Gunnel Orselius-Dahl (fp), ordförande Marie-Louise Löwenbeck (m) Mauritz Lindroth (s)

(1)

Plats och tid för sammanträdet

Frösundarummet, Socialförvaltningen, Tuna torg 15, Vallentuna Måndagen den 28 maj 2007 kl 15.00-16.00

Beslutande Gunnel Orselius-Dahl (fp), ordförande Marie-Louise Löwenbeck (m)

Mauritz Lindroth (s)

Övriga deltagare Anne Saaristo, socialchef David Matscheck, utredare

Nina Thompson, förvaltningssekreterare

Utses att justera Mauritz Lindroth

Justeringens plats

och tid Socialkontoret, Tuna torg 11, Vallentuna

Sekreterare Nina Thompson Paragrafer 44-55

Ordförande Gunnel Orselius-Dahl

Justerande Mauritz Lindroth

_________________________________________________________________________

BEVIS

Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ Socialnämndens arbetsutskott

Sammanträdesdatum 2007-08-21

Datum för anslags uppsättande

Datum för anslags nedtagande

Förvaringsplats för

protokollet Socialkontoret, Tuna torg 11, Vallentuna

Underskrift

(2)

Innehållsförteckning: Sid

1. Budgetuppföljning juni 2007 ...3

2. Ansökan om stimulansbidrag 2007 – förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående...4

3. Riktlinjer för ärendehantering avseende hemlösa i Stockholms län ...6

4. Komplettering av beslutsattestanter år 2007 ...7

5. Uppföljning av konsultläkare för försörjningsstöd ...8

6. Utvärdering av projektet komplexa vårdbehov ...9

7. Remissvar ang gemensam policy gällande missbruk...10

8. Ansökan om utvecklingsmedel till kvinnojourverksamhet ...14

9. Yttrande till länsstyrelsen över ansökan att bedriva korttidsvistelse ...17

10. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och KSL avseende rutiner för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård...18

11. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och KSL om logopedinsatser och medicinsk fotvård i särskilda boenden för äldre samt apodos... 19

12. Anmälningsärenden ...20 ...

(3)

Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

1. Budgetuppföljning juni 2007

AU § 44 Dnr 2007.054 042

Arbetsutskottets beslut

Lägga informationen till handlingarna.

Ärendet

Socialförvaltningen redovisar budgetuppföljning för socialnämndens alla verksamhetsområden per den 30 juni 2007.

_________

(4)

2. Ansökan om stimulansbidrag 2007 – förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

AU § 45 Dnr 2007.076 047

Arbetsutskottets förslag

Socialnämnden godkänner ansökan till Länsstyrelsen om

stimulansbidrag till förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående.

Ärendet

Regeringen har beslutat om ett statligt stimulansbidrag för att ge ett förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar en närstående.

Bidraget avser år 2007med projektstart år 2008.

Länsstyrelserna har i uppdrag att fördela medlen. Stockholms län har tilldelats 19 377 877 kronor. Fördelningen inom länet är inte knuten till kommunernas storlek utan sker helt utifrån de ansökningar som kommer in. För att godkännas skall ansökningen följa de direktiv som givits.

Socialförvaltningen föreslår att medel sökes för

1.” Anhörigstöd mitt i livet” – en samverkansmodell för anhörigstöd riktat till yrkesverksamma anhöriga och närstående. Utbildning av arbetsplatsmentorer som får kunskap om anhörigas situation. Dessa

”arbetsplatsmentorer” delger fortlöpande skriftlig och muntlig information till arbetskamrater och bidrar till att bygga upp mer

anhörigvårdarvänliga företag.

2. Fortsättning med utbildning av ytterligare ”anhörigambassadörer”

personal inom äldreomsorgen som får fördjupad kunskap om anhörigperspektivet i vården. Dessa ”anhörigambassadörer” har ansvar att lyfta fram anhörigperspektivet i diskussioner med arbetskamraterna.

3. Fortsätta uppsökande verksamhet i samverkan med en

distriktssköterska inom primärvården för att få en jämförelse bild av hälsan mellan 75- och 80-åringar.

4. Socialförvaltningens anhörigkonsulent får möjlighet att fortsätta att på heltid arbeta med att samordna och bedriva stödinsatser för anhöriga/närstående.

Totalt ansökes om 635 000 kr från Länsstyrelsen till förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående.

Handlingar i ärendet

Direktiv för fördelning av stimulansbidrag Bilaga 1

(5)

Ansökan om stimulansbidrag daterad 2007-05-28

”Anhörigstöd mitt i livet” Bilaga 2

Ansökan om stimulansbidrag daterad 2007-05-15. Bilaga 3 _______

(6)

3. Riktlinjer för ärendehantering avseende hemlösa i Stockholms län

AU § 46 Dnr 2006.186 700

Socialnämnden antar riktlinjer för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län daterade 2006-11-27.

Ärendet

Kommunförbundet Stockholms län har framtagit riktlinjer för ärendehantering avseende hemlösa i Stockholms län och

rekommenderar att dessa antas av kommunerna i Stockholms län.

Många personer ur gruppen hemlösa rör sig frekvent mellan länets kommuner, vilket försvårar tillämpningen av vistelsebegreppet, varför det ibland uppstår skilda meningar mellan kommunerna om vilken kommun som har det egentliga ansvaret. Syftet med riktlinjerna är bl.a. att sätta den enskildes behov i fokus och att förebygga

tidsödande tvister som kan göra att den enskilde hamnar utanför socialtjänstens stöd och hjälp.

Riktlinjerna har ställts till länets socialchefer för yttrande varefter tillämplig revidering skett. Av länets 26 kommuner, däribland Vallentuna, lämnat yttrande. Samtliga som yttrat sig har ställt sig mycket positiva.

Rekommendation att anta riktlinjer för ärendehantering avseende hemlösa i Stockholms län, KSL 2006-12-07

Riktlinjer för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län, KSL 2006-11-27.

_______

(7)

4. Komplettering av beslutsattestanter år 2007

AU § 47 Dnr 2007.035 002

Socialnämnden godkänner föreslagna beslutsattestanter för ansvarskoderna 702 och 729 avseende år 2007.

Ärendet

Fastställande av beslutsattestanter för ansvarskoderna 702 och 729 för år 2007.

_______

(8)

5. Uppföljning av konsultläkare för försörjningsstöd

AU § 48 Dnr 2007.114 754

Socialnämnden godkänner rapporten.

Ärendet

Vuxengruppen för försörjningsstöd har anlitat en konsultläkare för hjälp med att granska sjukintyg för personer som beviljats

försörjningsstöd bedöma bland annat deras eventuella

arbetsförmåga. Granskningen har oftast lett till en begäran om nytt utlåtande från den behandlande läkaren.

De flesta av dessa personer har visat sig vara hel- eller delvis

arbetsför och har antingen påbörjat arbetsträning/praktik eller av olika skäl kunnat skrivas av.

Endast enstaka aktuella ärenden återstår där det för närvarande finns behov av granskning. Konsultläkaren kommer att anlitas av

socialförvaltningen i fortsättning vid behov.

Uppföljning – konsultläkare för försörjningsstöd 2007-07-09 ________

(9)

6. Utvärdering av projektet komplexa vårdbehov

AU § 49 Dnr 2005.101 047

Socialnämnden godkänner rapporten om utvärdering av projektet Komplexa Vårdbehov daterad 2007-07-09.

Ärendet

Projektet komplexa vårdbehov påbörjades i november 2005 sedan Socialstyrelsen beviljat statliga psykiatrimedel. En första uppföljning gjordes u juli 2006. En vidare utvärdering har nu gjorts som visar övervägande positivt resultat.

Utvärdering av projektet Komplexa Vårdbehov daterat 2007-07-09.

_______

(10)

7. Remissvar ang gemensam policy gällande missbruk

AU § 50 Dnr 2007.105 760

Förslag till beslut

Socialnämnden beslutar anta denna tjänsteskrivelse såsom sitt svar på remiss från Kommunstyrelsen angående Kommunförbundet Stockholms län och Stockholms läns landstings gemensam policy för att förebygga, tidigt upptäcka och behandla missbruk och beroende.

Ärendet

Kommunförbundet har begärt svar på remiss angående en ny

gemensam policy omkring förebyggande och behandling av missbruk och beroende. Den nuvarande policyn är från 1998. Förslaget till en ny policy har arbetats fram av olika arbetsgrupper och

intresseföreningarna har deltagit som referensgrupp. Syftet är att förtydliga och beskriva kommunernas och landstingets delvis skilda delvis sammanfallande ansvar. Policyn har tagits fram med

utgångspunkt från socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård och är avsedd att ge stöd åt kommunernas och landstingets arbete med att implementera dessa riktlinjer.

Första delen av policyn redovisar för missbrukets omfattning i länet, klargöra ansvarsområden mellan kommunerna och landstinget samt slå fast ett antal särskilda målgrupper. Andra delen innehåller tio riktlinjer som kommunerna och landstinget ska arbeta efter för att tillgodose behov hos de olika målgrupperna. Riktlinjerna gäller:

• Bemötande

• Gemensamma metoder

• Tidigt upptäckt av missbruk

• Gravida med riskbruk eller missbruk

• Barn till föräldrar med missbruk

• Komplexa vårdbehov

• Underhållsbehandling vid opiatberoende

• Samverkan kring smittskydd mot infektionssjukdomar

• Hemlösa med missbruk

För de flesta av riktlinjerna anger policyn ”kvalitetindikatorer”.

Kvalitetsindikatorer är särskilda punkter som ska följas upp för att fastställa kvalitén i verksamheterna.

I sista delen av policyn beskrivs förutsättningarna för att kunna genomföra policyns intentioner genom att skapa en tydligare struktur för de lokala integrerade mottagningarna. Policyn förespråkar lokala och regionala samråd på ledningsnivå som styr, stöder och leder arbetet.

(11)

Socialnämnden anser att den föreslagna policyn utgör ett ambitiöst försök att omfatta alla tänkbara aspekter på området missbruk- och beroende. Riktlinjerna är mycket omfattande och nämnden har inte kunnat identifiera någon särskild fråga som förbisetts. Nämnden noterar samtidigt att policyn begränsas till att omfatta problem relaterade till missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel,

lösningsmedel eller kombinationer av dessa, eftersom det är denna typ av missbruk som omfattas av framför allt 3 kap 7 § och 5 kap 9 § socialtjänstlagen (SoL). Andra typer av missbruk som våra

handläggare möter, t.ex. spelmissbruk, omfattas inte av policyn.

Dessbättre pågår i Vallentuna redan arbete med de allra flesta av de angivna målgrupperna. Bland annat finns sedan 2002 ett

samverkansavtal mellan Beroendecentrum, landstinget och socialnämnden som styr en samlokaliserad mottagning och ett gemensamt projekt kring komplexa vårdbehov. Det finns också förebyggande arbete omkring ungdomar och missbruk och samverkan med BVC och MVC omkring familjer.

Vissa riktlinjer kommer att kräva att nya rutiner utvecklas. Ett sådant är Riktlinje 2’s krav på gemensamma skriftliga vårdplaner för

personer som får vård och behandling från flera vårdgivare (s.27).

Där har vi i Vallentuna en fördel i att redan ha en redan fungerande samverkansöverenskommelse med Beroendecentrum.

Vuxenenheten kommer snarast att föreslå Beroendecentrum att denna rutin införs i handläggning av gemensamma ärenden. Även projektet komplexa vårdbehov arbetar med gemensam vårdplanering.

Samtidigt ska noteras att samverkan inte är något som sköter sig själv utan det finns mycket forskning som redovisar faktorer som gynnar resp. hindrar effektiv samverkan. Erfarenheter från BUS- avtalet (Barn- och ungdomar med särskilda behov) visar att det kan bli mycket svårt att åstadkomma gemensamma vårdplaner när det finns flera parter involverade.

Några av intentionerna i riktlinjerna kommer att bli svåra att uppnå fullt ut på grund av begränsade resurser och underlag i en kommun av Vallentunas storlek. En sådan är kravet på särskilt anpassade mottagningar för unga vuxna (s. 37). Varken Vallentuna kommun eller landstinget har idag underlag för en sådan lokalmottagning. I stället avsätter befintlig personal en del av sin tid för att arbeta med denna grupp. Möjligen skulle en gemensam mottagning kunna skapas för hela nordost området om landstinget skulle ta initiativet och bjuda in de olika kommunerna.

Riktlinje 7 lyfter fram situationen för vuxna personer med ADHD och att dessa personer är utsatta på så vis att de inte omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riktlinjen

(12)

pekar på behovet av att utveckla speciell kompetens för utredning och behandling av särskilt vårdkrävande patienter med

neuropsykiatrisk problematik och missbruk inom den specialiserade beroendevården. Socialnämnden instämmer till fullo med detta.

Väntetiderna för utredning är idag långa, vilket ofta är förödande för behandlingsarbetet med personer med sådana problem.

Det är även utmärkt att riktlinjen pekar på behovet av

utbildningsinsatser för den enskilde och anhöriga i denna grupp. Det måste dock påpekas att personer med ADHD inte bara står utanför insatser enligt LSS, utan även utanför verksamheter för psykiskt funktionshindrade. Policyn är otydlig när det gäller ansvarsfördelning för denna typ av insatser. Dessutom behöver resurser skapas för att utveckla sådana insatser. För Vallentunas del finns inte idag sådana resurser inom den ordinarie budgeten.

Riktlinje 8 tar upp frågan om underhållsbehandling vid opiatberoende.

Det är utmärkt att riktlinjen understryker kravet enligt Socialstyrelsens föreskrift 2004:8 om gemensam vårdplanering mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. För personer boende i Vallentuna försvåras dock underhållsbehandling genom att det saknas landstingsverksamheter med denna inriktning i nordostområdet.

Patienterna väntas i stället resa dagligen till Stockholm, vilket innebär upp till tre timmars restid om dagen.

Riktlinje 10 behandlar hemlösa med missbruk. De specifika rutiner som riktlinjen kräver saknas till stor del i Vallentuna, men denna grupp är så pass liten här att sådana personer kan fångas upp utan större svårigheter av ordinarie verksamheter.

Bedömningsinstrumentet ASI implementeras för närvarande i missbrukshandläggning.

Socialnämnden stödjer förslaget på ett regionalt samråd för att stödja arbetet kring de lokala integrerade beroendemottagningarna (s. 57).

Vallentuna kommun har redan idag ett samverkansavtal med Beroendecentrum omkring den lokala mottagningen och ett annat samverkansavtal med landstingets psykiatri. Samverkansgrupper finns som i praktiken redan fungerar som ett lokalt samråd på tjänstemannanivå.

Däremot är socialnämnden mycket tveksam till att ett lokalt samråd mellan kommunen och landstinget på politisk nivå skulle fylla någon funktion. Vid tidigare erfarenhet från t.ex. lokal sjukvårdsberedning har landstinget inte kunna få fram representanter som haft mandat att ta nödvändiga beslut på den lokala nivån. Ett lokalt samråd på politisk nivå kring missbruksfrågor skulle troligen möte samma

hinderAnsökan om utvecklingsmedel till kvinnojourverksamhet

(13)

Remiss Kommunstyrelsen Dnr KS 2007.119

Remiss Kommunförbundet Stockholms län Dnr KSL 2006/0029 – Stockholms läns landsting Dnr HSN 0706-0597

Gemensam policy för att förebygga, tidigt upptäcka och behandla missbruk och beroende, remissversion juni 2007

_______

(14)

8. Ansökan om utvecklingsmedel till kvinnojourverksamhet

AU § 51 Dnr 2007.115 047

Socialnämnden ansöker i samverkan med Kvinnojouren i Vallentuna hos Länsstyrelsen i Stockholms län om utvecklingsmedel för

kvinnojourverksamhet à 141 000 kr för projektåret 2007 och 526 000 kr för 2008, totalt 666 500 kr.

Socialnämnden tecknar i enlighet med länsstyrelsens ansvisningar samarbetsavtal med Kvinnojouren i Vallentuna som reglerar projektet.

Ärendet

Regeringen har avsatt 109 miljoner kronor för åren 2007 och 2008 för att förstärka och utveckla kvinnojoursverksamheterna i landets

kommuner. Länsstyrelsen i Stockholms län har fått c:a 21.6 miljoner kronor för 2007 och lika mycket för 2008 att fördela. Kommunerna erbjuds att söka utvecklingsmedel för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld och för att stödja kvinnojourer i syfte att

stärka deras verksamhet på lokalnivå. Det finns inga krav på att kommun ska stå för någon ekonomisk prestation eller delfinansiering.

Pengarna får däremot inte användas som en ersättning till de resurser som kommunen redan satsar eller planerar att satsa inom området.

Socialnämnden samverkar sedan 2003 med Kvinnojouren i Vallentuna enligt Handlingsplanen för kvinnofrid i Vallentuna. En viktig del av kvinnojourens verksamhet är dess lägenhet som disponeras för akutboende för våldsutsatta kvinnor och deras barn.

Denna verksamhet bygger på att det finns skyddade boenden i olika kommuner där socialtjänsten kan placera kvinnor som utsatts för våld. Kvinnor som bor i Vallentuna placeras normalt sett i andra kommuner, eftersom de behöver bo någonstans som ligger på åtminstone ett visst avstånd från mannen som misshandlat dem, medan kvinnojouren i Vallentuna tar huvudsakligen emot kvinnor från andra kommuner. Vallentuna kommun stödjer denna verksamhet genom föreningsbidrag, medan andra kommuner på liknande sätt stödjer kvinnojourerna i deras kommuner.

Kvinnojouren har sedan dess start byggt sin verksamhet endast på frivilliga insatser. Kommunens bidrag har varit tillräckligt för att täcka hyran för den skyddade lägenheten. Kvinnojourens representanter har beskrivit hur frivilliga kvinnor gör stora insatser under en period, för att sedan inte längre orka. Nyrekrytering måste pågå ständigt för att säkra verksamheten. Samtidigt är frivilligarbetare ofta inte

tillgängliga när de placerade kvinnorna behöver hjälp. En annan konsekvens är att lägenheten inte har kunnat beläggas fullt ut,

(15)

eftersom det har saknats personal. Därför har kvinnojouren fått mindre intäkter än som kunde ha tagits in.

Under september 2006 – augusti 2007 har kvinnojouren med projektbidrag från länsstyrelsen och stöd av socialnämnden kunnat ha en halvtidsanställd personal. Syftet har varit att avlasta de frivilligarbetarna och stärka stödet till kvinnorna som placerats i lägenheten. Det har även funnits ett ekonomiskt mål att genom att fullbelägga lägenheten stärka kvinnojourens intäkter så att

kvinnojouren så småningom skulle kunna med egna medel betala en halvtidsanställd personal. Bidraget gav resultat i form av ökade intäkter med 70 000 kronor under september – december 2006. Den positiva utvecklingen har fortsatt under 2007.

Kvinnojouren behöver dock mer tid för att vidareutveckla sin

organisation och stabilisera ekonomin. Ansökan gäller bidrag till två halvtidsanställd personal fr.o.m. september 2007. Utökningen beror på kvinnojourens målsättning att även bättre kunna stödja de barn som kvinnorna oftast har med sig till lägenheten och som ofta mår dåligt efter att ha bevittnat våld och konflikter i familjen. Den totala personalkostnaden är beräknad till 88 500 kr för år 2007 och 468 000 kr för 2008.

Ansökan gäller även samtal med terapeut som kommer att erbjudas de placerade kvinnorna vid behov. Kostnaden beräknas till 8000 kr för 2007 och 32 000 kr för 2008.

Utvärdering kommer att göras genom statistiska sammanställningar, enkäter till placerade kvinnor och deras socialsekreterare samt ekonomisk redovisning i samband med kvinnojourens

verksamhetsberättelse.

Ansökan gäller även handikappanpassning av lägenheten.

Kvinnojouren har med hjälp av Tunafastigheter och i samråd med en representant från det kommunala handikapprådet beräknat

kostnaden till 18 000 kr.

En del av länsstyrelsen bidrag för 2006-2007 användes till en föreläsningsserie för ungdomar om kvinnofridsfrågor som

kvinnojouren organiserade i samarbete med Vallentuna Gymnasium och ungdomsverksamheten Nova. Försöket var framgångsrikt, men ett nytt bidrag behövs för att kvinnojouren ska kunna fortsätta

utveckla denna form av förebyggande arbete. Kostnaden beräknas till 26 000 kr per år, totalt 52 000 kr.

Enligt länsstyrelsens direktiv ska ett samarbetsavtal upprättas mellan kommunen och kvinnojouren som reglerar samarbetet enligt

ansökan. Förslag till avtal biläggas denna tjänsteskrivning.

(16)

Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för kvinnojourverksamhet

Samarbetsavtal __________

(17)

9. Yttrande till länsstyrelsen över ansökan att bedriva korttidsvistelse

AU § 52 Dnr 2007.110 724

Socialnämnden förordar att Ikasus AB beviljas tillstånd att bedriva korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 § 6 LSS i anslutning till den planerade högstadiesärskolan med adress Galgbacken 2 i Vallentuna.

Ärendet

Länsstyrelsen har begärt ett yttrande från socialnämnden över ansökan från Ikasus AB att bedriva korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 § 6 LSS. Länsstyrelsens beteckning 7022-07-27458.

Yttrande till Länsrätten daterad 2007-08-16.

________

(18)

10. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och KSL avseende rutiner för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård

AU § 53 Dnr 2007.106 701

Socialnämnden antar överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län avseende rutiner för samverkan om in- och utskrivning av patienter i sluten vård daterad 2007-01-09.

Ärendet

Socialstyrelsen har gett landstingen och kommunerna i uppdrag att utarbeta rutiner för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Företrädare för Stockholms läns landsting och KSL har tagit fram ett förslag till överenskommelse för Stockholms län.

Den föreslagna överenskommelsen angående samverkan vid in- och utskrivning av patienterna i slutenvård bedöms enligt KSL inte

påverka kommunernas ekonomi.

Enligt förslaget ska kommunen få kallelsen före kl 16.00 en vardag, varefter kommunen har fem betalningsfria dagar för sin planering innan betalningsansvaret för kommunen infaller.

Det föreslagna sättet att beräkna tidpunkten för en kommuns betalningsansvar tillämpas redan i länet.

Rekommendation att anta överenskommelser mellan Stockholms läns landsting och KSL avseende rutiner för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård m m, KSL 2007-05-10.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2007-01-09.

_______

(19)

11. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och KSL om logopedinsatser och medicinsk fotvård i särskilda boenden för äldre samt apodos

AU § 54 Dnr 2007.106 701

Socialnämnden antar överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län avseende rutiner för samverkan om

• Logopedinsatser

• Medicinsk fotvård

• Apodos

Daterad 2007-03-14.

Ärendet

Stockholms läns landsting och KSL har fört diskussioner i syfte att förtydliga ansvarstagande för logopedinsatser och medicinsk fotvård samt apodos i särskilda boenden inom Stockholms län.

Diskussionerna har lett till en överenskommelse som gäller under förutsättning att den antas av länets kommuner. Förtydligande av ansvar för logoped och medicinsk fotvård är enligt parterna

nödvändig eftersom detta inte framgår av lagstiftningen. Landstinget har återtagit krav på kostnadsersättning avseende dosdispenserade läkemedel (apodos).

Enligt överenskommelsen ansvarar landstinget för logopedinsatser och kommunerna för den medicinska fotvården. I ansvaret ingår det gängse ansvar som de båda huvudmännen har inom sina respektive hälso- och sjukvårdområden, vad gäller dokumentation, lex Maria, verksamhetschef, MAS m m.

Kostnaderna för logopedinsatser respektive för medicinsk fotvård har varit svåra att få fram och har därför uppskattats.

För hela Stockholms län uppskattas kostnaden för

• logopedinsatser till 0,5 – 1,0 mkr

• medicinsk fotvård 2,0 – 2,5 mkr ( vilket motsvarar ca 1 kr per invånare)

• apodos 25,0 – 30,0 mkr.

Rekommendation att anta överenskommelser mellan Stockholms läns landsting och KSL avseende rutiner för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård m m, KSL 2007-05-10.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och Kommun- förbundet Stockholms Län om logopedinsatser och medicinsk fotvård i särskilda boenden för äldre samt apodos 2007-03-14.

(20)

12. Anmälningsärenden

AU § 55

1. Delrapport juni 2007 avseende ”Projekt Personer med tungt missbruk – en inventering och kartläggning”

2. Länsstyrelsens beslut om utvecklingsmedel till projektet Vallentuna Komet

3. Länsstyrelsens beslut om utvecklingsmedel till projektet Ungdomsstödet 27:an

4. Migrationsverkets information ang anmälan av ensamkommande barn till skolan

5. Socialstyrelsens skrivelse om stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer

6. Program för detaljplan för del av Lindholmsvägen och Smidesvägen

7. Detaljplan och gatukostnadsutredning för bostadsområdet SKOGA _______