• No results found

Tillväxttal transportarbete med kollektivtrafik PM

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Tillväxttal transportarbete med kollektivtrafik PM"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

PM

Ärendenr: [Ärendenummer]

Projektnr: [Projektnummer]

Trafikverket

Till:

Från:

2016-03-31

1(3) TDOK 2010:29 Mall_PM v.1.0

Tillväxttal transportarbete med kollektivtrafik

1. Inledning

I denna PM presenteras tillväxttal som beräknats för respektive kollektivt färdmedel utifrån de tre prognosåren 2014 (nulägesår), 2040 (huvudprognosår) samt år 2060. Två uppsättningar tillväxttal presenteras vilka används i såväl Samkalk- som Bansek-analyser; dels de som används för perioden mellan 2014 och 2040, dels de som används efter 2040 och fram till det sista brytåret (som inträffar 40 år efter trafikstart).

2. Prognosförutsättningar och tillväxttal

Resandeprognoser bygger på fyra huvudgrupper av indata/prognosförutsättningar som varierar beroende på prognosår:

1. Omvärld (befolkning, inkomster, socioekonomi i övrigt samt lokalisering av produktion och boende)

2. Infrastruktur

3. Reskostnader (taxor, körkostnad bil etc.)

4. Utbud av kollektivtrafik (trafiklinjer med turtäthet och tider mellan stationer)

Beroende på hur dessa varieras erhålls olika mått på trafiktillväxt. De mått på trafiktillväxt som diskuterats är följande:

 Autonom tillväxt; den förändring i resandevolym som uppstår till följd av förändrad omvärld, övriga prognosförutsättningar oförändrade

 Total tillväxt; förändring i resandevolym mellan två tidpunkter då samtliga

prognosförutsättningar ändras

(2)

Ärendenr: [Ärendenummer]

Projektnr: [Projektnummer]

2(3) TDOK 2010:29 Mall_PM v.1.0

De tillväxttal som ska användas för resor med kollektivtrafik från 1 april 2016 utgörs av en total tillväxt mellan 2014 och 2040 och en ”hybrid” mellan 2040 och 2060, där förutsättningar för år 2060 används vad gäller omvärld och övriga reskostnader (körkostnad personbil, taxor kollektivtrafik) medan infrastruktur och utbud av kollektivtrafik är desamma som år 2040. I tabell 1 nedan sammanfattas de prognosförutsättningar som används vid respektive tidpunkt.

Tabell 1: Prognosförutsättningar i prognoser 2015

Prognosår Omvärld Infrastruktur Övriga

reskostnader

Utbud koll

2010 2014 2014 2014 2014

2030 2040 2040 2040 2040

2050 2060 2040 2060 2040

3. Begränsningar och praktiska tillämpningar

Tillväxttal används i samhällsekonomiska kalkyler inom transportsektorn för att approximera resandevolymer mellan de tre prognosåren 2014, 2040 och 2060.

För kollektivtrafik används tillväxten till två typer av tillämpningar; dels till att dimensionera fordonsstorlek, det vill säga antal sittplatser i tåg, bussar och flygplan som i sin tur styr fordonskostnader, externa kostnader samt skatter och avgifter, och dels till att räkna om de effekter som är beroende av

resandevolymen (biljettintäkter, konsumentöverskott etc.). Effekterna beräknas för en enda tidpunkt, som oftast utgörs av prognosåret 2040. I praktiken innebär hanteringen med tillväxttal att effekter som uppstår vid tidpunkter före

prognosåret 2040 räknas ner med tillväxten och effekter som inträffar efter år 2040 räknas upp med tillväxten. I de fall effekter beräknas för en annan tidpunkt än prognosåret 2040, exempelvis utifrån trafiken 2014, räknas effekterna istället upp med tillväxttalet för den aktuella tidsperioden 2014-2040.

De tillväxttal som beräknas utifrån dessa prognosscenarier avser förändring av

transportarbete (personkilometer). Som beskrivs ovan tillämpas tillväxttalen dels

på beräkning av fordonsstorlek, dels på effekter som är kopplade till antalet

resenärer. I befintliga kalkylmodeller tillämpas däremot inte tillväxttalen på

utbudet i sig, vilket innebär att antalet avgångar, fordonskilometer och

fordonsminuter är desamma varje år under hela kalkylperioden, men med

(3)

Ärendenr: [Ärendenummer]

Projektnr: [Projektnummer]

3(3) TDOK 2010:29 Mall_PM v.1.0

varierande platsutbud. Eftersom tillväxten i resandet mellan 2014 och 2040 delvis är en funktion av utbudsförändringar innebär detta en inkonsistens, vilket var motivet till att man tidigare använt en helt autonom tillväxt för järnvägsanalyser, där enbart omvärlden förändras mellan de två aktuella prognosåren.

En annan begränsning i nuvarande kalkylmodeller är att dessa (Samkalk respektive Bansek) endast kan hantera en enda tillväxt för respektive tidsperiod. Denna tillväxt avser därför alla resenärseffekter och för samtliga färdmedel som påverkas av åtgärden. Det innebär att oavsett om det är känt att resandet med olika typer av fordon förändras på olika sätt är det av beräkningstekniska skäl inte möjligt att beakta detta med en sådan detaljeringsgrad.

4. Tillväxt alla kollektiva färdmedel

I tabell 2 redovisas tillväxttal för resor med kollektivtrafik per huvudfärdmedel. I samhällsekonomiska analyser ska tillväxttalet för det färdmedel som analysen avser användas. Det innebär att om analysen avser förändringar inom

järnvägssystemet ska tillväxttalen för tåg användas, även om det innebär indirekt påverkan på efterfrågan med övriga färdmedel.

Tabell 2: Tillväxttal kollektivtrafik

Färdmedel Totalt tillväxt transportarbete Årlig tillväxt transportarbete

2014-2040 2040-2060 2014-2040 2040-2060

Tåg 53 % 21 % 1,6 % 0,9 %

Buss 19 % 12 % 0,7 % 0,6 %

Flyg 14 % 10 % 0,5 % 0,5 %

References

Related documents

• Kommunen ska också verka för att sjukvård och apotek finns inom kommunen, eftersom tillgång till detta gör det möjligt att känna sig trygg och därmed ha en

Utifrån de förutsättningarna beskriver Målbild för kollektivtrafiken i Värmland 2040 en långsiktig ambition för kollektivtrafikens utveckling och ett skifte till

Appen och webbtjänsten är en viktig del i vår digitala resa och i vår ambition att göra det enklare och smidigare att boka resa med oss och att minska behovet av att ringa

Kring Gussjön, Starred och Öjesjön finns LIS-områden utpekade som ska möjliggöra för ny-, till- och ombyggnationer av bebyggelse som kan möjlig- göra att fler bosätter

Den fysiska planeringen kan skapa förutsättningar för livsvillkor som främjar hälsa och välbefinnande för alla. I Härnösands översiktsplan har hänsyn genomgående tagits till

Häggdånger Utreda möjligheten för gång- och cykelstråk till Härnösands tätort alternativt iordningställa en led för cykling på kulturvägen förbi Värptjärn. 0-8 år

Infrastrukturen för trafik och transporter ska koppla ihop samhällets olika delar för människor som bor, lever och verkar i Härnösands kommun. Den är en förutsättning för

M ilitärverksam het Företagsom råde