Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV3005 / 3.2
Utbildningsvetenskap för undervisningsområdet förskola, förskoleklass och fritidshem (31•60), 30 hp
Education Science 30 credits Grundnivå
Progression: 31•60
Huvudområde: Utbildningsvetenskap, grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F)
Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2010•03•26) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2010•03•30) och gäller från och med vårterminen 2012.
Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde inom lärarexamen 210 hp.
Behörighetskrav
Minst 75% avklarade inkl godkänt betyg på VFU av Utbild•
ningsvetenskap 1•30.
Kursens mål
Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på förskolans och skolans målsättningar, aktuell praxis dessa verksamheter och vetenskaplig pro•
blematisering. Konkret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis• och verksamhetsrelevant samt för•
hålla sig till existerande mål för lärarutbildning, förskola skola.
Syftet med kursen Utbildningsvetenskap 31•60 hp är att fördjupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmå•
gor med avseende på bedömning av verksamhetens förutsätt•
ningar för barns lärande och utveckling. Kursens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande syn • och arbetssätt genom att introducera specialpedagogik som ämnesområde.
Ytterligare ett mål är att tydliggöra betydelsen av läs•, skriv•
och matematikutveckling i olika ämnen/ämnesområden, att visa på möjligheter att i undervisning/pedagogisk verksamhet använda estetiskt lärande för alla barn/elever. Kursens syfte är också att skapa förutsättningar för fördjupad kunskap om informationsteknik och dess roll i den pedagogiska verksam•
heten.
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
Kunskap och förståelse
• kritiskt granska teorier om lärande och utveckling
• re ektera över och granska tillämpningen av läropla•
nens demokratiska riktlinjer med avseende på genus, etnicitet, hållbar utveckling och barn i behov av särskilt stöd
• på en fördjupad nivå beskriva juridiska och etiska frå•
gor i anknytning till informationsteknik i förskolan och skolan
Färdighet och förmåga
• utveckla egen kompetens för att hantera krav på ge•
nerella och speci ka lärandemiljöer Värderingsförmåga och förhållningssätt
• visa grundläggande kunskaper om centrala specialpe•
dagogiska synsätt, förhållningssätt samt traditionella och icketraditionella metoder
• visa god förmåga att utifrån dokumentation tolka ele•
vers utveckling
Kursens huvudsakliga innehåll
Kursen består av fyra delkurser. Delkurs 1 och 4 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 2 och 3 innehåller centrala kunskapsområden. Delkurs 2 innehåller verksam•
hetsförlagd utbildning (VFU) omfattande 3 hp, delkurs 3 innehåller VFU omfattande 0,75 hp, och delkurs 4 innehåller VFU omfattande 0,75 hp. Delkursernas ordning kan variera.
Delkurs 1: Allmändidaktiska perspektiv på lärande och omsorg 7,5 hp
(General Didactic Perspectives on Learning and Education 7,5 ECTS)
Allmändidaktiska pedagogiska teorier om lärande och om•
sorg behandlas i olika perspektiv inriktade på t ex lärare, barn, verksamhet och styrdokument. Betydelsen av olika kommunikationsformer och kommunikationssätt, såväl mul•
timediala som tal• och skriftspråkliga, poängteras. Syftet är att studenterna ska utveckla förmåga att i integrera för lä•
rande viktiga kunskaper, förmågor och förhållningssätt.
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
• översiktligt redogöra för viktiga pedagogiska teorier om lärande och kritiskt granska några teorier
• kritiskt granska och re ektera över olika synsätt på lä•
rande, kunskap och utveckling i såväl i historiska som samtida teoretiska perspektiv
• kritiskt värdera metoder i pedagogisk verksamhet för arbete med individer och grupper
• re ektera över, analysera och kritiskt granska sitt ve•
tande om att ta barnets perspektiv
• kritiskt analysera och problematisera användande av internet som informationskälla för alla barns lärande Delkurs 2: Värdering, verksamhetsutveckling och barns lärande 7,5 hp
(Valuing, Activity Development and Children's Learning Pro•
cesses 7,5 ECTS)
Delkursen ska ge möjlighet till fördjupad kunskap och färdig•
het i att använda dokumentation av olika slag för värdering och tolkning av verksamheternas förutsättningar att vara goda miljöer lärande och omsorg. Olika värderingsredskap problematiseras och en etisk dimension av dokumentation, värdering och bedömning diskuteras.
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
• analysera och kritiskt granska olika typer av värde•
ringsredskap för barns utveckling och lärande
• använda olika värderingsredskap på ett konstruktivt och etiskt hållbart sätt
• relatera värdering och tolkning av dokumentation till såväl verksamhetsutveckling som behov av särskilda åtgärder för barns individuella behov
• relatera värdering och bedömning av verksamhet och barn till kunskapssyn och läroplanens mål
Delkurs 3: Inkluderande syn•och arbetssätt 7,5 hp (Working for Inclusion in School 7,5 ECTS)
Framväxten och de nitioner av specialpedagogik som om•
råde belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styr•
dokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vil•
ka funktionsnedsättning pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Läs•, skriv• och matematikutvecklingens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling berörs.
En orientering om handlingsplaner, dess innehåll och relation till annan dokumentation ges. Innehållet i delkursen kommer vid varje moment att återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt.
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
• redogöra för olika teoretiska perspektiv och begrepp, samt förskolans styrdokument ur ett inkluderandeper•
spektiv
• beskriva hur pedagogers förståelse av läsning, skrivning och matematik påverkar barns språk• och begreppsut•
veckling
• översiktligt analysera olika typer av funktionsnedsätt•
ningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet
• bedöma svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla
• använda handlingsplan och förstå skillnader mellan handlingsplaner och annan dokumentation
• kritiskt granska det egna förhållningssättet till pedago•
giskt arbete med barn i behov av särskilt stöd Delkurs 4: Estetiska lärprocesser 7,5 hp (Aesthetical Processes for Learning 7,5 ECTS)
Olika aspekter av estetiska begrepp och lärprocesser be•
handlas i relation till olika för läraryrket relevanta kontexter med syftet att studenterna ska utveckla förmåga att inspire•
ra och stimulera till estetiska lärprocesser. Studenterna ska också utveckla förmåga att relatera och problematisera det estetiska lärandet till konkreta lärandesituationer grundat i vetenskapliga teorier.
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
• redovisa olika sätt att de niera estetiskt lärande och estetiska lärprocesser
• re ektera över och problematisera olika legitimerings•
strategier för estetiskt lärande och estetiska lärproces•
ser i verksamheten
• problematisera, värdera och kritiskt granska olika aspekter av estetiskt lärande
• hantera konkreta lärandesituationer av estetisk och ämnesövergripande karaktär i relation till pedagogisk verksamhet
Undervisning
Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, obligatoriska litteraturseminarier och praktiska seminarier.
Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, grupphandledning och enskilt kunskapssökande.
Undervisningen bedrivs normalt på svenska men under•
visning på engelska kan förekomma.
Examination
Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Under•
känd, Godkänd eller Väl godkänd.
Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovisning•
ar och tentamina individuellt eller i grupp. Efter genomgången kurs med underkänt betyg följer två omtentamenstillfällen.
Om ytterligare tillfällen krävs, kan en ny eller förändrad kursplan komma att gälla. Antalet examinationstillfällen är obegränsade så länge kursen går.
På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast bety•
get Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg, har studenten rätt till ytterligare en VFU•
period. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU•moment.
I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU•skolan ska den verk•
samhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studen•
ten efter underlag från VFU•lärare. I underlaget ska kunskaps•
och färdighetsbristerna tydligt finnas dokumentera•
de och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU•lärare där det framgår vilket stöd studen•
ten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen/VFU•delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps• och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten
har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kon•
trollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU•lärare.
Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen /VFU•delen i kursen.
Kursvärdering
I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna.
Kurslitteratur
(Litteraturlista reviderad 2012•01•11)
De nationella styrdokumenten kommer att uppdateras sommaren 2010 och litteraturlistan kan därför komma att ändras.
Delkurs 1: Allmändidaktiska perspektiv på lärande och omsorg
Björnelo, Inger (2008).Hållbar utveckling • att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber. (136 s) Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (2002).Självkänsla. Stockholm: Liber. (128 s)
Enochsson, A•B (2007).Internetsökningens didaktik. Stockholm: Liber. (150 s)
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., Johansson, E. (2010).Förskolan • arena för barns lärande. Stockholm: Liber.
Sommer, Dion (2009).Barndomspsykologi i utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Liber. (304 s) Säljö, R (2000).Lärande i Praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. (276 s)
Litteratur kan tillkomma efter lärares anvisningar.
Referenslitteratur
Egidius, Henry (1999).Problembaserat lärande • en introduktion för lärare och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Ericsson, Claes (2006).Terapi, upplysning. Kamp och likhet till varje pris. Undervisningsideologier och diskurser hos lärare och lärarstudenter i musik. (Studies in music and music education, no 7). Malmö: Malmö Academy of music. (s. 57•190, 133). Läggs ut på LUT:s hemsida.
Nilsson, P. (2008). Learning to Teach and Teaching to Learn • Primary science student teachers' complex journey from lear•
ners to teachers. Dissertation. Linköping Studies in Science and Technology Education No 19. (Läggs ut på LUT:s hemsida) Zimmerman Nilsson, M•H. (2009).Musiklärares val av undervisningsinnehåll. En studie om undervisning i ensemble och gehörs•
och musiklära inom gymnasieskolan. Göteborg: Konstnärliga fakulteten, Göteborgs Universitet.
Delkurs 2: Inkluderande syn• och arbetssätt
Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (2007).Därför inkludering (165 s.).www.butiken.spsm.se/produkt/katalog_filer/Inkl_bokTOT.pdf
Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007). Att läsa och skriva • forskning och beprövad erfarenhet (delar av 100 s.).
www.skolutveckling.se
Persson, Bengt (2008).Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (omarbetad upplaga). Stockholm: Liber (184 s.).
Sandberg, Anette (2009).Med sikte på förskolan barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2005).Kvalitet i förskolan Allmänna råd och kommentarer.www.skolverket.se
Wennergren A•C (2008).Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2/2008 ss.10•15 (5 s). (pdf skickas till stud).
Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskans•
liet (delar av 100 s.).www.regeringen.se
Referenslitteratur
Ahlberg, Ann (2001).Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Haug, Peder (1998).Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distribution.www.skolverket.se/publikationer
Nilholm, Claes (2007). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd: Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.www.skolverket.se
Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998, läs och skrivprocessen i undervisningen. Särtryck rapport 160 (30 s.). Liber, Stockholm.www.skolverket.se
Skolverket (2008).Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram (26 s).www.skolverket.se
Nationella styrdokument och ytterligare material tillkommer enligt lärares anvisningar.
Delkurs 3: Värdering, verksamhetsutveckling och barns lärande
Espenakk, U., Frost, J., Klepstad Faervaag, M., Grove, H. Horn, E. , Löge I., K., Solheim, R., G. och WgnerÅ. K. H. (2004).TRAS•
tidig registrering av språkutveckling. En handbok om språkutveckling hos barn. Specialpedagogiska förlaget.
spf.utbildning.com
Lenz Taguchi, Hillevi (1997) Varför pedagogisk dokumentation? Om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: Stockholms universitets förlag, HLS.
Reggio Children i samarbete med Project Zero (2006).Att göra lärande synligt. Barns lärande • individuellt och i grupp. Stockholm:
HLS förlag. (Urval)
Skolverket (2001).BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola.
www.skolverket.se (Publikationer)
Skolverket (2005).Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. (46 s) www.skolverket.se
Skolverket (2007).Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. (40 s) www.skolverket.se
Skolverket (2008).Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (15 s) www.skolverket.se
Skolverket (2008).Tio år efter reformen. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport 2008: 318.
Skolverket (2010) Stödja och styra (63 s) Artikelkompendie (köpes på vaktmästeriet)
Nationella styrdokument och ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.
Referenslitteratur
Bjervås, L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan. Göteborg: Acta Uni•
versitatis Gothoburgensis. Avhandlingen nns även i fulltext på:(gupea.ub.gu.se/handle/2077/25731)
Delkurs 4: Estetiska lärprocesser
Aulin Gråhamn, L., Persson, M. & Thavenius, J. (2004).Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.
Balldin, Mona & Einarsson, Elisabeth (1995). Berätta, dikta och måla. Serie: Ämnesdidaktiska studier. Institutionen för me•
todik och ämnesteori. Lärarhögskolan i Malmö. (best. Holmbergs Internetshop) (95 s)
Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. Karlstad: Region Värmland. (195 s)
Paulsen, B (1994).Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Pramling, I; Asplund Carlsson M, Olsson B; Wallerstedt C (2008).Konsten att lära barn estetik. Stockholm: Norstedts Akade•
miska Förlag. (145 s)
Rasmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008).Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur.
Saar, T. (2005).Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap. Avdel•
ningen för pedagogik. (112 s) Referenslitteratur
Bendroth Karlsson, Marie (1998)Bildskapande i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Lindstrand, F & Selander, S (red) (2009).Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar)
Marner, A. & Örtegren, H. (2003).En kulturskola för alla • estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespeci kt och medi•
eneutralt perspektiv. Forskning i fokus nr 16. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (117 s) Sundin, Bertil (2003).Estetik och pedagogik i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld.
