VD har ordet

Innehåll

2 VD har ordet 6 Detta är Apoteket

8 Verksamhetsförutsättningar 12 Apotekets interna styrning

48 Resultaträkningar 49 Kassaflödesanalyser 50 Balansräkningar

52 Noter och redovisningsprinciper 62 Vinstdisposition

63 Revisionsberättelse 64 Styrelse

66 Företagsledning 67 Verksamhetsavtal

Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge ~.,;re­

dovisningen och koncernredovisningen för räkenskapsåret 2002. FöNaltningsbe<attelsen omfattar sidorna 6-62 odh 65 exklusive resu~aträkningar, balansrakningar. kassaflödes- analyser, noter och redovisningsprinciper.

De fem hörnstenarna

Apotekets ~rsredovisning är till stora delar struk- turerad efter företagets styrinstrument, så kallat styr kort, en form av balanserat styrkort. Metoden tar fasta på att tillgångar utöver de som redovisas i balansräkningen lyfts fram. Apotekets styrkort fokuserar på följande fem områden

Kunder speglar den kundnytta som företaget genererar

Processer speglar effektiviteten i företagets organisation och struktur

Medarbetare speglar den kunskap och erfaren- het som finns samlad i företaget samt den utvecklingsförmåga och det engagemang som finns hos medarbetarna

Förnyelse speglar den verksamhetsutveckling som företaget driver för att motsvara nya kundbehov Samhälle och Finans speglar företagets ekonomi och samhällsnytta.

Regeringen anser att Apoteket AB skall behållas i samhällets ägo för att garantera en fortsatt hög kvalitet och god tillgänglighet i läkeme- delsförsörjningen. Sverige har en sel ker och högklassig distribution av läkemedel och har lägre kostnader i detaljist-och partihandelsleden än flertalet andra länder i Europa.

Bolagsstämma

Budgetpropositionen 2002/03:01 utgiftsomrdde 9 kap. 4.4

Ordinarie bolagsstämma äger rum den lO apri\2003 Organisationsnummer: 556138-6532

Kommande rapporttillfällen Delårsrapport januari-mars Halvårsrapport

Delårsrapport januari-september Bok.slutskommunike 2003

maj 2003 augusti 2003 november 2003 mars 2004 Ytterligare information om Apoteket finns på www.apoteket.se, dar arsredovisningen kan läsas i elektronisk famn på svenska och engelska.

• Apotekets 900 apotek har under 2002 haft 87 mil- JOner kundbesök och expedterat 68 miljoner recept- orderrader.

• Årets imagemätning p~visar en fortsatt positiv attityd och inställning hos allmänheten till Apoteket.

o Rörelsens intäkter ökade med 2 389 miljoner kronor motsvarande 8,0 procent, till 32 088 miljoner kronor Okningen beror på såväl medelprisökningar som volymökningar.

o Resultatet efter finansiella poster ökade med 175

miljoner kronor till 31 miljoner kronor. Rörelseresultatet förbättrades med 242 miljoner kronor. Förbättringen är hela 382 miljoner kronor om man beaktar en lägre gottgörelse från pensionsstiftelsen.

• Nya läkemedelsförmåner gäller från 1 oktober 2002 som bland annat tnnebär att dyra läkemedel byts ut mot billigare, likvärdiga alternativ, så kallad generisk substi- tution. Effekterna för kunder och samhalle är positiva, införandet har bland annat medfort pnssankntngar fr~n läkemedelsföretagen. Reformen ger daremot Apoteket ett merarbete. För att kompensera för detta hOJer dar- för Låkemedelsförm~nsnamnden Apotekets margmal med 58 milJoner kronor under 2003.

NYCKElTAL

Rörelsens tntakter, mnkr Rörelseresultat, mnkr

Resultat efter finans1ella p05ter, m n kr Kassaflöde i den löpande verksamheten, mnkr

Kassaflöde 1 inves~nngsverksamheten, mnkr Kassaflöde 1 den ftnansrella verk-;amheten, mnkr Sohd1teten per 31 l 12, Ofo

Bruttovmstmargmal, % Medelantal anstalida

Året i korthet

11 Nya kundcentrum och e-handel har förbättrat till- ganghgheten och valmöJligheten för Apotekets kunder.

Två nya kundcentrum som oppnats under 2002 kom- mer successivt att hantera telefonsamtal från alla kun- der och på hemstdan wwvv.apoteket.se finns nu möj- lighet att handla varor vta e-buttken.

• Ett flertal Hälsotorg har tnvtgts under 2002. Det är en ny verksamhet där personal från apoteket, primär- vården och kommunen p~ en gemensam mötesplats ger råd och mformatton om hälsa. Genom att före- bygga hälsoproblem kommer Hälsotorgen att avlasta pnmarv~rden och btdra till en förbättrad folkhälsa.

o Kundernas värdering av Apotekets verksamhet fort- sätter att ligga kvar på en hog nivå. Totalt Nöjd-Kund- Index (N Kl) for år 2002 uppgtck till Bl (79).

11 Tryggandet av Apotekets pensionsåtagande mot nuvarande och ttdigare anställda sker genom Apotekets pensionsstiftelse Konsolideringsgraden per den 31 de- cember 2002 uppgtck till l 00.4 procent vilket innebar full täcknmg.

2002 2001

32 088 29 699

20 - 222

31 - 144

41 - 564

- 229 -241

269 660

19,0 19,7

18,3 17,7

10 827 10 600

VD har ordet

Apo ekets värde i samhället ökar

Under 2002 fortsatte vårt arbete med att öka värdet av de insatser som Apoteket gör inom läkemedelsom- rådet. Arbetet bedrivs genom ett konsekvent och lång- siktigt utvecklingsarbete av företaget. Målsättningen är att vi ska nyttja vår kompetens, vårt starka varu- märke och kontakterna med kunderna på ett ännu mer värdeskapande sätt än idag. Vår uppgift i samhället blir allt tydligare

• vi ska ansvara för att läkemedel och närliggande varor finns tillgängliga i hela landet

• vi ska medverka till att våra kunder och samhället som helhet, till en så låg kostnad som möjligt, drar nytta av de positiva effekterna av läkemedel

• vi ska medverka till att reducera samhällets kostna- der för brister i läkemedelsanvändningen.

Den här uppgiften är uppfordrande men det finns stor potential och vilja i företaget att bidra till en hög mål- uppfyllelse. En viktig utmaning är att se till att vår far- maceutiska kompetens nyttjas fullt ut. Farmaceuterna är samhällets experter på läkemedel och läkemedels- användning, deras kunskap kan tas tillvara på ett mer optimalt sätt än idag.

Det svenska systemet för apoteksverksamheten är en viktig förutsättning för vår utveckling. Den sam- manhållna apotekskedjan, vårt nära samarbete med vården och det tydliga samhällsuppdraget är viktiga förutsättningar när vi vidareutvecklas.

2 APOTEKET AB ÅRSREDOVISNING 2002

Kundmätningar visar att vi lyckats med att ytterli- gare stärka kundernas positiva attityder till vår verk- samhet trots en hög utgångsnivå. Framför allt är det bemötandet från vår personal som värdesätts mycket högt. Vi kan dock konstatera att våra kunder och all- mänheten inte är nöjda med tillgängligheten till våra apotek. Köer och öppethållandetider är de brister som oftast påtalas. Undersökningar visar på att nästan 40 procent a v våra kunder vill handla läkemedel på andra tider än de som apoteken vanligtvis är öppna på.

ATTUTVECKLASMED BIBEHÅLLET KUNDFOKUs

En god tillgänglighet är vår största utmaning och vi arbetar aktivt med åtgärder för att förbättra vår ser- vice. Att möta kraven på ökad tillgänglighet och flex- ibilitet i servicen genom att enbart öka öppethållande- tiderna och etablera nya apotek är ekonomiskt omöjligt.

Vi nyttjar därför ny teknik för att skapa alternativa möjligheter till att beställa och få rådgivning om läke- medel. Alternativa distributionsmöjligheter utvecklas bland annat genom att vår ombudsverksamhet utökas även inom befolkningstäta områden.

Under året har de alternativa kanalerna etablerats.

Våra kundcentrum i Uppsala och Kalmar tar succes- sivt över all telefonkontakt med allmänheten från våra 900 apotek runt om i landet. Vid slutet av år 2003

r

••

i l'

t

t

',

... : .... .:;,..._~ -··-~~

kommer samtliga apotek att vara anslutna och kund- centrum kommer att hantera cirka 5 miljoner telefon- samtal per år. Genom den här utvecklingen kommer också möjligheterna till beställning av läkemedel via telefon och Internet att hanteras genom service dygnet runt och på årets alla dagar. Leveranserna hanteras av våra distansapotek som nu etableras och som succes- sivt övertar distributionen till sjukhus, ombud, avtalskunder med flera.

En viktig utgångspunkt för vårt arbete med de alter- nativa kanalerna är att det alltid är kunden som styr på vilket sätt ett läkemedel ska beställas eller levere- ras. Våra 900 apotek kommer att vara basen för vår distribution och information under överskådlig tid.

Genom rådgivning via telefon och Internet, ett bra samarbete med förskrivarna, bra skriftlig information på bland annat vår hemsida och ett utvecklat kund- möte på våra apotek, kommer vi att klara utmaningen att säkerställa en god läkemedelsinformation till våra kunder även om läkemedlen levereras på annat sätt.

En annan viktig aspekt i vår verksamhet är att den utformas och drivs på så sätt att Apoteket bidrar till ett hållbart samhälle. Vi har därför under året drivit

ett aktivt miljöarbete. Vi har dels arbetat med de stör- sta miljöaspekterna inom Apoteket - sortiment och transport, dels genomfört flera aktiviteter för att hos leverantörer, kunder och myndigheter få en medveten- het och kunskap kring läkemedlens miljöeffekter.

ATT TA VARA

PA

Vi har under året genomfört ett ternaår om reumatiska sjukdomar. Temaåret invigdes av HM Konungen. Ett stort antal aktiviteter har under året genomförts till- sammans med lokala föreningar tillhörande Reuma- tikerförbundet. Vi är nu i full färd med att planera temaåret 2004, "Bättre hälsa". Temat känns mycket relevant utifrån det allt större fokus som sätts på livs- stilsfrågorna. I arbetet med hälsofrågorna möter vi ett starkare intresse från landstingen och kommunerna samtidigt som ett alltmer vanligt synsätt är att uppfatta apoteken som en tydlig del av vårdked jan. Regeringen har också i sin folkhälsoproposition pekat ut apoteken som en viktig del i arbetet med den förebyggande infor- mationen till allmänheten.

APOTEKET AB ÅRSREDOVISNING 2002 l

Möjligheterna för staten att nå de höga ambitionerna med att minska sjukskrivningstalen är långsiktigt en fråga om att bland annat komma tillrätta med livs- stilsproblemen i samhället. I det här arbetet är jag över- tygad om att apoteken kan spela en mycket viktig roll.

Riksdagen beslutade i början av året om en läke- medelsreform som syftar till att dämpa kostnadsut- vecklingen på läkemedel. För apoteken innebär detta att vi byter det förskrivna läkemedlet mot det billigaste läkemedlet som finns på lager, så kallad generisk substitution. Bytet sker utifrån en förteckning som Läkemedelsverket upprättat. Den nya reformen min- skar konsumentens och landstingens kostnader men ökar samtidigt arbetsinsatsen från apoteken.

FARMACIN SOM RESURS FÖR BÄTTRE LÄKEMEDELSANVÄNDNING

En viktig del i företagets utveckling är att lyfta fram våra 6 500 farmaceuter och deras roll som läkeme- delsexperter. Den farmaceutiska kompetensen kan användas effektivare för att komma tillrätta med sam- hällets kostnader avseende brister i läkemedelsan- vändningen. Bristerna uppskattas idag till någonstans mellan 10-15 miljarder kronor per år.

Olika kompetenser måste samarbeta i dessa frågor där läkare, sjuksköterskor och farmaceuter bildar effektiva team. Vi har ett stort antal samarbetsprojekt på gång tillsammans med landstingen för att förbätt- ra användningen av läkemedel och på sikt även sänka kostnaderna.

Den utveckling vi bedriver kräver nytänkande vad gäller nya roller och ny kompetens. Arbetet ställer krav på en bra kompetensutveckling men också på en för- nyelse av grundutbildningen för såväl apotekare som receptarier.

ETT BRA RESULTAT l APOTEKET

Successivt ökar vi värdet av den kompetens som finns i Apoteket och förbättrar effektiviteten i distributio- nen. Den omställning vi är inne i tar både kraft och kostar pengar. Arbetet med att öka tillgängligheten och förbättra kvaliteten i vår rådgivning innebär att vi samtidigt ska skapa framtidstro och goda villkor för den viktiga basverksamheten på våra apotek. Samti- digt ska nya verksamheter ges luft under vingarna för att snabbt ge resultat. Dessa är dagens och framtidens utmaningar i Apoteket.

. ...• ·"''''"'','

.- . ·-- - - -

Apotekets utve~kling under åren 1998-2.002

m n kr 30000 25 000 20000 15 000 lO 000 5 000

o- - - - -- -

1998 1999

Nettoomsättning • Bruttovinst

4 APOTEKET AB ÅRSREOOVISNING 2002

2000 2001 Driftskostnader

2002

Under perioden 1998 till 2002 ökade Apotekets nettoomsätt- ning med B 607 miljoner knonor, motsvarande 36,8 procent ökningen avser såväl en volymökning som förskjutning mot dyrare läkemedel. Volymtillväxten under perioden var l 6,9 pro- cent Den del av försäljningen som tillfaller Apoteket, det vill säga bruttovinsten, har ökat med l l B l miljoner kronor mot- svarande 25,3 procent

Under perioden 1998 till 2002 ökade Apotekets driftskost- nader med l 437 miljoner kronor motsvarande 32,2 procent till följd av ökad försäljning, löneökningar samt en verksamhets- utveckling som på lang sikt möjliggör en förbättrad kundservice.

Därtill har Apoteket fatt i uppdrag att tillhandahålla ett del- betalningssystem som årligen kostar företaget drka l 00 miljo- ner kronor.

Att bedöma Apotekets ekonomiska resultat är svårt. I grunden har vi ett ansvar att säkerställa att alla medborgare i landet har. tillgång tiU läkemedel och nödvändig information. Vi har också uppdraget att verka för en ändamålsenlig läkemedelsanvändning som till en viss del handlar om att reducera kostna- derna för samhället men innebär merarbete och min- skade intäkter för Apoteket. Komplexiteten i värt upp- drag ökar ständigt och vi strävar efter en ökad tydlighet om vad som ska finansieras inom våra mar- ginaler och vad som ska finansieras på annat sätt.

Uppgiften att hantera vårt samhällsuppdrag och sam- tidigt nå ett godtagbart ekonomiskt resultat är en både spännande och svår balansgång såväl ur det interna som externa perspektivet.

Under år 2002 har vi haft ett mycket starkt fokus på våra kostnader och detta i kombination med en marginalhöjning har kraftigt förbättrat resultatet i vår rörelse. Jag är nöjd med denna resultatförbättring.

Den resultatnivå som Apoteket för närvarande har är enligt min bedömning inte detsamma som att Apotekets effektivitet är låg. Sedan år 1990 har Apotekets intäkter ökat från 11 981 miljoner kronor till32 088 miljoner kronor. Antalet expedierade recept- orderrader har ökat från 45 miljoner till 68 miljoner, det vill säga med 51 procent. Antalet anställda har under denna period ökat med 5 procent. Effektivitets- utvecklingen har därmed varit mycket hög. Att resul- tatet är så pass lågt beror i huvudsak på att Apotekets andel av läkemedelskronan fallit från 28 till18 procent.

NYTT VERKSAMHETSAVTAL ÖKAR TYDLIGHETEN

Under år 2003 kommer tydligheten att öka kring ägar- nas långsiktiga ambitioner med Apoteket. Ett nytt verksamhetsavtal har tecknats i början av det nya året.

Genom det här avtalet har vi fått en ökad tydlighet om

de olika verksamhetsgrenarnas finansiering. Samtidigt pågår ett arbete inom regeringskansliet om vilka eko- nomiska krav som långsiktigt ska gälla för Apoteket.

Vi vet också att formerna för hur vår marginal ska fast- ställas blir klara under våren år 2003. Våra relationer tilllandstingen blir tydligare som finansiär av vår verk- samhet och vår kundrelation blir allt påtagligare. Jag ser med stor tillfredsställelse på hur detta arbete bedrivs i en positiv anda men utvecklingen skapar också stora utmaningar för alla i Apoteket.

I vårt interna arbete ska vi fortsätta vår utveckling enligt planerna. Under år 2003 kommer nya distribu- tionsformer att etableras i större skala. Det gäller att hålla i våra ambitioner om att denna utveckling ska vara kundstyrd och att vi nyttiggör investeringarna.

Prioriteringarna ligger fast även år 2003 med

• god ekonomi

• hög tillgänglighet

• bra läkemedelsanvändning

• utveckling av hälsoperspektivet.

Jag ser fram emot fortsättningen av år 2003 då vi ska öka Apotekets värde ytterligare för en bra läkemedels- användning i samhället.

Stockholm i februari 2003

Stefan Carlsson Verkställande Direktör

APOTEKET AB ÅMSREDOVJSNJNG 2002 5

<

--

Detta är Apoteket

Apoteket AB bildades 1970 och är ett av staten helägt aktiebolag. Apoteket har ensamrätt att sälja läkeme- del till allmänheten och ska tillgodose behoven av läke- medel i hela landet. Priset för läkemedel är detsamrna oavsett var i landet det inhandlas. Apoteket har skyl- dighet att tillhandahälla samtliga läkemedel som god- känts för den svenska marknaden.

Förutom försäljningen till allmänheten svarar Apoteket för upphandlingen och försörjningen av läke- medel till sjukvården. sjukvårdshuvudmännen, i huvud- sak landsting och kommuner, kan i egen regi svara för

HISTORIK

1970-talet Riksdagen fattade 1970 beslutet att bilda Apoteksbolaget Genom ett avtal med staten gavs bolaget ensamrätt till detaljhandel med läkemedel. Samma år införliva- des samtliga apotek och distriktslaboratorier med företaget Apoteksvarucentralen Vrtrum och ACO förvärvades, vilka såldes två år senare. 1973 fick företaget ensamrätt att förhandla om läkemedelspriser.

1980-tal et Redan 1980 införde Apoteket ATS, Apotekens Ter- mnal System, ett system som sedan dess utvecklats till ett betyd- ande affärssystem för Apoteket.

År 1986 bildades APL, Apotekets Produktions- och Laboratorie- enhet, där läkemedel och andra egna produkter tillverkas.

Apoteket var vid den tiden den största enskilda producenten av läkemedel i Sverige. Apoteket övertog driften av sjukhusapoteken i Stockholm 1987, det innebar att företaget fick driva samttiga sjuk- husapotek i landet. Året därpå, 1988, tog Apoteket över driften av Giftinformationscentralen och förvärvade IHE, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi AB.

6 APOTEKET AB ÅRSREOOVISNING 2002

detta. Idag har alla sjukvårdshuvudmän valt Apoteket som leverantör av dessa tjänster. Apotekets verksam- hetsmäl är att skapa största möjliga nytta av läkeme- delsanvändningen tilllägsta möjliga kostnad.

Med drygt 12 800 medarbetare, motsvarande lO 827 medelantal anställda, och cirka 900 apotek ska Apoteket svara för en trygg och säker läkemedels- användning. Medarbetarnas erfarenhet och kunskap är kundernas största garanti för en säker och effektiv service.

1990-ta l et 1993 fick RFV. Riksförsäkringsverket. rollen att för- handla om läkemedelspriserna på de läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen.

1996 blev ett turbulent år då reglerna kring den nya läke- medelsförmånen orsakade en hamstringsvåg av läkemedel.

Samtidigt fick Apoteket ett nytt verksamhetsavtal med staten och de första elektroniska recepten skickades i Norrbotten. Ytter·

ligare ett nytt verksamhetsavtal tecknades med staten 1998.

Samma år blev staten företagets enda ägare. Tidigare var Apotekets Pensionsstiftelse delägare i Apoteksbolaget Sam- tidigt ändrade företaget namn till Apoteket AB. Ar 1998 beslu·

tades att läkemedelskostnaderna ska bäras av landstingen och inte av staten genom en successiv överfasning fram till 2004.

2000-talet 2001 verkställdes beslutet att omorganisera Apotekettill en affärsområdesbaserad organisation. Måletvar att leva upp till nya kundkrav och de förväntningar som samhället ställer på Apotekets verksam het. 2002 infördes en ny läke- medelsreform där Apoteket fick en uttalad roll att om möjligt byta ut dyrare läkemedel till ett billigare alterna~v. Ansvaret för förhandling av läkemedelspriser och Apotekets marginal för receptexpedierade läkemedel"rnom låkemedelsförmanen över- gick till LFN, Läkemedelsförmånsnämnden.

Sverige har ett unikt system för att driva apoteksverk- samhet i Europa. Svenska staten har ensamrätt att sälja läkemedel genom Apoteket.

I övriga Europa är öppenvårdsapoteken privatägda, det krävs apotekarexamen för att driva och äga apotek och det finns begränsningar i hur många apotek man får äga. I Storbritannien och Norge är det tillåtet med apotekskedjor som inte ägs av apotekare. I Norge har det lett till att tre stora apotekskedjor bildats där parti- handeln är största ägare. I övriga Europa är det vanli- gast att endast äga ett apotek. Ofta är det enbart apotek som får sälja receptbelagda och receptfria läkemedel, men undantag finns, bland annat i Danmark.

Apoteksverksamheten är i de flesta länder starkt reglerad vad gäller etablering, priser, sortiment och krav på kompetens. Dessa frågor regleras oftast i lag.

I Sverige har staten uppdragit åt Apoteket att hantera flera av dessa frågor. Till exempel att Apoteket ska till- handahålla alla läkemedel som godkänts för den svenska marknaden, att ha ett rikstäckande system för läkemedelsförsörjningen, att ha lager och leverans- beredskap så att allmänhetens och vårdens behov kan mötas, att ha tillverkning av vissa läkemedel, att ha en- hetliga priser över hela landet och så vidare. Modellen med apoteksombud i glesbygd som finns i Sverige, där försäljning av vissa receptfria läkemedel och förmed- ling av recept och receptläkemedel finns, förekommer inte utanför Norden.

I Sverige, där alla apotek drivs av Apoteket AB finns stordriftsfördelar som bland annat innebär att Sverige kan ha en av de lägsta receptmarginalerna i Europa.

Apoteket har nationell samordning av och kontroll över kvalitetsarbetet och kan följa upp alla inrappor- terade avvikelser på ett effektivt sätt. Standarden på apoteken är också densamma oavsett var i landet de ligger.

Apoteket har skyldighet att förse allmänhet och för- skrivare med neutral och obunden information. Läke-

Internationellt perspektiv

medelsindustrin får inte göra reklam på apoteken eller skaffa sig andra fördelar på apoteken genom skylt- ning, broschyrer eller liknande. I andra länder finns inte samma krav på neutral information.

I stort sett samtliga länder i Europa har nationella subventionssystem på läkemedel. Priserna regleras på ett eller annat sätt och man har skyldighet att tillhanda- hålla alla de läkemedel som finns registrerade på respektive marknad, oftast till ett enhetligt pris till konsumenten.

I de europeiska apotekssystemen förs idag en debatt kring den framtida apoteksverksamhetens roll. Vad kan apoteken och farmacin tillföra samhället och vil- ken roll ska man inta? I Sverige, liksom till exempel i Finland, har apoteken alltmer setts som en integrerad del av hälso-och sjukvården. I flera andra europeiska länder ses fortfarande apoteken som en fackhandel med viss ensamrätt till detaljhandel med läkemedel.

I Sverige arbetar Apoteket ständigt med att utveckla verksamheten i partnerskap med vården. Det handlar till exempel om tjänster i syfte att förbättra läkemedels- användningen.

En annan stor fråga som diskuteras i Europa är vad e-handel och Internet kommer att betyda för de tradi- tionella apoteken. Den nya tekniken öppnar för andra aktörer och kan hota de befintliga apotekens verk- samhet. I Sverige är förhållandena annorlunda och Apoteket är redan långt framme med en nationelllös- ning både av beställning, rådgivning och leverans i ett e-handelskoncept.

Apoteket har inte ensamrätt att driva sjukhusapo- tek. Det kan sjukvårdshuvudmännen göra själva, men samtliga har valt att låta Apoteket driva dem. På så sätt kan kompetens föras mellan apoteksverksamhet i öppenvård och slutenvård, till nytta för sjukvården.

Dessutom kan stordriftsfördelarna utnyttjas fullt ut. I övriga Europa drivs vanligtvis sjukhusapoteken av sjukhusen.

APOTEKET AB ÅRSREDOVISNING 2002 7

Verksamhetsförutsättningar

NYTT VERKSAMHETSAVTAL

Under 2002 har processen med att arbeta fram ett nytt verksamhetsavtal för Apoteket pågått. Det nya avtalet med ägaren staten träder i kraft i februari 2003. Där slås förutsättningarna för verksamheten fast.

AVTALET MELLAN STATEN OCH APOTEKET Enligt 4 §lagen (1996:1152) om handel med läkemedel med mera får detaljhandel med sådana läkemedel som närmare anges i lagen endast bedrivas av staten eller av juridisk person i vilken staten äger ett bestämmande inflytande. Regeringen bestämmer av vem och på vilka villkor sådan handel får bedrivas. I beslut den 19 dec- ember 1996 gav regeringen uppdraget åt Apoteket (då benämnt Apoteksbolaget AB) att med ensamrätt driva detaljhandel med läkemedel med den inriktning som anges i till regeringsbeslutet fogat förslag till avtal.

Mot bakgrund av bland annat de förändringar som nyligen skett i läkemedelsförfattningarna är staten och Apoteket ense om att reglera verksamheten i ett nytt verksamhetsavtaL

Avtalet äterfinns i sin helhet på sidan 67.

Avtalet har tre delar

Innehållet i det nya avtalet tydliggör vilka delar av verksamheten som ska finansieras inom marginalen för läkemedel inom förmånen, vilka delar av verk- samheten som finansieras genom särskild ersättning från staten och vad Apoteket har möjlighet att göra om former för finansiering tas fram.

8 APOTEKET AB ÅRSREDOVISNING 2002

Avtalet slår fast bland annat

• att de fysiska lokala apoteken är Apotekets bas, men att kompletterande kundkanaler som ombud, e-han- del, med mera också ska erbjudas

• en tydligare avgränsning för vad som ska rymmas inom marginalen och vad som ska finansieras via avtal med landstingen vad gäller Apotekets infor- mationsskyldighet

• att Apoteket har stöd att utveckla folkhälsoarbetet vidare i den mån former för finansiering finns

• att delbetalningssystemet ska finnas kvar och vara självfinansierat.

Under våren 2003 påbörjas arbetet med att tolka avta- let för att ytterligare definiera vilka konsekvenserna är och vad det skapar för möjligheter för Apotekets fram- tida verksamhet. Det nya avtalet är ett tillsvidareavtal och löper på obestämd tid.

FINANSI ERINGSSYSTEM ET

Huvuddelen, cirka 75 procent av Apotekets verksam- het, finansieras via receptmarginalen. Marginalen på receptbelagda läkemedel inom läkemedelsförmånen beslutas sedan l oktober 2002 av en särskild myndig- het, LFN, Läkemedelsförmånsnämnden. Tidigare hade RFV, Riksförsäkringsverket den uppgiften. Marginalen ska täcka den grundläggande receptexpedieringen, åtföljande patientinformation och ett visst komplette- rande tjänsteutbud. Cirka 12 procent av verksamheten avser receptfria läkemedel och andra varor. Här sker finansieringen via en marginal som beslutas av Apoteket.

Resterande del utgör efterfrågestyrda tjänster, där avtal finns framför allt med sjukvårdshuvudmännen.

NYA EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Enligt riksdagsbeslut ska landstingen successivt över- ta kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen.

Staten och Landstingsförbundet träffade under 2001 en treårig överenskommelse avseende läkemedelskost- nadernas finansiering, som gäller från och med 2002.

Landstingen erhåller 56,1 miljarder kronor för treårs- perioden 2002-2004. Skulle läkemedelskostnaderna överstiga det här beloppet står landstingen för finan- sieringen fullt ut för de första 1,5 miljarderna. Därefter sker en fördelning mellan staten och landstingen.

När landstingen övertog kostnadsansvaret blev de, liksom staten, kravställare på Apotekets verksamhet.

Vissa tjänster som tidigare rymdes inom receptmargi- nalen kommer i större utsträckning att finansieras utifrån efterfrågan. Apotekets utmaning blir att tydlig- göra hur företaget genom sitt agerande bidrar till en rationellläkemedelsanvändning och därmed stor sam- hällsnytta.

Delbetalningssystemet är ett exempel på ett åtagande som idag utgör en ekonomisk belastning för Apoteket.

Apoteket kommer under 2003 att vidta åtgärder för att få systemet självfinansierat i så stor utsträckning som möjligt.

DEN NYA LÄKEMEDELsFÖRMÅNEN

Under våren 2002 beslutade riksdagen om en ny lag om läkemedelsförmånen. Den innebär bland annat att den tidigare ordningen med automatisk subventione- ring av receptbelagda läkemedel övergetts. Istället har en ny myndighet, LFN, inrättats som beslutar om vilka läkemedel som ska ingå i systemet och vad de ska kosta. Vidare har generisk substitution införts, det vill säga att receptförskrivna läkemedel byts ut mot det bil- ligaste likvärdiga alternativet.

TRENDER

Utöver landstingens ökade ansvarstagande för läke- medelskostnaderna påverkas verksamheten till stor del av ett antal trender, bland annat följande

• privatpersoner söker information via nya kanaler

• ökade krav ställs på tillgänglighet i tid och rum

• ökad konsumtion på grund av ökad livslängd och förskjutning mot läkemedel i stället för vård.

APOTEKU AB ÅRSREOOVISNING 2002 9

Intressegrupper

KUNDER

Apoteket ansvarar för att samhällets krav på service, rådgivning och tillgänglighet i läkemedelsförsörjning- en uppnås. Apoteket ska tillhandahålla alla godkända läkemedel, både receptbelagda och receptfria. Det är i mötet med kunden som kvaliteten i Apotekets verk- samhet slutgiltigt kommer till uttryck.

ÄGARE

Apoteket följer de riktlinjer som staten har upprättat för företag med statligt ägande. Staten ställer även ett ekonomiskt utdelningskrav på Apoteket.

UPPDRAGSGIVARE

Staten har via Socialdepartementet uppdragit åt Apoteket att med ensamrätt driva detaljhandel med läkemedel. Apoteket ska erbjuda en god läkemedels- försörjning i landet och verka för en rationell läke- medelshantering. Apoteket ska också ge producent- obunden information till enskilda konsumenter samt basinformation till hälso- och sjukvården. Läke- medelsförsörjningen ska genomföras tilllägsta möjli- ga kostnad, såväl i distributionsledet som i övrigt, och Apoteket ska tillhandahålla ett system för delbetalning av förmånsberättigade läkemedel. Samtliga apotek fungerar även som mötesplatser för dialoger kring hälsofrågor.

) 0 APOTEKET AB ÅRSREDOVISNIN<i 2002

SJUKVÄRDSHUVUDMÄN

sjukvårdshuvudmännen utgörs av regioner, landsting och kommuner. Apoteket ska driva ett nära samarbe- te med sjukvårdens huvudmän vad gäller den slutna vården och strävar efter att få en rådgivande roll när dessa från år 2002 övertagit kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen.

PRISREGLERARE

LFN, Läkemedelsförmånsnämnden, beslutar om vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånen samt förhandlar med läkemedelsföretagen om priser. LFN fastställer också Apotekets marginal för receptbelagda läkemedel inom förmånen.

TILlSYNSiiiiYNDIGtiETER

Läkemedelsverket och Socialstyrelsen är tillsynsmyn- digheter över Apotekets verksamhet. De formulerar kraven om säkerhet och service kring läkemedelsför- sörjning. Kraven kan till exempel avse lokalers stan- dard och storlek, bemanning och kompetens, lednings- och kvalitetssystem samt teknisk utrustning.

FÖLtSKRIVARE

Recept förskrivs till kunden av läkare, tandläkare, sjuksköterskor eller veterinärer. Mot inläronandet av recept hämtar kunden läkemedel på valfritt apotek.

LÄKEMEDELSDISTRIBUTÖRER

På dagens svenska partihandelsmarknad är de domi- nerande aktörerna Tamro-gruppen och Kronans Drog- handel. Båda är enkanalsdistributörer. Det innebär att ett visst läkemedel tillhandahålls apoteken endast genom en partidistributör. Det här systemet finns bara i Sverige och Finland.

Apotekets uppårllg utförs i en komplex omgivning

KUNDER Recept Avtal EgenvArd

ÄGARE staten

LÄKEMEDELSINDUSTRIN

Den genomgripande strukturomvandlingen inom läke- medelsbranschen fortsätter. Redan stora företag bildar koncerner med resurser för utveckling och mark- nadsföring. Ny forskning och medicinska genombrott inom bland annat molekylärbiologi och genteknik innebär en kontinuerlig utveckling av nya behand- lingsalternativ. Det innebär en positiv utveckling för vården, men också ökade kostnader. Marknadsföring av nya behandlingsalternativ ökar samtidigt som före- tagen oftare riktar sig direkt mot patienten.

UPPDRAGSGIVARE

Socialdepartementet SJUKVÅRDS·

HUVUDMÄN Regioner Landsting Kommuner

APOTEKET AB

PRISREGLERARE

Läkemedelsförmånsnämnden

TILLSYNS- MYNDIGHETER Läkemedelsverket Socialstyrelsen

FÖRSKRIVARE

LÄKEMEDELS- DISTRIBUTÖRER

LÄKEMEDEL$·

INDUSTRIN

APOTEKET AB ÅRSREDOYISNIN<i 2002 1 i

Apotekets interna styrning

VISION

Apotekets vision är att

• verka för en rationellläkemedelsförsörjning med en effektiv logistik och utveckla rådgivningen för att uppnå bästa möjliga läkemedelsanvändning

• utveckla Apoteket till världens bästa farmaceutiska tjänsteföretag

• vara en aktiv aktör när det gäller hälsodialogen.

Apoteket ska i samarbete med hälso-och sjukvården vara en naturlig del i dialogen med kunderna kring hälso frågor.

Apotekets styrkortsarbete

12 APOTEKET AB ÅRSREDOVISNING 2002

VERKSAMHETSID~

Apotekets verksamhetside är

"Vi bidrar till en bättre hälsa. Tillsammans med våra kunder svarar vi för en god försörjning av läkemedel, kompletterande varor och tjänster. Med vår kompe- tens arbetar vi för en ändamålsenlig läkemedelsan- vändning."

MÅL/

STRATEGIER

UPPFYLLELSE

MÅL OCH SYRATEGlER

Apotekets mål och strategier bygger framför allt på fem så kallade hörnstenar. Alla mål ska, liksom visio- nen och verksamhetsiden, ligga till grund för de stra- tegier som finns för respektive affärsområde, enhet, stab och företagsgemensam stödfunktion inom före- taget. Dessa uttrycks i ett styrkort för företaget.

Styrkortet

Apotekets styrkort innehåller fem perspektiv även kal- lade hörnstenar; kunder, processer, medarbetare, för- nyelse samt samhälle och finans. Genom att följa upp resultaten genom dessa perspektiv erhålls en balanse- rad bild av verksamheten. Styrkortet är ett hjälpmedel för att förverkliga verksamhetside, mål och strategier och ett stöd för Apotekets handlingsplaner.

Kunder

Apoteket vill skapa bästa nytta för sina kunder.

Genom att anpassa service till de olika kundgrupper- naoch samarbeta med sjukvård och omsorg, ska ända- målsenlig läkemedelsanvändning uppnås samtidigt som Apoteket förhåller sig producentoberoende.

Processer

Apoteket ska leverera varor och tjänster som tillgodo- ser kunders och intressenters krav och behov. Alla pro- cesser ska vara säkra, effektiva och miljöanpassade.

Apoteket ska arbeta kontinuerligt för att förbättra processerna ytterligare.

Hörnstenarna

Medarbetare

Apoteket har som mål att vara en attraktiv arbetsgi- vare där företagets kultur skapar och ger engagemang, arbetsglädje och personlig utveckling hos samtliga medarbetare. Apoteket ska bedriva aktiv kompetens- utveckling och rekrytering. Varje medarbetare ska ges möjlighet att använda sin kompetens så att det gagnar Apoteket och kunderna på bästa möjliga sätt.

Förnyelse

Genom att tillvarata medarbetarnas engagemang och ideer samt öka viljan och förmågan till förändring för- nyas och vidareutvecklas verksamheten. Apoteket ska bedriva tillämpad forskning kring läkemedelsanvänd- ning, utveckla nya serviceformer samt utveckla en lärande organisation.

Samhälle och finans

Apoteket ska tillvarata resurserna för en bra läkeme- delsanvändning och därmed bidra till ökad samhälls- nytta. Resultatet ska motsvara ägarens krav och möjliggöra investeringar och framtidssatsningar samt tillgodose behovet av att ha en ekonomi i balans.

APOTEKET AB ÅRSREDOVISNING 2002 13

• • • • • • • • •

. . ^..., ...

^{.,... ...}

Kunder

bil de ullltd ~und~rupperna och s.1marbew med ~ukvAr j ''':h 1~11·~1; ~~~

andam.;ls~nllg oa~<'m<'dd5arwändnlng

uppnZ t ··

4f·'ll' :>.r;'

loohWr. r

• ·dc.

Våra kunder ska vara mycket nöjda med helhets- intrycket av Apoteket.

75 procent av apotekskunderna är mycket nöjda.

Nöjd-Kund

~,

c.o.

64) 40 .i. O

o

l

Apotekets huvudsakliga uppgift är att erbjuda pro- dukter och information till kunder som är i behov av läkemedel. Enskilda kunder som behöver läkemedel är därför Apotekets viktigaste kundgrupp.

En annan viktig kundgrupp är sjukvården där Apoteket med sin kompetens och genom täta patient- kontakter redan är ett betydelsefullt stöd. Möjligheter finns att förbättra läkemedelsanvändningen i landet genom att utveckla samverkan mellan sjukvård och apotek än mer. Läkemedlens betydelse för hälso- och sjukvården ökar också eftersom framgångsrik forskning och utveckling ständigt ger nya potenta läkemedel.

NYA KUNDRELATIONER

Kundrelationerna förändras allt mer. Sjukvården be- driver ett utvecklingsarbete som syftar till att varje individ tar ett ökat ansvar för sin egen hälsa och att vårdens resurser nyttjas på rätt behovsnivå.

Primärvården är mycket ansträngd efter att ha över- tagit patientgrupper som tidigare sökt vård hos speci- alister. Hälften av läkarbesöken inom primärvården bedöms röra åkommor som inte behöver läkarkon- sultation. Samtidigt har Apoteket 87 miljoner kund- besök om året. Därför finns ett gemensamt intresse både hos vården och Apoteket att utveckla produkter och information för egenvård på apoteken. Det skulle kunna leda till att primärvården kan avlastas patienter med åkommor där läkarkonsultation inte behövs. I det här avseendet är patienterna Apotekets kunder, men sjukvården en partner och huvudintressen!. Apoteket är dessutom en naturlig mötesplats för förebyggande folkhälsoarbete.

Kommunernas ansvar ökar

Kommunerna har fått ta ett allt större ansvar för omvårdnad och boende för svårt sjuka åldringar och patienter med psykiska problem. Den läkemedelshan- tering som sker inom dessa kommunala verksamheter är ofta komplex. Sjukvården har stora kostnader för problem i läkemedelshanteringen. Apoteket kan, till kommuner och landsting, bland annat bidra med olika system för läkemedelshantering, kompetensutveckling och läkemedelsgenomgångar.

Sjukvårdens finansieringsansvar

Landstingen blir en allt viktigare kund och samar- betspartner till Apoteket. Sjukvårdens engagemang för läkemedelsfrågor ökar i takt med att landstingen över- tar det ekonomiska ansvaret för läkemedelsförmånen.

Engagemanget ökar också till följd av att kunskaper- na och medvetenheten ökar om att det faktiskt finns stora vinster och fördelar med att förbättra läkeme- delsanvändningen.

APOTEKET AB ÅRSREOOVISNING 2002 15

Kunder

Genom Apotekets läkemedelskWlnande och kunskap om läkemedlets roll inom hela behandlingskedjan kan företaget stödja aktörer inom sjukvården på olika sätt.

MÅLUPPFYLLELsE

Styrkortsmätning -Nöjd Kund

Varje kvartal under år 2002 har över 70 000 kunder besvarat ett mindre antal frågor. Den procentuella andelen mycket nöjda kunder ligger ganska stabilt på 75 procent. Kunderna är mest nöjda med Apotekets personal och den rådgivning de ger. Däremot är de minst nöjda med väntetiden.

Kundundersökning

Under år 2002 svarade nästan 50 000 kunder på Apotekets kundenkät. NKI, Nöjd Kund Index, för Apoteket ligger på en hög och stabil nivå. Index för år 2002 var 81, en ökning med två enheter jämfört med år 2001. Apotekets personal får ett mycket gott betyg och framför allt uppskattas informationen om hur läkemedel ska användas. Kunderna värdesätter apote-

Nöjd-Kund- Index (NKI)

% 90 80 70 60

98 99 ()() 01 02

16 A POlEKET AB ÅRSREDOVISNI NG 2002

Svenskt

Kvalitetsindex (SKI)

% 80 60 40 20

o

98 99 ()() 01 02

kens centrala lägen och apotekslokalen uppfattas som en plats med mycket god ordning. Att det är enkelt att lämna in recept för hämtning senare och att medicinen är färdig på utlovad tid upplevs också som mycket positivt. Däremot har köerna och öppettiderna en hög påverkan på kundernas nöjdhet och här får Apoteket låga värden. Råd om förebyggande hälsa söks i rela- tivt låg utsträckning. Värdet på Apotekets receptfria sortiment indikerar att kunderna är nöjda med varor- nas kvalitet, att sortimentet motsvarar deras krav och att varorna finns tillgängliga.

Svenskt Kvalitetsindex

Efter en uppåtgående trend under fyra år har nu kund- nöjdbeten sjunkit jämfört med föregående års mät- ning. Kundnöjdheten enlig SKI, Svenskt Kvalitetsindex, sjönk med fyra enheter tiJl 69 (73). Det beror bland annat på att förväntningarna på Apoteket har ökat.

Produktkvaliteten når upp till dessa förväntningar, däremot uppfyller inte servicen, särskilt vad gäller väntetiden, kundernas förväntningar. Kundnöjdbeten för år 2002 är dock högre än för åren 1997-1999.

RATIONELL LÄKEMEDELSFÖRSÖRJNING Idag finns cirka 900 apotek, cirka 100 av dessa är sjuk- husapotek. Med rationellläkemedelsförsörjning menas såväl tillgängligheten till apotek som den ekonomiska effektiviteten. Inför renoveringar och nyetableringar av apotek analyseras kundströmmar, åldersstruktur hos befolkningen i närområdet med mera. Apotek lokaliseras främst till närvården eller till citykärnor och handelscenter.

Apoteksombud i glesbygden

Apoteket har avtal med cirka 1 000 apoteksombud.

Apoteksombudssystemet är ett sätt att ordna läkeme- delsförsörjningen i glesbygd, där det inte är möjligt att upprätta ett apotek. Ombuden förmedlar receptläke- medel och tillhandahåller ett begränsat sortiment av receptfria läkemedel.

Effektivare leveranser till sjukvården

sjukhusapoteken drivs av Apoteket på entreprenad av sjukvårdshuvudmännen. I arbetet med att effektivise- ra läkemedelshanteringen kan allt fler sjukhusapotek erbjuda patientförpackade läkemedel. Tidigare har sjuksköterskor manuellt delat ut läkemedel till varje patient, nu kan istället Apoteket sköta hanteringen genom maskinellt patientförpackade läkemedel och sjuksköterskor får tid till annat arbete.

sjukhusapoteken tillhandahåller också jourdoser av läkemedel till jourmottagningar och jourläkare. Jour- doser är läkemedel i mindre doser, som patienter kan få direkt i samband med läkarbesöket och som räcker tills patienten har möjlighet att besöka ett apotek.

Läkemedel som inte finns på den svenska marknad- en, kan apoteken erbjuda antingen genom Apotekets extemporetillverkning, beredning av särläkemedel, eller genom import. Importen sker genom att Läkemedelsverket godkänner licensförskrivna recept och Apoteket sköter sedan upphandlingen av prepa- raten via grossisterna eller direkt från tillverkare runt om i världen.

Tillverkning för speciella behov

Behovet av särskilt tillverkade läkemedel ökar. Därför har Apoteket byggt upp verksamheter, som ska täcka behoven av dessa så kallade extemporetillverkade läkemedel. I Sverige är cirka 3 procent av alla expedi- erade läkemedel extemporetillverkade.

Apotekets extemporetillverkning är idag mycket rationell i en internationell jämförelse. I andra länder pågår en centraliseringsprocess liknande den som tidi- gare skett i Sverige.

Att det finns ett behov av extemporetillverkade läkemedel beror på att läkemedelsindustrin inte till- handahåller läkemedel i små serier till patienter med speciella behov. Det kan vara kunder som är över- känsliga mot vissa ämnen eller behöver läkemedel i särskilda doser eller i flytande form istället för tabletter.

Idag bedrivs verksamheten inom enheten APL som har tillverkningsenheter på fyra orter i landet. På dessa tillverkningsenheter med avancerade laboratorier till- verkas också korta serier av läkemedel åt läkemedels- industrin.

Cirka hälften av sjukhusapoteken tillverkar också extemporeläkemedeL Bland annat iordningställer man cytostatikadoser till patienter som genomgår cancer- behandling.

Dos förenklar läkemedelsanvändningen En annan service Apoteket erbjuder är dosförpackade läkemedel. Dosförpackade läkemedel ger en säkrare läkemedelsanvändning och detta är viktigt inte minst

APOHKH AB ÅRSREOOVISNING 2002 17

Kunder

med tanke på att läkemedelsanvändningen ökar och särskilt för personer fyllda 65 år. De behöver ofta stöd i sin läkemedelsanvändning och då är dosförpackade läkemedel en möjlighet.

Dosförpackade läkemedel innebär att kunden får läkemedel förpackade i påsar eller brickor som räcker i en eller två veckor. Varje dos är tydligt märkt med namn, innehåll och när den ska tas. Fördelarna med dosförpackade läkemedel är många - ökad säkerhet, ordinationskortet som innehåller kundens alla läke- medel ger minskad risk för felmedicinering - tidsbe- sparande för vårdpersonalen som annars får dela ut läkemedel- färre läkemedel behöver kastas samt kun- den betalar bara för de läkemedel som förbrukas och inte för hela förpackningar.

Idag får cirka 155 000 kunder dosförpackade läke- medel. För varje kund innebär dosförpackade läkemedel besparingar genom att färre läkemedel kastas. Dess- utom är det möjligt att få en bättre följsamhet i läke- medelsanvändningen.

När en förskrivare ordinerar dosförpackade läke- medel görs en farmaceutisk kontroll. På ordinations- kortet finns kundens alla läkemedel noterade vilket ger en unik möjlighet att, tillsammans med förskriva- ren, förbättra patientens läkemedelsan vändning. På så sätt minskas riskerna för att läkemedlen inte passar ihop med varandra eller att onödigt många läkemedel skrivs ut.

Hälsa på nätet

Hemsidan www.apoteket.se är redan idag en viktig och betydande informationskäJla när det gäller läke- medel och egenvård. En redaktion sköter omvärlds- bevakning och gör utredningar för att kunna erbjuda besökarna en fördjupad information om läkemedel.

18 APOTEKET AB ÅRSREDOVISN ING 2002

Egenvårdsdelen på hemsidan har utvecklats och samordnats med aktiviteterna inom Hälsodialogen, Apotekets arbete för en bättre folkhälsa.

Ökad tillgänglighet till Läkemedelsupplysningen LU, Läkemedelsupplysningen, är till för att ge all- mänheten information om såväl receptbelagda som receptfria läkemedel· oavsett tidpunkt på dygnet. LU utnyttjas till stor del av allmänheten under kvällar, nät- ter och helger. De vanligaste frågorna rör hur läkeme- del påverkar varandra, biverkningar samt eventuell påverkan av läkemedel vid graviditet eller amning.

Frågor från allmänheten, sjukvården samt tull och polis om utländska läkemedel har ökat starkt.

Läkemedelsboken - ett stöd för förskrivare Apoteket ger ut Läkemedelsboken vartannat år. Den fjortonde upplagan kommer våren 2003 och trycks i en upplaga på 85 000 exemplar. Syftet med boken är att förmedla kunskap om optimal och kostnadseffek- tiv läkemedelsterapi vid de vanligaste sjukdomstill- stånden.

Läkemedelsboken är i första hand avsedd för läka- re i den öppna vården och läkare under utbildning, men används även av sjukvårdspersonal med för- skrivningsrätt.

En redaktionskommine med representanter för olika kliniska specialiteter, Läkemedelsverket och Apoteket står för det vetenskapliga innehållet, väljer författare och godkänner samtliga texter. Redaktions- kommitten garanterar att informationen är allsidig och producentobunden.

Boken innehåller rekommendationer om lämplig läkemedelsbehandling, kostnader för olika behand- lingsalternativ och specialkapitel med allmän infor-

mation om bland annat statistik, läkemedelsbiverk- ningar, alternativmedicin och receptskrivningsregler.

FARMACEUTISKA TJÄNSTER

Inom Apoteket finns mycket kunskap och erfarenhet inom farmaciområdet. Genom att skilja ut tjänste- verksamheten ska Apoteket bli en tydligare och attrak- tivare partner för sjukvården. De tjänster och den kompetens som Apotekets kunder efterfrågar kan nu erbjudas på ett tydligare sätt. Här är Apotekets stäH- ning som producentobunden aktör viktig och avgö- rande för att uppfattas som en förtroendeingivande partner. Apoteket erbjuder kunderna bland annat läkemedelsutbildning och läkemedelsgenomgångar äldreboenden och på vårdcentraler.

I nära samarbete med vården

Rikets totala kostnader för läkemedel kan delas upp i kostnader för läkemedel och kostnader för kvalitets- brister vid läkemedelsanvändning. De farmaceutiska tjänster som Apoteket tillhandahåller har ett fokus på att minska kostnader för kvalitetsbrister. Apoteket är övertygat om att samarbetet med vården kan utveck- las betydligt mer.

I ett projekt i landstinget i Jönköpings län har Apotekets farmaceuter aktivt deltagit i arbetet på vård- centraler. Målet har varit att ge patienter en bättre ser- vice genom optimalt samarbete mellan vårdcentral och apotek. Patienterna har fått ökad kunskap om an- vändningen av sina läkemedel och samverkan mellan läkare, sjuksköterskor och apotekare i det ordinarie vårdarbetet har utvecklats. Apotekare på vårdcentralen i Gistaved har arbetat med läkemedelsgenomgångar, utbildningar och stöttat med farmaceutisk kunskap kring läkemedel och läkemedelsanvändning.

I Helsingborg har Apoteket genomfört ett pilotpro- jekt med Helsingborgs Lasarett AB. På akutmottag- ningen har läkare och farmaceuter arbetat tillsammans.

Farmaceuten har sammanställt en aktuell medicinlista, identifierat eventuella läkemedelsrelaterade problem samt rekommenderat åtgärder. I projektet upptäcktes att nästan en tredjedel av patienterna hade något läke- medelsrelaterat problem. Den genomsnittliga sjuk- huskostnaden orsakad av läkemedelsrelaterade pro- blem var 20 900 kronor per patient. För Helsingborgs Lasarett motsvarar det en årlig kostnad på 45 miljo- ner kronor. Översatt tiU hela Sverige motsvarar det miljarder kronor och många hundra tusen onödiga besök hos akutsjukvården. I Helsingborg har ett avtal nu upprättats där tjänsten finansieras av landstinget.

Avtalet sträcker sig till2006.

Samarbete genom läkemedelskommitteer

Apoteket medverkar med sin kompetens i landsting- ens arbete i läkemedelskommitteer. Dessa har bland annat till uppgift att rekommendera läkemedel med hänsyn till pris och tillgänglighet. De arbetar också för en förbättrad läkemedelsanvändning.

Läkemedelsgenomgångar

Apoteket erbjuder sjukvården läkemedelsgenomgång- ar på äldreboenden, vårdcentraler och apotek. Vid en läkemedelsgenomgång studerar en farmaceut samtliga läkemedel som en patient konsumerar, och diskuterar eventuella problem. Vid genomgångarna förs en dia- log mellan läkare, farmaceuter, sjuksköterska och pati- ent. Syftet är att åstadkomma en bättre läkemedelsan- vändning och minska antalet läkemedelsrelaterade problem.

APOTEKET AB ÅRSREDOVISNING 2002 19

Ku:1d er

Utbildning genom temaår

Apoteket erbjuder sjukvården och andra kunder utbildningar om läkemedel och läkemedelsanvänd- ning. Detta sker inte minst i samband med Apotekets så kallade temaår. Under 2002 var reumatiska sjuk- domar temat och nästkommande temaår heter Bättre Hälsa.

K v alltetsgranskning av läkemedelshantering Apoteket erbjuder kvalitetsgranskning av läkemedels- hantering till landsting, kommuner, privata vårdföre- trädare och tandvården. Kvalitetsgranskningen stöder en säker läkemedelshantering och baseras på aktuella författningar och riktlinjer. Goda kunskaper om läke- medel är en förutsättning för en förbättrad läkeme- delsanvändning.

statistik kring läkemedelsanvändning

Sedan länge har Apoteket haft i uppdrag att följa läke- medelsanvändningen i Sverige. Som stöd för uppfölj-

ningen har Apoteket utvecklat ett nytt statistikverktyg, Xplain. Apoteket erbjuder även Xplain till olika kun- der utifrån deras behov. För exempelvis landstingen kan systemet vara ett viktigt stöd för att säkerställa en rimlig kostnadsutveckling vad gäller läkemedel.

Generikareformen

Den l oktober 2002 infördes en ny reform som bland annat innebär att apoteken ska byta ut dyrare läke- medel mot likvärdiga, billigare läkemedel. Reformen har också satt press på läkemedelsindustrin att sänka sina priser på det sortiment som nu utsätts för kon- kurrens.

Inför reformen genomfördes stora utbildningsinsat- ser av Apotekets personal. ApoteketsIT-system anpas- sades för att möta de nya kraven.

Reformen genomfördes utan större problem. Redan den första månaden kunde samhället inhämta vinster genom lägre läkemedelspriser och genom utbyte mot billigare läkemedel.

-~---·---··

- ·--·· ··· · ·-·-·---

- - - - - - - -

De tio mest sålda receptbelagda läkemedlen

;>lo-Q

2002

• 2001 Eprex lO

· --·-·----

20 APoTE~n AB ÅosREDO~ISNING 2002

De tio mest sålda receptfria läkemedlen mnkr

Alvedon

-~~ ,. ~~~~~~

Nikotineli ^J.

1

~

~!!!!!!-~

lpren

li 'li ne · · ·

Nezerii- Panodild

Otrivinm

Vrtamineral-

. . }4

Nast n -

o 50 \00 150

2002

• 2001 200

3ehG•tet <'" :>~öd oci-. rådghtölilo:_! va.·ie~<tr 'frf.n ~e•·zon till pe~·son. :=n och samma individ !(an dess-

Stöd med upphandling

Apoteket erbjuder landstingen att sköta upphandling- en av läkemedel och andra produkter till slutenvården.

Apoteket håller bland annat kontakt med klinikerna, utvärderar inkomna anbud, har konsultation vid över- enskommelser med leverantörer, följer upp och åter- rapporterar förbrukningen.

Ansvar för läkemedelsförråd

Allt fler landsting har lagt över ansvaret för avdelning- arnas läkemedelsförråd på apoteken. I vissa fall äger Apoteket förråden. Fördelarna med att Apoteket har ansvar för förråden är flera-apoteken kan tillsammans med avdelningen optimera sortimentet och minska lagerkostnaderna. sjuksköterskor och andra som tidi- gare hanterat förråden frigörs till annat arbete.

Kliniska prövningar

Apoteket erbjuder ert antal tjänster till läkemedels- industrin och sjukvården i samband med kliniska prövningar. Bland annat erbjuds säkra lagrings-och expeditionsrutiner, märkning av prövningspreparat, randomisering, tillverkning och omformulering, des- truktion samt sammanställning och arkivering av dokumentation efter avslutad prövning.

Apoteket medverkar även vid utbildningsaktiviteter samt vid planering och genomförande av kliniska prövningar. I vissa fall erbjuds ett forskningssamarbete och experthjälp när prövningar initieras av sjukvården.

APOTEKET AB ÅRSREDOVISNING 2002 21

7

Processer

Ap-·.lt!k«<t~.ka '·!vtJ"r~ varor och tt.mster

son-

•nt: . .,-,s•:nttw

kr

~r >c-t.~'';t:fna yt~t!llilar-.·

Våra processer ska vara säkra och effektiva.

Felexpeditionerna i receptexpeditionen är O, l promille. Våra omkostnader per vägd volym är 56,30 kronor.

Antal fel- expeditioner

l? Jo O, HJ

l

O,IT·S o.o~o O/i'2:';)

o

III; 'i·

APOTEi<ET AB Affärsområden

Omkostnad per vägd volym

!:r 60

.•s

l

;,o 15

(j

: ' ~

.

Affärsområde Hälsa omfattar de cirka 800 öppenvårds- apoteken som är indelade i cirka 140 apoteksområden där apoteksområdeschefer har delegerat ansvar och befogenheter. Affärsområdet svarar för en god läke- medelsförsörjning via apoteken och ska bidra till en

7 d1strrkt

bra och säker läkemedelsanvändning för Apotekets privata kunder. Dessutom utvecklar affärsområdet nya tjänster och koncept inom hälsoområdet till all- mänheten. Medelantalet anställda inom affärsområ- det är 6 902.

Affärsområde Vård driver de 100 sjukhusapoteken på entreprenad från landstingen samt anslutande expeditionsapotek. Affärsområdet arbetar nära sjuk- vården med läkemedelshantering, läkemedelsproduk- tion med mera. Medelantalet anställda inom affärs- området är l 874.

Affärsområde Konsult skapar i partnerskap med Apotekets alla kunder, även landsting och kommuner, genom tjänster och produkter förutsättningar för en förbättrad läkemedelsanvändning. Visionen är att Apoteket ska bli ett av världens främsta farmaceutiska konsultföretag. Medelantalet anställda inom affärs- området är 133.

Affärsområdena Vård och Konsult bildar ett affärs- område med namnet affärsområde Vård från och med l mars 2003.

Apotekets orgi!n!sation

STYRELSE Institutet för

Hälso- och sjuk·

vårdsekonomi AB

vo, staber

-~--J

t

lO dtstnkt . SQOapotek

'

centralen

: Apotl!ket Direkt • . Pittens

APL Dos

• FrAn och med 1 mars 2003 bildar alfarsområdena Vård och Konsult ett alförsområde med namnet affärsomrAde Vård.

APOTEKET A8 ÅRSREOOVISNINC 2002 23

Processer

Produktionsenhet

För försörjning av varor och tjänster j första hand till affärsområdena finns en gemensam produktionsenhet.

Enheten består av

• Apoteket Direkt som driver apoteksverksamhet via Internet och telefon, bland annat genom kundcent- rum i Uppsala och Kalmar. Målet är att erbjuda ökad tillgänglighet och valfrihet till Apotekets tjänster.

Medelantalet anställda är 140.

• Distansenheten som ansvarar för att Apotekets varu- försörjning tillgodoses på bästa möjliga sätt bland annat genom distansapoteken. Syftet är att uppnå kostnadseffektiva lösningar för såväl Apoteket som för kunderna. Medelantalet anställda är 108.

• APL, Apotekets Produktion och Laboratorieenhet, vars huvuduppgift är att producera de läkemedel som inte tillhandahålls av läkemedelsindustrin men som behövs i samhället. Medelantalet anställda är 48 8.

• Dosenheten som utvecklar och producerar doslös- ningar för enskilda individers behov inom sjuk- värden eller hemma. Målet är att möjliggöra en bra och enkelläkemedelsanvändning och därmed uppnå en bättre hälsa. Medelantalet anställda är 731.

Stöd- och stabsenheter

De centrala och gemensamma enheterna, driver de företagsövergripande verksamhetsområdena marknad, affärsutveckling, IT, kundteamssamordning, ekonomi, personal, lokaler, kommunikation, juridik, säkerhet, kvalitet och inköp. En central serviceenhet finns också som svarar för växel, reception och personalrestaura ng.

Medelantalet anställda inom stöd- och stabsenheterna är 386.

I organisationen återfinns även GIC, Giftinforma- tionscentralen och dotterbolagen IHE, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi AB och Kemi och Miljö Konsulterna AB, vilka beskrivs nedan.

24 APOTEKET AB ÅRSREOOVISNING 2002

Giftinformationscentralen (GIC)

Frågor om risker, symptom och behandling av akuta förgiftningar besvaras dygnet runt av GIC. I många fall kan GIC avlasta sjukhusen genom att minska antalet akuta sjukbesök. Som stöd för rådgivningen finns en kontinuerligt uppdaterad databank, där man kan inhämta informationen om risker, symptom och behandling vid akut förgiftning. Både läkare och all- mänhet kontaktar GIC för rådgivning.

Frågor som kommer in följs upp, trender kring för- giftningsfall och missbruk kartläggs och nya faror kan upptäckas i förebyggande syfte. Kunskapen förs sedan vidare till berörda företag och myndigheter. Medelan- talet anställda inom GIC är 30.

Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi AB (lliE)

IHE som är ett helägt dotterbolag till Apoteket är ett icke vinstdrivande forsknings· och utredningsinstitut.

Målsättningen är att genom forskning och utredning- ar bidra till väl underbyggda beslut om hälso-och sjuk- vårdens utveckling. Det görs genom ekonomiska kon- sekvensbedömningar och policyanalyser.

Projekt genomförs på uppdrag av hälso- och sjuk- vårdens olika intressenter, men också genom ansök- ningar till forskningsfonder. Medeltalet anställda inom IHE är 14.

Kemi & Miljö Konsulterna AB (Kemi & Miljö) Kemi & Miljö är sedan 1993 ett helägt dotterbolag till Apoteket. Kemi & Miljö är ett konsultföretag som stöder personer i ledande befattning att skapa en håll- bar utveckling för sin verksamhet. Med hållbar utveck- ling menas integrering av miljöhänsyn, kvali~t, arbets- miljö och sociala frågor i verksamhetens .ordinarie arbetsuppgifter. Utöver detta gör Kemi & MiljÖ bedöm- ningar av produkters hälso-och rniljörisker. Medeltalet anställda inom Kemi & Miljö är 21.