Sektionen för lärarutbildning Kurskod: UV3003 / 8.1
Utbildningsvetenskap för undervisningsområdet grundskolans senare del/gymnasieskolan AU90(31•60), 30 hp
Education Sciences, First Level 30 credits Grundnivå
Progression: 31•60
Huvudområde: Utbildningsvetenskap
Kursplanen är godkänd av styrelsen för Sektionen för lärarutbildning (2010•03•02) och fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2010•03•11) och gäller från och med höstterminen 2011.
Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör andra terminen av allmänt utbildningsområde för AU90 grundskolans senare del och gymnasieskolan samt för lärare i gymnasieskolans yrkesämnen. Delkurs 4 ges även som fristående kurs.
Behörighetskrav
Behörighet till lärarprogrammet, AU 90 hp. Allmänt utbild•
ningsområde (AUO) Utbildningsvetenskap 1•30 hp. Minst 75% av poängen, inkl verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom AUO/Utbildningsvetenskap 1•30 hp. För att läsa del•
kurs 4 som fristående kurs krävs lärarexamen.
Kursens mål
Kurser inom det allmänna utbildningsområdet skall på en och samma gång vila på skolans målsättningar, aktuell praxis i skolverksamheter och vetenskaplig problematisering. Kon•
kret är målet att varje delkurs skall vara forskningsbaserad, praxis• och skolrelevant samt förhålla sig till existerande mål för lärarutbildning och skola.
Syftet med kursen Utbildningsvetenskap 31•60 hp är att för•
djupa den studerandes kunskaper, färdigheter och förmågor med avseende på bedömning av lärande och utveckling. Kur•
sens mål är också att konkretisera begreppet inkluderande syn• och arbetssätt genom att introducera specialpedago•
gik som ämnesområde. Ytterligare ett mål är att tydliggöra betydelsen av läs•, skriv• och matematikutveckling i olika ämnen/ämnesområden och att visa på möjligheter att i un•
dervisning/pedagogisk verksamhet använda estetiskt lärande för alla elever. Kursens syfte är också att skapa förutsättning•
ar för fördjupad kunskap om informationsteknik och dess roll i den pedagogiska verksamheten.
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
Kunskap och förståelse
• kritiskt granska teorier om lärande och utveckling
• re ektera över och granska tillämpningen av läropla•
nens demokratiska riktlinjer med avseende på genus, etnicitet, hållbar utveckling och elever i behov av sär•
skilt stöd, i undervisning
• på en fördjupad nivå beskriva juridiska och etiska frå•
gor i anknytning till informationsteknik i skolan Färdighet och förmåga
• utveckla egen kompetens för att hantera krav på ge•
nerella och speci ka lärandemiljöer Värderingsförmåga och förhållningssätt
• visa grundläggande kunskaper om centrala specialpe•
dagogiska synsätt, förhållningssätt samt traditionella och icketraditionella metoder
• visa god förmåga till bedömning av elevers utveckling och uppnående av nationella mål
Kursens huvudsakliga innehåll
Kursen består av fyra delkurser. Delkursernas ordning kan variera. Delkurs 2 och 4 innehåller tvärvetenskapliga ämnes•
studier. Delkurs 1 och 3 innehåller centrala kunskapsom•
råden. Delkurs 3 innehåller verksamhetsförlagd utbildning, (VFU) 7,5 hp.
Delkurs 1: Lärande, kunskap och bedömning 7,5 hp
(Knowledge, Learning and Assessment 7,5 ECTS)
Olika former av bedömning t.ex. summativ och formativ bedömning, behandlas i relation till kunskapssyn och exami•
nationsformer. Studenten ska utveckla förmåga till bedöm•
ning av elevers teoretiska såväl som praktiska kunskaper och färdigheter. Bedömning relateras till nationella och lokala styrdokument och bedömning i allmänhet. Studenten ska även utveckla säkra teoretiska kunskaper och färdigheter möjliga att på bästa sätt tillämpa vid bedömning och betyg•
sättning enligt nationella styrdokument t.ex. vid nationella prov. Vikt läggs vid utveckling av redskap för systematisk dokumentation för bedömning och betygssättning.
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
• analysera och kritiskt granska samband mellan kun•
skapssyn, examinationer och bedömningssätt
• motivera i vilka syften elever bedöms och kommuni•
cera elevers utveckling med ett professionellt språk
• de niera principer för betygssättning och bedömning
• diskutera det nationella provsystemets syfte, funktion och begränsningar
• utforma uppgifter, bedöma/betygsätta och dokumen•
tera barn/elevers kunskaper och utveckling i relation till nationella mål
Delkurs 2: Inkluderande syn•och arbetssätt 7,5 hp (Working for Inclusion in School 7,5 ECTS)
Framväxten och de nitioner av specialpedagogik som om•
råde belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styr•
dokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vil•
ka funktionsnedsättning pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Läs•, skriv• och matematikutvecklingens betydelse för barns och elevers kunskapsutveckling berörs.
En orientering om åtgärdsprogram, dess innehåll och relation till annan dokumentation ges. Innehållet i kursen kommer vid varje moment att återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt.
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
• redogöra för olika teoretiska perspektiv och begrepp, samt skolans styrdokument ur ett inkluderande per•
spektiv
• inom läs•, skriv•, och matematikutveckling beskriva hur val av arbetssätt påverkar lärande i alla ämnen
• översiktligt analysera olika typer av funktionsnedsätt•
ningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet
• bedöma svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla
• använda åtgärdsprogram och förstå skillnader mellan åtgärdsprogram och annan dokumentation
• kritiskt granska det egna förhållningssättet till pedago•
giskt arbete med barn i behov av särskilt stöd Delkurs 3: Lärande och undervisning, VFU 7,5, hp (Learning, teaching and education 7,5 ECTS)
Lärarens uppdrag betonas liksom aktivt deltagande i plane•
ring, genomförande och efterarbete av undervisning. Bety•
delsen av planering, val av metoder och läromedel lyfts fram.
Stor vikt läggs vid bedömning av elever och betygssättning.
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
• i samband med undervisning analysera lärares under•
visande och fostrande uppgifter i en demokratisk skola
• planera, leda och utvärdera egen undervisning med utgångspunkt i styrdokumenten
• använda olika arbetssätt, arbetsformer och metoder i sin undervisning
• analysera och bedöma elevers kunskaper och kun•
skapsutveckling i relation till nationella mål
• observera hur lärare omsätter olika inkluderande syn•
och arbetssätt i sin undervisning Delkurs 4: Estetiska lärprocesser 7,5 hp (Aesthetical Processes for Learning 7,5 ECTS)
Olika aspekter av estetiska begrepp och lärprocesser be•
handlas i relation till olika för läraryrket relevanta kontexter med syftet att studenterna ska utveckla förmåga att pro•
blematisera estetik i undervisning och ämnesövergripande lärande, grundat i vetenskapligt kritiskt tänkande. Studen•
terna ska också utveckla förmåga att relatera det estetiska lärandet till konkreta lärandesituationer
Efter avslutad delkurs skall studenten kunna:
• redogöra för estetikbegreppet och redovisa olika sätt att de niera estetiskt lärande och estetiska lärproces•
ser
• re ektera över och problematisera olika legitimerings•
strategier för estetiskt lärande och estetiska lärproces•
ser i verksamheten
• problematisera, värdera och kritiskt granska olika aspekter av estetiskt lärande
• hantera konkreta lärandesituationer av estetisk och ämnesövergripande karaktär i relation till sko•
la/pedagogisk verksamhet Undervisning
Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, lek•
tioner och seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fält•
studier, laborationer, gruppövningar, grupphandledning och enskilt kunskapssökande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.
Examination
Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Under•
känd, Godkänd eller Väl godkänd.
Examination sker i form av skriftliga och muntliga redovisning•
ar och tentamina individuellt eller i grupp. Efter genomgången kurs med underkänt betyg följer två omtentamenstillfällen.
Om ytterligare tillfällen krävs, kan en ny eller förändrad kursplan komma att gälla. Antalet examinationstillfällen är obegränsade så länge kursen går.
På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast bety•
get Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg, har studenten rätt till ytterligare en VFU•
period. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU•moment.
I de fall en student visar grov oskicklighet och riskerar
att skada elev eller personal på VFU•skolan ska den verk•
samhetsförlagda utbildningen (VFU) avbrytas i förtid (HSV Rapport 2007:58 R) och studenten är underkänd i denna kurs. Högskolans lärare (examinator) underkänner studen•
ten efter underlag från VFU•lärare. I underlaget ska kunskaps•
och färdighetsbristerna tydligt nnas dokumenterade och en individuell plan ska upprättas av högskolans lärare i samråd med VFU•lärare där det framgår vilket stöd studenten kan få samt när och hur kunskaper och färdigheter ska kontrolleras för att få återuppta studierna på kursen. För att få göra om kursen/VFU•delen i kursen måste studenten vid kontroll ha uppvisat att de kunskaps• och färdighetsbrister som innebar fara för elev/personal inte kvarstår. Studenten har rätt till kontroll vid högst två tillfällen inom 1 år och kontrollen
utförs av högskolans lärare i samråd med VFU•lärare. Om studenten ej klarar kontrollen har studenten inte rätt att göra om kursen/VFU•delen i kursen.
Kursvärdering
I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna.
Kurslitteratur
(Litteraturlista reviderad 2011•08•05)
Delkurs 1: Kunskap, lärande och bedömning
Black, Paul & Wiliam, Dylan.(2001).Inside the Black Box Raising Standards Through Classroom Assessment. BERA short Final Draft 1 November 6, 2001. (Google: Inside the Black Box 090515) A version of the document, amended for readers in the USA, has been published in the journal. Phi Delta Kappan Vol. 80 (2) pp.139•148 October 1998 . That version has the same title and authors as the version above. However, the copyright in that version is held by the publishers of Kappan. (14 s) Black, Paul, Harrison, Christine, Lee, C, Marshall, B, and William, D (2004). Working inside the black box: Assessment for Learning in the Classroom. Phi, Delta, Kappan sept 2004.(pp 9•21)
Carlsson, Carl Gustaf, Gerrevall, Per och Pettersson, Astrid (2007).Bedömning av yrkesrelaterat kunnande. Stockholm: Stock•
holms Universitets förlag.
Jönsson, Anders (2010).Lärande bedömning. Malmö: Gleerup.
Pettersson, Agneta (Red.) (2007).Sporre eller otyg om bedömning och betyg. Lärarförbundet: Lärarförbundets förlag.
Skolverket (2009).Författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygsättning. (35 s) www.skolverket.se
Skolverket (2008).Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (15 s) www.skolverket.se
Skolverket (2009).IUP processen. Arbetet med den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (82 s)www.skolverket.se
Dessutom tillkommer litteratur och aktuella styrdokument enligt examinators anvisningar.
Referenslitteratur
Kohn, Al e (2007).The homework myth. Dacapo Life Long.
Korp, H. (2003).Kunskapsbedömning: var, när och hur? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (175 s)www.skolverket.se
Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2009).Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag. (250 s)
Lundahl, Christian & Folke•Fichtelius, Maria (red.) (2010).Bedömning i och av skolan praktik, principer, politik. Lund: Stu•
dentlitteratur (315 s)
Korp, Helena (2006).Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. ( Malmö Educa•
tional sciences no 24) Malmö högskola: lärarutbildningen. Finns på nätet.
Moreau, H och Wretman, S.Bedömning för att forma undervisning och lärande. Red Åke Sundström. Fortbildning AB och Grundskoletidningen.
Skolverket (2002).Att bedöma eller döma. Malmö: Liber distribution.
Delkurs 2: Inkluderande syn och arbetssätt
Ahlberg, Ann (2001).Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. (delar av 173 s)
Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (2007).Därför inkludering. (165 s)www.butiken.spsm.se/produkt/katalog__ler/Inkl_bokTOT.pdf
Ewald, Anette & Garme, Birgitta (red) (2007). Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet. (delar av 100 s).
www.skolutveckling.se
Persson, Bengt. (2008).Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap (omarbetad upplaga). Stockholm: Liber. (184 s) Skolverket (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998, läs och skrivprocessen i undervisningen särtryck rapport 160 (30 s). Liber, Stockholm.www.skolverket.se
Skolverket (2008).Allmänna råd för arbetet med åtgärdsprogram. (26 s).www.skolverket.se
Skolverket (2008).Kvalitet inom IV hela skolans ansvar. (delar av 63 s)www.skolverket.se/content/1/c6/01/22/81/87427_Kvalitet_
inom_IV_-_hela_skolans_ansvar.pdf
Wennergren AC (2008). Elever som aktörer.Grundskoletidningen 2/2008, ss. 1015 (5 s). (pdf skickas till stud)
Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskans•
liet. (delar av 100 s)www.regeringen.se
Välj mellan fyra alternativ
Litteratur om olika funktionsnedsättningar väljs via nätet.
Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, AnnLouise (2001). Barn med behov av särskilt stöd: grundbok i specialpedago•
gik. Lund: Studentlitteratur.
Bergquist m. . (2003).Att möta barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Liber.
Sandberg, Anette (2009).Med sikte på förskolan barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Dessutom tillkommer litteratur och aktuella styrdokument enligt examinators anvisningar.
Referenslitteratur
Haug, Peder (1998).Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distribution.www.skolverket.se/publikationer
Nilholm, Cleas (2007). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd: Vad betyder det och vad vet vi? forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.www.skolverket.se
Delkurs 3: Lärande och undervisning, VFU
Aili, Carola, Blossing, Ulf & Tornberg, Ulrika (2008). (Red.).Läraren i blickpunkten olika perspektiv på lärares liv och arbete.
Stockholm: Lärarförbundets förlag. (valda delar, cirka 150 s.).
Långström, Sture & Wiklund, Ulf (2006).Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur.
Hansén, Sven•Erik & Forsman, Liselott (2011). Allmändidaktik. Vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur. (Delar av, cirka 250 s.).
Kernnell, Lars•Åke (2010).Att nna balanser: en bok om undervisningsyrket. Lund: Studentlitteratur. (valda delar).
Thors C (red) (2007).Utstött en bok om mobbning. Pedagogiska magasinets skriftserie.
Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar.
Dessutom tillkommer litteratur och aktuella styrdokument enligt examinators anvisningar.
Referenslitteratur
Jansdotter Samuelsson, Maria & Nordgren Kenneth (2008).Betyg i teori och praktik. Malmö: Gleerups. (188 s) Hedlin, Maria (2006).Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.
Lindström, Lars & Lindberg, Viveca (red) (2009).Pedagogisk bedömning. Stockholm, HLS förlag. (250 s)
Skolverket (2004).Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning. (68 s)www.skolverket.se
Skolverket (2008).Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. (15 s)www.skolverket.se
Delkurs 4: Estetiska lärprocesser
Alerby, E & Elidottir, J (red) (2006).Lärandets konstbetraktelser av estetiska dimensioner i lärandet. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar)
Ericsson, Claes & Lindgren, Monica (2007). En start för tänket, en bit på väg. Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan. Karlstad: Region Värmland.
Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003).En kulturskola för alla: Estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespeci kt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Skolverket, publikationer. (Finns att hämta som PDF• l på Myndigheten för skolutvecklings hemsida • publikationer). (117 s)
Saar, Tomas (2005).Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap.
Avdelningen för pedagogik. (112 s)
Thavenius, J., Persson, M. & Aulin• Gråhamn, L. (2004).Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.
Dessutom tillkommer litteratur och aktuella styrdokument enligt examinators anvisningar.
Referenslitteratur
Ericsson, Claes (2002).Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö.
Lindgren, Monica & Folkestad, Göran (2005).Skolans musikaliska och estetiska verksamhet i en avreglerad skola. Forsknings•
projekt kring försöksverksamheten Utan timplan • med oförändrat uppdrag. Finns som PDF på Musikhögskolan Göteborgs Universitet under rubriken Forskning.
Lindstrand, F & Selander, S (red) (2009).Estetiska lärprocesser. Lund: Studentlitteratur. (vissa delar)
Nilsson, Bo (2002).Jag kan göra hundra låtar. Barns musikskapande med digitala verktyg. Lunds Universitet. Musikhögsko•
lan i Malmö.
Rassmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008).Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur. (224 s) Sundin, Bertil (2003).Estetik och pedagogik • i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld.
