Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV3003 / 5.1
Utbildningsvetenskap för undervisningsområdet grundskolans senare del/gymnasieskolan AU90(31•60), 30 hp
Education Sciences, First Level 30 credits Grundnivå
Progression: 31•60
Huvudområde: Utbildningsvetenskap
Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2007•12•15) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2009•12•01) och gäller från och med vårterminen 2010.
Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde/utbildningsvetenskap inom lärarexamen. Allmänt utbildningsområde (AU) 90 hp och delkurs 4 ges även som fristående kurs.
Behörighetskrav
Behörighet till lärarprogrammet, AU 90 hp. Allmänt utbild•
ningsområde (AUO) Utbildningsvetenskap 1•30 hp. Minst 75% av poängen, inkl verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom AUO/Utbildningsvetenskap 1•30 hp. För att läsa del•
kurs 4 som fristående kurs krävs lärarexamen.
Kursens mål
Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på skolans målsättningar, aktuell praxis i skolverksamheter och vetenskaplig problematisering. Kon•
kret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis• och skolrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och skola. Syftet med kursen Utbild•
ningsvetenskap 31•60 hp är att fördjupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmågor med avseende på be•
dömning av lärande och utveckling. Kursens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande syn• och arbetssätt genom att introducera specialpedagogik som ämnesområde.
Efter avslutad kurs förväntas studenten:
• visa god förmåga till bedömning av elevers utveckling och uppnående av nationella mål
• kunna kritiskt granska teorier om lärande och utveck•
ling
• kunna re ektera över och granska tillämpningen av lä•
roplanens demokratiska riktlinjer i undervisning
• visa kunskap och förmåga att utveckla egen kompe•
tens för att hantera krav på generella och speci ka lärandemiljöer
• visa grundläggande kunskaper om centrala specialpe•
dagogiska synsätt, förhållningssätt samt traditionella
och icke•traditionella metoder.
Efter avslutad delkurs 1, Kunskap, lärande och bedömning, förväntas studenten:
• kunna kritiskt granska och re ektera över teorier om lärande
• kunna analysera och förstå olika sätt att se på kunskap och kunskapsutveckling
• visa goda kunskaper i att analysera och bedöma elevers kunskaper, färdigheter och utveckling
• visa kunskaper om det nationella provsystemets syfte, funktion och begränsningar
• visa förmåga att observera, dokumentera och kommu•
nicera elevers utveckling
• kunna analysera och kritiskt granska samband mellan kunskapssyn, examinationer och bedömningssätt
• visa goda kunskaper i betygssättning.
Efter avslutad delkurs 2, Inkluderande syn• och arbetssätt, förväntas studenten kunna:
• redogöra för olika grundläggande teoretiska perspek•
tiv, begrepp och förhållningssätt inom specialpedago•
giken
• redovisa skolans styrdokument ur ett inkluderande perspektiv
• beskriva metodiska angreppssätt inom läs• skriv• och matematikutveckling i relation till barn i behov av sär•
skilt stöd
• översiktligt analysera olika typer av funktionsnedsätt•
ningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet
• bedöma svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla
• använda åtgärdsprogram och förstå skillnader mellan åtgärdsprogram och annan dokumentation som indivi•
duella utvecklingsplaner
• värdera och analysera relationen mellan specialpeda•
gogik och pedagogik samt mellan klasslärare och spe•
cialpedagog
• kritiskt granska det egna förhållningssättet till pedago•
giskt arbete med barn i behov av särskilt stöd.
Efter avslutad delkurs 3, Lärande och undervisning, förväntas studenten
• visa kunskaper om lärares undervisande och fostran•
de uppgifter i en demokratisk skola med beaktande av genusaspekten, etiska, moraliska, demokratiska och etniska aspekter
• visa kunskap om hur man i sin pedagogiska verksam•
het kan integrera och problematisera kunskaper om hållbar utveckling
• förstå och re ektera över kommunikationens betydel•
se för undervisning och lärande
• kritiskt granska styrdokumenten i relation till lärande och undervisning
• kunna identi era det egna behovet av kunskaper inom området, samt visa på utvecklingsmöjligheter
• känna till för• och nackdelar med Internet som infor•
mationskälla för elevers lärande.
Efter avslutad delkurs 4, Estetiska lärprocesser, förväntas stu•
denten:
• kunna redogöra för estetikbegreppet och dess de • nitioner i olika historiska, samhälleliga och kulturella kontexter
• kunna redovisa olika sätt att de niera estetiskt lärande och estetiska lärprocesser
• ha kännedom om olika legitimeringsstrategier för este•
tiskt lärande och estetiska lärprocesser i verksamhe•
ten
• kunna tillämpa olika former av estetiska uttryck i verk•
samheten
• visa förmåga att identi era och värdera olika aspekter av estetiskt lärande
• visa förmåga att hantera konkreta lärandesituationer av estetisk karaktär.
Kursens huvudsakliga innehåll
Kursen består av fyra delkurser. Delkurs 2 och 4 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 1 och 3 innehåller centrala kunskapsområden. Delkurs 3 innehåller verksam•
hetsförlagd utbildning, (VFU) 7,5 hp.
Delkurs 1 Kunskap, lärande och bedömning, 7,5 hp
(Knowledge, learning and assessment)
Delkurs 2 Inkluderande syn• och arbetssätt, 7,5 hp
(Working for inclusion in school)
Framväxten och de nitioner av specialpedagogik som områ•
de belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styrdokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete stude•
ras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vilka funktionshinder pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Inom läs•, skriv• och matematikutveckling berörs några metodiska angreppssätt i relation till hur val av arbetssätt kan försvåra eller underlätta utveckling. En orientering om åtgärdspro•
gram, dess innehåll och relation till annan dokumentation som individuella utvecklingsplaner ges. Innehållet i kursen kommer vid varje moment återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt.
Delkurs 3 Lärande och undervisning, VFU, 7,5, hp (Learning, teaching and education)
Delkurs 4 Estetiska lärprocesser 7,5 hp (Aesthetical processes for learning)
Undervisning
Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, lek•
tioner och seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fält•
studier, laborationer, gruppövningar, grupphandledning och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
Examination
Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Under•
känd, Godkänd eller Väl godkänd.
Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovis•
ningar och tentamina individuellt eller i grupp. Efter genom•
gången kurs har studenten rätt till en ordinarie examination samt därefter minst fyra examinationstillfällen.
På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast bety•
get Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFU•
period. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU•moment.
I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU•skolan ska den verk•
samhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studen•
ten efter underlag från VFU•lärare. I underlaget ska kunskaps•
och färdighetsbristerna tydligt nnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU•lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen / VFU•delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps• och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU•lärare. Om
studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen /VFU•delen i kursen.
Kursvärdering
I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska
dokumenteras och redovisas för studenterna.
Kurslitteratur
(Litteraturlista reviderad 2009•11•16)
Delkurs 1 Kunskap, lärande och bedömning
Black, Paul & Wiliam, Dylan.(2001).Inside the Black Box Raising Standards Through Classroom Assessment. BERA short Fi•
nal Draft 1 November 6, 2001. (Googel: Inside the Black Box 090515) A version of the document, amended for readers in the USA, has been published in the journal. Phi Delta Kappan Vol. 80 (2) pp.139•148 October 1998 . That version has the same title and authors as the version above. However, the copyright in that version is held by the publishers
of Kappan. (14 s)
Black, P, Harrison, C, Lee, C, Marshall, B, and William, D (2004). Working inside the black box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi, Delta, Kappan sept 2004.(pp 9•21).
Biggs, John, & Tang, Catherine (2007).Teaching for quality learning at university: What the student does. 3/e. London :Open university press. (s 77•80, 162, 164•166, 169, 177, 178, 191, 15 s). I kompendium, Vaktmästeriet.
Carlsson, Carl Gustaf, Gerrevall, Per och Pettersson, Astrid (2007).Bedömning av yrkesrelaterat kunnande. Stockholm: Stock•
holms universitets förlag.
Hultén, Pernilla, Hultman, Jens, Eriksson, Lars, Torsten (2007). Kritiskt tänkande. Malmö: Liber. ( s 12•24, 13 s). I kom•
pendium Vaktmästeriet.
Jansdotter Samuelsson, Maria & Nordgren Kenneth (2008).Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. (188 s) Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2005).Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag (250 s).
Lipman, Matthew, (2003). Thinking in Education. 2cnd edition. Second edition, Camebridge: Camebridge University Press.
(s 205•219, 15 s).
Skolverket (2004).Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning.www.skolverket.se(68 s).
Skolverket (2004) (red).Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5.www.skolverket.se(50 s av 215).
Skolverket (2008).Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen.www.skolverket.se(15 s).
Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.
Referenslitteratur
Kohn, Al e (2007).The homework myth. Dacapo Life Long. ISBN 97087382 11114.
Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning: var, när och hur? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Elekronisk resurs,
www.skolverket.se)175 s
Korp, Helena (2006).Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. ( Malmö Educational sciences no 24) Malmö högskola lärarutbildningen. Finns på nätet
Moreau, H och Wretman, S.Bedömning för att forma undervisning och lärande. Red Åke Sundström. Fortbildning AB och Grundskoletidningen.
Skolverket (2002).Att bedöma eller döma. Malmö: Liber distribution.
Stenmark, J K (Ed)(2002/1991). Mathematics Assessement. Myths, Models, Good Questions an Practical Suggestions. Ninth printing 2002. USA: NCTM, The National Council of Teachers of Mathematics.
Delkurs 2 Inkluderande syn• och arbetssätt
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur
Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007). Att läsa och skriva • forskning och beprövad erfarenhet.www.skolutveckling.se
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distribution.www.skolverket.se/publikationer
Nilholm, Cleas (2007). Perspektiv på specialpedagogik (omarbetad upplaga). Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap (omarbetad upplaga). Stockholm: Liber.
Skolverket (2008). Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram.www.skolverket.se
Skolverket (2008). Kvalitet inom IV hela skolans ansvar.
www.skolverket.se/content/1/c6/01/22/81/87427_Kvalitet_inom_IV_•_hela_skolans_ansvar.pdf
Wennergren, A•C (2001). Dialogiskt lärande i hörselklass. En studie om att utveckla ett förhållningssätt.www.dialogprojektet.se
Välj mellan tre nedastående:
Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Ann•Louise (2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpeda•
gogik. Lund: Studentlitteratur.
Bergquist m. . (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber.
Litteratur om olika funktionsnedsättningar via nätet.
Referenslitteratur
Ljungblad, A•L (2003). Att möta barns olikheter • åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument.
Lundberg, I & Herrlin, K (2005). God läsutveckling • kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.
Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Liber, Stockholm.www.skolverket.se
Tideman, Magnus et al (2004). Den stora utmaningen • om att se olikhet som resurs i skolan. Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola.
Wennergren A•C (2008). Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2/2008.
Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande • en forskningsöversikt. Stockholm:
Liber Distribution.www.skolverket.se/publikationer
Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.
Delkurs 3 Lärande och undervisning, VFU
Hedlin, Maria (2006). Jämställdheten en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.
Långström, Sture & Wiklund, Ulf (2006)Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Anders (2003). Skola och Makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Första
upplagan 1994. Stockholm: Carlssons. (224 s) ISBN 91•7203•580•3
Thors C (red) (2007). Utstött • en bok om mobbning Pedagogiska magasinets skriftserie.
Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.
Referenslitteratur
Jansdotter Samuelsson, Maria & Nordgren Kenneth (2008).Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. (188 s) Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2005).Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag (250 s).
Skolverket (2004).Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning.www.skolverket.se(68 s).
Skolverket (2004) (red).Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5.www.skolverket.se(50 s av 215).
Skolverket (2008).Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen.www.skolverket.se(15 s).
Delkurs 4 Estetiska lärprocesser
Alerby, E & Elidottir, J (red) (2006). Lärandets konst•betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur.
(vissa delar)
Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. Karlstad: Region Värmland.
Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003).En kulturskola för alla: Estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespeci kt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Skolverket, publikationer. (Finns att hämta som PDF• l på Myndigheten för skolutvecklings hemsida • publikationer). (117 s).
Saar, Tomas (2005).Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap.
Avdelningen för pedagogik. (112 s). ISBN 91•85335•69•X
Thavenius, J., Persson, M. & Aulin•Gråhamn, L. (2004).Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.
Litteratur som fördjupningsmaterial och annat arbetsmaterial kan tillkomma enligt lärares anvisningar.
Referenslitteratur
Ericsson, Claes (2002).Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö.
Lindgren, Monica & Folkestad, Göran (2005).Skolans musikaliska och estetiska verksamhet i en avreglerad skola. Forsknings•
projekt kring försöksverksamheten Utan timplan•med oförändrat uppdrag . Finns som PDF på Musikhögskolan Göteborgs Universitet under rubriken Forskning.
Lindstrand, F & Selander, S (red) (2009).Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar)
Nilsson, Bo (2002).Jag kan göra hundra låtar. Barns musikskapande med digitala verktyg. Lunds Universitet. Musikhögsko•
lan i Malmö.
Rassmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008).Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur. (224 s).
Sundin, Bertil (2003).Estetik och pedagogik • i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld.
Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.
