrivna på engelska. Att avgränsa tidsperioden från år 2011 och framåt kan ses som en svaghet i relation till hur sjuksköterskor beskrev utmaningar i vården av personer med psykossjukdom under tidigare år, men också hur omvårdnaden generellt såg ut förr. Att enbart välja engelska som språk gjordes för att undvika missförstånd och feltolkningar av det som stod i artiklarna. Det har lett till ett textnära arbete som till stor del är av betydelse för studien och under arbetets gång. Det innebär också att studiens bekräftelsebarhet ökar, om ett textnära arbete har uppnåtts (Henricson, 2017). Det försäkrar att artiklarna som är publicerade är granskade och det säkerställer i sin tur kvalitén på de valda artiklarna (Henricson, 2017). En del artiklar som besvarade syftet kan ha gått förlorade med hänsyn till språkavgränsningarna som sattes, dock ansågs det vara av större vikt att de artiklarna som valdes ut var kvalitetsgranskade.
Exklusionskriterierna var psykossjukdomar hos barn under 13 år, alkoholproblematik, förlossningsdepression, trauma samt bipolär sjukdom. Dessa artiklar exkluderades eftersom dem inte besvarade syftet med studien. Det diskuterades om tillståndet delirium skulle inkluderas i sökresultatet eller inte. Ett beslut togs gemensamt som innebar att inkludera delirium eftersom det inte fanns tillräckligt med vetenskapliga artiklar för att komma fram till ett trovärdigt resultat. Det kan anses vara en svaghet för studiens resultat och för syftet med studien, dock ansågs de artiklar som valdes om delirium vara av relevans där tillförlitlig information styrker det övriga artiklar belyser.
Den aktuella studien utgår från kvalitativa studier. Dessa ansågs vara mest relevanta och lämpliga eftersom syftet var att undersöka olika utmaningar samt upplevelser och erfarenheter av ett visst fenomen inom området. Studiens syfte ligger till grund för vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför i mötet med personer med psykossjukdom, vilket utgjorde en relevans att använda kvalitativa artiklar i resultatet. De tio artiklarna som utgjorde resultatet för studien var bland annat baserade på intervjuer som metod för datainsamling.
någon form av kontakt med deltagarna, vilket kan anses vara en svaghet i sammanhanget. Tillförlitligheten och förståelsen hade kunnat gynnats till det bättre om fysisk kontakt skett mellan deltagarna. Det finns tydligt beskrivet om processen för urval, datainsamling och analysens samtliga delar, vilket ligger till grund för att studiens strukturella metodologiska tillvägagångssätt följs korrekt och det säkerställer därmed studiens tillförlitlighet
(Kristensson, 2014, Kapitel 9).
Ett sökschema för databasen CINAHL redovisades i metoddelen under rubriken
datainsamling och sökningarna från PubMed och PsycInfo redovisades enbart i metoden med de sökord som användes. Kvalitetsgranskningen av samtliga tio artiklar genomfördes
gemensamt och under tidens gång diskuterades varje artikel i relation till
granskningsprotokollet. Det kunde varit mer fördelaktigt att granskningen skedde individuellt för att därefter granska och jämföra resultatet gemensamt, med hänsyn till att kunna garantera att en gemensam uppfattning kring samtliga artiklar fanns. Det var i sammanhanget viktigt att det i varje artikel tydligt framgick att det fanns ett etiskt resonemang skrivet. Vid
kvalitetsgranskningen framgick det att fem artiklar var av hög kvalitet och fem artiklar var av medel kvalitet, vilka brister i de artiklar med medel kvalitet inte ansågs påverka studiens trovärdighet.
Under tiden som studien tagit form har studenterna deltagit i flera handledningstillfällen med en gemensam handledare och flera andra studenter. Enligt Henricson (2017) ökar
trovärdigheten samt pålitligheten i det resultat som redovisas om exempelvis handledare, handledningsgruppen eller någon annan utomstående granskar både analysprocessen och resultatet. När flera personer har skrivit samma examensarbete har även analysen gjorts av mer än en person.
Samtliga artiklar i analysen lästes och sammanfattades enskilt till en början för att därefter jämföra de sammanfattningar som gjordes i syfte att se likheter och skillnader. Det
dokumenterats och tydliggjorts för analysprocessen samt dess innebörd gemensamt. Det ökar transparensen i det arbete som utförts (Henricson, 2017).
De tre kategorierna som valdes omfattas i det insamlade datamaterialet samt att det ansågs besvara syftet med den aktuella studien. Om studien innefattar någon form av överförbarhet och om resultatet kan överföras till andra kontexter kan studien stärkas beroende på
trovärdighet såväl som hur resultatet har valts att presenteras.
Resultatdiskussion
Viktiga fynd som framkom i resultatet var att många sjuksköterskor beskrev känslan av otillräcklighet i samband med vård av personer med psykossjukdom, vikten av att skapa en god relation till personen samt att bristande kunskap och färdigheter kan resultera i sämre omvårdnad. Hur relationen mellan sjuksköterskan och personen etablerades var en central del i många av de fynd som gjordes, där även okunskap var en bristande faktor.
Sjuksköterskan bör visa ett stort engagemang i den vård som bedrivs (Chee et al. 2018). Haugom et al. (2020) beskriver att sjuksköterskan ska ge rätt information om till exempel behandling för personer med psykossjukdom för att dem ska kunna vara delaktiga i sin omvårdnad. Det är en utmaning för sjuksköterskan eftersom många personer med
Ett annat viktigt fynd från resultatet var utmaningen i att skapa relationer i mötet och
eftersträva ett förtroende mellan sjuksköterskan och personen. En del sjuksköterskor upplevde svårigheter att ge god vård eftersom vissa personliga åsikter förekom som påverkade
skapandet av relationen. Det var viktigt att sjuksköterskan kände till sina egna begränsningar (Magnusson et al., 2020). För att uppnå en god relation är det viktigt att känna till hur
personen vill erhålla vården, där sjuksköterskan bör ha tålamod eftersom det tar tid att skapa ett förtroende (Haugom et al., 2020). Detta betonar även Magnusson et al. (2020) som beskriver att det är ett långsiktigt arbete för att kunna skapa relationer. Scott et al., (2004) beskriver att skapandet av förtroende är ett gemensamt arbete mellan personen och sjuksköterskan. När förbättringarna kan kommuniceras till personen kan livskvalitén förbättras (Scott et al., 2004).
Eftersom förståelse är en viktig aspekt i den relation som skapas kan Travelbees teori kopplas till resultatet, då ett fynd var att skapandet av en mellanmänsklig relation påverkas av
sjuksköterskans förmåga att förstå personen (Wilson, 2009). Genom förståelse och respekt innebär det att sjuksköterskan inte kan avgöra om personens val är bra eller mindre bra eftersom personen ansvarar för de konsekvenser som uppstår (Haugom et al., 2020). Med utgångspunkt i förståelse för andra människor och deras individuella behov kan även begreppet meningen med livet kopplas till Travelbees teori. Det handlar bland annat om hur personen finner en mening i den erfarenhet som skapas, vilket är viktigt med hänsyn till att kunna erhålla en god kvalitet på den omvårdnad som bedrivs (Travelbee, 1971).
Det framkom även i flertalet artiklar att bristande kunskap var en bidragande orsak till att personer med psykossjukdom inte erhöll samma vård som andra patientgrupper. En del sjuksköterskor beskrev i en studie att de saknade kunskap om psykossjukdomar och många uttryckte behovet av att erhålla utbildning inom området på en djupare nivå (Haugom et al., 2020). Erfarenheten av att återspegla äldre sjuksköterskors arbetssätt var viktigt för många nyexaminerade sjuksköterskor eftersom de uttryckte känslan av att uppnå en typ av
reduceras. Det förbättrar även den vårdkvalitet som personen erhåller (Lesinskiene et al., 2007).
Ett annat viktigt fynd var att många personer med psykossjukdom utsattes för ett onödigt lidande vid försenad behandling, vilket är viktigt för sjuksköterskan att känna till. Det handlar bland annat om att tidigt ingripa vid första vårdkontakten med personen där det ställs krav på rätt kunskap och rätt färdigheter. Vid första mötet med en person som har en psykossjukdom är just den första kontakten väldigt viktig eftersom det sätter det första terapeutiska
förhållandet för ett framgångsrikt partnerskap (Wilson, 2009). Resultatet styrks med hänsyn till en annan studie som benämner att sjuksköterskans ansvar i sammanhanget är av stor vikt eftersom många personer med psykossjukdom inte alltid erbjuds vård i samma utsträckning som andra patientgrupper gör. Sjuksköterskor ansvarar för den kontakt och relation som skapas i mötet, det är därmed viktigt att ett tidigt ingripande i personens sjukdomsstadier sker (Susanti et al., 2020).
Slutsats och kliniska implikationer
I dagens hälso- och sjukvård möter sjuksköterskan många olika personer med diverse sjukdomar och tillstånd inom området för psykossjukdomar. Det innebar att sjuksköterskan ställs inför olika utmaningar kring bemötandet för dessa personer som innefattar
självkännedom och hur personcentrerad vård ska kunna ges. Upplevelsen av att ge en god omvårdnad var en utmaning för flertalet sjuksköterskor där kunskapsbrist och ett
tidsbegränsat arbete påverkade vårdens utformande. Känslan av att inte räcka till som sjuksköterska beskrevs hos många som en stor utmaning, mycket handlade om det första mötet med personen och vilka förutsättningar som fanns. Vikten av att skapa en god relation till personen beskrevs i resultatet och innebar att förtroende och tillit var två aspekter
sjuksköterskan behövde ta hänsyn till i mötet med dessa personer.
utbildning ges inom detta område till all personal inom hälso- och sjukvården. Exempelvis att de får specialistutbildning för att förhindra ett onödigt lidande för personen och längre
vårdtid. Genom att få en bredare kunskap i att bemöta personer med psykossjukdom kan sjuksköterskan bidra till en bättre personcentrerad vård.
Förslag på fortsatt forskning
Det finns tydligt beskrivet i tidigare forskning från vetenskapliga artiklar att personer med psykossjukdom inte erhåller samma personcentrerad och individanpassad vård som andra patientgrupper gör. Det finns en begränsad mängd artiklar med information om hur sjuksköterskan upplever den vård som bedrivs och vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför. Fortsatt forskning som återspeglar hur ett personcentrerat bemötande ur sjuksköterskans perspektiv kan tillgodoses för personer med psykossjukdom är därmed viktigt att belysa.
Ett förslag till fortsatt forskning inom området är att framöver studera sjuksköterskors
upplevelser av olika utmaningar med psykossjukdomar på ett mer djupgående plan med hjälp av kvalitativa intervjustudier. Det genererar ett tydligare sätt hur sjuksköterskans upplevelse eller erfarenhet av ett visst fenomen ter sig i förhållande till den omvårdnad som bedrivs. Utifrån mer empiriskt baserade studier som tar hänsyn till hur sjuksköterskor uppfattar och upplever personer med psykossjukdom möjliggörs en mer individanpassad vård där
sjuksköterskan erhåller rätt förutsättningar för att kunna ge god vård till dessa personer. Med hänsyn till att bland annat bristande kunskap var en aspekt som genomgående beskrevs av många sjuksköterskor som en stor utmaning i resultatet, är ett förslag att studera hur en bristfällig kunskap påverkar vården för personer med psykossjukdom och vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför i sammanhanget.
Självständighet
Arbetet har självständigt utförts av Matilda Wester och Susanne Hellman Isberg. Samtliga delar i inledning, bakgrund och metod har skrivits gemensamt under tidens gång där båda varit delaktiga i redigering och i processen till färdig text. De sökord som skulle involveras och användas vid artikelsökningarna till resultatet genomfördes gemensamt. De olika sökningarna i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo lästes först självständigt och analyserades sedan gemensamt. Detta gjordes för att inkludera olika artiklar som innefattades av inklusionskriterierna och som besvarade syftet med studien. Kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes gemensamt där trovärdigheten i artiklarna ökade när dessa besvarade syftet med studien och att kvalitén var hög. I analysprocessens första del skrevs materialet gemensamt för att därefter ske enskilt och när fynden framkommit diskuterades dessa
Referenser
Arciniegas, D. B. (2015). Psychosis. Continuum (Minneapolis, Minn.),21(3), 715-736. https://doi.org/10.1212/01.CON.0000466662.89908.e7
Blomqvist, M., Ivarsson, A., Carlsson, I. M., Sandgren, A., & Jormfeldt, H. (2019). Health Effects of an Individualized Lifestyle Intervention for People with Psychotic Disorders Psychiatric Outpatient Services: A Two Year Follow-up. Issues in mental health nursing, 40(10), 839–850. https://doi.org/10.1080/01612840.2019.1642425
Chee, G., Wynaden, D., & Heslop, K. (2018). The provision of physical health care by nurses to young people with first episode psychosis: A cross‐sectional study. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 25(7), 411–422. https://doi.org/10.1111/jpm.12487
Culimay Padagas, R., Pañuelos, J. V., Franco Odoya, K., Cabardo, R., Castro, V. P. L., Manio, M. A., Nabablit, A., & Papilla, M. A. (2021). Newly hired nurses’ transitional
challenges and coping with caring for schizophrenia patients in a psychiatric training hospital. Nursing Practice Today, 8(1), 60–69. https://doi.org/10.18502/npt.v8i1.4492
Conneely, M., McNamee, P., Gupta, V., Richardson, J., Priebe, S., Jones, J. M., & Giacco, D. (2021). Understanding Identity Changes in Psychosis: A Systematic Review and Narrative Synthesis. Schizophrenia Bulletin, 47(2), 309–322. https://doi.org/10.1093/schbul/sbaa124 Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 143–153). Studentlitteratur. De Oliveira, A., Francischetti Garcia, A. P. R., & Toledo, V. P. (2017). Patterns of knowledge used by nurses in caring for the patient in the first psychotic outbreak. Anna Nery School Journal of Nursing / Escola Anna Nery Revista de Enfermagem, 21(3), 1–8.
https://doi.org/10.1590/2177-9465-EAN-2017-0001
Digby, R., Bushell, H., & Bucknall, T. K. (2020). Implementing a Psychiatric Behaviours of Concern emergency team in an acute inpatient psychiatry unit: Staff perspectives.
International Journal of Mental Health Nursing, 29(5), 888–898. https://doi.org/10.1111/inm.12723
Doherty, M., Bond, L., Jessel, L., Tennille, J., & Stanhope, V. (2020). Titel Transitioning to Person-Centered Care: a Qualitative Study of Provider Perspectives. Journal of Behavioral Health Services & Research, 47(4), 399–408. https://doi.org/10.1007/s11414-019-09684-2 Foldemo, A. (2010). Mötet med individer med psykisk ohälsa i olika öppenvårdsformer. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa- på grundläggande nivå (1 uppl., s. 325– 336). Studentlitteratur.
Gabrielsson, S., Sävenstedt, S., & Olsson, M. (2016). Taking personal responsibility: Nurses’ and assistant nurses’ experiences of good nursing practice in psychiatric inpatient care. International Journal of Mental Health Nursing, 25(5), 434-443.
Gronholm, P. C., Onagbesan, O., & Gardner-Sood, P. (2017). Care coordinator views and experiences of physical health monitoring in clients with severe mental illness: A qualitative study. International Journal of Social Psychiatry, 63(7), 580–588.
https://doi.org/10.1177/0020764017723939
Haugom, E. W., Stensrud, B., Beston, G., Ruud, T., & Landheim, A. S. (2020). Mental health professionals’ experiences with shared decision-making for patients with psychotic disorders: a qualitative study. BMC Health Services Research, 20(1), N.PAG.
https://doi.org/10.1186/s12913-020-05949-1
Holm, L-E. (1 maj 2015). Att mötas i hälso- och sjukvården- ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-1-5.pdf
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Sveriges riksdag.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Jarbin, H. & Msghina, M. (14 december 2018). Psykoser. https://lakemedelsboken.se/kapitel/psykiatri/psykoser.html
Karlsson, E. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 81–96). Studentlitteratur. Karolinska Institutet. (17 september 2020). Användbara databaser och webbplatser. https://kib.ki.se/soka-vardera/soka-information/anvandbara-databaser-och-webbplatser Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 57–77). Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik - för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (1 uppl.). Natur & Kultur.
Lankeren, J. E., Testerink, A. E., Daggenvoorde, T. H., Poslawsky, I. E., & Goossens, P. J. J. (2020). Patient experiences with nursing care during hospitalization on a closed ward due to a manic episode: A qualitative study. Perspectives in Psychiatric Care, 56(1), 37–45.
https://doi.org/10.1111/ppc.12370
LeBlanc, A., Bourbonnais, F. F., Harrison, D., & Tousignant, K. (2018). The experience of intensive care nurses caring for patients with delirium: A phenomenological study. Intensive & Critical Care Nursing, 44, 92–98. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2017.09.002
Lesinskiene, S., Jegorova, N., & Raneceva, N. (2007). Nursing of young psychotic patients: analysis of work environments and attitudes. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 14(8), 758–764. https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2007.01187.x
Mairs, H., Lovell, K., & Keeley, P. (2012). Carer and mental health professional views of a psychosocial treatment for negative symptoms in psychosis: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 49(10), 1191–1199. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2012.04.006 Mattsson, M. (2010). Psykoser. I I. Skärsäter (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa- på grundläggande nivå (1 uppl., s. 95–116). Studentlitteratur.
McCance, T., & McCormack, B. (2019). Personcentrerad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (2 uppl., s. 76–88). Liber.
Moe, C., Kvig, E. I., Brinchmann, B., & Brinchmann, B. S. (2013). ‘Working behind the scenes’ An ethical view of mental health nursing and first-episode psychosis. Nursing Ethics, 20(5), 517–527. https://doi.org/10.1177/0969733012458607
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (2 uppl., s. 421–436). Studentlitteratur.
Rodrigues, M., Wiener, J., Stranges, S., Ryan, B., & Anderson, K. (2020). The risk of physical multimorbidity in people with psychotic disorders: A systematic review and meta-analysis. Journal of Psychosomatic Research, 140.
https://doi.org/10.1016/j.jpsychores.2020.110315
Scott, S. R., Reid, I., Smith, J., Natynczuk, S., Robson-Ward, M., & Vaughan, J. (2004). A staff perspective of early warning signs intervention for individuals with psychosis: clinical and service implications. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing (Wiley-Blackwell), 11(4), 469–475. https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2004.00748.x
Stensrud, B., Høyer, G., Beston, G., Granerud, A., Landheim, A., Stensrud, B., Høyer, G., & Landheim, A. S. (2016). “Care or control?”: a qualitative study of staff experiences with outpatient commitment orders. Social Psychiatry & Psychiatric Epidemiology, 51(5), 747– 755. https://doi.org/10.1007/s00127-016-1193-8
Sundberg, K., Vistrand, C., Sjöström, K., & Örmon, K. (2021) Nurse´s leadership in
psychiatric care- A qualitative interview study of nurse´s experience of leadership in an adult psychiatric inpatient care setting. https://doi.org/10.1111/jpm.12751
Susanti, H., James, K., Utomo, B., Keliat, B., Lovell, K., Irmansyah, I., Rose, D., Colucci, E., & Brooks, H. (2020). Exploring the potential use of patient and public involvement to
strengthen Indonesian mental health care for people with psychosis: A qualitative exploration of the views of service users and carers. Health Expectations, 23(2), 377–387.
https://doi.org/10.1111/hex.13007
Thompson, J., Boden, Z. V. R., Newton, E. K., Fenton, K., Hickman, G., & Larkin, M. (2019). The experiences of inpatient nursing staff caring for young people with early psychosis. Journal of Research in Nursing, 24(1/2), 75–85.
Torgerson, J. (17 september 2018). Markant somatisk översjuklighet vid allvarlig psykisk sjukdom.
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar- 1/temaartikel/2018/09/markant-somatisk-oversjuklighet-vid-allvarlig-psykisk- sjukdom/?fbclid=IwAR1DWmhol3W8c-U2d2OWMpC1ieyTtBtZPZEBPaH-u7gvvxL1kEzDpcGTtS4
Odeyemi, C., Morrissey, J., & Donohue, G. (2018). Factors affecting mental health nurses working with clients with first‐episode psychosis: A qualitative study. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 25(7), 423–431. https://doi.org/10.1111/jpm.12489
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Liber.
Vancampfort, D., Firth, J., Schuch, F. B., Rosenbaum, S., Mugisha, J., Hallgren, M., Probst, M., Ward, P. B., Gaughran, F., De Hert, M., Carvalho, A. F., & Stubbs, B. (2017). Sedentary behavior and physical activity levels in people with schizophrenia, bipolar disorder and major depressive disorder: a global systematic review and meta-analysis. World psychiatry: official journal of the World Psychiatric Association (WPA), 16(3), 308–315.
https://doi.org/10.1002/wps.20458
Weissinger, G., Brooks Carthon, J., Ahmed, C., & Brawner, B. (2019). Experiences of Hospitalization of Patients with Psychotic Disorders on Medical-Surgical Units: A Thematic Analysis. Journal of the American Psychiatric Nurses Association, 00 (0), 1-16. https://doi-org.miman.bib.bth.se/10.1177/1078390319892313
Wigzell, O. (6 september 2018). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd-stöd för styrning och ledning.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-9-6.pdf
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet (4 uppl.). Studentlitteratur. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet (3 uppl.). Studentlitteratur.
Wilson, J. H. (2009). Moving beyond policy rhetoric: building a moral community for early psychosis intervention. Journal of psychiatric & Mental health nursing, 16(7), 621-628.
Bilaga. 2 Artikelöversikt
Titel Författare Årtal Land
Studiens syfte Design Ansats
Deltagare Huvudresultat Studie kvalité
Titel:
Patterns of knowledge used by nurses in caring for the patient in the first psychotic outbreak. Författare: De Oliveira, A., Francischetti Garcia, A. P. R., & Toledo, V. P. Årtal: 2017 Land: Brasilien Syftet är att förstå hur sjuksköterskor ger vård vid personens första psykotiska utbrott. Kvalitativt fenomenologiskt tillvägagångsätt 10 Sjuksköterskor Studien identifierade de kunskapsmönste r som sjuksköterskor använder i vårdprocessen. Fyra kategorier framkom vilket var empirisk, estetiskt, etiskt och personlig. Medel Titel: Taking personal responsibility: Nurses' and assistant nurses' experiences of good nursing practice in psychiatric inpatient care Författare: Gabrielsson, S., Sävenstedt, S., & Olsson, M. Land: Sverige Årtal: 2016 Syftet är att utveckla sjuksköterskors förmåga att upprätthålla god omvårdnad inom psykiatrisk slutenvård. Kvalitativ
intervjustudie 12 Sjuksköterskor Sjuksköterskor måste prioritera och spendera tid med patienten för att uppnå en god omvårdnad. Medel Titel: Care coordinator views and experience of physical health monitoring in clients with
severe mental illness Författare: Gronholm, P., Onagbesan, O., & Gardner-Sood, P. Land: London Årtal: 2017 till psykos
sjukdom skäl har betydelse för
patientens fysiska hälsa.
Titel:
The experience of intensive care nurses caring for patients with delirium: A phenomenologic al study Författare: LeBlanc, A., Fothergill Bourbonnais, F., Harrison, D., & Tousignant, K. Land: Canada Årtal: 2017
Syftet var att försöka förstå den levda
erfarenheten av sjuksköterskor som tar hand patienter med delirium. Individuella intervjuer med en kvalitativ studie 8 Intensiv sjuksköterskor Resultatet bidrar till en ökad förståelse för hur sjuksköterskor hjälper patienter med delirium. Hög
Titel: Carer and
mental health professional views of a psychosocial treatment for negative symptoms in psychosis Författare: Mairs, H., Lovell, K., & Keeley, P. Land: England Årtal: 2012
Syftet var att belysa behandling för depression till negativa symtom som observerade perspektivet om psykossjukdomar. Kvalitativ studie med semistrukturerad intervju 34
Sjuksköterskor Resultatet belyser olika interna faktorer och svårigheter för
sjuksköterskor att engagera sig med personer med psykossjukdom. Hög Titel: Care or Control? Författare: Stensrud, B., Høyer, G.,
Beston, G., Granerud, A., & Landheim, A.
Land: Norge Årtal: 2016
hälso- och
sjukvården. engagemang och ansåg att de var
Land: USA (UK) Titel: Working behind the scenes’ An ethical view of mental health nursing and first-episode psychosis Författare: Moe, C., Kvig, E.I., Brinchmann, B., & Brinchmann, B.S. Årtal: 2013 Land: Norge
Syftet med denna studie var att utforska och reflektera över mental hälsa i omvårdnaden vid psykos. Kvalitativ metod med intervju 8 Psykiatri sjuksköterskor
Det framkom att mentalsjuksköte rskors kliniska arbete är omfattande och att det kräver en etisk medvetenhet. Medel Titel: Factors affecting mental health nurses working with clients with first‐episode psychosis: A qualitative study. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing (John Wiley & Sons, Inc Författare: Odeyemi, C., Morrissey, J., & Donohue, G Årtal: 2018 Land: Irland
Att utforska dem faktorer som påverkar upplevelsen av psykiatriska sjuksköterskor som arbetar med individer samt med deras familjer som har sin första psykos
