Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV3004 / 3
Utbildningsvetenskap för undervisningsomr förskola, förskoleklass, grundskola o gymnasieskola(31•60), 30 hp
Education Science, Intermediate Level 30 credits Grundnivå
Progression: 31•60
Huvudområde: Utbildningsvetenskap
Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2008•09•10) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2009•06•04) och gäller från och med vårterminen 2010.
Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde inom lärarexamen 210, 270, 300, 330 hp.
Behörighetskrav
Minst 75% avklarade inkl godkänt betyg på VFU av Utbild•
ningsvetenskap 1•30.
Kursens mål
Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på skolans målsättningar, aktuell praxis i skolverksamheter och vetenskaplig problematisering. Kon•
kret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis• och skolrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och skola.
Syftet med kursen Utbildningsvetenskap 31• 60 hp är att för•
djupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmågor med avseende på bedömning av lärande och utveckling. Kur•
sens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande syn• och arbetssätt genom att introducera specialpedago•
gik som ämnesområde. Ytterligare ett mål är att tydliggöra betydelsen av läs•, skriv• och matematikutveckling i olika ämnen/ämnesområden och att visa på möjligheter att i un•
dervisning/pedagogisk verksamhet använda estetiskt lärande för alla barn/elever.
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
• visa god förmåga till bedömning av elevers utveckling och uppnående av nationella mål
• kritiskt granska teorier om lärande och utveckling
• re ektera över och granska tillämpningen av läropla•
nens demokratiska riktlinjer med avseende på genus, etnicitet, hållbar utveckling och elever i behov av sär•
skilt stöd, i undervisning
• utveckla egen kompetens för att hantera krav på ge•
nerella och speci ka lärandemiljöer
• visa grundläggande kunskaper om centrala specialpe•
dagogiska synsätt, förhållningssätt samt traditionella och icketraditionella metoder
Kursens huvudsakliga innehåll
Kursen består av fyra delkurser. Delkurs 2 och 4 innehåller tvärvetenskapliga ämnesstudier. Delkurs 1 och 3 innehåller centrala kunskapsområden. Delkurs 1 innehåller verksam•
hetsförlagd utbildning (VFU) omfattande 0,75 hp, delkurs 2 innehåller VFU omfattande 0,75 hp, och delkurs 3 innehåller VFU omfattande 3 hp.
Delkurs 1: Inkluderande syn• och arbetssätt, 7,5 hp
(Working for Inclusion in School)
Framväxten och de nitioner av specialpedagogik som om•
råde belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styrdo•
kument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vilka funktions•
hinder pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan.
Inom läs•, skriv• och matematikutveckling berörs några me•
todiska angreppssätt i relation till hur val av arbetssätt kan försvåra eller underlätta utvecklingen. En orientering om åtgärdsprogram, dess innehåll och relation till annan doku•
mentation som individuella utvecklingsplaner ges. Innehållet i kursen kommer vid varje moment att återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt.
Efter avslutad delkurs 1, Inkluderande syn• och arbetssätt, ska den studerande kunna:
• redogöra för olika grundläggande teoretiska perspek•
tiv, begrepp och förhållningssätt inom specialpedago•
giken
• redovisa skolans styrdokument ur ett inkluderande•
perspektiv
• beskriva metodiska angreppssätt inom läs•, skriv• och matematikutveckling i relation till barn i behov av sär•
skilt stöd
• översiktligt analysera olika typer av funktionsnedsätt•
ningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet
• bedöma svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla
• använda åtgärdsprogram och förstå skillnader mellan åtgärdsprogram och annan dokumentation som indivi•
duella utvecklingsplaner
• värdera och analysera relationen mellan specialpeda•
gogik och pedagogik samt mellan klasslärare och spe•
cialpedagog
• kritiskt granska det egna förhållningssättet till pedago•
giskt arbete med barn i behov av särskilt stöd.
Delkurs 2: Estetiska lärprocesser 7,5 hp (Aesthetical Processes for Learning)
Olika aspekter av estetiska begrepp och lärprocesser be•
handlas i relation till olika för läraryrket relevanta kontexter med syftet att studenterna ska utveckla förmåga att argu•
mentera för estetik i undervisning och ämnesövergripande lärande, grundat i vetenskapligt kritiskt tänkande. Studen•
terna ska också utveckla förmåga att relatera det estetiska lärandet till konkreta lärandesituationer.
Efter avslutad delkurs 2, Estetiska lärprocesser, ska den studerande kunna:
• redogöra för estetikbegreppet och dess de nitioner i olika historiska, samhälleliga och kulturella kontexter
• redovisa olika sätt att de niera estetiskt lärande och estetiska lärprocesser
• re ektera över och problematisera olika legitimerings•
strategier för estetiskt lärande och estetiska lärproces•
ser i verksamheten
• problematisera, värdera och kritiskt granska olika aspekter av estetiskt lärande
• hantera konkreta lärandesituationer av estetisk och ämnesövergripande karaktär i skola/pedagogisk verk•
samhet.
Delkurs 3: Kunskap, lärande och bedömning, 7,5 hp (Knowledge, Learning and Assessment)
Olika former av bedömning t ex summativ och formativ bedömning, behandlas i relation till kunskapssyn och exami•
nationsformer. Studenten ska utveckla förmåga till bedöm•
ning av elevers teoretiska såväl som praktiska kunskaper och färdigheter . Bedömning relateras till nationella och lokala styrdokument och bedömning i allmänhet. Studenten ska även utveckla säkra teoretiska kunskaper och färdigheter möjliga att på bästa sätt tillämpa vid bedömning och betyg•
sättning enligt nationella styrdokument t ex vid nationella prov. Vikt läggs vid utveckling av redskap för systematisk dokumentation för bedömning och betygssättning.
Efter avslutad delkurs 3, Kunskap, lärande och bedömning, ska den studerande kunna:
• analysera och problematisera samband mellan kun•
skapssyn, examinationer och bedömningssätt, även med avseende på styrdokumentens demokratiska aspekter
• i resonemang och argumentation de niera principer för betygssättning och bedömning enligt styrdoku•
ment, med avseende på såväl teoretiska som praktiska kunskaper och färdigheter
• med utgångspunkt i kritiskt tänkande, observera, do•
kumentera och kommunicera elevers lärande, kunskap och utveckling
• förstå det nationella provsystemets syfte, funktion och begränsningar och relatera förståelsen till tillämpning av teorier om lärande, kunskap och bedömning
• i samverkan med VFU•lärare bedöma/betygsätta och dokumentera barns/elevers lärande, kunskaper, fär•
digheter och utveckling i relation till styrdoku•
ment/nationella mål inom relevanta områden.
Delkurs 4: Allmändidaktiska perspektiv på lärande och undervisning, 7,5 hp
(General Didactic Perspectives on Learning and Education) Allmändidaktiska pedagogiska teorier om lärande och un•
dervisning behandlas i olika perspektiv inriktade på t ex lärare, elever, verksamhet och styrdokument. Betydelsen av olika kommunikationsformer och kommunikationssätt, såväl multimediala som tal• och skriftspråkliga, poängteras. Syftet är att studenterna ska utveckla förmåga att i integrera för undervisning och lärande viktiga kunskaper, förmågor och förhållningssätt.
Efter avslutad delkurs 4, Allmändidaktiska perspektiv på lärande och undervisning, ska den studerande kunna:
• översiktligt redogöra för viktiga pedagogiska teorier om lärande och kritiskt granska några teorier
• kritiskt granska och re ektera över olika synsätt på lä•
rande, kunskap och utveckling i såväl i historiska som samtida teoretiska perspektiv
• beskriva vad det innebär att ta den lärandes perspektiv och hur detta utgör ett villkor för lärande
• förstå och re ektera över den kommunikativa aspek•
tens betydelse för undervisning och lärande
• kritiskt värdera metoder i undervisning/pedagogisk verksamhet för arbete med individer och grupper
• re ektera över, analysera och kritiskt granska sitt ve•
tande om att ta de lärandes perspektiv
• kritiskt analysera och problematisera användande av Internet som informationskälla för alla barns/elevers lärande.
Undervisning
Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar och obligatoriska seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fält•
studier, övningar, grupphandledning och enskilt kunskapssö•
kande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men un•
dervisning på engelska kan förekomma.
Examination
Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Under•
känd, Godkänd eller Väl godkänd.
På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast bety•
get Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFU•
period. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU•moment.
I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar att skada elev eller personal på VFU•skolan ska den verk•
samhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studen•
ten efter underlag från VFU•lärare. I underlaget ska kunskaps•
och färdighetsbristerna tydligt nnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU•lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen / VFU•delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps• och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen utförs av högskolans lärare i samråd med VFU•lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen /VFU•delen i kursen.
Kursvärdering
I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna.
Preliminär kurslitteratur
(Litteraturlista reviderad 2009•05•11)
Delkurs 1 Inkluderande syn• och arbetssätt
Ahlberg, Ann (2001).Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007).Att läsa och skriva • forskning och beprövad erfarenhet.www.skolutveckling.se
Haug, Peder (1998).Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distribution.www.skolverket.se/publikationer
Nilholm, Cleas (2007).Perspektiv på specialpedagogik. (omarbetad upplaga). Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt. (2008).Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (omarbetad upplaga). Stockholm: Liber.
Skolverket (2008).Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram.www.skolverket.se
Skolverket (2008). Kvalitet inom IV hela skolans ansvar.
www.skolverket.se/content/1/c6/01/22/81/87427_Kvalitet_inom_IV_•_hela_skolans_ansvar.pdf
Wennergren, A•C (2001).Dialogiskt lärande i hörselklass. En studie om att utveckla ett förhållningssätt.www.dialogprojektet.se
Välj mellan tre nedastående
Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Ann•Louise (2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik.
Lund: Studentlitteratur.
Bergquist m. . (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber.
Litteratur om olika funktionsnedsättningar via nätet.
Referenslitteratur
Bergquist (2003).Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber.
Ljungblad, A•L (2003).Att möta barns olikheter • åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument.
Lundberg, I & Herrlin, K (2005).God läsutveckling • kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur.
Skolverket (1999).Nationella kvalitetsgranskningar 1998. Liber, Stockholm.www.skolverket.se
Tideman, Magnus et al (2004). Den stora utmaningen • om att se olikhet som resurs i skolan. Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola.
Wennergren A•C (2008).Elever som aktörer. Grundskoletidningen 2/2008.
Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande • en forskningsöversikt. Stockholm:
Liber Distribution.www.skolverket.se/publikationer
Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.
Delkurs 2 Estetiska lärprocesser
Alerby, E & Elidottir, J (red) (2006).Lärandets konst•betraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar)
2. Balldin, Mona & Einarsson, Elisabeth (1995). Berätta, dikta och måla. Serie: Ämnesdidaktiska studier. Institutionen för metodik och ämnesteori. Lärarhögskolan i Malmö. (best. Holmbergs Internetshop) (100 s).
Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. Karlstad: Region Värmland.
Lindstrand, F & Selander, S (red) (2009).Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar)
1. Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003). En kulturskola för alla: Estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespeci kt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Finns att hämta som PDF• l på Myndigheten för skolutvecklings hemsida • publikationer). (117 s).
Saar, Tomas (2005).Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap.
Avdelningen för pedagogik. (112 s). ISBN 91•85335•69•X
Thavenius, J., Persson, M. & Aulin•Gråhamn, L. (2004).Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.
1. För studenter som läser till lärare för gymnasieskolan och grundskolans senare år.
2. För studenter som läser till lärare för förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år.
Texten från Malmö Högskola nns som PDF• l. Gå till Malmö Högskola, Publikationer, Lärarutbildningens publikationsse•
rier, Rapporter om utbildningen, Läs mer om vilka rapporter som publicerats . Här nns de under respektive årtal.
Litteratur som fördjupningsmaterial och annat arbetsmaterial kan tillkomma enligt lärares anvisningar.
Referenslitteratur
Ericsson, Claes (2002).Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö.
Lindgren, Monica & Folkestad, Göran (2005).Skolans musikaliska och estetiska verksamhet i en avreglerad skola. Forsknings•
projekt kring försöksverksamheten Utan timplan•med oförändrat uppdrag . Finns som PDF på Musikhögskolan Göteborgs Universitet under rubriken Forskning.
Nilsson, Bo (2002).Jag kan göra hundra låtar. Barns musikskapande med digitala verktyg. Lunds Universitet. Musikhögsko•
lan i Malmö.
Rassmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008).Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur. (224 s).
Sundin, Bertil (2003).Estetik och pedagogik • i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld.
Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.
Delkurs 3 Kunskap, lärande och bedömning
Black, Paul & Wiliam, Dylan.(2001).Inside the Black Box Raising Standards Through Classroom Assessment. BERA short Final Draft 1 November 6, 2001. (Googel: Inside the Black Box 090515) A version of the document, amended for readers in the USA, has been published in the journal. Phi Delta Kappan Vol. 80 (2) pp.139•148 October 1998 . That version has the same title and authors as the version above. However, the copyright in that version is held by the publishers
of Kappan. (14 s)
1. Biggs, John, & Tang, Catherine (2007). Teaching for quality learning at university: What the student does. 3/e. London :Open university press. (s 77•80, 162, 164•166, 169, 177, 178, 191, 15 s). I kompendium, Vaktmästeriet.
2. 1. Biggs, John, & Tang, Catherine (2007).Teaching for quality learning at university: What the student does. 3/e. London :Open university press. (s 76•80, 5 s). I kompendium Vaktmästeriet.
2. Espenakk, U., Frost, J., Klepstad Faervaag, M., Grove, H. Horn, E. , Löge I., K., Solheim, R., G. och WgnerÅ. K. H. (2004).TRAS
• tidig registrering av språkutveckling. En handbok om språkutveckling hos barn. Specialpedagogiska förlaget, spf.utbildning.com Hultén, Pernilla, Hultman, Jens, Eriksson, Lars, Torsten (2007). Kritiskt tänkande. Malmö: Liber. ( s 12•24, 13 s). I kom•
pendium Vaktmästeriet.
1. Jansdotter Samuelsson, Maria & Nordgren Kenneth (2008).Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. (188 s) Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2005).Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag (250 s).
2. Pettersson, Agneta (Red) (2007).Sporre eller otyg om bedömning och betyg. Lärarförbundet: Lärarförbundets förlag.
1. Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedöm•
ning och betygsättning.www.skolverket.se(68 s).
2. Skolverket (2004) (red). Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. www.skolverket.se (50 s av 215).
2. Skolverket (2005).Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan.www.skolverket.se(46 s).
2. Skolverket (2007).Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem.www.skolverket.se(40 s).
Skolverket (2008).Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen.www.skolverket.se(15 s).
2. Skolverket (2008). Tio år efter reformen. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport 2008: 318. I kompendium Vaktmäs•
teriet.
1. För studenter som läser till lärare för gymnasieskolan och grundskolans senare år.
2. För studenter som läser till lärare för förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år.
Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.
Referenslitteratur
Black, P, Harrison, C, Lee, C, Marshall, B, and William, D (2004).Working inside the black box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi, Delta, Kappan sept 2004.(pp 9•21).
Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning: var, när och hur? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Elekronisk resurs,
www.skolverket.se)175 s
Lipman, Matthew. (2003).Thinking in Education. Camebridge University Press. (Elektroniks resurs). (s 205•219, 15 s).
Moreau, H och Wretman, S.Bedömning för att forma undervisning och lärande. Red Åke Sundström. Fortbildning AB och Grundskoletidningen.
Skolverket (2001).BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola.www.skolverket.se(Publikationer).
Skolverket (2002).Att bedöma eller döma. Malmö: Liber distribution.
Stenmark, J K (Ed)(2002/1991). Mathematics Assessement. Myths, Models, Good Questions an Practical Suggestions. Ninth printing 2002. USA: NCTM, The National Council of Teachers of Mathematics.
Delkurs 4 Allmändidaktiska perspektiv på lärande och undervisning
Arevik, S & Hartzell, O (2007). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Serie: Didactica 11.
Lärarhögskolan i Stockholm: HLS. ISBN: 978•91•7656•631•2 (251 s.)
Arfwedsson & Arfwedsson (2002). Didaktik För Lärare: En Bok Om Lärares Yrke i Teori Och Praktik
Björnelo, Inger (2008).Hållbar utveckling att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber. (136 s) Enochsson, A•B (2007).Internetsökningens didaktik. Stockholm: Liber. (150 s)
Säljö, R (2000). Lärande i Praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. ISBN: 9176565181 (276 s) Referenslitteratur
Hedlin, Maria (2006).Jämställdhet en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.
Kohn, Al e.The homework myth. (200 s).
Linderoth, Jonas (red)(2007).Datorspelandets dynamik. Lekar och roller i en digital kultur. Lund: Studentlitteratur. (256 s).
Orlenius, Kennert & Bigsten, A (2006).Den värdefulla praktiken Yrkesetik i pedagogers vardag. Stockholm: Runa. (157 s).
UNICEF (2008).Handbok om Barnkonventionen. (48 s).
Wrethander Bliding, Marie (2007).Inneslutning och uteslutning barnets relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. (192 s) ISBN 9789144046044
Åkerlund, Dan (2008).Publicistiska arbetssätt i skolan. Lund: Studentlitteratur. (232 s).
Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.
