Kvalitetsrapport
2011‐2012
skolan
Åk 4‐6
Sammanställning
Kunskaper och värden
Prioriterade områden: Svenska, matematik, engelska och särskilt stöd.
Åk 4‐6
Eftersom det är den första gången som nationella proven genomförs i åk 6, så kan vi inte göra några jämförelser med tidigare resultat. Vi tycker oss se att antalet elever som lyckats med proven ökat nu när proven görs i åk 6 istället för åk 5.
En elev som läser särskild kurs har varit undantagen från att göra de nationella proven i sv, ma och eng och räknas därför inte med i statistiken.
Årskurs 5
Hagaskolan
Andel elever (%) i årskurs 5 som har nått målen i de nationella ämnesproven
2007 2008 2009 2010 2011
Engelska 91 90 92 98 ---
Matematik 74 70 80 89 87
Svenska 86 78 92 87 ---
Svenska som andraspråk
Årskurs 6
Hagaskolan
Andel elever (%) i årskurs 5 som har nått målen i de nationella ämnesproven
2012
Engelska 97 (100/95) *
Matematik 100 (100/100)
Svenska 94 (100/90)
Svenska som andraspråk
*(flickor/pojkar)
Engelska:
3% av eleverna har inte nått kravnivån i att skriva en egen text utifrån en uppgift. 97% av eleverna har nått kravnivån i samtliga delprov i eng.
Eleven som inte blev godkänd på delprovet har visat på andra tester under året att kunskapskraven i ämnet har nåtts.
Matematik:
100 % av eleverna har nått kravnivån i matte.
Svenska:
3% av eleverna har ej nått kravnivån i att skriva berättande text. 3 % av eleverna har ej nått kravnivån i läsförståelse. 94% av eleverna har nått kravnivån i samtliga delprov i sv.
De elever som inte blev godkända på delproven har visat på andra tester under året att de nått kunskapskraven i ämnet.
.
Särskilt stöd:
Redovisa antal åtgärdsprogram, arbetsmodell för särskilt stöd och inkludering.
Antal åtgärdsprogram för åk 4‐6 läsåret 2011‐2012: 12 st
Arbetsmodell för särskilt stöd och inkludering: Under läsåret 2011‐2012 har klasslärare, resurslärare samt specialpedagog varit den personal som har arbetat med det särskilda stödet. Arbetsmodellen har varit att ge stöd inom klassens ram, utom när eleverna själva önskat att få arbeta enskilt. Vid behov (t. ex vid extra genomgångar och extra övningstillfällen) har periodvis, elever arbetat enskilt eller i liten grupp.
Under läsåret genomför vi (förutom åk 6:s ämnesprov) fortlöpande diagnoser (se Bilaga) för att kunna följa elevernas kunskapsutveckling
Inga elever från grundsärskolan har under läsåret varit inkluderade i grundskolans klasser, åk 4‐6.
Sammanfattning Svenska:
Eleverna är generellt mycket bra på att läsa med flyt och att skriva berättande texter.
Det eleverna skulle kunna utveckla sin förmåga på är muntlig framställning samt att läsa mellan raderna och dra egna slutsatser av vad de läst.
Mål 1:
Eleverna ska känna större säkerhet vid muntlig framställning.
Genom att:
Vi ska skapa fler tillfällen för muntlig framställning och öva det mera både i mindre och större grupp.
Mål 2:
Eleverna ska bli säkrare på att läsa mellan raderna och dra egna slutsatser av vad de läst.
Genom att:
Lägga in mera bokprat kring böcker eleverna läser själva samt diskutera gemensamma texter i större utsträckning i gruppläsning eller i klass.
Sammanfattning Matematik:
Eleverna i åk4‐ 6 håller en hög nivå i matte och är duktiga på att förstå vad som efterfrågas och prata matte. Vi upplever att vi har ett bra läromedel.
Eleverna kan bli ännu säkrare på att använda de fyra räknesätten samt att formulera hur de tänker i skrift.
Mål 1:
Eleverna ska bli säker på minst en skriftlig räknemetod i varje räknesätt.
Genom att:
Visa olika räknemetoder och sedan låta eleven välja den som passar dem bäst.
Mål 2:
Eleverna ska bli säkrare på att formulera hur de tänker i skrift.
Genom att:
I ännu större utsträckning skola in eleverna på hur de ska skriva i årskurs 4.
Sammanfattning Engelska:
Eleverna är duktiga på att förstå och prata engelska och har ett stort ordförråd.
Ett förbättringsområde i engelska kan vara att utveckla skrivandet.
Mål 1:
Att utveckla skrivandet.
Genom att:
Uppmuntra till att skriva hela meningar och fler korta berättande texter.
Sammanfattning Övriga ämnen:
Den nya läroplanen erbjuder nya utmaningar där många av uppnåendemålen är gemensamma för flera olika ämnen. En nackdel är att befintliga läromedel inte är anpassade efter den nya läroplanens krav och målformuleringar.
NO: Arbetet med NTA‐lådorna är uppskattat av både elever och pedagoger eftersom upplägget och arbetsmetoden är tydlig och följer en röd tråd. Materialet erbjuder laborativa övningar som
engagerar eleverna på ett positivt sätt.
SO: Påbörjade ämnesintergeringar har varit positiva och har förhoppningsvis ökat elevernas helhetsförståelse. Inom vissa områden har svårigheter funnits att hitta anpassat arbetsmaterial till eleverna.
Bild:
Idrott: De elever som upplever att de har behov av extra rörelse under veckan eller har behov av extra motorisk träning har erbjudits att gå på ”Rörelseförrådet” en timma per vecka. Flera elever har muntligt uttryckt att de vill fortsätta gå på rörelseförrådet för att de upplever att de hinner öva in rörelser de inte klarat innan.
Slöjd:
Mål 1: Tydliggöra och sammanföra de gemensamma målen för att underlätta bedömning och ge eleverna ett
helhetsperspektiv.
Genom att: Utöka ämnesintegreringen utifrån de förutsättningar som ges.
Mål 2: Utöka arbetet med NTA‐lådorna.
Genom att: Fler pedagoger får ta del av NTA‐
utbildning. Utarbeta en plan över vilka
arbetsområden som bearbetas under olika årskurser.
Mål 3: Förnya läromedlen i SO ämnena.
Genom att: Prioritera inköp av läromedel som är anpassat efterden nya läroplanen.
Sammanfattning särskilt stöd:
Beskriv kortfattat styrkor och förbättringsområden för särskilt stöd. Formulera max 3 mål för nästa år samt ”genom att”.
Styrkor:
‐Att dagligen finnas ”mitt i” verksamheten underlättar kommunikationen med de lärare som har elever i behov av särskilt stöd. Speciallärare/pedagog har inblick i flera årskurser och får därigenom en överblick över behovet av särskilt stöd och hur resurserna bäst ska fördelas.
‐God kunskap om diagnoser. Vårt årshjul med diagnoser i samtliga årskurser underlättar för oss att kontinuerligt följa upp elevernas utveckling. Diagnostiseringen leder till direkta åtgärder kring eleven.
‐ Nära kontakt med föräldrar.
‐ Erfaren pedagog.
Förbättringsområden:
‐Schemaläggningen av handlednings‐ och/eller planeringstiden med berörd personal mellan kl 8‐14 för att minimera risken att dessa tider flyttas pga att andra möten åläggs personalen under
eftermiddagstid.
‐Ett system med ”två olika former” av särskilt stöd. Ett ”periodiskt” stöd till de elever som är i behov av intensiva insatser under en kortare period för att nå målen och ett mera ”långvarigt” stöd till de elever som behöver stödinsatser under en längre tidsperiod. Det ”periodiska” stödet kunde t ex ligga 8.20‐8.40 varje morgon, och köras intensivt varje dag med samma elev under ett visst antal veckor.
‐Få tid till att diskutera/utvärdera/tydliggöra rutinerna kring dokumentationen av elever i behov av särskilt stöd.
Mål 1: Förbättra rutinerna kring handlednings‐ och planeringstid
Genom att schemalägga handlednings‐ och/eller planeringstid med berörd personal mellan kl 8‐14 och inte på em‐tid.
Mål 2: Att planera för att kunna ge intensivt stöd, periodvis, under läsåret.
Genom att vid läsårets start, vid schemaläggningen, planera för att detta kan genomföras.
Mål 3: Se över rutinerna kring
upprättandet av åtgärdsprogram
Genom att utvärdera läsårets nya rutiner och dokumentation.
Trygghet/trivsel
Prioriterade områden: Likabehandling, delaktighet/medinflytande och ordningsregler
Likabehandling
Resultat från vår trivselenkät (se bilaga).
Under året har de skrivits ca 50 incidentrapporter på skolan. Flertalet av dessa innehåller mer än en typ av incident. Den vanligaste typen av incident är fysiskt våld, kränkande tilltal eller kränkande språk.
Det flesta incidenter inträffar i klassrummen eller korridoren. I en majoritet av incidenterna är det första gången beteendet iakttas. Ca 15 av fallen handlar om upprepande incidenter där samma personer är inblandade.
Vid nästan samtliga fall informeras mentorer, samtal sker med de inblandade, vårdnadshavare informeras och rektor informeras.
I 13 av de 50 incidenterna har skolan bedömt att ärendet bör utredas vidare.
(För sammanställning, se bilaga)
Delaktighet/medinflytande
Presentera resultat från enkätundersökningar
Delaktighet/medinflytande
Nuläge
:1. Markera din skolas genomsnittsvärde för 2012 för respektive kvalitetsområde.
Trygghet och trivsel: 91 % upplever trygghet och trivsel i skolan.
Inflytande: 89 % upplever att de har inflytande i skolan.
Arbetsklimat: 87 % upplever ett bra arbetsklimat i skolan.
Arbetsbelastningen: 91 % upplever en rimlig arbetsbelastning.
Lärarna/undervisningen: 90 % är nöjda med undervisningen och lärarna.
Individualisering: 86 % tycker att individualiseringen är tillgodosedd.
Utvecklingssamtal och bedömning/betyg: 93 % är nöjda med detta.
Individuell hjälp/stöd: 98 % är nöjda med den individuella hjälpen/stödet.
Elevers skattning av sin utveckling: 87 % är nöjda med sin utveckling vad gäller ansvarstagande, samarbetsförmåga m.m.
2. Notera de kvalitetsområden där skillnaden mellan pojkar och flickor är minst 3
procentenheter. Undersök vilka indikatorer (frågor) som främst bidragit till skillnaderna.
Sammanfatta din slutsats.
Trygghet och trivsel: Flicka: 93 % Pojke: 90 %
Slutsats: Flickor känner mer av när det är oro. Pojkarna en större trygghet och flickorna har en större känslighet för stämningar.
Arbetsbelastning: Flicka 87 % Pojke 94 %.
Slutsats: Flickorna klarar av större utmaningar och orkar hålla fokus längre än pojkarna.
Lärarna/undervisningen: Flicka 92 % Pojke 89 %.
Slutsats: Flickorna har en högre acceptansnivå för lärare och undervisning.
Utvecklingssamtal och bedömning/betyg: Flicka 95 % Pojke 91 %.
Slutsats: Pojkarna kanske inte får den positiva upplevelsen från ett utvecklingssamtal.
Får röra på mig under skoldagen: Flicka 100 % Pojke 96 %.
Slutsats: Pojkarna har ett betydligt större rörelsebehov.
Får redovisa vad jag lärt mig på olika sätt: Flicka 92 % Pojke 83 %.
Slutsats: Att prata med eleverna kring vad de lärt sig är också en redovisningsform. Tydliggöra och visa eleven att ”det är nu du kan visa vad du kan”. Ge träning och verktyg till att hitta olika
redovisningsmetoder.
Får kunskaper som jag tror jag får nytta av: Flicka 97 % Pojke 85 %.
Slutsats: Flickorna är mer motiverade för skoluppgifterna och förstår vikten av dem bättre än pojkarna.
Får arbeta med intressanta saker: Flicka 82 % Pojke 75 %.
Slutsats: Pojkar har svårare att bli intresserade och svårare att motivera.
Får arbeta med lagom utmanade uppgifter: Flicka 84 % Pojke 92 %.
Slutsats: Flickorna behöver mer utmanande uppgifter.
Får tydlig information om kursplanen: Flicka 97 % Pojke 94 %.
Slutsats: Pojkarna har svårare att lyssna på information. Behöver information på ett annat sätt, som t.ex. individuell/skriftlig information.
Får tydlig information om hur det går: Flicka 97 % Pojke 92 %.
Slutsats: Se föregående.
Känner nyfikenhet/lust att lära i skolarbetet: Flicka 82 % Pojke 85 %.
Slutsats: Flickorna behöver fler/större utmaningar.
Hjälper till att skapa lugn och ro: Flicka 68 % Pojke 81 %.
Slutsats: Flickorna bryr sig mindre att bidra till lugn och ro medan pojkarna tror sig göra det genom hojtningar/skrik rakt ut i luften.
Går bra för mig att samarbeta: Flicka 95 % Pojke 98 %.
Slutsats: Flickorna har högre krav för vad samarbete är.
4. Ser du samband/svarsmönster mellan olika frågor som kan skapa fler bilder av din skola än grupperingen i de 9 olika kvalitetsområden som redovisas i diagrammen?
Bilden blir tydligare när man ser svaren från pojke och flicka och att deras svar skiljer sig.
Förändring över tid:
5. Notera de kvalitetsområden där förändringen är minst 3 procentenheter mellan 2010 och 2012. Undersök vilka indikatorer som främst bidragit till förändringen. Sammanfatta din slutsats.
Inflytande: 2010 86 %, 2012 89 %
Slutsats: Barnen har getts mer möjligheter att påverka undervisningen bl.a. genom klassråd och elevråd. En positiv förändring.
Arbetsbelastning: 2010 86 %, 2012 91 %.
Slutsats: Man har noterat den svaga siffran 2010 och gjort förändringar som lett till ett positivt svar.
Lärarna/undervisningen: 2010 85 %, 2012 90 %.
Slutsats: Undervisningen har blivit mer anpassad och utvecklad. En större lyhördhet från lärarna.
Utvecklingssamtal och bedömning/betyg: 2010 84 %, 2012 93 %.
Slutsats: UNIKUM‐satsningen har gett resultat.
Individuell hjälp/stöd: 2010 95 %, 2012 98 %.
Slutsats: Varje individ har fått ett bättre skräddarsytt stöd. Mer anpassat.
Elevers skattning av sin utveckling: 2010 83 %, 2012 87 %.
Slutsats: UNIKUM‐satsningen har gett resultat. Eleverna har fått en mer positiv självbild.
Jämförelser med andra:
6. Notera de kvalitetsområden som avviker minst +/‐ 3 procentenheter mot kommunsnittet?
Elevers arbetsmiljö: Hagaskolan 90 %, Umeå kommun 82 %.
Elevers lärande: Hagaskolan 92 %, Umeå kommun 80 %.
Elevers skattning av personlig och social utveckling: Hagaskolan 87 %, Umeå kommun 80 %.
Lärarna/undervisningen: Hagaskolan 90 %, Umeå kommun 74 %.
Individualisering: Hagaskolan 86 %, Umeå kommun 75 %.
Utvecklingssamtal och bedömning/betyg: Hagaskolan 93 %, Umeå kommun 80 %.
Elevers skattning av sin personlig och social utveckling: Hagaskolan 87 %, Umeå kommun 80 %.
7. I vilka kvalitetsområden ligger din skola bland de allra bästa, dvs > 5 procentenheter över kommungenomsnittet.
Hagaskolan ligger över kommungenomsnittet i alla kvalitetsområden, dvs. > 5 procentenheter över.
Hagaskolan ligger exakt 10,5 % över kommungenomsnittet.
Preliminär bedömning:
8. Eleverna har svarat på enkätfrågorna utifrån sina förväntningar. Har du och din personal arbetat aktivt med att ”ställa in elevernas förväntningar”?
Personalen har inte arbetat aktivt att ställa in elevernas förväntningar.
9. Bedömer du att enkätresultaten stämmer överens med den bild du har, via olika informationskällor, av hur eleverna upplever verksamheten i din skola?
Ja, enkätresultaten stämmer bra överens över den bild vi har av hur eleverna upplever verksamheten i skolan.
10. Var anser du generellt sett att gränsen går för vad som utifrån din skolas förutsättningar ska bedömas som styrkor respektive svagheter? Motivera!
Generellt sätt anser vi att man inte bör ha någon elev som svarar ibland/aldrig.
11. Lista 3‐5 styrkor och 3‐5 svagheter/utvecklingsområden i din skola. Motivera!
Styrkor
1. Individuell hjälp/stöd 98 %
2. Utvecklingssamtal och bedömning/betyg 93 % 3. Trygghet och trivsel 91 %
4. Arbetsbelastning 91 % Svagheter
1. Individualisering 86 % 2. Arbetsklimat 87 % 3. Inflytande 89 %
Motivering: Vi har läst av medelvärdena och har på så sätt listat styrkor och svagheter.
Ordningsregler
Presentera hur ordningsregler framtagits och implementerats.
Under hösten har klasserna på 7‐9 diskuterat och gett förslag på ordningsregler på Klassrådet. Dessa har elevrådsrepresentanten tagit med eller mentor skickat till Elevrådet. Elevrådet har processat detta och gett förslag till Likabehandlingsgruppen som utarbetat ett dokument. Förslaget innehåller elevernas rättigheter och skyldigheter. Dokumentet som de valt att kalla ”Trivselregler Hagaskolan åk 7‐9” har sedan gått tillbaka till Elevrådet som godkänt det. Något liknande borde vi på f‐6 också göra, önskvärt vore att vi hade gemensamma regler över hela skolan.
De aktuella ordningsregler som finns på skolan åk F‐6 är framtagna år 2006 i samarbete med
elevrådet och har reviderats vid behov. Implementeringen har skett klassvis. Hagaskolan upprättade vid samma tid även ett övergripande styrdokument med ett fåtal ordningsregler och ledstjärnor för skolan. Utöver detta har varje klass utarbetat egna trivselregler inom klassens ram.
Sammanfattning Likabehandling
Beskriv kortfattat styrkor och förbättringsområden för likabehandling. Formulera max 3 mål för nästa år samt ”genom att”.
En styrka är att vi har en likabehandlingsgrupp på F‐6 och en på 7‐9. 7‐9 har träffats regelbundet en gång i veckan. F‐6 har haft som mål att träffas en gång i månaden. Ett förbättringsområde vore att dessa två grupper har åtminstone en gemensam träff per termin. Detta bör föras in i årshjulet.
Önskvärt vore också att vi hade deltagare från fler yrkeskategorier i Likabehandlingsgrupperna, till exempel skolbespisningspersonal, vaktmästare, bibliotekarie, skolsköterska och lokalvårdare. Dessa skulle delta i skolans gemensamma träffar. I likabehandlingsgruppen på F‐6 vore det önskvärt att fler personal än lärare sitter med, som t.ex. spec.lärare, skolsyster m.fl.
Läsårets båda trivselenkäter skiljer sig inte nämnvärt. Dessa visar att eleverna trivs bra i skolan och i sina klasser och har någon att vara med på rasterna. De flesta eleverna upplever inte att de blivit kränkta eller mobbade i skolan. De elever som någon gång känt sig kränkta nämner oftast skolgården som plats för incidenten. Detta kommer Likabehandlingsgruppen att göra en vidare kartläggning av utifrån ”Husmodellen”.
Det har visat sig att eleverna inte alltid visste vem som var rastvärd, därför köpte skolan in reflexvästar.
Inför nästa års plan måste vi bli bättre på att förankra och sprida planen bland eleverna. Många elever känner fortfarande inte till att vi har en plan. Vi bör därför formulera ett särskilt mål som handlar om att göra planen mer känd.
Vi har inte ordentligt analyserat trivselenkäterna. Vi borde samlas minst en gång per läsår för erfarenhetsutbyte och gemensam utvärdering.
Vi har en incidentliggare för incidentrapporter (se bilaga), men den fungerar inte som vi planerat.
Därför har vi inte kunnat kartlägga mobbningsincidenterna i den utsträckning vi har velat.
Mål 1: Få bättre överblick på incidenter
Genom att: börja använda en Incidentrapportliggare som redan finns utarbetad av
Likabehandlingsgruppen F‐6. Den administreras av Lena Johansson i receptionen.
Mål 2: Att göra Likabehandlingsplanen känd, både för elever och föräldrar
Genom att: presentera den på ett gemensamt föräldramöte på höstterminen samt informera om var den finns osv. Vi avser att göra en kortfattad version i form av en folder som delas ut till hemmen.
Sammanfattning Delaktighet/medinflytande SAKNAS
Beskriv kortfattat styrkor och förbättringsområden för delaktighet/medinflytande. Formulera max 3 mål för nästa år samt ”genom att”.
Mål 1:
Genom att:
Mål 2:
Genom att:
Mål 3:
Genom att:
Sammanfattning ordningsregler
Beskriv kortfattat styrkor och förbättringsområden för delaktighet/medinflytande. Formulera max 3 mål för nästa år samt ”genom att”.
Trivsel‐ och ordningsregler diskuteras kontinuerligt inom klasserna och på elevråd. Ordningsregler blir ständigt aktuella utifrån de aktiviteter som eleverna deltar i på raster och under lektionstid.
Dokumentet för skolans gemensamma ordningsregler har på senare år fått mindre framträdande plats och implementeringen av detta dokument har varit bristfällig för ny personal och nya elever.
Mål 1: Ordningsreglerna ska implementeras i klasser, hos föräldrar samt hos all personal på skolan 1‐10
Genom att: Personalen informerar om
ordningsreglerna på klassråd och föräldramöten. De ska också ligga på hemsidan och skärmar i korridoren samt affischeras på väggar.
Mål 2: Hagaskolan strävar efter
gemensamma ordningsregler för hela skolan F‐9.
Genom att: Nästa läsår ta fram ett nytt dokument i samarbete med eleverna där deras rättigheter och skyldigheter formuleras. Detta styrdokument anpassas efter elevernas ålder.
Mål 3: Förbättra implementeringen av ordningsreglerna hos elever, föräldrar och personal.
Genom att: På uppdrag av elevrådet aktualiseras ordningsreglerna i varje klass i början av läsåret.
Övriga lokala mål
Redovisa på samma sätt som prioriterade men kommer med som bilaga.
