Kvalitetsrapport Äldreboende 2019
Särskilt Boende
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Kvalitetsrapporten ... 3
2 Systematiskt kvalitetsarbete ... 4
2.1 Riskanalys ... 4
2.2 Egenkontroll ... 4
2.3 Utredning av avvikelser Lex Sarah, synpunkter och klagomål ... 6
2.4 Granskningar och tillsyner ... 7
3 Analys och bedömning av kvalitetsområden ... 9
3.1 Kunskapsbaserad verksamhet ... 9
3.2 Självbestämmande och integritet ... 9
3.3 Helhetssyn och samordning ... 10
3.4 Trygghet och säkerhet ... 11
3.5 Tillgänglighet ... 12
3.6 Jämlikhet ... 12
3.7 Effektivitet ... 13
4 Sammanfattande bedömning ... 15
4.1 Förbättringsarbete utifrån föregående års uppföljning ... 15
4.2 4.2 Sammanfattande bedömning för året ... 15
1 Inledning
1.1 Kvalitetsrapporten
Syftet med kvalitetsrapporten är att säkerställa och utveckla kvaliteten i utförandet till dem verksamheten riktar sig till. Kvalitetsrapporten ska dessutom synliggöra det systematiska kvalitetsarbetet.
Kvalitetsrapporten är en del av den kommungemensamma uppföljningen av verksamhetens uppdrag. Rapporten fungerar genom sin utformning som en sådan kvalitetsberättelse som beskrivs i ledningssystemet för kvalitet (SOSFS 2011:9).
Kvalitetsrapporten stödjer en stegvis analys av kvaliteten, som tar sin början i
verksamhetens nuläge i form av brukarnas, verksamhetens egna och externa granskares bedömning. Nästa steg i analysen är att utifrån nuläget bedöma nivån i förhållande till en vedertagen definition av god kvalitet inom verksamhetsområdet.
Socialstyrelsen definierar kvalitet i områdena kunskapsbaserad verksamhet,
självbestämmande och integritet, helhetssyn och samordning, trygghet och säkerhet, tillgänglighet, jämlikhet och effektivitet. Bedömningen av verksamhetens kvalitet görs därför i förhållande till dessa kvalitetsområden.
Kvalitetsrapporten består av tre avsnitt:
• systematiskt kvalitetsarbete
• analyser och bedömning utifrån kvalitetsområden
• sammanfattande bedömning Till varje avsnitt finns anvisningar.
2 Systematiskt kvalitetsarbete
2.1 Riskanalys
Risker som har identifierats och åtgärder som har vidtagits i områdets årliga riskanalys är följande:
Brister i samverkan
Åtgärd: Nya rutinen för teamsamverkan är implementerad. Alla enheter arbetar med systematisk teamsamverkan. Internkontroll av teamsamverkan är genomförd.
Brister i avvikelse och synpunktshanteringen
Åtgärd: Varje kvartal har tid avsatts på ledningsgrupperna för att stödja enhetscheferna i strukturen av det systematiska kvalitetsarbetet med avvikelser. Ansvarsfördelning är framtagen och implementerad.
Uteblivna insatser på grund av brist på personal
Åtgärd: Alla verksamheter har en tydlig struktur och planering av det dagliga arbetet och det finns rutiner för ombokning av insatser. Utvecklat samplaneringen mellan enheterna och det finns prioriteringslista av insatser vid hög arbetsbelastning. Fortsatt arbete kring kompetensförsörjning och sjukfrånvaro för att attrahera och behålla personal.
Skydds- och begränsningsåtgärder används på fel grunder
Åtgärd: Alla medarbetare har genomgått en tvådagarsutbildning i demens där en stor del innefattar skydds- och begränsningsåtgärder. Det finns demensombud på alla enheter. Vägledning för skydds- och begränsningsåtgärder har tagits fram och kommer implementeras under 2020.
Brister i kunskap kring socialtjänstlagen och social dokumentation
Åtgärder: Alla enhetschefer har fått utbildning i chefens ansvar gällande social dokumentation och journalföring. Utbildning för medarbetare i social dokumentation pågår.
Brister i kompetens inom äldreomsorgen
Åtgärder: I samband med medarbetarsamtal och tydligt uppdrag genom
uppdragsmodellen görs en individuell kompetensinventering och kompetensplan.
Gemensamt introduktionsprogram med kompetensblad för nya medarbetare har tagits fram. Vårdlärare har anställts som arbetar verksamhetsnära och stöttar enhetscheferna i det dagliga arbetet med handledning.
Enheterna
Riskanalyser görs även vid förändringar i verksamheten. Enheterna gör regelbundna riskbedömningar i den enskildes hem och riskbedömningar utifrån Senior alert.
2.2 Egenkontroll
Brister som identifierats inom egenkontrollen:
Närvarande ledarskap
Ett närvarande ledarskap är en viktig del i egenkontrollen. Ambitionen är att förstärka det närvarande ledarskapet. Området har utökat antalet enhetschefer för att möjliggöra chefens uppdrag och vara en närvarande ledare.
Följsamhet till rutiner och riktlinjer
Egenkontroll har visat på brister i följsamheten till rutiner och riktlinjer.
Ledningsgruppen fokuserar på ett arbete framåt med fastställda rutiner och riktlinjer i det dagliga arbetet. Chefer har särskilda uppdrag kopplat till kvalitetsområden som hygien, måltid, nattfasta, demens, med mera. Uppföljning sker systematiskt
Brukarnöjdhet
En sambandsanalys har gjorts för att urskilja vilka frågor i undersökningen som har högst samband med den totala brukarnöjdheten. De frågor som enligt analysen har högst samband är:
• Personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete
• Brukaren känner förtroende för personalen
• Trivsel i gemensamma utrymme
• Brukaren känner sig trygg
• Trivsel med egna lägenheten
• Upplevelse av måltidssituationen
Alla enheter har skapat aktiviteter utifrån de prioriterade frågorna till verksamhetsplan 2020.
Basala hygienrutiner
Enheterna jobbar aktivt med att uppnå god hygienisk standard samt att förhindra smittspridning. Sammanställning av handlingsplaner visar på ett ständigt pågående arbete med att uppmuntra medarbetare till ansvarstagande och därmed delaktighet.
Pågående förbättringsarbeten som identifierats är personalens efterlevnad i basala hygienrutiner och klädregler, hantering av tvätt och städ, kontroller av disk- och spoldesinfektor, rengöring av hjälpmedel samt ett behov av möten där vårdhygieniska frågor diskuteras tvärprofessionellt. Förbättringsarbetet sker i samverkan med
legitimerad personal, hygienombud och enhetschef. Egenkontrollen i hygienisk standard har genomförts kvartalsvis.
Mätningar och andra kontroller avseende vårdhygieniska frågor är en stående punkt på APT eller/samt tas upp på verksamhetsmöten. Självskattning görs successivt samt arbete med att påminna medarbetare om egenansvaret att följa rutiner sker löpande.
Nattfastemätning Resultat:
Median på totalen: 11 timmar Medelvärde på totalen 11,2 timmar.
Området har tagit fram en tydligare natt/kvällsrapport där alla antecknar när mat/dryck har givits. Denna rutin prövas av några enheter. Ny nattfastemätning i maj 2020.
Månadsuppföljningar i Stratsys
Alla enheter följer varje månad viktiga resultat och händelser utifrån uppdraget, statistik kring personal och ekonomi, avvikelse och synpunkter. Synpunktshanteringen och analysen i avvikelserna behöver förbättras.
Genomförandeplanerna
Enhetscheferna kontrollerar genomförandeplanerna systematiskt. I enhetsundersökningen uppger flera enheter att de har 100% aktuella
genomförandeplaner. Andel aktuella genomförandeplaner för området är ca 96%.
Förbättringsområde är att säkerställa delaktigheten och arbeta utifrån upprättad genomförandeplan. Enheterna upprättar genomförandeplanerna inom 2 veckor, men ibland kan det bli förskjutet om ex anhöriga inte kan de tider som erbjuds.
2.3 Utredning av avvikelser Lex Sarah, synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål
Under 2019 har det inkommit 35 synpunkter som är diarieförda. 3 handlar om missnöje med städning, 2 om missnöje med mat och måltider, 1 om innemiljön, 1 om
tillgänglighet och 6 om beröm. Övriga är blandade synpunkter som handlar om allt från brister i omsorg till aktiviteter och placering av möbler mm.
Ett äldreboende har fått ett flertal synpunkter från anhöriga (diarieförd som en synpunkt), under en kortare period. Synpunkterna handlade om anhöriga som var missnöjda utifrån flera perspektiv. En granskning har genomfört, och utifrån resultaten har verksamheten upprättat en handlingsplan. Handlingsplanen kommer följas upp kontinuerligt.
Ett annat äldreboende har utifrån en begäran om yttrande från IVO, fått klagomål från anhöriga. Klagomålet har hanterats och åtgärder är vidtagna.
I diariet går att utläsa att de flesta av synpunkterna och klagomålen är hanterade, genom att enhetschef eller områdeschef beskrivit att möten/återkoppling har skett. Dock är det svårt att utläsa vilka åtgärder som vidtagits. Området behöver utveckla arbetet med att dokumentera vidtagna åtgärder.
Enheterna får även synpunkter och klagomål muntligt och via telefonsamtal och dessa hanteras löpande i verksamheten. Primärt handlar synpunkterna om städning, tvätt och mat. Då åtgärderna hanteras löpande sker ingen sammanställning i systemet.
Det pågår ett förbättringsarbete kring synpunktshanteringen i sektorn. Ett förslag kring sammanställning av synpunkter är framtaget och kommer testas under 2020.
Avvikelser
Antal avvikelser 2019 är totalt 1220 stycken. Avslutade avvikelser är 1007 stycken.
Statistiken visar att alla enheter rapportera avvikelser.
En ny avvikelsemodul har införts under året. I samband med detta genomfördes en utbildningsinsats för alla chefer. En ansvarsfördelning är framtagen för att tydliggöra avvikelsehanteringen. Ledningsgruppen arbetar systematiskt med avvikelse.
Sammanställningar görs kvartalsvis på ledningsgrupperna. Det är fortfarande få sociala avvikelser såsom bemötande, försumlighet, miljö, dokumentation med mera.
Avvikelserna handlar mestadels om uteblivna/försenade läkemedel eller fall.
Avvikelser gällande hälso- och sjukvård hanteras i samverkan med legitimerad personal samt på teamträffar och arbetsplatsträffar (APT). Många enheter arbetar systematiskt med fallprevention genom Senior Alert.
Analysen för att komma fram till rätt åtgärder behöver förbättras både i avvikelserna och i sammanställningar.
Kategori Lex Sarah rapporter
Kategori Lex Sarah
rapporter Antal Bedömning Åtgärd
Teknik och it 1 Missförhållande Förbättra rutin
Bemötande 2 Risk för missförhållande HR-ärende
Insats socialtjänst 1 Missförhållande HR-ärende
Dokumentation 1 Risk för missförhållande Kvalitetssäkring av dokumentation
Personalbrist 1 Ej missförhållande
Läkemedel 15 Ej missförhållande Information till personal om
Lex Sarah
Fall 5 Ej missförhållande Information till personal om
Lex Sarah
Övrigt 1 Ej avvikelse HR-ärende
Övergrepp 1 Ej avvikelse HR-ärende
Insats socialtjänst 1 Risk för missförhållande Översyn av rutin
Obesvarat larm 1 Risk för missförhållande Förtydliga och implementera rutin
Övrigt 1 Under utredning
Insats socialtjänst 1 Under utredning
Lex Sarah anmälningar till IVO
Lex Sarah rapporter som lett till anmälan till IVO.
(beskrivning av varje ärende)
Antal Bedömning Åtgärd
Ingen anmälan till IVO under året
2.4 Granskningar och tillsyner Tillsyn/granskning
Tillsyn/granskning Bedömning Åtgärd
Fall
Det förekommer sällan ett systematiskt arbete med fallpreventiva åtgärder utifrån multiprofessionellt teamarbete.
Förtydliga och säkerställa det fallförebyggande arbetet
Teamsamverkan
Rutinen är välkänd och följsamheten är hög.
Utmaningar ligger i de yttre förutsättningarna, såsom organisering, kontinuitet, schematekniska svårigheter, brist på personalresurser.
Det märks när någon profession inte deltar på teammöten.
Säkerställa att alla professioner deltar på mötena.
Tillsyn/granskning Bedömning Åtgärd
Livsmedelsverket Godkända
Granskning på ett specifikt äldreboende utifrån att flera synpunkter inkommit.
Granskningen gjordes utifrån både ett hälso- och
sjukvårdsperspektiv, Socialtjänstperspektiv, arbetsmiljöperspektiv och hyresgästernas nöjdhet. Ett flertal brister framkom utifrån samtliga perspektiv.
Mas, Mar, Sas har gjort granskningar utifrån sina lagrum. Arbetsmiljö och
hyresgästnöjdhet granskades av extern konsult. Utifrån resultaten har verksamheten upprättat en handlingsplan som man kommer arbeta med under 2020. Flera åtgärder är redan påbörjade.
Detta kommer följas upp kontinuerligt.
Medicinsktekniska produkter grundutrustning
Det finns förbättringsområden vad gäller registrering i MTP
databasen Förbättringsarbete pågår
3 Analys och bedömning av kvalitetsområden
3.1 Kunskapsbaserad verksamhet Beskrivning av kvalitetsområdet
Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenhet ska tas tillvara.
Förbättringsområde
Andel medarbetare med grundutbildning visar en sänkning med 5% mellan 2018–2019 till 82%. Kompetensförsörjning är en utmaning. Antalet sökande till vård och
omsorgsprogrammet minskar samtidigt som enheterna konkurrerar om utbildade medarbetare vilket medför rekryteringssvårigheter.
Enheterna arbetar i olika omfattning med kvalitetsregisterna Senior alet och BPSD.
Sektorn har under året tagit ett omtag kring kvalitetsregister och kommer fortsätta med detta under 2020.
Andel timavlönade har ökat från föregående år och ligger på 14,3%.
Styrka
Enheterna fortsätter att jobba med det evidensbaserade arbetssättet personcentrerad omsorg och det behovsinriktade och systematiska arbetssättet IBIC. Medarbetare ska fokusera på individens behov inom olika livsområden och ta hänsyn till detta i genomförandeplanerna.
I samband med medarbetarsamtal och tydligt uppdrag genom uppdragsmodellen görs en individuell kompetensinventering och kompetensplan. Utifrån detta erbjuds
medarbetarna kompetensutveckling, genom arbetsblad, handledning och utbildning.
Sektorn har provanställt en vårdlärare för att ge möjlighet till direkt handledning och reflektion ute i verksamheterna. Det anordnas även nätverk utifrån kompetensområden och fördjupade uppdrag. Några stora utbildningssatsningar har också genomförts under året i demens, individens behov i centrum och GO-DigIT.
Både lång och korttidsfrånvaron har minskat från föregående år och ligger nu på 7,6 respektive 3,0 %.
Kommentar
Kvalitetsområdet är både en styrka och ett förbättringsområde. Kompetensförsörjning är en utmaning, men genom användandet av evidensbaserade metoder och arbetssätt samt kontinuerlig kompetensutveckling upprätthåller verksamheterna en kunskapsbaserad verksamhet.
3.2 Självbestämmande och integritet Beskrivning av kvalitetsområdet
Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val.
Styrka
I brukarundersökningen har resultatet ökat från 71% till 72% från föregående år
gällande åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. Det är avgörande är att känna
till hyresgästens behov om hur hjälpen ska utföras men också mötet i stunden är en viktig faktor för kvalitén. För att veta hur hjälpen ska utföras krävs en noggrann upprättad genomförandeplan, god kontinuitet och ett tydligt kontaktmannaskap.
Ledarorganisationen behöver leda verksamheten utifrån ett personcentrerat arbetssätt, samt att förstärka brukarfokus i medarbetarnas arbete. Ett närvarande ledarskap med handledning och tydliga uppdrag krävs för ökad brukarnöjdhet. Området har bemannat upp med enhetschefer för att möjliggöra ett närvarande ledarskap.
Bemötande och hur medarbetarna förhåller sig till brukaren är ett arbete som kräver ständig påminnelse. På två av stadsdelens äldreboende är 100% av hyresgästerna är nöjda med bemötandet. Detta visar på ett aktivt arbete och förståelse för att delaktighet är en grundläggande faktor för brukarens möjligheter att påverka den egna
livssituationen och ges möjlighet till egna val.
I enhetsundersökningen uppger flera enheter att de har 100% aktuella
genomförandeplaner. Andel aktuella genomförandeplaner för området är ca 96%.
Förbättringsområde
Utmaningen är att genomförandeplanerna ska upprättas tillsammans med brukaren.
Enheterna är i behov av att fortsätta implementeringen av IBIC där medarbetare ska fokusera på individens behov inom olika livsområden och inarbeta detta i
genomförandeplanerna.
Kommentar
Kvalitetsområdet är främst en styrka då alla brukare har genomförandeplaner och vi arbetar aktivt med delaktighet, närvarande ledarskap och personcentrerad omsorg.
3.3 Helhetssyn och samordning Beskrivning av kvalitetsområdet
Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. När den enskilde är behov av insatser från flera olika verksamheter eller professioner bör dessa vara samordnade.
Insatserna ska präglas av god kontinuitet.
Styrka
Maten och måltidsmiljön har stor betydelse för brukarens livskvalitet och
välbefinnande. Alla enheter arbetar för att göra matsituationen trevligare och mer inbjudande. Att erbjuda näringsriktig kost och mellanmål utifrån Göteborgs Stads måltidsprogram är grunden i detta arbete. Verksamheten involverar brukarna i hur måltidssituationerna blir en trevlig stund på dagen. Måltidsombud finns på alla enheter och träffas i nätverk för att ha gemensamma mål och kunna utbyta idéer och tankar Nätverket håll av enhetschefer med särskilt uppdrag att arbeta med mat och måltider.
Ett av verksamhetens mål för 2019 var att andelen som upplever måltidssituationen som en trevlig stund ska öka. Området har ökat nöjdheten med måltidssituationen från 57%
till 62 %. Under 2019 har området mätt nattfastan på alla enheter i samverkan med hälso- och sjukvården.
Resultatet gällande aktiviteter har höjts vilket indikerar att enheterna har arbetat aktivt med att utveckla innehållet i aktiviteterna och att de individanpassas. Enligt KOLADA har antalet brukare som erbjuds minst två organiserade och gemensamma aktiviteter varje vardag ökat.
Samverkan med hälso- och sjukvården har förbättrats avsevärt under 2019. Det finns en
tydlig struktur för samverkan mellan professionerna. Internkontroll av teamsamverkan är genomförd som visar på en hög kännedom om och följsamhet till rutinen för
teamsamverkan. Verksamheterna behöver bli bättre på att planera mötena så att alla professioner kan delta. Enhetscheferna och hälso- och sjukvårdspersonal har utöver detta inplanerade möten varje vecka.
Kontinuiteten upplevs som hög, alla brukare har en kontaktperson och detta arbetssätt är välkänt i hela organisationen. Under 2020 kommer personkontinuiteten mätas på några äldreboende.
Förbättringsområde
Organisationen behöver leda verksamheten utifrån brukarens behov men framförallt motivera medarbetarna att organisera utevistelser och sprida goda exempel kring vad som fungerar till andra enheter. Enligt brukarundersökningen anser 57% att möjligheten att komma utomhus är bra. Enligt KOLADA erbjuder alla enheter dagliga utevistelser, men i denna definition ingår även att sitta på balkongen. Differensen mellan
brukarundersökningen och KOLADA kan bero på att möjligheten att komma utomhus är för alla hyresgäster inte synonymt med att sitta ute på balkongen.
Kommentar
Kvalitetsområdet är både en styrka och ett förbättringsområde. Området har relativt låga resultat i brukarundersökningen men har det senaste året förbättrat resultatet både kring mat och måltider och aktiviteter. Även samverkan med hälso- och sjukvården har förbättrats vilket är en viktig förutsättning för god vård och omsorg.
3.4 Trygghet och säkerhet Beskrivning av kvalitetsområdet
Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbart och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysiks eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete.
Styrka
All personal har namnskyltar, som en del i att skapa trygghet för brukarna. Alla brukare har en kontaktman och detta arbetssätt är välkänt i hela organisationen.
För att tydliggöra ansvaret, roller och aktiviteter inom olika kompetensområden, har det tagits fram ansvarsfördelningar kopplat till olika kvalitetsområden. Cheferna har också fått särskilda uppdrag kopplat till kvalitetsområden såsom hygien, måltid, nattfasta, demens, med mera.
Förbättringsområde
Trygghet och förtroende är starkt sammankopplade med varandra och med
brukarnöjdheten i stort. Att brukaren känner sig trygg har tyvärr minskat från 85% till 80% medan förtroende har ökat från 76% till 77% från föregående år. Alla äldreboende har arbetat med olika aktiviteter kopplade till trygghet och förtroende under året, vilket förhoppningsvis ska ge resultat i näst års brukarundersökning. Det pågår även ett arbete med att stärka kontaktmannaskapet och trygga inflyttningsprocessen för att öka känslan av trygghet och förtroende. Att säkerställa att hyresgästen får den hjälp hen behöver genom att trygghetslarm används rätt, är också ett sätt som skapa trygghet.
Resultatet gällande om personalen meddela i förväg om tillfälliga förändringar visar på 40% i AFH, 43% i Göteborg och 47% i riket. Enheterna behöver ta reda på vilka förändringar brukarna uppfattar att de inte får information om och ta reda på vad som
skapar förtroende, trygghet eller otrygghet för den enskilde för att systematiskt kunna arbeta med området och närma sig visionen "Trygg och självständig i din vardag".
Det är viktigt att säkra följsamhet till socialtjänstprocessen och till rutiner och riktlinjer.
Det pågår ett ständigt förbättringsarbete där ledningsgruppen arbetar med uppföljning av rutiner och riktlinjer i det dagliga arbetet.
Kommentar
Kvalitetsområdet är främst ett förbättringsområde. Att känna sig trygg i vardagen har tyvärr minskat, trots flera pågående förbättringsarbeten för att öka känslan av trygghet.
3.5 Tillgänglighet
Beskrivning av kvalitetsområdet
Tillgängliga tjänster innebära att det är lätt att komma i kontakt med verksamheten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter individer och olika gruppers behov. Kommunikation mellan enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheten är fysiskt tillgängliga.
Styrka
Den fråga i brukarundersökningen, som bäst ger svar på hur området står sig i relation till kvalitetsområdet tillgänglighet är: Hur lätt eller svårt det är att få kontakt med personal. På denna fråga har området höjt sig från 74% till 77% från föregående år.
Att säkert veta att personalen skyndsamt hjälper mig när jag använder mitt
trygghetslarm gör att tillgängligheten ökar. Att veta när och hur jag kommer i kontakt med kontaktpersonal, hälso- och sjukvårdspersonal, läkare, enhetschef eller annan gör att funktioner i verksamheten blir tillgänglig.
Området har utökat antalet enhetschefer för att möjliggöra chefens uppdrag och vara mer tillgänglig för både brukare och personal. Många äldreboendena har en pärm i brukarens lägenhet där det finns mycket information om boendet, telefonnummer till alla som man kan behöva nå, broschyrer om verksamheten mm. Alla äldreboende har även en HSL-pärm med information och kontaktuppgifter till legitimerad personal.
Kommentar
Kvalitetsområdet är en styrka, då verksamheterna förbättrat tillgängligheten enligt brukarundersökningen samt att de aktivt arbetar med att var tillgängliga och informera brukare och anhöriga.
3.6 Jämlikhet
Beskrivning av kvalitetsområdet
Omsorg och vård ska ges på lika villkor för alla.
Styrka
Området har i ledningsgruppen arbetat för att brukarna på våra nio boenden ska erbjudas en likvärdig vård och omsorg. Det ska inte ha någon betydelse vilket äldreboende man bor på utan verksamheterna ska ge samma goda omsorg.
Äldreboendena arbetar för att omsorgen och vården på våra boende skall vara jämlik genom bland annat arbetsgrupper där chefer har särskilda uppdrag att driva arbetet framåt.
Införandet av IBIC är ett sätt att säkerställa att omsorg och vård ges på lika villkor för alla. IBIC är ett arbetssätt där fokus ligger på att verksamhetens stöd ska utgår från den enskildes behov.
Brukarundersökningens resultat visar att nöjdheten varierar mellan män och kvinnor.
Några frågor visar att män är mer nöjda och andra frågor visar att kvinnor är mer nöjda och några frågor visar inga skillnader. På äldreboendena bor det flest kvinnor och endast 26% av de svarande i brukarundersökningen är män.
Förbättringsområde
Det finns idag skillnader när det gäller arbetssätt på våra nio boenden, men
ledningsgruppen arbetar aktivt med att ta fram gemensamma mål och arbetsmetoder.
I och med införandet av IBIC möjliggörs en systematisk och strukturerad
dokumentation i utredning, genomförande och uppföljning av insatser med fokus på individens behov oavsett kön, ålder, etnicitet med mera. Arbetssättet ger utvecklade förutsättningar för att lagens mål och intentioner kring en individanpassad, rättssäker och jämlik omsorg ska uppnås.
Kommentar
Kvalitetsområdet är både en styrka och ett förbättringsområde. Verksamheterna arbetar med IBIC för att säkerställa att omsorg och vård ges på lika villkor för alla.
3.7 Effektivitet
Beskrivning av kvalitetsområdet
Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten.
Styrka
Att bedriva verksamheten på ett effektivitet sätt är något som alltid eftersträvas. Det är av vikt är att vi arbetar för att uppnå verksamhetens mål, men på ett kostnadseffektivt sätt. Verksamheten ansvarar för att arbetsmiljön är god, vilket innebär att resurserna tas tillvara och utnyttjas på bästa sätt. Alla medarbetare kommer engageras i ekonomin för att öka kostnadsmedvetenheten.
Området har tillsatt en grupp bestående av chefer med särskilt uppdrag, schemaläggare samt administratör som har i uppdrag att skapa gemensamt arbetssätt för planering/
bemanning för samtliga äldreboenden. Verksamheten kommer att ha ett tätt samarbete med bemanningsenheten som är behjälplig med scheman och diffning. Vi arbetar med hälsosamma scheman för att få en god arbetsmiljö och bibehålla det låga sjuktalen som vi hade 2019.
Utifrån sektorns ekonomistyrning så har tomgångstiden kortats ner på våra
äldreboenden och vi har lägst tomgångsdygn i staden. Verksamheterna arbetar aktivt med in och utflyttningsprocessen genom att skapa goda relationer med hyresgäster och deras anhöriga.
Förbättringsområde
Arbetet med hållbar bemanning är ett ständigt förbättringsområde eftersom behoven förändras ständigt. Detta kräver en hög personalkontinuitet och hög kompetens bland personalen.
Arbete med att ha rätt bemanning då hyresgästernas behov är som störst är en utmaning.
Att förlänga arbetspassen dagtid för att få en högre bemanning på kvällen gör att
hyresgästerna kan få hjälp utifrån sina behov senare på kvällen. Ett äldreboende har infört detta 2019.
Verksamheterna behöver säkerställa att det finns tydliga rutiner och riktlinjer för alla medarbetare för att skapa en effektivitet där alla vet sitt uppdrag.
Kommentar
Kvalitetsområdet är främst en styrka. Verksamheterna arbetar med optimerad bemanning och har lägst tomgångsdygn i staden.
4 Sammanfattande bedömning
4.1 Förbättringsarbete utifrån föregående års uppföljning
Ett förbättringsarbete är påbörjat eller genomfört kring alla åtgärder som föreslogs 2018.
Verksamheten förväntar sig att främst se effekter under 2020.
Önskad och viss effekt:
• Stärka helhetssynen och samordningen utifrån ett personcentrerat arbetssätt.
• Andelen som upplever måltidssituationen som en trevlig stund.
• Tillgänglighet är en förutsättning för att kunna arbeta med andra prioriterade frågor i brukarundersökningen såsom trygghet och förtroende.
• Strukturen av det systematiska kvalitetsarbetet med avvikelser och synpunkter.
• Följsamhet till riktlinjer och rutiner.
• Samverkan och planeringen av dagen, för att säkerställa att brukarna får det stöd de har behov av.
4.2 Sammanfattande bedömning för året
I brukarundersökningen känner sig 76 procent av hyresgästerna nöjda med
äldreboendet, vilket är ett oförändrat resultat från föregående år. Nöjdheten varierar mellan stadsdelens äldreboende, med allt från 61% till 92% nöjdhet.
Förbättringsområden och åtgärder:
• Andel med undersköterskeutbildning har minskat. Fortsätta att arbeta med tydliga uppdrag, introduktionsprogram, kompetensområden,
kompetensinventeringar och kompetensplaner. Skapa förutsättningar för god och hälsosam arbetsmiljö med minskad sjukfrånvaro och ökad frisknärvaro.
• Området och särskilt några äldreboende har relativt låga resultat i
brukarundersökningen. Arbeta med sambandsanalyser och att alla äldreboenden skapa aktiviteter i verksamhetsplanerna utifrån de frågor som har högst samband med den totala brukarnöjdheten.
• Att känna sig trygg i vardagen har tyvärr minskat, trots flera pågående förbättringsarbeten för att öka känslan av trygghet. Fortsätta det pågående trygghetsskapande arbetet med kontaktmannaskap, inflyttningsprocessen samt rutiner och riktlinjer.
• Förbättra analys och sammanställning av både avvikelser och synpunkter. Det pågår ett förbättringsarbete kring synpunktshanteringen i sektorn. Att förbättra analysen för att komma fram till rätt åtgärder kommer förstärkas under året.
Styrkor och upprätthållande av resultat:
• Förstärka det personcentrerade arbetssättet genom teamträffar, kvalitetsregister och IBIC. Säkerställa att alla professioner kan delta på mötena.
• Erbjuda kontinuerlig kompetensutveckling genom handledning, arbetsblad, nätverksträffar och utbildning.
• Alla brukare har genomförandeplaner och verksamheterna arbetar aktivt med delaktighet, närvarande ledarskap och personcentrerad omsorg.
• Förbättrat resultatet kring mat och måltider ska upprätthållas genom att skapa förutsättningar för en trivsam måltidsmiljö med varierande näringsriktig kost.
• Följsamhet till basala hygienrutiner arbetas med på alla äldreboende och
egenkontroller sker systematiskt.
• Samverkan med hälso- och sjukvården har förbättrats, och kommer förstärkas genom organiserade teamträffar och regelbundna möten med sjuksköterskorna.
• Förbättrad tillgängligheten enligt brukarundersökningen, ska bibehållas genom att verksamheterna är tillgängliga och informera brukare och anhöriga.
• Verksamheterna fortsätter att arbeta med IBIC för att säkerställa att omsorg och vård ges på lika villkor för alla.
• Verksamheterna ska säkerställa att bemanningsplaneringen optimeras utifrån verksamhetens behov samt att nyttjandegraden på särskilt boende fortsätter att öka. Alla medarbetare kommer engageras i ekonomin för att öka
kostnadsmedvetenheten.
