Swartling, Ingrid
Fornvännen 1971, 275-280
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1971_275 Ingår i: samla.raa.se
Smärre meddelanden 275
iooo-talet, eller åtminstone från förra hälften av 11 oo-talet. De fornryska silverbarrerna från L u m m e l u n d a utgör ett slående bevis för de livliga kontakterna mellan det g a m l a R u s och G o t l a n d .
Jerzy Nalepa
Summary
T h e O l d Russian silver b a r no. 9 from the hoard found at L u m m e l u n d a , G o t l a n d , p r o b a b l y deposited a r o u n d the middle of the I2th century or slightly earlier, has a Cyrillic inscription which can be interpreted as ( Bylela. O n the other side of the b a r is the letter >K (z), the m e a n i n g of which is obscure. Byleta is a Slav personal n a m e a n d in all likelihood is the n a m e of the first owner of the b a r . T h e b a r a n d the inscription p r o b a b l y d a t e from the 11 th century or the first half of the 12th century.
T r a n s l a t e d by R . Cox
En Sighraf-funt i Locknevi kyrka
Locknevi 1900-talskyrka i S m a l a n d hyser b l a n d sina i övrigt inte p å f a l l a n d e märk- liga i n v e n t a r i e r en r o m a n s k d o p f u n t .1 Dä d e n blev k ä n d fiirst g e n o m d e n s. k.
s n a b b i n v e n t e r i n g e n3 är d e n i n t e n ä m n d i Roosvals stora a r b e t e o m de gotländ- ska d o p f u n t a r n a ,8 g r u n d l ä g g a n d e för vär k u n s k a p o m dessa och deras mästare.
F r å n s e t t ett p a r r a d e r i Roosvals revision av sina g o t l ä n d s k a d a t e r i n g a r4 h a r fun- ten inte tidigare p u b l i c e r a t s .5
F u n t e n h a r r e d a n av Roosval pä stilanalytiska g r u n d e r i n o r d n a t s i mäster Sigh- rafs o e u v r e .8 Sighraf är som b e k a n t e n av de få r o m a n s k a stenmästare vars verkliga n a m n vi k ä n n e r g e n o m s i g n a t u r e n på Aa kyrka på B o r n h o l m . Med ut- g å n g s p u n k t i d e n n a signerade funt h a r forskningen, m e d Roosval i täten, fört e t t stort a n t a l funtar b å d e pä G o t l a n d och pä fastlandet till d e n n e mästares a r b e t e n .7
1 I. Swartling, Locknevi kyrka, Linköpings stifts kyrkor, Linköping 1971.
• Utförd av B. Waldén 1923.
3 J. Roosval, Die Steinmeister Gottlands, Uppsala 1918.
* J. Roosval, »Revision av gottländska dateringar», Fornvännen 192;, p. 297, fig. 160.
5 Förf. har under arbete en studie över Sighraf och honom tillskrivna verk där Sven Locknevi-funten givetvis kommer att utförligt behandlas. Föreliggande korta meddelande vill endast påpeka existensen av denna funt.
° Roosval, Revision, op. cit.
7 Roosval, Op. cit. - M. Rydbeck, Skånes stenmästare. Lund 1938. - E. Cinthio, Svenskt konstnärslexikon. Bil 5, Malmö 19117, pp. 138 ff.
Fig. 1. Locknevi. Bebådelsen och Mari Annunciation and Visitation.
Elisabeths möte. Foto östgötabild. —
Till denna grupp bör alltså även funten i Locknevi fogas. Här återfinnes samtliga de drag som anses utmärka Sighrafs funtar. Den är utförd i sandsten och består av fot och cuppa. Ursprungligen bör det ha funnits en förmedlande del mellan dessa, kanske i form av en repstav, som var vanligt pä Sighrafs funtar.
Denna del har emellertid vid något tillfälle avlägsnats. Samtidigt skadades också fotens hörnfigurer som nu samtliga saknar huvud.
Foten, rund vid övergången till cuppan, är nedtill fyrkantig med en sittande figur i vardera hörnet. De är som nämnts, stympade, men låter sig utan svårig- het identifieras. Stor hjälp har man härvidlag vid jämförelse med andra Sighraf
Smärre meddelanden 277
Fig. 2. Locknevi. Kristi födelse och Kristi första bad. Foto östgötabild.
and Bathing of the Child.
Nativity
tillskrivna funtar. En figur som mycket ofta återfinns pä mästaren tillskrivna fun- tar är Abraham med själarna i sitt sköte, fig. 3. Petrus med sitt attribut, nyckeln, fig. 1, förekommer lika ofta. De övriga tvä figurerna, mindre lätta att urskilja, är madonnan och en apostel med en bok.
Cuppan, rund med skräad, oornerad undersida, är bättre bevarad. Här åter- ges, som så ofta pä Sighrafs funtar, scener ur Kristi barndoms historia: Be- bådelsen och Maria och Elisabeths möte, fig. 1; Kristi födelse och Kristi första dop, fig. 2; Konungarnas tillbedjan och en scen, som Sighraf synes varit spe- ciellt förtjust i. En ängel uppenbarar sig för kungarna i en dröm och varnar
Vig. 3. Locknevi. Konungarnas tillbedjan och Konungarnas dröm. Foto östgötabild.
Adoration ot lhe Magi and the Magi warncd by an ängel.
d e m för att å t e r v ä n d a till J e r u s a l e m , fig. 3. Sista scenen visar D e tre k u n g a r n a s hemfärd, fig. 4. — Sviten följer det gängse schemat för Sighrafs f u n t a r och h a r utförligt b e h a n d l a t s av Roosval.8
Kristi första b a d h a r i d e n äldre l i t t e r a t u r e n kallats Kristi d o p ,9 m e n som på- visats av Folke N o r d s t r ö m1 0 är d e t i n t e fräga o m ett d o p u t a n ett b a d . 1 Lock- nevi stär e n k v i n n a m e d gloria b a k o m det kärl i vilket Kristus badas, u t f o r m a t
8 Roosval, Steinmeister, op. cit. pp. 179 ff.
" Roosval, ra. fl.
" F. Nordström, Upplands Kyrkor, Bd IX. Uppsala.
Smärre meddelanden 279
•
Fig. 4. Locknevi. Konungarnas hemfärd. Foto Östgötabild.
way back.
The Magi on their
som en dopfunt, och häller med båda händerna om barnet. Pä hennes ena sida står en annan kvinna, också hon med gloria, och håller en handduk, be- redd att svepa in barnet. Denna scen förekommer på flera av verkstadens funtar, men inte alltid utformad pä samma sätt. Pä dopfunten i Grötlingbo till exem- pel, sitter Kristusbarnet i det som en dopfunt utformade kärlet och har på var sida en kvinna med gloria, sittande i en rikt snidad karmstol. Badscenen följer i Grötlingbo som i Locknevi efter scenen med Kristi födelse. Men pä Grötlingbo- fiinten förekommer dessutom en dopscen. Den följer omedelbart pä FTykten till Egypten och framställer Kristi dop i Jordan.
Ytterligare ett indicium på att det verkligen är Kristi första bad som framställes
h a r vi i bysantinska framställningar av Kristi födelse elär d e t otta förekommer att det nyfödda K r i s t u s b a r n e t b a d a s och d e t t a sker just i ett kärl utformat som e n d o p f u n t , sä till e x e m p e l i en elfenbensrelief i V a t i k a n m u s e e t .1 1
D e t t a är endast ett e x e m p e l av flera p ä a t t Sighraf influerats av bysantinsk konst.i2
I n g r i d Sivartling
S u m m a r y
T h e a u t h o r draws a t t e n t i o n to a R o m a n e s q u e b a p t i s m a l font, a t t r i b u t e d to the G o t l a n d i c stone mason Sighraf a n d h i t h e r t o almost u n k n o w n to scholars.
T r a n s l a t e d by R . C ox
Den latinska inskriften på dopfunten i Tidavads kyrka
I Ticlavads kyrka i Mariestatls k o n t r a k t av Skara stift finnes en m ä r k l i g dop- funt, som senast i skrift b e h a n d l a t s av H a r a l d W i d é e n1 och Sven Axel H a l l b ä c k . - D e n s i s t n ä m n d e anser, säkerligen m e d r ä t t a , att d e n n a funt liksom nägra lik- n a n d e funtar t i l l k o m m i t u n d e r tiden n ä r m a s t efter är 1150/1 U p p t i l l p å e n av c u p p a n s fyra sidor finnes en latinsk inskrift, som delvis visat sig vara ganska svår- läst. F ö r f a t t a r e n av d e n n a artikel, som tidigare för Hallbäcks r ä k n i n g sökt läsa och tolka inskriften (varom se i n o t 2 n ä m n d a a r b e t e n ) , tror sig n u m e d u n d a n t a g av en bokstav ha funnit d e n r ä t t a läsningen. Inskriften h a r alltså en- ligt m i n m e n i n g m e d u p p l ö s n i n g av f ö r k o r t n i n g a r n a följande lydelse:
+ I N H O N O R E S ( A N ) C ( T ) E T R I N I T A
T E G I L E B ( E R ) T M E E M I T ? O G L I N ( U S ) M E F E C I T .
S A N C T ( A ) E är skrivet m e d d e n vanliga f ö r k o r t n i n g e n SCE. M a n h a d e v ä n t a t g e n i t i v e n T R I N I T A T I S , m e n i stället stär, troligen p å g r u n d av mekanisk an- passning till föregående ord, T R I N I T A T E . L i k n a n d e formell ändelseassimilation förekommer ej sällan u n d e r tider, dä k ä n s l a n för de olika kasusändelsernas funk-
u Avbildad i C. R. Morey, Medieval Art, New York 1942, p. 117.
12 Ct. not 5.
1 Harald Widéen, Dopfunten i Väring — en 800-Sring. I Julhälsningar till försam- lingarna i Skara stift 1966, s. 66 t.
2 Sven Axel Hallbäck, Borgunda medeltida dopfunt — ursprung och konstnärligt sam- band. I Falbygden 23, Falköping 1968, s. 331 ff. Densamme, Medeltida dopfuntar i Skaraborg. I Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift (VFT) VI: 8, 1971-1972, s.
77 ff.
3 Falbygden 23, s. 335, VFT VI: 8, s. 79.
