Innehåll Regional katastrofplan

Innehåll Regional katastrofplan

1. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering ... 5

1.2.1 Lagar och föreskrifter av betydelse för kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering... 5

1.2.2 Olika myndigheters ansvarsområden ... 6

1.2.3 Risk- och sårbarhetsanalys ... 7

1.2.4 Förmågeanalys ... 7

1.2.5 Terror och krigsberedskap ... 7

2.1 Olika typer av olyckor/allvarlig händelse ... 8

3.1 Definitioner ... 9

3.2 Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering i Landstinget Sörmland ... 9

3.2 Mål för katastrofberedskapen i Landstinget Sörmland ... 10

3.3 Katastrofplaner och beredskapsplaner ... 10

4.1 Regional ansvarsnivå ... 11

Landstingets Regionala kris och katastrofkommitté (RKK) ... 11

4.2 Tjänsteman i beredskap (TiB) ... 12

4.3 Lokal ansvarsnivå ... 12

5.1 Kommunens ansvar ... 13

5.2 Statlig räddningstjänst ... 13

5.3 Polismyndigheten ... 13

5.4 Länsstyrelsen ... 13

5.5 SOS Alarm ... 14

5.6 Försvarsmakten ... 14

6.1 Allvarlig händelse ... 14

6.2 Extraordinär händelse ... 14

6.3 Ledning av hälso- och sjukvård vid allvarlig händelse ... 14

6.4 Ledningsmodell ... 14

7.1 Socialstyrelsens Tjänsteman i beredskap (TiB) ... 17

8.1 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå ... 17

8.2 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå (sjukhus) ... 17

8.3 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå ... 19

9.1 Landstingets krisledningsnämnd ... 21

9.2 Samordning med närbelägna landsting ... 21

9.3 Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå ... 21

9.4 Samverkan Sörmland (D-SAM) ... 22

10.1 Lokala och Regionala kurser ... 22

10.2 Nationella kurser bedrivs i Socialstyrelsens och MSB:s regi inom exempelvis ... 23

11.1 Samordning genom ledning och samverkan ... 23

11.2 Prehospital sjukvårdsledning ... 24

11.3 Roller och funktioner i prehospital sjukvårdsledning ... 24

11.4 Stab ... 25

11.5 Vårdutförare ... 25

11.6 Sjukvårdsgrupp ... 25

11.7 Ambulans och sjuktransportresurser ... 26

11.8 Kommunikation ... 26

11.9 Dokumentation ... 26

12.1Triage i skadeområde ... 27

14.1 Utrustning på sjukhus för sanering vid CBRNE-händelse ... 28

14.2 Socialstyrelsens beredskapslager ... 29

14.3 Uppgifter för kommunal räddningstjänst inom skadeområde ... 29

14.4 Uppgifter för polis inom skadeområde ... 29

15.1 Omhändertagande av döda ... 30

15.2 Frivillig personal ... 30

16.1 Registrering och journalföring vid allvarlig händelse på sjukvårdsinrättning ... 30

16.1.2 Registrering på sjukhus ... 30

17. Krisstöd vid allvarlig händelse och förhöjt beredskapsläge ... 30

17.1 Planering ... 31

17.2 Allvarlig händelse ... 31

17.3 Krisstödsarbetet vid allvarlig händelse ... 31

17.3 Uppföljning ... 31

18.1 Information vid allvarlig händelse och förhöjt beredskapsläge Internt och externt. ... 32

18.2 Informationsansvar på skadeplatsen ... 32

18.3 Information till allmänheten och medier ... 32

18.4 Information till anhöriga/närstående till skadade ... 32

18.5 Information till personal ... 32

18.6 Presskommuniké ... 32

18.7 Information till telefonväxeln ... 32

18.8 Presskonferens ... 32

18.9 Sjukvårdsrådgivningen 0771-77 11 77 ... 32

18.10 Myndighetsmeddelande ... 33

18.11 Meddelande enligt VMA systemet ... 33

19.1 Anhöriga som kommer till sjukhus/vårdinrättning ... 33

19.2 Extra telefonnummer ... 33

19.3 020- som informationscentral ... 33

19.4 Information efter det akuta skedet ... 33

21.1 Medicinska beslut ... 34

21.2 Organisation på sjukhus och behandlingsprinciper vid skadehändelse med farliga ämnen ... 34

21.3 Beredskapsnivå vid CBRNE-händelse ... 35

21.3.1 Personlig skyddsutrustning ... 35 21.4 Sanering på sjukhus ... 35 21.5 Antidoter och motgifter ... 35

FÖRORD

Hälso- och sjukvården ska vara väl förberedd för händelser där människor skadats eller riskerar att skadas.

Akutsjukvården i Sörmland liksom i övriga Sverige har resurser och hög beredskap dygnet runt. Den normala beredskapen kan däremot inte vara så hög att alla typer av olyckor kan hanteras utan att särskilda åtgärder måste vidtas.

Vid allvarliga händelser, stora olyckor och katastrofer krävs att länets sjukvårdsresurser samordnas och fördelas. Till det behövs en beredskap som omfattar planering och organisation.

Ett viktigt mål för den katastrofmedicinska beredskapen är att kunna möta obalans mellan behov och resurser för att minimera konsekvenserna för såväl somatiska som psykiska följdverkningar.

Landstinget Sörmland har sedan länge en katastrofmedicinsk beredskap och den Regionala medicinska katastrofplanen som trädde i kraft 2004-01-01 och reviderades2006 ersätts av ytterligare reviderad version

Landstingets Sörmlands medicinska katastrofplanen, följer Socialstyrelsens riktlinjer för medicinsk katastrofberedskap och regleras i landstinget Sörmlands beredskap för allvarliga händelser, stora olyckor och katastrofer.

Varje sjukhus/länsdel har också en kris och katastrofmedicinsk katastrofplan, där den lokala planeringen inklusive åtgärdskalendrar för nyckelpersoner och särskilt utpekade verksamheter finns.

LANDSTINGET SÖRMLAND

LS ordförande LD

1. KRIS OCH KATASTROFMEDICINSK BEREDSKAPSPLANERING

Samhällets krisberedskap förutsätter en god beredskap i händelse av samhällsstörningar, allvarliga händelser eller extraordinära händelser. Detta för att effektivt kunna hjälpa, lindra och stödja personer som drabbas, oavsett vad orsaken är.

Alla samhällsaktörer inom krisberedskapssystemet har ett ansvar att förbereda sina verksamheter och samverka med varandra för att kunna säkerställa en krishanteringsförmåga. Hälso- och sjukvårdens kris och katastrofmedicinska beredskap är en del av den svenska krisberedskapen, som även omfattar internationella insatser.

1.1 Krishanteringssystemets uppbyggnad

Målet med krishanteringssystemet är att minska risken för allvarliga händelser och extraordinära händelser i samhället samt minska konsekvenserna när en sådan händelse inträffar. Systemet ska förbereda för att möta allt från en begränsad händelse i fred till en vidgad hotbild och krig.

Krishanteringssystem i Sverige bygger på tre centrala principer:

• Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller krigssituation.

• Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska vara densamma även under en kris.

• Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.

I Sverige gäller dels sektorsansvar, dels områdesansvar inom krishanteringssystemet. Sektorsansvar betyder att varje myndighet och organisation ansvarar för sitt eget verksamhetsområde. För hälso- och sjukvården är det Socialstyrelsen som har sektorsansvaret.

Geografiskt områdesansvar innebär att en aktör har ett samordningsuppdrag vid vissa händelser eller kriser som berör flera sektorer utan att därmed ta över verksamhetsansvaret från någon myndighet. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället.

På den nationella nivån är det regeringen som är områdesansvarig, på regional nivå har länsstyrelsen ett områdesansvar och på lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar.

Landstinget har ett verksamhetsansvar och där ingår även sådan verksamhet som är upphandlad hos entreprenörer.

1.2 Hälso- och sjukvårdens katastrofmedicinska beredskap

Hälso-och sjukvården är en del av samhällets krishanteringsystem. Enligt Hälso-och sjukvårdlagen ska landstinget planera sina hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls.

1.2.1 Lagar och föreskrifter av betydelse för kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering

Beredskapsplaneringen styrs av lagar, riktlinjer och föreskrifter och bygger på risk- och sårbarhetsanalyser, förmågeanalyser, kontinuerligt uppföljningsarbete samt lokala förhållanden i sjukvårdens struktur och geografi. Detta beskrivs i SOSFS 2013:22 3§.

I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:376), föreskrivs att landstingen skall planera sin hälso- och sjukvård så att en kris- och katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls (7 §).

4 a § reglerar att kommuner och landsting kan bistå en annan kommun eller annat landsting.

I HSL 32 a § föreskrivs också att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i fredstid om det ur ett nationellt perspektiv finns behov av katastrofmedicinska insatser.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22 (M)

Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m m (SOSFS 2009:10 (M)) Patientsäkerhetslagen (2010:659)

Smittskyddslagen (2004:168)

Lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Lagen utgör en del av det nationella krishanteringssystemet. Grunden för samhällets krishanteringsförmåga ska vara en generell förmåga att hantera kriser, oavsett hur de ser ut.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) definierar i sin planeringsinriktning för samhällets krisberedskap tre viktiga förmågor:

 Förmåga att samordna, leda och informera vid kriser och extraordinära händelser (krishanteringsförmåga). I begreppet krishanteringsförmåga ingår kunskapsuppbyggnad, ledningsorganisation, robust tekniskt ledningsstöd och samverkan med övriga aktörer inom krishanteringssystemet.

 Förmåga att genomföra operativa insatser (operativ förmåga).

 Förmåga att motstå störningar i samhällsviktig infrastruktur (robusthet).

För att utveckla och förbättra förmågan till samverkan och samordning mellan organisationer och myndigheter finns samverkansområden. Dessa är:

- Samverkansområde Teknisk infrastruktur (SOTI) - Samverkansområde Transporter (SOTP)

- Samverkansområde Farliga ämnen (SOFÄ) - Samverkansområde Ekonomisk säkerhet (SOES)

- Samverkansområde Geografiskt områdesansvar (SOGO) - Samverkansområde Skydd, undsättning och vård (SOSUV)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstingets risk- och sårbarhetsanalyser (2010:6) föreskriver vilka risk- och sårbarhetsanalyser och åtgärder som ska genomföras enligt lagen 2006:544.

Lagen om skydd mot olyckor (2003:778, LSO) syftar till att förbättra skyddet mot olyckor och öka säkerheten i samhället. Enligt lagen skall kommunerna ha handlingsprogram för förebyggande verksamhet, räddningstjänstens verksamhet samt gränssnitten mot andra verksamheter. Det står uttryckt att lagen inte omfattar vad som faller under Hälso- och sjukvårdslagen. Det finns alltså inga

beslutsmandat i frågor som avser hälso- och sjukvård hos räddningstjänsten.

Polislag (1984:387) berör polisens ansvarsområden vid bland annat olyckor och katastrofer. Polislagen är en del av den samlade lagstiftning som styr det polisiära arbetet.

Sekretesslagen (2009:400 kap 25) anger vad som är sekretessbelagt och alltså undantaget från regeln att myndigheternas allmänna handlingar är offentliga. Sekretess innebär både förbud att röja en uppgift och förbud att lämna ut allmänna handlingar. Den gäller även som skydd för enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. Enligt sekretesslagen råder sekretess mellan

myndigheter och mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet.

Lagen (1992:1 403) om totalförsvar och höjdberedskap.

Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Beredskapsplaneringen styrs av lagar, riktlinjer och föreskrifter och bygger på risk- och sårbarhetsanalyser, förmågeanalyser, kontinuerligt uppföljningsarbete samt lokala förhållanden i sjukvårdens struktur och geografi. Detta beskrivs i SOSFS 2013:22 3§.

1.2.2 Olika myndigheters ansvarsområden

Olika verksamheter har olika ansvarsområden där ingen myndighet har befälsrätt över en annan. Det finns inte heller ansvar som sträcker sig över en annan myndighets verksamhetsområde.

Uppgifterna i samband med olyckor i kriser/ katastrofer ska lösas i samverkan. Det innebär att alla inblandade myndigheter har ett ansvar att, inom sitt eget verksamhetsområde, lösa uppgiften tillsammans med andra myndigheter.

1.2.3 Risk- och sårbarhetsanalys

Enligt lag 2006:544 ska landsting och regioner identifiera och redovisa samhällsviktig verksamhet, risker mot verksamheten, beroenden och sårbarheter. En plan ska tas fram för att kunna hantera extraordinära händelser och allvarlig händelse. Planen ska baseras på en risk- och sårbarhetsanalys.

Landstingen ska sammanställa och avrapportera en regional risk- och sårbarhetsanalys till Socialstyrelsen, länsstyrelsen och Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, under mandatperiodens första år.

Enligt MSB:s föreskrift MSBFS 2010:6 ska landstingen varje år följa upp och redovisa sin lagstadgade risk- och sårbarhetsanalys.

1.2.4 Förmågeanalys

Enligt lag 2006:544 ska landstingen analysera den egna förmågan att hantera svåra påfrestningar och de konsekvenser sådana påfrestningar kan leda till.

Risk- och sårbarhetsanalyser, resurser, kunskap, geografiska förhållanden och andra faktorer i landstinget ligger till grund för att bedöma den förmågan.

I Socialstyrelsens skrift ”Förmågeanalys för det katastrofmedicinska området – rekommendationer för hälso- och sjukvårdens planering” (Socialstyrelsen 2006) redovisas en metod om hur förmågeanalyser kan genomföras.

Konsekvens

En förmågeanalys ska bland annat ge en bild av hur många drabbade landstinget kan omhänderta vid en allvarlig händelse och även tydliggöra landstingets gränssättande resurser.

1.2.5 Terror och krigsberedskap

Landstingens beredskap ska bygga på att det finns en grundförmåga i den fredstida kris och katastrofmedicinska beredskapen, men gäller även vid krigshot, höjd beredskap och terrorhändelse.

2. HOTBILD OCH RISKER

I Sörmlands län finns stora genomfartsleder både via landsväg och järnväg. E4 sträcker sig genom länet i söder och E 20 i norr.

Tågtrafik med Svealandsbanan i Sörmland med ökad persontrafik och ett stort antal tåg passerar även förbi Katrineholm genom västra stambanan.

Länet har med Östersjön i söder och Mälaren i norr en naturskön inramning men också sjötrafik året om.

Flygtrafiken på Skavsta flygplats har de senaste åren ökat kraftigt.

Trafiken – på land, till sjöss och i luften – medför många olika risker som kan ställa stora krav på sjukvården.

Stora mängder farligt gods transporteras genom länet. Transporterna sker bl.a. till de större industrierna, där bl.a. SSAB i Oxelösund är stora förbrukare av kemikalier.

Inventering och analys av risker och hot är grunden till vilken beredskap det skall finnas. Landstinget deltar i samverkan med länsstyrelsen, räddningstjänsterna och polismyndigheten i det kontinuerliga arbetet med att identifiera och analysera risker i länet.

Riskbild

• SSAB i Oxelösund som är ett stålverk med många kemiska processer

• Outokumpu i Torshälla med tillverkning av rostfri plåt som kräver kemiska processer

•Transporter av farligt gods på väg och järnväg

• Sjöfart på Östersjön och Mälaren

•Trafiken på länets vägnät

•GB-glass i Flen med ammoniak i kylanläggningar

• Industrier som tillverkar och förstör ammunition och vapen

•Flygtrafik och Skavsta flygplats

• Studsvik med hantering av radioaktiva ämnen

•Oxelösunds hamn

Årligen i länet sker evenemang och festivaler som samlar stora mängder av människor och som kan utgöra en ökad risk.

Samhällets sårbarhet i infrastrukturen av IT-, tele-, el-, vatten- och värmeförsörjning ställer höga krav på att den tekniska försörjningen fungerar för sjukvården.

I Sverige förekommer också händelser påverkade av väderbetingelser som snöoväder, stormar, översvämningar, jordskred och ras som allvarligt kan påverka samhället och dess innevånare.

Samhällsutvecklingen de senaste åren visar på ökade risker för terrorristhandlingar och sabotage, kemiska olyckor och bioterrorism.

2.1 Olika typer av olyckor/allvarlig händelse

Kirurgisk olycka

En olycka orsakad av mekaniskt våld. Ex. kommunikationsolyckor Medicinsk olycka

En olycka orsakad av farliga ämnen ex. kemiska eller toxiska ämne Brandolycka

En olycka orsakad av brand Strålningsolycka

En olycka orsakad av nukleära och radioaktiva ämnen.

Farliga ämnen händelse

En olycka orsakad av farliga produkter ex. klor, ammoniak. Vid en olycka med farliga ämnen kan antalet skadade bli mycket stort.

Epidemisk/pandemisk händelse

En olycka orsakad av smittämnen. En epidemisk olycka innebär insjuknande av ett stort antal människor, i vårdkrävande smittsam sjukdom och även enstaka fall av allvarlig smittsam sjukdom.

Naturkatastrof

En olycka som orsakas av förändringar i natur eller klimat, t.ex. snöoväder, jordbävning, vulkanutbrott etc.

Terrorism och sabotage

Hotet från den allt mer grova organiserade brottsligheten har vuxit.

Delar av denna brottslighet innefattar också hot mot samhällets företrädare, rättsystem och massmedia.

Intern katastrof

En olycka inom sjukvårdsinrättningen som medför att nödvändiga resurser helt eller delvis slås ut, t.ex. brand, stor översvämning eller stopp i gas/el/lufttillförsel.

3. MEDICINSK KATASTROFBEREDSKAP

3.1 Definitioner

Skadehändelse

En skadehändelse definieras som en situation där personskador uppstår. Orsaken till händelsen kan vara antingen avsiktlig (sabotage, terrorism) eller oavsiktlig (olycka).

Allvarlig händelse

En allvarlig händelse är en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt.

Allvarlig händelse är ett samlingsbegrepp inom hälso- och sjukvård, hälsoskydd, smittskydd och socialtjänst för olika typer av händelser, risker eller hot om sådana händelser.

Stor olycka

En stor olycka är en situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet, men där det genom omfördelning av resurser och förändrad teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav.

Inom hälso- och sjukvård är en stor olycka en situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållandet till det akuta vårdbehovet, men där det genom att omfördela resurser och förändra tekniken är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav för medicinsk

behandling.

Katastrof

En katastrof är en situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet, och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.

Inom hälso- och sjukvård är en katastrof en situation där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav för medicinsk behandling trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas.

3.2 Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering i Landstinget Sörmland

Kris och katastrofmedicinsk beredskap omfattar den beredskap i Landstinget Sörmland som krävs för att hälso- och sjukvården effektivt och säkert ska kunna ta hand om drabbade och minimera de fysiska och psykiska följdverkningarna vid en allvarlig och/eller extraordinär händelse.

Beredskapen baseras på;

 Planering

 Utrustning

 Utbildning, träning och övning

 Särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse

 Uppföljning och utvärdering

Beredskapen omfattar hela vårdkedjan – skadeområdet, ambulanssjukvården, sjukhusen och primärvården – där man vid en allvarlig händelse ska kunna möta en obalans mellan behov och tillgängliga resurser med ett optimalt patientomhändertagande.

3.2 Mål för katastrofberedskapen i Landstinget Sörmland

Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i Landstinget Sörmland är att den ska vara så god att omedelbara åtgärder kan sättas in vid en allvarlig händelse, en stor olycka eller en katastrof.

För Landstinget Sörmland innebär detta att:

• Tidigt upprätta ledning vid sjukhusen genom att förvarningslarm ges från SOS-alarm vid tre eller fler drabbade.

• Tidigt upprätta ledning på skadeområde vid tre eller fler drabbade.

• Efter att beslut tagits av sjukvårdsledare på skadeplats kan sjukvårdsgrupp etableras inom 60 min.

• Minimera konsekvenserna för såväl somatiska som psykiska följdverkningar vid stor olycka eller katastrof.

• Kunna mobilisera och omfördela resurser så att normala kvalitetskrav kan upprätthållas för alla patienter vid en stor olycka

• Kunna upprätthålla normala medicinska kvalitetskrav för det stora flertalet patienter vid en katastrof

• Samordna den fredstida katastrofberedskapen med hälso- och sjukvårdens uppgifter för kris och krig. Ambitionen ska vara att i krig kunna upprätthålla de medicinska behandlingsresultaten på fredstida nivå för det stora flertalet patienter.

Regionala och lokala planer, skall revideras minst årligen.

Vid en allvarlig händelse, stor olycka eller katastrof används åtgärds kalendrar för nyckelfunktioner. Syftet är att tidigt starta verksamheten, upprätta en fungerande ledning och till den en stab. Staben är anpassad för analys, beslut och genomförande samt uppföljning av aktuellt läge. Gäller även för krisstödsverksamheten och primärvården.

3.3 Katastrofplaner och beredskapsplaner

 Regional medicinsk katastrofplan (Landstinget Sörmland)

 Lokal medicinsk katastrofplan (Sjukhusen inklusive primärvård)

 Pandemiplan för smittskydd

 Evakueringsplan för sjukhus (Landstinget Sörmland)

 Beredskapsplan vid brist på slutenvårdsplatser

Regional och lokal medicinsk katastrofplan skall till struktur och innehåll utgå från Socialstyrelsens ”Riktlinjer för medicinsk katastrofberedskap”

Landstinget Sörmlands medicinska katastrofplan fastställs av landstingsstyrelsen och är grunden för de lokala katastrofplanerna.

Lokal medicinsk katastrofplan gäller för sjukhusen och fastställs av landstingets regionala kris - och katastrofkommittee.

Ansvaret för att planerna hålls aktuella vilar på respektive lokal katastrofkommitté.

Den lokala planen ska vara inriktad på hur arbetet på sjukhusen ska struktureras och ledas.

Planen skall innehålla uppgifter om:

o Larmplan

o Beredskapslägen med definition av innebörd.

o Åtgärdskalendrar för befattningshavare som har en specificerad funktion i den katastrofmedicinska beredskapen.

o Ledning, samverkan och samband.

o Planering för mottagande av patienter o Plan för information externt och internt

o Registreringsrutiner.

o Krisstöd till patienter, anhöriga och vid behov till drabbad personal o Driftförsörjning.

o Anvisningar om åtgärder och mottagande av patienter i samband med olyckor med. farliga ämnen.

Pandemiplan för smittskydd. Vid en allvarlig händelse då en pandemisk händelse föreligger i Sörmland, följs den pandemiplan som gäller för sjukvården.

Evakueringsplan Landstinget Sörmland Är en plan med tillhörande åtgärdskalendrar för personal och beslutsfattare inom landstinget Sörmlands katastrofmedicinska organisation gällande utrymning/evakuering vid allvarlig händelse

Beredskapsplan vid brist på slutenvårdsplatser innehåller anvisningar för handläggning vid brist på somatiska slutenvårdsplatser.

4. PLANERING OCH SAMORDNING LANDSTINGET SÖRMLAND

4.1 Regional ansvarsnivå

Landstingets Regionala kris och katastrofkommitté (RKK)

Landstingets kris och katastrofkommitté är landstingsövergripande råd för kris- och katastrof. Den sätter ambitionsnivån för landstinget kris- och katastrofberedskap.

Den är även ett samrådsforum mellan regional och lokal nivå.

RKK består av:

 Divisionschef för medicinsk service (ordf)

 Hälso- och sjukvårdschef /Chefläkare

 Kommunikationsdirektör

 Lokala katastrofkommitté ordföranden

 Verksamhetschef ambulanssjukvården

 Verksamhetschef Facility management (FM)

 Säkerhets- och beredskapsenheten

 Olika experter som adjungeras vid behov ex. smittskyddsläkare

Landstingsdirektören (LD) kan delegera ordförandeskapet till annan befattningshavare. Efter beslut om sådan delegering kan LD ingå som ständigt adjungerad i RKK.

Ersättare utses för att kunna ersätta övriga ledamöter.

Den regionala kris-och katastrofkommitténs uppgifter är att:

 Besluta, samordna och initiera gemensamma länsövergripande aktiviteter som rör kris – och katastrofmedicinsk beredskap.

 Vara informerad om författningar, planeringsinriktningar och övriga nyheter inom området.

 Fastställa katastrofmedicinska planer, lokalt och regionalt

 Fastställa utbildnings- och övningsplaner

 Medverka i utredningar, vara remissorgan som rör kris -och katastrofmedicinsk beredskap.

 Fastställa den länsövergripande medicinska katastrofmedicinka utrustningen samt viss övningsutrustning och utbildningsmateriel.

 Sammanträda minst tre gånger årligen och protokoll föra dessa.

4.2 Tjänsteman i beredskap (TiB)

NORMALLÄGE

På regional nivå i Landstinget Sörmland finns i normalläget alltid en tjänsteman i beredskap (TiB) som inom fem minuter efter larmning ska kunna påbörja samordning och ledning av landstingets insatser på regional nivå.

TiB larmas av SOS Alarm vid exempelvis:

- Olyckor där antalet drabbade är tre eller fler

- Hot eller händelser som skulle kunna utvecklas till en allvarlig händelse - Allvarlig smitta

- Hotande eller konstaterande olycka med farligt ämne - Händelser som kan få stort massmedialt intresse

- Allvarliga funktionsstörningar eller händelser som kan påverka hälso- och sjukvården i Landstinget Sörmland, t ex brand i vårdanläggning, strömavbrott eller störningar i IT/ eller teletrafiken

- Vid vädervarning

- Flygrelaterade händelser - Vid sjöolyckor

- När annan myndighet eller organisation behöver ha kontakt med landstinget - När annat landsting begär bistånd från Landstinget Sörmland.

TiB bedömer om det är en allvarlig händelse och beslutar initialt om beredskapsnivå för Regional Katastrofledning (RKL).

4.3 Lokal ansvarsnivå

Inom landstinget ska det finnas en lokal katastrofkommitté vid de tre sjukhusen med omgivande primärvård som ansvarar för den lokala medicinska katastrofberedskapens planläggning, utbildning och övning vid sjukhus och vårdcentraler.

Lokal katastrofkommitté

Varje kommitté har en ordförande som förordnas av landstingsdirektören.

Uppgifter för de lokala katastrofkommittérna:

 Upprätta lokal katastrofmedicinsk plan och tillse att den blir känd på lokal nivå.

 Årligen revidera katastrofmedicinska planen och göra den tillgänglig för personal

 Utarbeta åtgärdskalendrar för beslutsfattare och funktioner som ingår vid allvarlig händelse samt årligen revidera dessa.

 Ansvara för att verksamhetsplan för LKK fastställs och följs upp årligen.

 Ansvara för att utbildningsplan inom katastrofmedicin finns på lokal nivå

 Upprätta evakueringsplan för intern stor olycka eller katastrof på sjukhus/vårdinrättning orsakad av brand eller funktions - avbrott i el-, vatten-, gas- eller värmeförsörjning.

 Ansvara för att fastställd utbildning och övning i katastrofmedicinsk beredskap genomförs.

 Utrusta och planera för att lokal katastrofledningscentral finns.

 Vidareutveckla kunskapen om katastrofmedicinsk beredskap.

 Ansvara för att saneringsanläggning är funktionsduglig

 Ansvara för att informera berörd personal om gällande katastrofplan.

5. SAMVERKANDE MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

Samverkan innebär att myndigheter som lyder olika lagstiftningar gemensamt löser vissa uppgifter. Sjukvården har, liksom de myndigheter vi samverkar med, ett ansvar för att samverkan kommer till stånd.

5.1 Kommunens ansvar

Alla 9 kommuner i Sörmland har ansvar för att upprätthålla en räddningstjänst med uppgift att rädda liv, egendom och miljö i enlighet med Lagen om skydd mot olyckor. Några av kommunerna har löst sin räddningstjänst genom att bilda räddningstjänstförbund eller skriva avtal.

Kommunen har ett geografiskt områdesansvar och samverkar med olika myndigheter och företag genom Krishanteringsrådet.

Kommunen har även en beredskapsplan och en organisation för särskilda händelser och extraordinära händelser där krisledningsnämnden och dess ordförande är högst ansvariga vid en extraordinär händelse.

Kommunerna har krisstöd organiserade i så kallade POSOM-grupper eller motsvarande system för psykosocialt omhändertagande.

Kommunen samverkar med dem som leder det psykosociala omhändertagandet inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att sjukvårdens krisstödsorganisation har kännedom om de lokala förhållandena i kommunerna.

I skadeområdet sker samverkan mellan sjukvårdsledaren och räddningsledaren. På regional nivå samverkar särskild sjukvårdsledning med räddningstjänstens bakre ledning.

5.2 Statlig räddningstjänst

Den statliga räddningstjänsten omfattar fjällräddningstjänst, flygräddningstjänst, sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer i andra fall, miljöräddningstjänst till sjöss samt räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning.

Sjö- och flygräddningscentralen för hela Sverige ligger i Göteborg. Centralen är bemannad dygnet runt och ansvarar för att ta emot larm och leda insatser vid sjö- och flygräddning. Den internationella beteckningen på sjö- och flygräddningscentralen är JRCC, Joint Rescue Co-ordination Center.

5.3 Polismyndigheten

Polismyndigheten i Sörmland har en länskommunikationscentral (LKC) med vakthavande befäl (VB) som leder det minutoperativa arbetet inom polisen. Vid en allvarlig händelse (inom polisen används begreppet särskild händelse) kommer larmet den normala vägen till länskommunikationscentralen. Insatsen på skadeplatsen leds av polisinsatschefen (ett yttre befäl eller annan utsedd person). I övrigt leds insatsen av vakthavande befäl som även inledningsvis utgör myndighetens bakre ledning. Kontakt mellan polismyndigheten och sjukvården sker på skadeplatsen mellan polisinsatschefen och sjukvårdsledaren. I övrigt sker kontakten mellan vakthavande befäl och särskild sjukvårdsledning på regional nivå, initialt TiB. I ett senare skede kommer denna kontakt att ske mellan polisens ledningsstab och sjukvårdsledning på regional nivå

5.4 Länsstyrelsen

Länsstyrelsen ska ha beredskap för att samordna situationer som kan kräva koordinering mellan olika aktörer under alla faser vid en kris eller allvarlig olycka. Länsstyrelsen samverkar planeringsmässigt och operativt på lokal, regional och central nivå och stödjer kommunernas arbete med risker och svåra olyckor, till exempel genom stöd vid utbildningar och övningar.

Om det krävs omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst, får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Länsstyrelsen har en jourberedskap med tjänsteman i beredskap (TiB). När länsstyrelsen är aktiverad vid en kris eller allvarlig händelse har länsstyrelsens TiB kontakt med motsvarande nivå i landstinget, det vill säga särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Vid en extraordinär händelse när kommunens krisledningsnämnd är aktiverad, är denna nämnd länsstyrelsens kontakt med kommunen. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå har då kontakt både med kommunernas respektive krisledningsnämnder och med länsstyrelsen.

Länsstyrelsen kan aldrig överta ledningen av en sjukvårdsinsats, men vid behov sker samverkan mellan sjukvårdsledning på regional nivå och länsstyrelsen.

Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst och sanering om en kärnkraftsolycka skulle inträffa.

5.5 SOS Alarm

SOS Alarm har ett statligt uppdrag att svara för 112-funktionen i samhället. Landstinget avtalar om övriga uppdrag, till exempel utlarmning och dirigering av ambulanser. SOS Alarm arbetar enligt PM och riktlinjer som fastslås av landstinget.

5.6 Försvarsmakten

Försvarsmakten lämnar stöd enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO. Så länge insatsen pågår inom ramen för LSO är det stöd som Försvarsmakten lämnar kostnadsfritt.

Varje TiB och räddningsledare har möjlighet att be om stöd från Försvarsmakten, de kan erbjuda hjälp med den utrustning som finns i myndighetens insatsorganisation, bland annat helikoptrar för räddningsuppdrag, terränggående sjuktransportfordon med förare eller personal från hemvärnet. Försvarsmakten upprätthåller ingen särskild beredskap för att stödja samhället utan det sker med befintliga resurser om dessa inte används för andra gränssättande uppgifter.

6. LEDNING VID ALLVARLIG HÄNDELSE OCH VID EXTRAORDINÄR HÄNDELSE

Sjukvården är i huvudsak organiserad för normala händelser där det råder balans mellan behov och resurser. Vardagliga insatser i akutsjukvården kännetecknas ofta av att de har begränsad omfattning, pågår under kortare tid och är möjliga att överblicka.

När det inträffar händelser med obalans mellan behov och resurser, krävs det en särskild ledning för att optimera verksamheten och på bästa sätt lösa uppgiften.

6.1 Allvarlig händelse

Allvarlig händelse i hälso- och sjukvården är en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Detta inkluderar också risk för eller hot om sådan händelse. Exempel på allvarliga händelser är

transportolyckor, explosioner, bränder, utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning, samt psykosocial påverkan av samhället som en följd av traumatiska händelser.

6.2 Extraordinär händelse

I lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, definieras extraordinär händelse som en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Allvarlig händelse kan i vissa fall få konsekvenser som innebär att denna lag kan behöva tillämpas.

6.3 Ledning av hälso- och sjukvård vid allvarlig händelse

De sjukvårdsinsatser som utförs i samband med en allvarlig händelse kräver ofta resurser som används i den dagliga sjukvården. Vid en allvarlig händelse där resurserna, trots en omfördelning, inte räcker för att upprätthålla normala medicinska kvalitetskrav måste målsättningen förändras och därmed också det medicinska inriktningsbeslutet. Det förutsätter en ledning som utifrån särskild kompetens effektivt kan prioritera mellan den allvarliga händelsen, normal verksamhet och kraven på beredskap.

6.4 Ledningsmodell

Socialstyrelsen definierar ledning som en aktivitet som syftar till att definiera en verksamhets uppgift och se till att tillgängliga resurser samordnas och nyttjas på bästa sätt för att denna uppgift ska kunna lösas.

Ledningsmodell A. ledningsnivåer B. ledningskomponenter C. beredskapslägen D. ledningsroller A. Ledningsnivåer

Ledningsmodellen består av tre nivåer:

 Lokal nivå omfattar ledning av verksamheten i skadeområde, sjuktransporter och sjukvårdsinrättningar (mottagande enheter).

 Regional nivå (landstingsövergripande) omfattar ledning och samordning av landstingets resurser, aktiviteter samt kontakt med andra landsting och myndigheter.

 samordningsbehov, samt vid behov kontakt med andra myndigheter och med den nationella politiska ledningen.

B. Ledningskomponenter

För ledning av sjukvård vid allvarlig händelse innebär det följande:

 Operativ ledning innebär att leda en insats inom ramen för tilldelade resurser, utifrån den beslutade inriktningen för sjukvårdsinsatsen.

Den operativa ledningen tilldelar de enskilda enheterna uppgifter samt meddelar till strategisk ledning om det uppstår obalans mellan behov och resurser.

 Strategisk ledning innebär att fatta beslut om inriktning och omfattning av en sjukvårdsinsats efter en bedömning av omedelbara och kommande behov av sjukvårdsresurser. Strategisk ledning är också att fördela sjukvårdsresurser mellan pågående sjukvårdsinsatser och samtidigt upprätthålla en normal beredskap för övriga sjukvårdsinsatser. Den strategiska ledningen ska om möjligt tillskapa ytterligare sjukvårdsresurser och fördela dessa på ett optimalt sätt.

 Normativ ledning innebär att tolka och besluta om sjukvårdsorganisationens roll och uppgift utifrån gällande lagstiftning.

C. Beredskapsnivåer

Vid en allvarlig händelse krävs att sjukvårdens resurser snabbt mobiliseras och omorganiseras. Katastrofplanen ska användas så fort sjukvården behöver höja sin beredskap.

För att snabbt kunna organisera insatserna och anpassa resurserna skall det regionalt och lokalt på sjukhusen finnas tre beredskapsnivåer för att kunna höja sin förmåga och kapacitet med utgångspunkt från NORMALLÄGE

Nationell Nivå nivå

Sjukhus Lokal sjukvårdsledni

ng Lokal

sjukvårdsledni ng Skadeområde

Lokal Nivå

nivå

Skadeområde Sjukhus

Lokal nivå

Sjukhus Lokal NIVÅ Regional nivå

Dirigering larmcentral

Dessa är :

STABSLÄGE - innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen

FÖRSTÄRKNINGSLÄGE innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner

KATASTROFLÄGE innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner

D. Ledningsroller

Särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse förutsätter att roller, ansvar och befogenheter är väl kända. Vilka som innehar dessa roller kan förändras under utvecklingen av den allvarliga händelsen.

 Sjukvårdsledare, person i hälso- och sjukvården som administrativt leder sjukvårdens arbete. Rollen som sjukvårdsledare finns på alla nivåer.

 Medicinskt ansvarig, person i hälso- och sjukvården som prioriterar och beslutar om medicinska åtgärder. Rollen som medicinskt ansvarig finns på alla nivåer.

 Stab, är ett ledningsstöd som sjukvårdsledaren och medicinskt ansvarig kan behöva och kan finnas på alla nivåer

När ledningen bara består av en person, innehar denna person rollen som både sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig.

7. TJÄNSTEMAN I BEREDKSKAP ( TiB) SÖRMLAND

Tjänsteman i Beredskap är Landstinget Sörmlands kris- och katastrofmedicinska beredskapsjour. TiB är en ingång/larmväg på regional nivå i landstinget vid kriser och allvarliga händelser för samverkande parter och centrala/lokala myndigheter.

TiB ska:

 Finnas tillgänglig för SOS Alarm dygnet runt och svara på larm inom fem minuter

 Ansvara för att information vidarebefordras till de som kan komma att beröras

 Kontakt med ledningsansvarig sjuksköterska på akutmottagning

 Kontakta och samråda med lokalt ansvarig bakjour på berört sjukhus - kirurgbakjour på MSE och ortopedbakjour på NLN samt medicinbakjour på KSK

 Kontakt med ambulanschef i beredskap vid förvarningslarm och andra interna, externa larm

 Kontakt med Kommunikationsenheten då information behöver kommuniceras på intern/extern webbsida.

 Kontakta landstingsdirektör, hälso- och sjukvårdschef vid behov

 Bevaka och analysera och bedöma om landstingets regionala ledning skall aktiveras

TiB:s åtgärder vid beredskapshöjning:

 Kontakta övriga sjukhus i länet vid beredskapshöjning på något sjukhus.

 Informera kommunikationschef /enhet vid beredskapshöjning lokalt och regionalt

 Informera växeln vid beredskapshöjning lokalt och regionalt

 Kunna påbörja RKL arbete vid behov, med rollen som sjukvårdsjvledare.

 Ansvara för att v.b informera sjukvårdsrådgivningen vid beredskapshöjning lokalt och regionalt

TiB kan ha funktionen att vara en resurs lokalt vid en allvarlig händelse där enbart lokal ledning är aktiverad.

7.1 Socialstyrelsens Tjänsteman i beredskap (TiB)

Vid allvarliga händelser som berör socialstyrelsens ansvarsområden, inom hälso- och sjukvården, hälsoskydd/smittskydd och socialtjänst ska TiB kontaktas som resurs och stöd. Socialstyrelsens TiB är nåbar dygnet runt alla dagar på året och kan kontaktas direkt eller via SOS-Alarm.

8. SÄRSKILD SJUKVÅRDSLEDNING

I Landstinget Sörmland finns det möjlighet att omedelbart etablera en särskild sjukvårdsledning. Den kan finnas på regional nivå, det vill säga landstingsövergripande, och på lokal nivå, det vill säga i ett skadeområde och på de tre sjukhusen i länet. Dessa

sjukvårdsledningar ska kunna anpassas för alla typer av händelser och ska kunna prioritera mellan verksamheter utifrån behov. De ska också kunna omdisponera tillgängliga resurser och mobilisera nya resurser.

Den särskilda sjukvårdsledningen ska enligt föreskriften (SOSFS 2013:22) ha befogenhet och förmåga att:

 samordna verksamheter

 prioritera insatser

 leda personal

 omdisponera resurser

 mobilisera resurser som inte finns omedelbart tillgängliga

 förflytta patienter och evakuera vårdenheter samt

 samverka med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå.

Den särskilda sjukvårdsledningen ska minst vara bemannad med:

Personal som har förmåga att administrativt kunna leda sjukvårdsinsatser (sjukvårdsledare) och hälso- och sjukvårdspersonal som har kompetens att göra medicinska prioriteringar och besluta om medicinska åtgärder (medicinskt ansvarig)

8.1 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå

En särskild sjukvårdsledning på lokal nivå ansvarar för verksamheten i skadeområdet (prehospital sjukvårdsledning) eller på något av de tre akutsjukhusen. Den särskilda sjukvårdsledningen anger inriktning för insatsen, samt fördelar uppgifter och resurser.

I särskild sjukvårdsledning i skadeområde och på sjukhusen ingår rollerna sjukvårdsledare, medicinskt ansvarig och stab.

8.2 Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå (sjukhus)

Larmmottagande sjuksköterska på akutmottagningen ska vidarebefordra larm och information till den läkare som är ansvarig för att höja beredskapsläget.

Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå ansvarar för verksamheten på något av de tre sjukhusen. Den särskilda sjukvårdsledningen anger inriktning för insatsen, samt fördelar uppgifter och resurser.

Utöver NORMALLÄGE inom sjukvården i Landstinget Sörmland finns tre lägen för beredskapshöjning- stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge.

Beslut om beredskapshöjning om vilken beredskapsnivå - stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge fattas initialt av:

 Bakjour kirurg på Mälarsjukhuset

 Bakjour Ortoped på Nyköpings lasarett

 Bakjour medicin på Kullbergska sjukhuset

När lokal katastrofledning i stab etablerats skall lokal sjukvårdsledare i katastrofledningen fatta beslut om vilken av de tre beredskapsnivåerna -stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge som ska fortgå eller omprioriteras.

Varje beredskapsnivå kan utlösas direkt eller som upptrappning av en lägre nivå. Beredskapsnivåer ska omprövas vid behov.

STABLÄGE

Stabläge intas när tillgänglig kapacitet är eller kan förväntas bli otillräcklig.

Stabsläge innebär: att särskild sjukvårdsledning på lokal nivå bedömer situationen fortlöpande att den lokala sjukvårdsledningen kan vidta enkla åtgärder för att möta ett ökat behov,

exempelvis genom att tillskapa resurser och /eller öka bemanningen.

Vid Stabläge:

En ledningsgrupp med sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig träder i funktion för planering och organisation av fortsatt verksamhet.

Ledningsgruppen består av:

 Utsedd Bakjour på respektive sjukhus

 Anestesiolog, ortoped och medicinläkare

 Ledningsansvarig sjuksköterska på akutmottagningen

Dessa befinner sig på akutmottagningen eller i dess närhet och följer händelseutvecklingen.

I stabsläge arbetar ledningsgruppen med att göra en bedömning av hur sjukhuset kommer påverkas av den allvarliga händelsen oavsett det är intern eller extern händelse.

Förbereda för att kunna ta emot drabbade, förskjuta planerade behandlingar och inventera resurser.

Förbereda att viss nyckelpersonal kan inkallas eller sättas i beredskap.

FÖRSTÄRKNINGSLÄGE

Förstärkningsläge intas när tillgänglig kapacitet helt klart kommer att bli otillräcklig för det akuta omhändertagandet, men i detta läge förväntas det räcka med begränsad resursförstärkning.

Förstärkningsläge innebär att:

 Genomföra punktvis resursförstärkning där behovet är uppenbart eller mycket sannolikt.

 Katastrofledningscentralen bemannas och träder i funktion för att skapa en större ledningskapacitet.

 Ledningsgruppen vid stabsläge, överlämnar ansvaret till lokal sjukvårdsledare i lokala katastrofledningen, och får andra uppgifter enligt lokala åtgärdskalendrar.

 Katastrofledningens sjukvårdsledare fördelar arbetet i staben mellan olika funktioner

 Genomför kontinuerligt stabsgenomgångar och tillser att information

KATASTROFLÄGE

Katastrofläge intas när tillgänglig kapacitet kommer att överskridas och det krävs stor och snabb resursförstärkning.

Katastrofläge innebär att:

Alla de funktioner som berörs mobiliseras och förstärks av alla viktiga funktioner. Stor uthållighet krävs för att sjukvården ska kunna planera och organisera verksamheten.

8.3 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå

I Landstinget i Sörmland finns det möjlighet att omedelbart etablera en särskild sjukvårdsledning med minst två funktioner som har beredskap alla dygnets timmar.

 Tjänsteman i beredskap

 Ambulanschef i beredskap

Särskild sjukvårdledning på regional nivå aktiveras vid allvarlig händelse där resurserna blir, eller riskerar att bli, otillräckliga i förhållande till behoven eller där samordning inom landstinget krävs på grund av en störning. Tjänsteman i beredskap (TiB) beslutar om vilken beredskapsnivå som ska intas och därmed att aktivera regional sjukvårdsledning. TiB blir initialt blir sjukvårdsledare.

Uppgifter:

 samordna resurserna mellan sjukhusens verksamheter

 samarbeta med och stödja den prehospitala sjukvårdsledningen

 leda personal

 analysera påverkan på verksamheten och vidta åtgärder

 samordna intern och extern information

 samverka med polis, räddningstjänst, och övriga aktörer

 samverka med andra landstings TiB/regionala sjukvårdsledningar

Den särskilda sjukvårdledningen ska minst vara bemannad med:

 personal som har förmåga att administrativt leda sjukvårdsinsatser (sjukvårdsledare) och hälso- och sjukvårdspersonal som har kompetens att göra medicinska prioriteringar och besluta om medicinska åtgärder (medicinskt ansvarig).

STABSLÄGE

Innebär att TiB etablerar en ledningsgrupp, via telefonkonferens, på ordinarie arbetsplats eller i ledningscentral för att följa händelseutvecklingen.

Ledningsgruppen består av:

 Sjukvårdsledare (Tjänsteman i beredskap)

 Ambulanschef i beredskap

 Medicinskt ansvarig

 Kommunikationschef/enheten

FÖRSTÄRKNINGSLÄGE

Innebär att Regional katastrofledning (RKL) etableras med stab enligt åtgärdskalendrar för regional sjukvårdsledning och vidtar nödvändiga förstärkningar för att samordna landstingets insatser och samverka med övriga aktörer

Sjukvårdsledaransvaret övergår till landstingsdirektör eller av denne utsedd ersättare. De funktioner som ingå i staben förutom Sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig är:

 Stabschef

 TiB-resurs

 Ambulansledning

 Intern samordnare

 Kommunikationsenheten

 Service

 Expedition

 Analys

 Krisstöd

 Primärvård

 Ev expertfunktion (ex smittskydd) KATASTROFLÄGE

Innebär att Regional katastrofledning RKL intar högsta beredskap.

Varje beredskapsnivå har en angiven grundbemanning enligt fastställda åtgärdskalendrar. Bemanningen utgör en miniminivå för respektive beredskapsnivå. Experter och samverkanspersoner kan vid behov knytas till staben.

9. PRIMÄRVÅRDEN VID ALLVARLIG HÄNDELSE

Primärvården ingår som en del i Sörmlands kris- och katastrofberedskap.

Vid allvarlig händelse sorterar primärvården vanligtvis under särskild sjukvårdsledning på regional nivå.

Uppdraget delas upp i Grunduppdrag och Särskilt uppdrag.

Vårdcentraler med grunduppdrag (alla) ingår i landstingets krisberedskapsorganisation, vilket betyder att vårdcentralen kan avropas av landstingets krisledningsorganisation då behov finns under ordinarie öppethållandetid

 Att under normal öppethållandetid, samt vid öppethållande/bemanningsansvar i samband med primärjour, kunna ta emot ett större antal lindrigt drabbade patienter.

 Att vid behov, och efter vårdcentralens förmåga, kunna förstärka krisstödsorganisationen - Psykiatrisk/psykologisk katastrof- ledningsgrupp (PKL) - genom att bistå med lämpliga resurspersoner till PKL på respektive sjukhus

 Att vid begäran från Regional katastrofledning (RKL), tillhandahålla resurser så som personal, lokaler och utrustning under ordinarie verksamhetstid efter vårdcentralens förmåga

Dessa vårdcentraler kan ha behov av information om hur landstingets krisberedskap är uppbyggd, och fungerar.

Primärvård med Särskilt uppdrag:

 Vårdcentralen Tunafors

 Vårdcentralen Åsidan

 Vårdcentralen Linden

Dessa kan vid behov, förutom grunduppdrag dygnet runt, nyttjas av länets tre akutmottagningar vid en allvarlig händelse, då

akutmottagningen får ta hand om ett antal drabbade från den allvarliga händelsen. Detta i syfte att avlasta akutmottagningen med att omhänderta sökande patienter som inte har svikt i vitala funktioner.

Primärvården ingår med representation i lokal katastrofkommitté och ansvarar för att ha en planläggning på vårdcentralen utifrån om man har grunduppdrag eller särskilt uppdrag.

Det innebär att vårdcentralen ska ha en plan för hur den larmas oavsett tid på dygnet och hur larmet vidarebefordras till personal som vid behov ska öppna vårdcentralen. Det betyder också en nära planering med sjukhuset och sjukhusets akutmottagning, som del i åtgärderna vid beredskapshöjning

 Att dygnet runt, årets alla dagar, kunna ta emot ett större antal lindrigt drabbade patienter

 Att kunna förstärka krisstödsorganisationen - Psykiatrisk/psykologisk katastrofledningsgrupp (PKL) - genom att bistå med lämpliga resurspersoner till PKL på respektive sjukhus

 Att en tillräcklig planering och organisation finns på vårdcentralen för särskilt uppdrag dygnet runt. (Det innebär att personalen ska ha kunskap om vad en allvarlig händelse är och hur vårdcentralen organiserar verksamheten för att kunna ta emot ett antal drabbade från händelsen, se punkter nedan)

 Vårdcentralschef ansvarar för: Att en planering finns på vårdcentralen för att skyndsamt dygnet runt, årets alla dagar, kunna omhänderta ett större antal lindrigt drabbade patienter

 Att aktuell vårdcentral upprättar inringningslistor på samtlig personal, och att en funktion ansvarar för att dessa listor hålls uppdaterade och kända av respektive primärvårdsjour

 Att aktuell vårdcentrals ledning utbildas inom landstingets kris- och katastrofmedicinska beredskap. Idag finns i Landstinget Sörmland en grundutbildning (BAS-kurs) inom området

 Att aktuell vårdcentral skapar interna rutiner med planering av lokaler, personal och flöde för ett mottagande av ett större antal lindrigt drabbade patienter

 Att aktuell vårdcentral planerar för hur man skall lotsa patienter som inte tillhör aktuell händelse vidare till annan vårdcentral enligt förutbestämd plan samt styra om TeleQ patienter till annan vårdcentral

 Att aktuell vårdcentral skapar åtgärdskort för samtliga funktioner, och att dessa innehåller vad just den funktionen skall göra vid en allvarlig händelse

 Att aktuell vårdcentral regelbundet tränar sin personal

9.1 Landstingets krisledningsnämnd

Vid extraordinära händelser kan landstingets krisledningsnämnd, som utgörs av politiker från landstingsstyrelsen, aktiveras vid behov.

Nämndens uppdrag finns angivet i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Krisledningsnämnden är normativ ledningsnivå och skall samverka och kommunicera med särskild sjukvårdsledning på regional nivå och andra politiska beslutsnivåer, samt ta beslut som rör stora avvikelser från landstingets normala åtaganden.

Krisledningsnämnden övertar enligt beredskapsplanen beslutsmandatet för hela eller delar av verksamhetsområdet för hälso- och sjukvårdsnämnden i den utsträckning som bedöms nödvändigt, men övertar inte operativ sjukvårdsledning.

9.2 Samordning med närbelägna landsting

För samordning med närbelägna landsting kontaktar landstingets regionala kris- och katastrofledning respektive landstings TiB (Tjänsteman i beredskap)

Kontakten sker via SOS Alarm.

9.3 Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå

Det landsting där en allvarlig händelse har inträffat, tar normalt sett också på sig ett samordningsansvar gentemot andra berörda landsting. TiB på Socialstyrelsen kan aktivera en särskild sjukvårdsledning nationell nivå för att stödja de särskilda

sjukvårdsledningarna på regional nivå. Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå etableras alltid vid behov av sjukvårdsinsatser i utlandet.

Socialstyrelsen har tjänsteman i beredskap (TiB) dygnet runt årets alla dagar. TiB på Socialstyrelsen kontaktas via SOS Alarm.

9.4 Samverkan Sörmland (D-SAM)

D-SAM är ett samlande begrepp för myndigheter, kommuner och andra organisationers samverkan kring krisberedskap i Sörmlands län.

Viden befarad eller inträffad kris, eller annan händelse som kan föranleda behov av samordning och/eller informationsspridning inom länet, kan kontakt etableras mellan de myndigheter som har tjänsteman i beredskap eller motsvarande. Varje aktör kan kontakta länsstyrelsen och begära samordningsbehov. Utifrån händelsens karaktär kan experter ingå i gruppen.

Samverkansmötena sker initialt via telefonkonferens. Mötena kan även ske fysiskt. via När samordning måste ske på regional nivå är det länsstyrelsen som har detta ansvar gentemot andra regionala aktörer, lokala aktörer samt mot den nationella nivån.

Länsstyrelsens roll som samordnande funktion på regional nivå, är att leda diskussionerna mot ett så bra resultat som möjligt för helheten.

10. UTBILDNING OCH ÖVNING INOM KRIS OCH KATASTROFBEREDSKAP

För att skapa den kompetens och förmåga som krävs för att lösa en uppgift, i samband med operativt och strategiskt arbete på en skadeplats och på sjukhus krävs utbildning och övning.

De lokala kris- och katastrofmedicinska kommittéerna ansvarar för inventering och planering av utbildningsbehov på respektive sjukhus.

Säkerhets- och beredskapsenheten ansvarar för att ta fram en utbildningsplan som revideras årligen och fasställs av regional kris- och katastrofkommitté. Utbildning sker regelbundet av såväl ledningspersonal, beslutsfattare och hälso- och sjukvårdspersonal vid både akutsjukhus och inom primärvården.

Utbildning av medarbetare, och övning, bedrivs till stor del av Säkerhets- och beredskapsenheten.

Länsstyrelsen ansvarar för vissa samverkansutbildningar. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) erbjuder utbildningar inom området krisberedskap

Ledande tjänstemän och politiker i landstinget informeras och utbildas särskilt i kris- och katastrofmedicinsk beredskap samt inför extraordinär händelse och höjd beredskap.

Verksamhetscheferna ansvarar för att enhetens personal har kompetens att agera vid allvarlig händelse och vid extraordinära händelser.

Utbildningsplan fastslås årligen landstinget.

Utbildningarna kan vara lokala, regionala eller nationella.

10.1 Lokala och Regionala kurser

 BAS-kurs som är en grundkurs för landstingets anställda vad gäller kris- och katastrofmedicinsk beredskap i landstinget Sörmland

 Medicinskt omhändertagande på skadeplats – grundkompetens för att arbeta som läkare och sjuksköterska i sjukvårdsgrupp

 Utbildning av anhörigupplysning för de personer som bemannar funktionen ”anhörigupplysning” vid allvarlig händelse.

 Ledningsansvarig sjuksköterska (LANS) steg 1 och 2 ledningsutbildning för sjuksköterskor på akutmottagning vid allvarlig händelse

 Funktionsutbildningar inom stab och ledning på lokal och regional nivå

 Prehospital sjukvårdsjvledning Kursen är avsedd för ambulanssjukvården och ledningsutbildade läkare. Innehållet är ledning av sjukvård på skadeplats för sjukvårdsjvledare och medicinskt ansvarig.

 Samverkansutbildning inom CBRNE Utbildning för ambulanspersonal tillsammans med räddningstjänst och polis vid CBRNE-händelse

 Bakjourer som har beslutsmandat vid förhöjd beredskap

 Nyanställda sjuksköterskor

 AT-läkare

 Krisstöd Utbildning av stödpersoner inom landstingets krisstödsorganisation.

 Personlig skyddsutrustning – sanering inom området personsanering och arbete i saneringshall vid CBRNE-händelse

 Utbildning Primärvård mottagande enhet vid allvarlig händelse

 Regional Samverkans Kurs (RSK) Kurs för regional samverkan och ledning. Landstinget tillsammans med länsstyrelse, polismyndighet och kommunal räddningstjänst genomför kurs för ledningsansvariga på operativ och strategisk nivå

 Övningar

10.2 Nationella kurser bedrivs i Socialstyrelsens och MSB:s regi inom exempelvis

• Olika typer av handledarkurser

• Prehospital sjukvårdsledning för instruktörer

• Särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå

• Psykiatrisk- psykologisk katastrofledning.

11. ORGANISATION I SKADEOMRÅDE

11.1 Samordning genom ledning och samverkan

Erfarenheterna från stora skadehändelser, katastrofer, konflikter och krig i modern tid visar samstämmigt på betydelsen av snabba och kvalificerade insatser för att rädda liv.

All ledning och samverkan vid skadehändelser måste därför syfta till att stödja denna uppgift.

Vid en skadehändelse eller allvarlig händelse samverkar sjukvårdsledare, räddningsledare och polisinsatschef utifrån en gemensam ledningsplats där insatserna samordnas och inriktas för att nå ett gemensamt mål.

Sjukvårdsledaren, räddningsledaren och polisinsatschefen leder var och en sin egen organisations verksamhet men samverkar för att åstadkomma en effektiv ledning. Det är även viktigt med samverkan vid information till media.

Hälso- och sjukvårdens representanter i ett skadeområde leder och ansvarar för sjukvårdsarbetet på skadeplatsen (prehospital sjukvårdsledning). Sjukvården kan vid vissa risker och hot i skadeområdet begränsas i sin rörelsefrihet av räddningstjänst eller av polis.

Det finns ingen förordning i Sverige som pekar ut någon samverkansansvarig myndighet eller organisation. Varje myndighet och aktör har ett eget ansvar att se till att samverkan initieras direkt och att den samordning och inriktning som behövs vid en skadehändelse kommer till stånd.

Märkning av ledningsfunktioner på skadeplats

För kommunal räddningstjänst, polis, och sjukvårdsverksamhet gäller följande färgmarkeringar i skadeområde:

Sjukvårdsjvledare väst med schackmönster i grönt och vitt och texten SJUKVÅRDLEDARE samt tillhörande schackmönstrat grönt och vitt hjälmöverdrag.

Medicinskt ansvarig gul-grön väst med texten MEDICINSKT ANSVARIG samt tillhörande grönt hjälmöverdrag

Räddningsjvledare röd-vit, schackmönstrad väst och hjälmöverdrag Polisinsatschef blå-vit, schackmönstrad väst

11.2 Prehospital sjukvårdsledning

Vid en allvarlig händelse behöver sjukvården organiseras och ledas på ett särskilt sätt. I skadeområdet leds sjukvården då av en prehospital sjukvårdsledning. Ambulanssjukvården i Sörmland ska alltid kunna etablera prehospital sjukvårdsledning vid uppdrag med tre eller fler drabbade. Detta gäller både vid allvarlig händelse och i vardagssituationer.

Ambulanssjukvårdens bakre stöd vid allvarlig händelse är:

 Ambulanschef i beredskap (ACIB)

 Medicinskt ansvarig

Prehospital sjukvårdsledning utgörs initialt av den ambulansbesättning som först anländer till skadeplatsen. Den har till uppgift att etablera prehospital sjukvårdsledning.

11.3 Roller och funktioner i prehospital sjukvårdsledning

Ambulanssjukvården kan i ett skadeområde inneha fyra roller; sjukvårdsledare, medicinskt ansvarig, vårdutförare och stab.

I ett skadeområde ska alltid rollerna sjukvårdsledare, medicinskt ansvarig och vårdutförare vara bemannade. Endast en person i taget kan inneha rollen som sjukvårdsledare respektive medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning, medan flera kan agera

vårdutförare. Medicinskt ansvarig och sjukvårdsledare kan förutom sin ledningsroll också behöva agera vårdutförare.

Sjukvårdsledare ska alltid bära väst märkt ”Sjukvårdsledare” samt hjälmdok med rutmönster. Medicinskt ansvarig ska alltid bära väst

”Medicinskt ansvarig” samt hjälmdok utan rutmönster. Enbart en person ska bära respektive rollmarkering.

Sjukvårdsledare är den person som leder

sjukvårdsarbetet i skadeområdet och har det övergripande ansvaret för sjukvårdsinsatsen. Enklast kan man beskriva att sjukvårdsledaren har ansvar för säkerhet, samverkan och kommunikation.

Ambulansteam som kommer fram till platsen ska kontakta sjukvårdsledaren för att få information och arbetsuppgifter. Sjukvårdsledaren ska samråda med den medicinskt ansvarige och ta hänsyn till medicinska bedömningar i alla beslut.

Sjukvårdsledaren ansvarar för till vilka resurser som finns på platsen och bedömer i samråd med medicinskt

ansvarig vilket behov som finns.

11.4 Stab

Prehospital sjukvårdsledning kan tillsätta en stab som eget ledningsstöd vid behov.

Aktuella uppgifter i stabsrollen kan vara:

 Sektorledare, arbetar på uppdrag i given sektor och håller ihop sjukvårdsarbetet i sektorn.

 Avtransportledare, arbetar på uppdrag och ansvarar för att en optimal avtransport sker.

 Kommunikation och dokumentation, med ansvar för exempelvis internkommunikation i sjukvårdens insatstalgrupp och dokumentation av sjukvårdsledningens beslut.

Dessutom kan flera andra arbetsuppgifter ges vid behov.

11.5 Vårdutförare

Vårdutförare är sjukvårdspersonal som direkt hanterar drabbade och utför prioritering, behandling med mera. Vårdutförare från ambulanssjukvården arbetar utifrån direktiv och medicinska inriktningsbeslut från medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning.

Sjukvårdsledaren verkställer fördelning av vårdutförare efter underlag från den medicinskt ansvarige.

11.6 Sjukvårdsgrupp

En sjukvårdsgrupp består av två eller fler personer och har genomgått utbildning i medicinskt omhändertagande på skadeplats.

Sjukvårdsgrupp utgår på begäran av prehospital sjukvårdsledning och kan komma ut till ett skadeområde vid behov av högre medicinsk kompetens eller enligt fastställda kriterier.

Sjukvårdsgrupp ska övervägas vid händelser med ett stort antal drabbade och där sjukvårdsinsatsen beräknas ta lång tid eller om det råder stor resursbrist i form av transportkapacitet.

 Händelser med stort antal drabbade

 Händelser med hot om stort antal drabbade

 Händelser där räddningsarbetet beräknas ta lång tid

 Händelser och evenemang med hotbild

 Övriga allvarliga händelser Sjukvårdsgrupp i Sörmland består av:

 Läkare

 Ambulanssjuksköterskor

Medicinskt ansvarig har det övergripande medicinska ansvaret för hur sjukvårdsarbetet ska utövas med de resurser sjukvårdsledaren kan göra tillgängliga. I detta ligger även transporter av skadade inom och från skadeområdet. Den medicinskt

ansvarige ska ta beslut utifrån givna förutsättningar.

Det kräver medicinsk kompetens och därför måste denna person vara mins legitimerad sjuksköterska. Det ingår också att känna till skadornas omfattning och att fortlöpande vara uppdaterade på de förändringar som sker under sjukvårdsinsatsen. Medicinskt ansvarig avgör när transport kan påbörjas och i vilken ordning de drabbade ska avtransporteras.

Läkare som ingår i sjukvårdsgrupp är ett antal specialutbildade läkare från länets akutsjukhus.

Sjukvårdsgruppen kan medföra ytterligare utrustning vid behov. Läkaren och sjuksköterskan i sjukvårdsgruppen ska samarbeta med den prehospitala sjukvårdsledningen som har en samlad bild av situationen på skadeområde. Läkaren i sjukvårdsgruppen tar inte över rollen som medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning, men kan utifrån situationen behöva bistå i medicinska beslut.

Sjukvårdsarbetet ska följa medicinska inriktningsbeslut.

Vid händelser med många skadade kan flera sjukvårdsgupper kallas och etableras på platsen.

11.7 Ambulans och sjuktransportresurser

Ambulanssjukvården är en del av hälso- och sjukvården. De regler och författningar som gäller för hälso- och sjukvården gäller således även inom ambulanssjukvården.

Ambulanssjukvården inom landstinget Sörmland förfogar över ambulansfordon och sjuktransportbilar. Samtliga ambulansfordon är en gemensam sjukvårdstransportresurs för hela Sörmland. Ambulansverksamheten är dimensionerad utifrån behov vid normal

verksamhet.

Vid tre eller fler drabbade kontaktar SOS-alarm Ambulanschef i beredskap (ACIB), denne har till uppgift att ringa in och bemanna extra ambulanser då behov uppstår. Flyg och helikopterresurser saknas inom landstinget, men kan vid behov rekvireras från annat område via SOS-alarm.

11.8 Kommunikation

RAKEL (Radio Kommunikation för Effektiv Ledning) används som primär kommunikationsväg mellan ambulanssjukvården, SOS Alarm, TiB samt akutmottagningarna i länet. Vanlig telefoni används som reservväg.

Samverkande myndigheter använder också RAKEL och gemensam talgrupp delas ut vid händelser.

11.9 Dokumentation

Både sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning ska kontinuerligt dokumentera sina ledningsbeslut och vad som sker inom skadeområdet, med aktuella tider. Dokumentationen av prehospital sjukvårdsledning måste särskiljas från patientjournal när ledningen övergår i att vara vårdutförare.

12. SKADEOMRÅDE

Den geografiska platsen där olyckan har inträffat kallas skadeplats. Det område där arbetet med att rädda människor bedrivs, kallas skadeområde. Ett stort skadeområde indelas ofta i sektorer. Larmade enheter kan dirigeras till en brytpunkt, en geografisk plats dit samtliga enheter dirigeras i avvaktan på insats.

Inom skadeområdet upprättas efter behov uppsamlingsplatser för skadade, till synes oskadade, döda och gods. Den plats där de skadade hämtas av sjuktransportfordon kallas hämtplats.